Behöver man vara jätteduktig i matematik för att kunna läsa matteinriktning?
Svar: Nej. Har man klarat årskurs 6 utan att ha svårigheter i matematik går det oftast bra att läsa matteinriktning.
Är det mycket läxor i matteinriktningen?
Svar: Nej. Vi använder oss sällan av läxor. Jobbar man på lektionerna klarar man av det mesta skolarbetet i skolan. Inför prov kan man behöva öva och repetera lite hemma precis som i alla andra ämnen, men vi repeterar ofta ganska mycket i skolan också.
Är det stressigt att läsa matteinriktning?
Svar: De flesta elever tycker inte det är stressigt. Eftersom eleverna som läser matteinriktning oftast har relativt lätt för matematik behöver vi inte göra alla uppgifter på de lättaste nivåerna och sparar därmed tid. Arbetar man på lektionerna klarar man oftast av sitt arbete på lektionstiden.
Är det svårare att få högt betyg i matteinriktningen?
Svar: Nej. Eleverna bedöms mot samma betygskriterier och gör samma nationella prov i matematik som övriga elever. Elever i matteinriktning har däremot jobbat med fler uppgifter med högre svårighetsgrad samt läst matematik med innehåll från gymnasieskolan, vilket gör att de har väldigt goda förutsättningar för att få ett bra resultat på nationella provet och få ett bra slutbetyg i matematik för högstadiet.
Svar: Finns det någon fördel med att läsa matteinriktning utöver att man lär sig mer matematik?
Ja. Elever som läser naturvetenskapliga programmet eller teknikprogrammet på gymnasiet har fördelar, eftersom fysik och kemi blir lättare, då dessa ämnen innehåller mycket matematik/räkning.