Grundskolornas prioriterade utvecklingsområden

Grundskolan som helhet har valt att prioritera:

• Tillgängliga lärmiljöer
  
• Undervisningskvalitet
• Styrning och ledning

Tillgängliga lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Tillgängliga lärmiljöer handlar om att ge eleverna förutsättningar för lärande. Att den sociala, pedagogiska och fysiska miljön är trygg och skapar delaktighet och motivation.

Kvalitativt elevhälsoarbete och ökad tillgänglighet är nyckelfaktorer för en god lärmiljö och hög måluppfyllelse.

Det prioriterade området omfattar även att motverka att normer kring kön inte hindrar elevers lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Fortsatt arbete utifrån grundskolans stödmaterial för tillgänglig utbildning.
• Kompetensutvecklingsinsatser via föreläsningar, litteratur, erfarenhetsutbyte om åtgärder med goda effekter.
• Komplettera Frånvarotrappan med stöd för närvarofrämjande insatser.
• Utveckla vägledning i vid bemärkelse för att ge eleverna bästa förutsättningar för framtida yrkesval.
• Utveckla användandet av digitala lärresurser.
• Använda Resurscentrums olika kompetenser för bästa möjliga stöd till rektorer, lärare och elever.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att den sociala miljön, pedagogiska och fysiska miljön ger ett begripligt sammanhang genom att utgå från arbetslagens samsyn i pedagogiska strategier och stödstrukturer.

Hög närvaro, arbetet med vägledning i vid bemärkelse samt användning av digitala lärresurser bidrar till ökad måluppfyllelse.

Skolan har en elevcentrerad planering med förankrade arbetssätt och resursfördelning efter behov.

• Ökade kunskapsresultat.
• Ökad studiero, trygghet och trivsel.
• Ökad kompetens hos alla!

Undervisningskvalitet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Undervisningens kvalitet handlar bland annat om ett relationellt och aktivt lärarstöd, delaktighet, variation, återkoppling och reflektion genom lärarens pedagogiska-, didaktiska- och ledarskapsförmåga i klassrummet.

Tydlighet och struktur gör undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för elever i grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola.
Forskning om framgångsrika skolor visar att ledarskap, tydlighet och struktur är viktiga faktorer för elevers lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetensutvecklingsinsatser och erfarenhetsutbyte om undervisnings- strategier med god effekt på elevernas lärande genom intern, extern och internationell samverkan.

Förstelärares uppdrag riktas för ökad undervisningskvalitet och kollegialt lärande.

Fritidshemsutvecklare arbetar för ökad undervisningskvalitet och kollegialt lärande inom fritidshemmet.
Kollegial samverkan om Lgr22 och likvärdig bedömning inom och mellan skolor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad kompetens hos medarbetare resulterar i att skolans undervisning är effektiv och håller hög kvalitet.

Undervisningen är strukturerad med ett tydligt syfte och anpassad till elevgrupp och individuella behov.
Utbildningen präglas av trygghet och studiero. Eleverna bedöms likvärdigt i grundskolan.

Lärare och elever får genom internationella samverkansprojekt nya erfarenheter och kunskaper.

• Ökade kunskapsresultat.
• Ökad studiero, trygghet och trivsel.
• Ökad kompetens hos alla!

Styrning och ledning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Rektors pedagogiska ledarskap samt lärares ledarskap i klassrummet påverkar elevernas måluppfyllelse.

Huvudmannens roll i kedjan är att planera, följa upp och utveckla utbildningen inom hela organisationen.
En sammanlänkad styrkedja framhålls som en framgångsfaktor för kvalitativ verksamhetsutveckling och en likvärdig grundskola.

Gemensamma mål på förvaltnings- rektors- och lärarnivå utifrån analys av identifierade behov ger resultat.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetensutvecklingsinsatser på förvaltnings-, rektors-, samt lärarnivå.

Skapa engagemang i utvecklingsprocesser genom att stödja, uppmärksamma samt tillitsfullt följa upp arbetet på samtliga nivåer.

Resultatdialoger ska stödja och bidra till engagemang och ansvar.

Främja det kollegiala lärandet genom erfarenhetsutbyte inom och mellan grundskolans nivåer, vilket främjar utveckling och en mer likvärdig grundskola.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Utvecklat och tillitsfullt ledarskap på alla nivåer.
• Likvärdig utbildning genom en sammanlänkad styrkedja.
• Kollegialt lärande för kvalitets- förbättring.
• Samsyn genom en utvecklad kommunikation inom grundskolans styrkedja.

• Ökade kunskapsresultat.
• Ökad studiero, trygghet och trivsel.
• Ökad kompetens hos alla!

Utvecklingsområde: Tillgänglig utbildning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har sett positiva effekter av t.ex. pararbete på olika sätt. Vi är intresserade av kooperativt lärande.
Nu vill vi utveckla detta vidare då forskning visar ett starkt stöd för kamratlärande, både i i relation till kunskapsmätning och till sociala variabler som självvärde, relationer och beteende.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Kartlägga nuläget.
• Läsa litteratur.
• Analysera.
• Vart ska vi?
  
  
• Lärarstyrt och elevcentrerat lärande.
• Lärarens ledarroll i klassrummet.
• Alla elever är aktiva under lektionen.
• Eleverna aktiveras som lärarresurser för varandra.
• Tydligt strukturerad undervisning för att stärka lärandet genom samarbete.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Mindre läxa, men ändå ett jämnare resultat.
• De sociala relationerna eleverna emellan stärks.
• Färre konflikter.
• Alla elever aktiva.
• Hög måluppfyllelse

• Dialog med eleverna, dialog i A-lagen.
• Uppföljande kartläggning en gång per termin.
• Uppföljning varje APT.

Utvecklingsområde: Kooperativt lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Eleverna får ökad ämneskunskap och utvecklar samarbetsförmågan. Arbetssättet får fler att nå längre i sin kunskapsutveckling.
Forskarna fann att samarbete var överlägset de två andra arbetssätten både vad gäller skolprestationer och kamratrelationer.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Strukturer lektionerna där eleverna lär av och med varandra i par och grupper. Kooperativt lärande kräver att eleverna jobbar tillsammans för att stötta varandra, vilket främjar både den egna och andras kunskapsutveckling.
Kollegiala samtal, föreläsning med Nicklas Fohlin, jobba med grundläggande teorier i kooperativt lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad motivation hos elever och lärare. Högre måluppfyllelse i de olika ämnena.
Genom dokumentation och samtal i arbetslagen kommer vi att följa upp att vi är på rätt spår.

Utvecklingsområde: Tillgänglig utbildning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har i vår analys sett att i stället för att ha individen och individuella anpassningar som utgångspunkt kommer vi lägga fokus på hur vi formar undervisning och övrig lärmiljö så den passar den grupp/klass vi har.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Gemensam lektionsstruktur samt bildstöd, vecko- och dagsplanering och time-timer i alla klasser.
Samtlig personal deltar i kompetensutveckling, föreläsning med Anna Borg samt kompendiet ”Tillgänglig utbildning – ett vägledande stödmaterial för skolorna i Luleå kommun”.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Färre konflikter och ökad studiero. Ökad måluppfyllelse. Extra anpassningar går till att bli generella anpassningar, vilket kommer leda till att antalet elever med särskilt stöd på sikt bör minska.

Utvecklingsområde: Betyg och bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Bedömning och betygsättning är grundläggande för att säkerställa kvaliteten på vårt arbete och för elevernas rätt till likvärdig utbildning.
Vi vill även säkerställa att elever oavsett vilken klass man går i eller vilket kön man har, bedöms på ett likvärdigt sätt.
Vi ser att ett kontinuerligt arbete inom ämnes- och arbetslagen kommer att främja detta och leda till utveckling hos både eleverna och lärarna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska bli bättre på att synliggöra elevernas lärande och tillvarata de situationer eleven faktiskt visar sina kunskaper. Att vi breddar synen på vad som är bedömningstillfällen. Vi har kontinuerliga arbetslagsträffar med tydlig agenda.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

En samsyn och röd tråd i undervisning samt likvärdiga bedömningsgrunder som grundar sig på läroplanen. Vi vill också se ett ökat samarbete i ämneslagen och en ökad medvetenhet om var skillnader kan uppstå och varför.

Det kommer även att genomföras ämnesnätverksträffar där lärare från olika skolor får möjlighet att träffas och arbeta kring dessa frågor. Dessa träffar kommer att ledas av bland annat förstelärarna.

Vi kommer i slutet av läsåret diskutera och utvärdera vad vi gjort och hur arbetet ska fortsätta eller vad vi behöver ändra på.

Utvecklingsområde: Lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Ett utvecklat lärande bidrar till att skapa en god hälsa hos individen enligt forskningen. Vikten av en ökad tillgänglighet är en förutsättning för att skapa en större delaktighet och ha ett inkluderande arbetssätt som passar alla elever.
Det finns en tydlig koppling till relevant forskning som anger att utveckla olika typer av arbetssätt för att kunna möta olika typer av elever i dess lärande har visat sig framgångsrikt.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Dramalekar och språklekar i förskoleklass och på fritids.
• Skapa årshjul i SO och NO i årskurs 1–6.
• Fokus på muntlig förmåga i årskurs 1–3.
• Utökat kollegialt samarbete i matematik årskurs 1–6.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Stimulera språkutvecklingen och lättare kunna tidigare identifiera elever i behov av stöd av olika slag i förskoleklass och fritids.
• Att i So och No kvalitetssäkra den pedagogiska planeringen och skapa en tydligare "rödtråd" i undervisningen.
• Att i årskurs 1–3 skapa en ökad trygghet genom öka den muntliga förmågan hos alla elever.
• Att i matematikundervisningen öka samsynen på ämnet mellan pedagoger och tydliggöra delmål för elever och pedagoger.

Utvecklingsområde: Hälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En god hälsa är en förutsättning för ett bra lärande och ökad måluppfyllelse.

Forskningen anger ett nära samband mellan en god både mental och fysisk hälsa som gynnar lärandet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Införa kompisvärdar på raster.
• Utökat samarbete med föreningar i närområdet.
• Regelbundna samtal och arbete i elevgruppen om trygghet och känslor.
• Utökat visuellt stöd i undervisningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad gemenskap och förebygga utanförskap.
• Ökad fysisk aktivitet under och efter skoltid samt en ökad kännedom om aktivitetsutbudet i närområdet.
• Få tryggare elever och lättare kunna identifiera elever som eventuellt inte mår bra.
• Samt öka förmågan hos eleverna att uttrycka känslor och mående.
• Ökad struktur, inlärning och trygghet och arbetsro.

Utvecklingsområde: Värdegrund

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolans värdegrundsarbete ska skapa ett klimat där barn och elever känner sig trygga och respekterade. Det ska också främja likabehandling och barns och elevers rätt till delaktighet och inflytande.

Forskning på området menar att värdegrunden formas av olika värderingar och normer vilket sätter ramarna för vad som anses som gott och rätt. Det kan innebära bestämda grundprinciper, så som allas lika värde, en referensram både för skolan och som framtida samhällsmedborgare.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Arbeta med materialet "Stopp min kropp" i fritidsgruppen.
• Bild och boksamtal om kultur och mångfald.
• Ämnesövergripande arbete med temat "Vem vill jag vara i världen?"
• Vidareutveckla utbytet med vår tjeckiska kontaktskola.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Öka elevernas medvetenhet om sina rättigheter och integritet gällande kroppen.
• Ökad medvetenhet och kunskap inom kultur och mångfald för både elever och pedagoger.
• Förstärkt självbild och få ett tydligare perspektiv på sin egen roll och vardag.
• Utöka kunskapen om likheter och olikheter mellan olika människor.
• Vidareutveckla kunskaper om den tjeckiska kulturen.

Utvecklingsområde: Fritidshemmet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En välplanerad och strukturerad verksamhet skapar trygghet, glädje samt utveckling. Vi ser att behovet fortfarande finns att skapa/ implementera strukturer för arbetet med årshjul och pedagogiska planeringar. Forskning visar att en fungerande fritidsverksamhet är utvecklande för eleverna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Stängningsdagar och planeringstid används för att skapa/implementera hållbara strukturer.

Arbetslaget tillsammans med rektor/ fritidshemsutvecklare ansvarar för att skapa/ implementera hållbara strukturer med årshjul och pedagogiska planeringar för att skapa en välplanerad och strukturerad fritidsverksamhet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Trygga elever som trivs på fritidshemmet och får en undervisning utifrån läroplanen, en undervisning som är strukturerad, välplanerad och väldokumenterad.
Uppföljning sker med pedagogerna, eleverna och vårdnadshavarna genom enkäter.

Utvecklingsområde: Elevhälsoarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser i vår analys att vi behöver utveckla vårt strategiska elevhälsoarbete med fokus på främjande och förebyggande insatser.
Forskning visar att ett fungerande lokalt elevhälsoarbete bidrar till ökad trivsel, trygghet samt till bättre studieresultat.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Den lokala elevhälsan kommer tillsammans med den undervisande personalen att planera för främjande/förebyggande insatser.
Den lokala elevhälsan leder detta arbete utifrån att elevhälsa börjar i klassrummet och på fritidshemmet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad trivsel, trygghet samt bättre studieresultat.
• Insatserna följs upp i enkäter, resultatsammanställningar och i skolsköterskans hälsosamtal.

Utvecklingsområde: Samsyn och samarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Samsyn och samarbete är en viktig faktor i arbetet för att nå högre kunskapsresultat och öka känslan av trygghet hos eleverna på skolan.
Även pedagogernas arbetsmiljö gynnas av en ökad samsyn och samverkan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Skapa forum för samverkan.
• Läsa litteratur.
• Jobba processinriktat.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Upplevelsen av en god arbetsmiljö ska öka genom samsyn och gemenskap. Målet är att elever ska känna sig trygga med alla skolans pedagoger.

Utvecklingsområde: Undervisningens kvalité, trygg och tillgänglig lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill att alla elever ska nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och på sikt minska klyftan mellan flickors och pojkars studieresultat. Forskning visar på ett ömsesidigt samband mellan elevers prestation i skolan och deras mående.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Pedagoger tillsammans med elevhälsan arbetar med strukturerad och mer varierad undervisning med elevinflytande. Vi vill att elever lär sig fler strategier att ta sig an olika texter i ämnena.

All personal har kännedom om och arbetar tillsammans med gemensamma rutiner och gemensamt förhållningssätt. Det främjande och förebyggande arbetet görs tillsammans med elevrådet, elevhälsan och pedagoger.

Trygghetsteamet gör rutiner synliga för personal, elever och vårdnadshavare.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Lärare och elever upplever arbetsro och effektivitet i lärandet tillsammans samt att elever upplever en ökad motivation för skolarbetet. Det leder till ökad måluppfyllelse och en upplevelse av ökat välbefinnande kring prestationer, trygga elever med ökad skolnärvaro och en skola med bra studieklimat där eleverna bidrar till en god arbetsmiljö.

Könsskillnaderna i skolresultaten ska minska genom att pojkarnas meritvärden närmar sig flickornas samt att flickornas resultat ska stärkas.

Utvecklingsområde: Framtidsval

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elever uttrycker vikten av att välja inför framtiden och vi ser att elever väljer traditionsenligt och behöver stöd från elevhälsa och studie- och yrkesvägledning inför framtida val genom att vidga och utmana föreställningar om framtida vägval och genom det stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi arbetar med uppbyggnad av ett systematiskt arbete inom den vida studie- och yrkesvägledning för årskurser 7–9. All personal arbetar tillsammans med studie- och yrkesvägledaren utifrån den planering som tas fram.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Elever upplever ökad motivation för sitt skolarbete och får större självkännedom, kan i högre grad välja sin egen väg och på så sätt höja måluppfyllelsen i grundskolan och senare i gymnasieskolan.

Utvecklingsområde: Tillgänglig utbildning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Ökad trygghet och studiero.

Detta utifrån elevers och lärares/elevhälsoteamets reflektioner om att det finns oro för att vissa enskilda elever/grupper inte känner trygghet och studiero inom ramen av klassrumssituationen och i mellanrummen.

Skollag och läroplan samt ett stort forskningsfält är entydiga i att grunden för lärande är trygghet och studiero.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Genom att arbeta fram hållbara metoder, både inom arbetslag och elevhälsoteam ökar trygghet och studiero.

Fokus på goda relationer, tydlighet i ledarskap, struktur samt varierad undervisning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökat lärande både på kort och lång sikt samt bättre mående och högre närvaro.

Rektor deltar i arbetslag och öppen elevhälsa för att följa upp insatserna. Samtal och enkäter görs med elever två gånger/läsår.

Utvecklingsområde: Utvecklingssamtal

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Att hitta bra former för samtal om lärande med elever.

I fokus står utvecklingssamtalet där elever får veta var de befinner sig i sitt lärande och vad de behöver tänka på för att utvecklas vidare.

I Skolinspektionens enkät som vårdnadshavare svarade på samt i samtal med elever och lärare framkommer det att det finns brister i kommunikationen om elevers kunskapsutveckling

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Från hösten 2022 kommer lärare att använda sig av Unikum fullt ut för att dokumentera elevers kunskaper och vilka anpassningar som behöver göras.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom tydlighet och struktur får fler chans att nå målen samtidigt som elever får en trygg och säker övergång till vidare studier på gymnasiet samt i förlängningen mot ett hållbart yrkesliv.

Rektor följer upp hur lärare, elever och vårdnadshavare har upplevt utvecklingssamtalet genom en digital enkät under höstterminen då alla har haft sitt utvecklingssamtal.

Utvecklingsområde: Språkutvecklande undervisning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Att använda språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen.
Språket har betydelse för allt lärande i alla ämnen och viktigt för vår identitet. Det gäller både nyanlända elever och elever som "bara" behöver erövra skolspråket i tal och skrift.
Området är prioriterat för att elever blir mer motiverade att lära när man förstår sammanhang och begrepp (Skolverket 2012). "Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet".

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Planering, genomförande och uppföljning av olika språkutvecklande metoder sker i ämneslagen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På lång sikt når fler elever målen om de kan ta till sig undervisning på ett sätt som gör att de förstår skolspråket.

På kort sikt ökar motivationen genom att elever upplever undervisningen mer givande för att man hänger med i vad läraren pratar om eller vad man läser

Arbete för ökad språkutveckling bedrivs, följs upp och utvärderas av förstelärare i SVA och SO.

Utvecklingsområde: Pedagogiska strategier och stödstrukturer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

För att alla elever ska ha goda förutsättningar till lärande och uppleva trivsel.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Fortbildning, handledning och implementering av PAX i skolan.

Fortsatt fortbildning kring Autism och Adhd i fritidshemmet. Fritidshemmet arbetar för att stärka pedagosika stödstrukturer i fritidshemmet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Trivsel, utveckling och lärande hos eleverna.

Verksamhetens pedagoger och elevhälsoteam arbetar aktivt för att alla elever ska få förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt mot de uppsatta målen och känna trivsel på skolan.

Utvecklingsområde: Delaktighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Delaktighet är en rättighet för elever. Elever som känner delaktighet blir tryggare.Delaktighet ger goda förutsättningar för lärande i skolan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Den pedagogiska verksamheten planeras utifrån delaktighetsmodellan.

Personal genomför fördjupade samtal med elever för att hitta lösningar tillsammans och ta del av elevens upplevelse.

Elevråd och klassråd arbetar aktivt med elevernas delaktighet i att utveckla skolan lärmiljöer - både den pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljön.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Trygghet, utveckling och lärande hos eleverna.

Verksamheten har hög medvetenhet om delaktighetens betydelse för elevens hälsa och lärande samt arbetar aktivt för att alla elever ska uppleva delaktighet i undervisning och gemensamma aktiviteter.

Utvecklingsområde: Skolsamverkan

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Forskning visar på att en framgångsfaktor för att verksamheten ska nå målen med utbildningen är att pedagogerna samverkar med varandra.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Alla pedagoger arbetar gemensamt med att stärka barns språk och kommunikation. Elevarbetan presenters med stöd av digitala verktyg.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utveckling och lärande hos eleverna.

Alla pedagoger tar ansvar för hela elevgruppens totala utbildning och arbetar medvetet för varje elevs trygghet och lärande.

Utvecklingsområde: Effektiv elevhälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Utveckla vårt strategiska elevhälsoarbete med fokus på förebyggande och hälsofrämjande insatser för att ge eleverna förutsättningar för lärande.

Att den sociala, pedagogiska och fysiska miljön är trygg och anpassad, skapar delaktighet och motivation.

Medvetet relationsarbete är definierad som nyckelfaktor för ökad måluppfyllelse.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Fortsätta utveckla ärendegång och arbetsformer för elevhälsa och arbetslag utifrån Partanens modell, att elevhälsan börjar i klassrummet.

Implementera Luleå kommuns stödmaterial "Tillgänglig utbildning" för att bl.a. utveckla relationskompetens.

Genom reflektion främja ett tillitsfullt samarbetsklimat för ökad samsyn och likvärdigt förhållningssätt.

Använda Unikum som stöd för likvärdig dokumentation.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Skolan har en elevcentrerad planering med förankrade arbetssätt och resursfördelning efter behov.

Samtalet om eleven handlar om hur vi förhåller oss och vad vi kan förändra.

Att eleverna upplever att de är delaktiga och klarar av sitt skoluppdrag och trivs i skolan.

Alla eleverna upplever förtroendefulla relationer till de vuxna på skola.

Fler elever når förväntade kunskapskrav.

Utvecklingsområde: Undervisningens kvalité

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Den nya läroplanen ska utgöra ett bättre arbetsverktyg för lärarna. Ämnets syfte och centrala innehåll har fått ett tydligare fokus och kunskapskraven ska vara ett bättre stöd för lärarna vid bedömning och betyg (Lgr 22).

Genom att tidigt upptäcka kritiska aspekter i elevers lärande kan hinder undanröjas och undervisningsstrategier kan utvecklas.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Förstelärares uppdrag riktas för ökad undervisningskvalitet och kollegialt lärande genom fortsatt arbetet med att implementera nya läroplanen (Lgr 22) med fokus på betyg och bedömning.

I ämnena matematik och svenska genomföra "screening", analys och erfarenhetsutbyte för att få syn på de kritiska aspekterna och därmed utveckla undervisningsstrategier för ökad effekt på elevernas lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utifrån det kollegiala lärandet och samtalen kring undervisningens kvalitet planerar och sambedömer kollegiet i större utsträckning. Detta medför ökad likvärdighet i undervisningen samt vid bedömning och betygssättning.

Undervisningens kvalitet ökar eftersom lärares medvetenhet om de kritiska aspekterna blir tydligare.

Fler elever når förväntade kunskapskrav.

Utvecklingsområde: Fritidshemmets lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Fritidshemmet ska erbjuda variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer. Verksamheten ska utgå från elevernas behov och intresse men också utmana och inspireras till nya upptäckter (Lgr 22).

Det kollegiala lärandet beskrivs som en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Kollegialt samarbete ger vidgade perspektiv och bidrar till professionellt lärande (Skolverket 2022).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Nätverksträffar i området under ledning av fritidshemsutvecklare för inspiration och nya upptäckter.

Arbetslagsarbete med inspiration från Skolverkets modul om fritidshemmets undervisningsuppdrag för att utveckla
planering och samverkan kring uppdrag, rutiner, roller och förhållningssätt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Elever uttrycker att de finner aktiviteter som genererar trivsel, kreativitet och ökad tilltro till sin egen förmåga.

Fritidshemsavdelningarnas verksamhet uppfattas som likvärdig med gemensamma mål, rutiner och förhållningssätt.

Arbetsformer finns etablerade för kollegialt lärande. Kollegiet trivs och känner tillit till varandra.

Utvecklingsområde: Tillgänglig utbildning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

• Fortsatt ökad måluppfyllelse.
• Forskningen visar att kamratlärande, explicit undervisning samt metakognitiva färdigheter resulterar i ökad måluppfyllelse (vetenskapsrådet).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Kamratlärande.
• Varierande undervisning.
• Motiverande samtal
• Delaktiga i sin individuella utvecklingsplan.
• Olika arbetsformer.
• Förebyggande främjande arbete
• Kollegialt lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad delaktighet för eleverna i sitt lärande genom samtal.
• Fortsatt hög måluppfyllelse.
• Elevers välmående och hälsa, att få lyckas.
• Motiverade elever.

• Dialog med eleverna, dialog i A-lagen.
• Uppföljande kartläggning en gång per termin.
• Uppföljning varje arbetsplatsträff.

Utvecklingsområde: En skola för alla

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det behövs ytterligare förstärkt kompetens och kunskap i sociala och pedagogiska insatser gentemot elever som idag inte klarar sitt skoluppdrag, främst elever med komplicerad inlärning. Genom ett salutogent förhållningssätt och med tydligt ledarskap i klassrummet främjas förutsättningar för en tillgänglig och likvärdig skola för alla elever (Petri Partanen 2012).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi fortsätter med vårt kollegiala arbete "En tillgänglig och likvärdig skola som fungerar för alla" hela dagen. Under ledning av vår förstärkta elevhälsa kommer vi med praktiknära stöd utveckla arbetsformer och anpassningar inom ordinarie undervisning samt i direkta möten med elever med ”npf-problematik”. Skapa ledstänger som främjar våra sociala och fysiska lärmiljöer som verkar för en positiv kultur och trygg miljö.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Elevhälsan börjar i klassrummet och på fritidshemmet, undervisningen anpassas såväl på grupp- som individnivå.
• Fler elever upplever att de klarar sitt skoluppdrag, mår bra och känner tilltro till sitt lärande.
• Fler elever når förväntade kunskapskrav.

Utvecklingsområde: Utveckla undervisning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Lärarens pedagogiska-, didaktiska- och ledarskapsförmåga i klassrummet är viktig. Tydlighet och struktur gör undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för elever.
Ett aktivt lärarstöd, delaktighet, variation, återkoppling och reflektion ger resultat. Forskning om framgångsrika skolor visar att ledarskap, tydlighet och struktur är viktigt för elevers lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Erfarenhetsutbyte om undervisningsstrategier med god effekt på elevernas lärande. Förstelärares uppdrag riktas mot arbete för ökad undervisningskvalitet. Pedagogiska planeringar publiceras i Unikum och elevernas kunskapsutveckling dokumenteras i Unikum. Ämnets syfte och centrala innehåll ska få ett tydligare fokus i undervisningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Utveckla lärarnas formativa bedömning.
• Öka elevernas delaktighet i sitt lärande.
• Ökad kompetens hos medarbetare resulterar i att skolans undervisning är effektiv och håller hög kvalitet.
• Undervisningen är strukturerad med ett tydligt syfte och anpassad till elevgruppen och individuella behov.
• Förbättrade kunskapsresultat.

Utvecklingsområde: Trygghet och studiero

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skollagen (SFS 2010:800, 5:3) framskriver att trygghet och studiero ska prioriteras inom svensk skola. Utifrån beprövad erfarenhet gynnas lärande i en miljö utan konflikter och störningar.

Elevers möjlighet att fokusera på undervisningen och dess innehåll ökar väsentligt om det finns ett tryggt klimat i skolmiljön. Att skolan och goda resultat under skolgången förknippas med den goda framtiden och positiva möjligheter.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Fortsatt arbete med att utveckla värdegrunden.
• En väl strukturerad verksamhet med ett aktivt värdegrundsarbete på individ- och gruppnivå.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att verksamheten präglas av trygghet och studiero. Genom det goda mötet elev-lärare, lärare-elev, elev-elev kommer det att ge upphov till att affekt och affektsmitta minskar i verksamheten. Detta ger upphov till bättre studieresultat.

Utvecklingsområde: Kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Lärande är en social aktivitet. Kommunikation och förståelse för vår omvärld går hand i hand. Det är i mötet och delaktigheten med andra människor som lärande uppstår (SFS 2010:800, 1:10).

Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Att förstelärarna initierar och genomför ett utvecklingsarbete som syftar till att höja kompetensnivån gällande kommunikation hos alla som möter eleven.

Att arbetet genomsyrar undervisningen vilken ska präglas av tydlighet och möjlighet till förståelse genom AKK och Autismpedagogik.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ett fördjupat och meningsfullt lärande präglat av fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.

Utvecklingsområde: Elevers hälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

• Elevers hälsa har betydelse för lärande.
• Eleverna får möjlighet att etablera en livsstil som ligger till grund för en god hälsa som håller under hela livet.
• Det finns goda förutsättningar att arbeta för förändringar av elevers levnadsvanor genom personalens engagemang utifrån intresse och kunskap (SFS 2010:800, 1:25).
• Elevhälsan arbetar främjande och förebyggande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Planerade och spontana aktiviteter.
• Utomhuspedagogik.
• Rörelsesatsning i skolan tillsammans med RF SISU Norrbotten.
• Idrott och hälsa enligt timplan.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Elever som kan koncentrera sig bättre på skolarbetet.
• Bättre mående för elever.
• På sikt en hållbar livsstil som främjar fortsatt hälsa genom livet.
• En skolkultur där rörelse och aktivitet är ett naturligt inslag.

Utvecklingsområde: Kooperativt lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har sett i vår analys att struktur på lektionerna har lett till högre måluppfyllelse. Därför kommer vi att ha Kooperativt lärande som ett av våra prioriterade mål för läsåret.

Kooperativt lärande (KL), när det implementerats, blir det en tillgång för eleverna när de får jobba i fasta strukturer och hemgrupper. Arbetssättet (KL) ger ramar som skapar trygghet samt studiero.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Kollegialt lärande kring kooperativt lärande.
• Tillverka material samt genomföra litteraturstudier tillsammans.
• Alla pedagoger ska se föreläsning med Niclas Fohlin.
• På arbetslagsmöten föra samtal kring kooperativt lärande.
• Ökad kunskap och samsyn bland undervisande lärare.
• Öka motivationen hos eleverna.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Eleverna får ökade ämneskunskaper och utvecklar samarbetsförmågan.
• Eleverna blir trygga i sina hemgrupper.
• Arbetssättet får fler att nå längre i sin kunskapsutveckling samt högre måluppfyllelse.
• På kompetensutvecklingsdagar sker uppföljning och utvärdering samt löpande på arbetslagstid.

Utvecklingsområde: Tillgänglig utbildning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi på skolan har sett att i stället för att ha individen och individuella anpassningar som utgångspunkt kommer vi lägga fokus på hur vi formar undervisning och övrig lärmiljö så den passar den grupp/klass vi har.

Vikten av en ökad tillgänglighet är en förutsättning för att skapa en större delaktighet och ha ett inkluderande arbetssätt. Struktur och tydlighet i arbetet är något som gynnar samtliga elever i deras inlärning.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Gemensam lektionsstruktur samt bildstöd, vecko- och dagsplanering och time-timer i alla klasser.
• Samtlig personal deltar i det kollegiala lärandet, för att utveckla tillgängligheten.
• Kompetensutveckling sker genom schemalagda kollegiala träffar i arbetslagen, där lokal elevhälsa är behjälplig i att planera innehåll.
• Föreläsning med Anna Borg samt kompendiet ”Tillgänglig utbildning – ett vägledande stödmaterial för skolorna i Luleå kommun”.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Färre konflikter och ökad studiero.
• Extra anpassningar går till att bli generella anpassningar, vilket kommer leda till att antalet elever med särskilt stöd på sikt bör minska.
• Ökad måluppfyllelse.
• Vid kompetensutvecklingsdagar, arbetsplatsträffar och arbetslag kommer det att ske kontinuerlig uppföljning samt under kompetensutvecklingsdagar i juni 2023 kommer en längre utvärdering att ske där samtliga pedagoger är delaktiga.

Utvecklingsområde: Betyg och bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har i vår analys sett att ett kontinuerligt arbete inom ämnes- och arbetslagen har främjat vår syn på likvärdig bedömning.
Vårt fortsatta arbete med betyg och bedömning kommer leda till utveckling och säkerställa skolans kvalitet oavsett stadium eller klass.
Bedömning och betygsättning är grundläggande för att säkerställa kvaliteten på vårt arbete och för elevernas rätt till likvärdig utbildning.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi kommer jobba för samsyn och röd tråd i undervisning samt likvärdiga bedömningsgrunder som grundar sig på läroplanen genom kontinuerliga träffar i ämnes- och arbetslag.
Vi vill också se ett ökat samarbete mellan arbets-/ämneslagen och en ökad medvetenhet om var skillnader kan uppstå och varför. Detta för att motverka dessa i framtida bedömning.
Vi ska bli bättre på att synliggöra elevernas lärande och tillvarata de situationer eleven faktiskt visar sina kunskaper.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad förståelse och medvetenhet hos pedagogerna på hur våra lektioner leder till en likvärdig betygsättning och bedömning.
• Pedagogerna ska känna en större trygghet i sina bedömningar och i betygsättningen.
• Eleverna ska känna sig trygg i att bedömningen är likvärdig oavsett stadium, klass eller pedagog.
• Vi kommer i slutet av läsåret under junidagarna diskutera och utvärdera vad vi gjort och hur arbetet ska fortsätta och/eller vad vi behöver ändra på.

Utvecklingsområde: Tillgänglig lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Viktigt att vi har en likvärdighet på skolan utifrån ett 4–9 perspektiv med en likvärdig och tillgänglig lärmiljö för alla våra elever. Att bredda basen i anpassningar så att det passar för alla i klassrummet. Utgå från ett salutogent perspektiv – utgå från friskfaktorer.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Schemalägga tillgänglighetsarbetet på arbetsplats- och arbetslagsträffar.
• Implementering av Tillgänglig utbildning – ett vägledande stödmaterial för skolorna i Luleå kommun.
• Ett verktyg för rektorer och pedagoger att forma en skola som möter elevernas olikheter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

De extra anpassningarna ska vara en naturlig del i verksamheten, allt för att ge eleverna rätt förutsättningar för att nå målen. Ett sätt att se att vi arbetar på rätt sätt är att åtgärdsprogrammen och det särskilda stödet minskar.

Utvecklingsområde: Rörelse

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagoger och elever har sett en fördel med både styrda och spontana rörelseaktiviteter under skoldagen. Forskning visar på positiva effekter för måendet och hjärnans funktion, när vi använder oss av regelbunden rörelse under skoldagen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Fortsätta arbeta med styrda rastaktiviteter i det lilla.
• Delge varandra goda exempel – kollegialt lärande.
• Göra ett tydligt rastvärdschema och samtala om dess syfte.
• Info om ett nytt rörelseprojekt kommer att gå ut till Hertsöskolans pedagoger under hösttermin 2022.
• Intresserade kan då ”söka” att vara med i projektgruppen där vi tänker oss ca 3–5 personer som ska arbeta med planering under hösttermin 2022, dra igång lärargrupp vårtermin 2023, för att sedan starta i skarpt läge med elever hösttermin 2023 med schemalagd rörelse i en mindre skala för att i ett längre perspektiv sedan omfatta alla årskurser.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Bättre koncentration samt motivation på lektionerna.
• Högre måluppfyllelse.
  

Utvecklingsområde: Utveckla det lokala elevhälsoarbetet (LEH)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

• Det lokala elevhälsoarbetet ska arbeta främjande och förebyggande för att skapa en bra skolgång för alla våra elever. Där vi ska utgå från ett salutogent arbetssätt.
• Lära oss att identifiera vad som stärker elevernas och personalens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande.
• Tydliggöra elevhälsans rutiner och yrkesprofession.
• Dokumentera rutinerna i en elevvårdsplan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Gå igenom följande planer: "Psykisk ohälsa" och Hertsöskolans egen plan som fastställdes vårtermin 2022.
• Luleå kommuns "Tillgänglig utbildning" vägledande stödmaterial.
• Det lokala elevhälsoteamet läser och delger litteratur kopplat till området.
• Revidera och följa upp Elevhälsoplanen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Tydliggöra det lokala elevhälsoarbetet så att alla vet vilka rutiner som gäller samt vilket ansvar alla på skolan har. Ett tillsammansarbete med gemensam samsyn med eleven i fokus.

Utvecklingsområde: Lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Ett välutvecklat differentierat lärande bidrar till att skapa en god hälsa hos individen enligt forskningen. Samt leder till en ökad tillgänglighet som är en förutsättning för att skapa en större delaktighet.

Det finns en tydlig koppling till relevant forskning som anger att en utökad kunskap om inkluderande arbetssätt skapar ett förhöjt lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Förskoleklass–årskurs 6 samt fritids:

• Arbeta med att skapa förutsättningar för kunskapsutbyte mellan olika åldrar genom att träna på att presentera projekt för andra.
• Öka personalens kompetens kring läs- och skrivsvårigheter för att sedan börja omsätta de nyvunna kunskaperna om lärande i praktiken som en naturlig del av undervisningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökat självförtroende och stolthet för det man i grupp eller som individ har åstadkommit.
• Bli en bättre mottagare och bli tryggare med att framföra sin kunskap.
• Ökad kompentens hos pedagogerna för att fånga upp och kunna utarbeta tydliga strategier för att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter utifrån elevers olika behov, som skapar ett inkluderande arbetssätt som leder till ett förhöjt lärande.

Utvecklingsområde: Hälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En god hälsa är en förutsättning för ett bra lärande och ökad måluppfyllelse. Forskningen anger ett nära samband mellan en god både mental och fysisk hälsa och lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Förskoleklass–årskurs 6 samt fritids:

• Skapa tillfällen under dagen för rörelse.
• Hur rörelse påverkar vår kropp och knopp.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Skapa längre uthållighet i alla typer av aktiviteter i skolan.
• Utveckla grovmotorik och finmotorik.
• Eleverna får uppleva och uttrycka känslan av rörelse.
• Ökad gemenskap och förebygga utanförskap.

Utvecklingsområde: Teknik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Litteraturstudie av forskningsrön om digitalisering i skolan som utbildningsutskottet låtit göra visar att när digitala verktyg används med en genomtänkt pedagogik får man positiva resultat som ger ett ökat engagemang och intresse för skolarbetet hos eleverna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Att utöka användningen av Ipads på åk 1-3 och Crome books på årskurs 4–6 i undervisningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Elever och pedagoger känner sig trygga med att använda Ipads och Cromebooks i sitt dagliga arbete i skolan.

Utvecklingsområde: Tillgänglig lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

I skolinspektionens enkät och i våra egna kartläggningar ser vi att vi har goda relationer, en trygg lärmiljö, men att delaktighet och motivation behöver höjas, samt att stessnivån behöver minskas.

Forskning visar att en tillgänglig lärmiljö, goda relationer och delaktighet påverkar elevers mående och bidrar till goda studieresultat därför vill vi fortsätta att arbeta för en mer tillgänglig lärmiljö.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Kollegialt arbete med stödmaterialet Tillgänglig utbildning en gång per månad.
• Kooperativt lärande i klasserna.
• Gemensam tavelstruktur.
• Handlingsplan i varje arbetslag med fokus på tillgänglig utbildning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad delaktighet och motivation hos eleverna.
• En än mer tillgänglig utbildning med en bredare bas av ledning och stimulans.
• Goda studieresultat.

Utvecklingsområde: Undervisningens kvalitet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill att eleverna ska nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Vi vill att undervisningen ska vara motiverande och skapa lust för fortsatta studier.
Vi vill att undervisningen ska gynna både pojkar och flickors resultat både ur ett hälsoperspektiv, men också ur ett meritvärdesmässigt perspektiv

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

•  Ledning och stimulans under lektionstid med fokus på tillgänglighet, elevnära arbetssätt och ett strukturerat lärande.
• Arbete med gemensamma ordningsregler för att skapa trygghet och studiero och goda förutsättningar för lärande.
• Utöka elevernas inflytande och delaktighet i utbildningen.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad motivation och lust till lärande hos eleverna.
• Minskad stress.
• Goda studieresultat.

Utvecklingsområde: Trygghet och trivsel

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Trygghet och trivsel är den grund på vilken elevernas kunskapsutveckling vilar.

På Mandaskolan ser vi att ett systematiskt och målinriktat
utvecklingsarbete för ökad trygghet och trivsel gör skillnad.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Trygghetsenkäter och fortsatta tryggetsskapande insatser utifrån dessa.
• Den lokala elevhälsan arbetar
  verksamhetsnära i form av observationer och riktade insatser.
• Årshjul för återkommande trygghet och
  trivselskapande aktiviteter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Elevernas upplevelse av trygghet och trivsel ökar i förhållande till tidigare resultat.

Utvecklingsområde: Elevinflytande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Eleverna är de som känner sin egen situation allra bäst. Genom att ta vara på elevernas synpunkter och höja deras delaktighet får vi bättre möjligheter att utveckla skolan så den gynnar elevernas
trygghet, trivsel och kunskapsutveckling.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Regelbundna elevrådsträffar
• Elevdelaktighet och inflytande runt allt som berör eleverna och deras arbetsmiljö samt kunskapsutveckling.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Elevernas upplevelse av inflytande ökar i jömförelse med tidigare resultat och elevperspektivet beaktas särskilt i planeringen av framtida insatser.

Utvecklingsområde: Läsutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En god läsförmåga lägger en stabil grund för framtida kunskapsinhämtning och kunskapsutveckling.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Genom att framhäva läsningens betydelse och skapa förutsättningar och många tillfällen för alla elever att bli goda läsare.

Genom aktionsforskning som metod medvetandegöra och utveckla allas kunskaper kring läsning och dess betydelse för framtida skolframgång.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Eleverna uppger att de läser mer än tidigare och att våra resultat i läsning utvecklas i positiv riktning på lång sikt.

Utvecklingsområde: Tillgänglig skola

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolan ska erbjuda en undervisning som ger varje elev förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Genom ett målinriktat arbete möter vi varje elevs individuella behov.

Forskning visar att elever som är trygga och trivs i skolan också är mer mottagliga för lärande.
Elever som mår bra lär bra.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetenshöjning kring inkluderande och tillgängliga lärmiljöer för rektorer och pedagoger ökar kunskapen samt bidrar till ett förhållningssätt som möjliggör att vi möter varje elev och dess behov. Detta innefattar även kunskap kring neuropsykiatriska funktionsvariationer.

Vi utvecklar de sociala-, pedagogiska- och fysiska lärmiljöerna i vår verksamhet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad kompetens hos pedagoger och rektor enligt tillgänglighetsmodellen där social, pedagogisk och fysisk miljö samspelar utifrån elevens behov och skapar ännu bättre förutsättningar för lärande.
• Vi har en skola där eleverna ges möjlighet till delaktighet i sitt lärande.
• Ökad måluppfyllelse.
• Eleverna trivs i skolan.

Utvecklingsområde: Digitalisering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det är viktigt att våra elever och medarbetare har de kunskaper som krävs nu och i framtiden inom området digitalisering. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens.

Användningen av digitala verktyg ger positiva effekter på både undervisning och lärande. Effekter är ökad motivation, ökat engagemang och ökat intresse för studierna hos eleverna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Eleverna ska använda digitala verktyg i sitt lärande för att stödja pedagogiska och ämnesmässiga mål.

Medarbetare ska öka sin kompetens att använda digitala verktyg och digitala läromedel.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Medarbetare använder digitala verktyg och digitala läromedel i syfte att utveckla sin undervisning utifrån ett tekniskt-, pedagogiskt- och ämnesmässigt perspektiv.

Ökat engagemang och intresse för skolarbete hos eleverna.

Utvecklingsområde: Kvalitet i undervisningen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Eleverna ges undervisning i olika ämnesområden och eleverna ska även ges möjlighet att utveckla sina förmågor enligt läroplanen. Elever lär på olika sätt. Undervisningen ska vara varierad och eleverna ska ges möjlighet att lära praktiskt och teoretiskt.

Genom ett elevaktivt lärande och inflytande ges elever möjlighet att äga sitt eget lärande. Lärandet ses i ett större sammanhang.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

I undervisningen ska vi använda oss av ett elevaktivt och varierat arbetssätt som ger eleverna möjlighet att utveckla alla sina förmågor.

Skolan ska tillvarata och bibehålla elevernas nyfikenhet och lust till lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Främja ett lärande där eleverna stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och förmågor.

Eleverna visar och utstrålar trygghet som ger dem modet att våga prova, experimentera och tänka nytt.

Utvecklingsområde: Social tillgänglighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det är av största vikt att varje individ erbjuds en så lyckad skolgång som möjligt för att bibehålla självkänslan och
tron på sig själv.

Skolan ska vara tillgänglig för alla. Social tillgänglighet handlar om kommunikation, aktiviteter och platser där alla kan vara delaktiga.

Det handlar framför allt om ge eleverna tillgång till verksamhetens olika aktiviteter och olika sociala arenor, t.ex. att få förutsättningar att vara delaktig i lekar eller andra aktiviteter på rasten, men det handlar lika mycket om att kommunikationen i olika sammanhang på skolans sociala arenorna blir tillgänglig för alla elever.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Fortsatt organiserad rastverksamhet.
• Fokus på generella anpassningar vid förflyttningar och övergångar.
• Ständigt värdera och utvärdera tillgänglighet in den sociala miljön som består av fem indikatorer: gemenskap, begripligt sammanhang, schemabrytande planerade aktiviteter, samverkan med hemmet, normer och attityder.
• Tvåpedagogsystem som fungerar elevstödjande beroende på gruppen eller individens behov i olika sammanhang.
• Förstelärare, specialpedagog med fokus på den sociala miljön.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Eleverna når högre måluppfyllelse.
• Skolan är mer tillgänglig för de elever som idag kanske har behov av en helt individuell lärmiljö eller ett personligt stöd.
• Skolmiljön är tryggare för alla och på så sätt ge ökad studiero.
• Antalet incidenter och kränkningar kopplade till elevers svårigheter i den sociala miljön har minskat.
• Vi har väl planerade rastaktiviteter.

Utvecklingsområde: Organisation för lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

I denna nya organisation kommer vi i så stor utsträckning som möjligt tillämpa ett tvåpedagogsystem i åldershomogena grupper, vilket innebär att det kommer att vara fler än en vuxen kopplad till undervisningen.

Vi frångår nu åldersblandningen, i vilken det finns bitar, avseende gruppdynamik och organisation av undervisning, som varit utmanande.

Den timplan vi har att förhålla oss till har även den varit ett försvårande moment för organisationen av lektionerna då
olika årskurser har olika mycket undervisningstid och i vissa årskurser läser man dessutom andra ämnen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

För eleverna kommer detta att innebära att de kommer att gå i nya åldershomogena klasser med max 28 elever, till hösten.

Två pedagoger är schemalagda mot samma lektioner för att öka pedagogtätheten.

Pedagogerna avgör vad som är bäst för aktuell grupp avseende hur den andra pedagogen på bästa sätt nyttjas. Detta kan se olika ut från gång till gång och från ämne till ämne.

Viktigt är att den lärare som håller i lektionen är tydlig så att pedagogen som stödjer får tydlig information om vilka förväntningar som ligger på denne.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Tryggheten i den egna klassen kommer att öka.
• Ökad studiero.
• Ökad vuxennärvaro
• Måluppfyllelsen kommer att öka då lärartätheten är högre.
• Tryggheten med att ha en kontinuitet bland undervisande lärare kommer att öka.
• Större möjlighet att arbeta främjande och förebyggande utifrån respektive klass/grupps behov.
• Större möjlighet till olika typer av stöd för individer, t.ex. hjälpjag, förstärka elevers röster, konfliktlösning m.m.

Utvecklingsområde: Kunskap och bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det är viktigt att kunna kommunicera förväntningar. Detta gäller såväl skolans förväntningar som finns på elev och
vårdnadshavare som dem som elev och vårdnadshavare kan ha på skolan.

Vi har en ny läroplan, Lgr22, som ger oss nya nya och tydligare skrivningar kring sexualitet, samtycke, relationer och värdegrund.

Nya bestämmelser kring betygsättning där det inte längre finns lika skarpa gränser mellan de olika betygsstegen, där vi har en större möjlighet till sammantagen bedömning.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Vårdnadshavarinformation gällande nya betygsättningen.
• Skolverkets implementeringsplan för nya läroplanen följs.
• Kompetenshöjande insats för betygsättande lärare.
• Dessutom behöver vi bli mer tillgängliga och förstående för vårdnadshavare som har frågor gällande betyg och
  bedömning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Större kunskap och förståelse kring skolarbete, kunskapskrav, betyg m.m. ger bättre förutsättningar för att själv förstå vad som förväntas, det hjälper
vårdnadshavare att stötta sitt barn i skolarbetet vilket i längden kan leda till ökad måluppfyllelse och skapa en större tillit till lärarprofessionen.

På lång sikt ser vi att en ökad kunskap om likvärdig bedömning inom hela organisationen kan minska omval mellan skolor i kommunen.

Utvecklingsområde: Kooperativt lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi fortsätter att ha kooperativt lärande som ett av våra prioriterade områden. Det vi har sett är att eleverna får ökad ämneskunskap och utvecklar samarbetsförmågan. Arbetssättet får fler att nå längre i sin kunskapsutveckling.
Kooperativt lärande som vi hämtade från den sociala utvecklingsteorin samt Vygotskijs vidarutveckling av denna - teorin om ömsesidigt beroende (samspel). Förändring sker i samspel och samverkan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi har sett föreläsningen med Nicklas Fohlin (Steg 2). Vi har jobbat med Grundläggande teorier i kooperativt lärande. Detta läsår ska det ske mer praktiskt arbete tillsammans med eleverna. Det som skiljer kooperativt lärande från andra typer av grupparbeten är att det är väl strukturerat och är baserat på kunskaper och teorier om hur människor samarbetar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Flera kollegiala samtal.
• Ökad motivation hos elever och lärare.
• Nyfikenhet.
• Ökad kunskap bland eleverna och samsyn bland undervisande lärare.
• Högre måluppfyllelse i de olika ämnena.
• Uppföljning och utvärdering eftersom i arbetslag, under arbetsplatsträffar och kompetensutvecklingsdagar genom samtal och dokumentation.

Utvecklingsområde: Tillgänglig utbildning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har sett stora positiva effekter av vårt arbete med det kooperativa lärandet men behov av fortsatt arbete med att skapa rutiner under skoldagen finns. Vi har i våran analys sett att i stället för att ha individen och individuella anpassningar som utgångspunkt kommer vi lägga fokus på hur vi formar undervisning och övrig lärmiljö så den passar den grupp/klass vi har.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Gemensam lektionsstruktur samt bildstöd, vecko- och dagsplanering och tidshjälpmedel i alla klasser.
• Kompetensutveckling sker genom schemalagda kollegiala träffar i arbetslagen, där lokal elevhälsa är behjälplig i att planera innehåll.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Färre konflikter och ökad studiero.
• Extra anpassningar går till att bli generella anpassningar, vilket kommer leda till att antalet elever med särskilt stöd på sikt bör minska.
• Ökad måluppfyllelse.
• Stödmaterialet kommer att revideras årligen.
• Vid kompetensutvecklingsdagar, arbetsplatsträffar och arbetslag kommer det att ske uppföljning och under kompetensutvecklingsdagar i juni 2023 kommer en längre utvärdering att ske.

Utvecklingsområde: Betyg och bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Bedömning och betygsättning är grundläggande för att säkerställa kvaliteten på vårt arbete och för elevernas rätt till likvärdig utbildning.

Vi ser att ett kontinuerligt arbete inom ämnes och arbetslagen kommer att främja detta och leda till utveckling och säkerställning av skolans kvalitet oavsett stadium eller klass.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Få en samsyn och röd tråd i undervisning samt likvärdiga bedömningsgrunder som grundar sig på läroplanen. Ett ökat samarbete i ämneslagen och en ökad medvetenhet om var skillnader kan uppstå och varför. Detta för att motverka dessa i framtida bedömning.
Vi ska bli bättre på att synliggöra elevernas lärande och att vi breddar synen på vad som är bedömningstillfällen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad förståelse och medvetenhet hur våra lektioner leder till en likvärdig betygsättning och bedömning. Vi vill också se ett ökat samarbete i ämneslagen. Det kommer även att genomföras ämnesnätverksträffar där lärare från olika skolor får möjlighet att träffas och arbeta kring dessa frågor. Dessa träffar kommer att ledas av bland annat förstelärarna. Vi kommer i slutet av läsåret diskutera och utvärdera vad vi gjort och hur arbetet ska fortsätta eller vad vi behöver ändra på.

Utvecklingsområde: Elevhälsoarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö vilken främjar elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling vilket utgör fokus för elevhälsoarbetet. Den värdegrund som styrdokumenten beskriver har en särskild koppling till elevhälsan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Elevhälsoarbetet ska undanröja hinder och skapa förutsättningar för lärande.
I elevhälsoarbetet har all personal, oavsett profession, ett gemensamt ansvar. Alla som arbetar på skolan har ett ansvar att se eleverna och skapa goda relationer, att tidigt uppmärksamma problem och behov.
Mest läggs på de yngsta eleverna för att undanröja hinder så tidigt som möjligt.

Vi genomför kontinuerligt olika kartläggningar i syfte att fånga upp elevers behov av anpassningar och stöd.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vår förväntan är att allt arbete på Ormbergsskolan ska utgå från alla elevers möjligheter och behov och där varje elev ges förutsättningar att utvecklas till sin fulla potential.

Utvecklingsområde: "Learn to learning"

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill att eleverna ska förstå sitt eget lärande så att var och en kan nå så långt som möjligt. I Angela Duckworths bok ”Grit - Konsten att inte ge upp” konstateras utifrån en stor studie att de elever som utvecklat mer grit avslutar sina studier mer frekvent än eleverna som har mindre av detta:

"För att lyckas och nå framgång måste det komma från en inre motivation. Ett driv som inte belönas av speltid eller pengar utan kommer av en motivation."

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Hur ska vi träna grit i skolan?
• Ge uppgifter som kräver ansträngning.
• Uppgifter som är över tid.
• Uppgifter som man kan misslyckas med, göra om och göra bättre.
• Varierad undervisning.
• Träna på HUR man tänker.
• Att eleven har mod att misslyckas.
• Ställa krav och höga förväntningar.
• Att eleven lär sig att stämma av mot sitt mål.
• Nyanserad feedback på elevens ansträngningar.
• Synliggöra lärandet och ansträngningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad måluppfyllelse, vilket vi säkerställer genom bl.a.

• Skolverkets diagnoser i svenska och matematik
• screeningverktyg DLS
• matematikscreening "Den gröna boken"
• analys av resultat samt uppföljning på elevnivå och riktade stödinsatser.

Utvecklingsområde: Digitalisering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt läroplanens kapitel 5.5 ska eleverna genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder samt deras användbarhet.

Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska utbilda matematiklärare i programmering samt ge lärarna material så att de direkt kan börja arbeta med programmering i klassrummet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ur läroplanen kapitel 1:

"Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik."

Utvecklingsområde: Läsa/Skriva

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Många elever har svårt med läsförståelse samtidigt som intresset för läsning minskar. Då eleverna läser mindre minskar även mängden text som eleverna producerar.

En god läs- och skrivförmåga är grunden till en framgångsrik skolgång.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Inspirera till läsning av olika genrer/svårare texter. Arbeta med utkast och återkoppling på texter.
• Ämnesövergripande läs- och skrivprojekt.
• Läsgrupper av olika slag.
• Alla ämnen är delaktiga i arbetet med Läsa/Skriva.
• Årlig Barnboksvecka med fokus på Läsa/Skriva.
• Tydliga läsmål för alla elever, följs upp på organisationsnivå.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad lust och motivation.
• Ökad läs- och skrivlust.
• Eleverna utvecklar sitt språk i text och tal.
• Ökad måluppfyllelse.

Utvecklingsområde: Tillgänglig lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Genomförda insatser visar på skillnad för elevernas inlärning och mående. Struktur och tydlighet gynnar lärande.

En bas bestående av grundläggande anpassningar, Ledning och Stimulans, ger positiva effekter.

Forskning visar på vikten av att skolan utvecklar tillgängligheten i olika lärmiljöer för att gynna inlärning, trygghet och studiero.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Fortsätta arbeta med gemensam struktur för av veckan samt varje dag.
• Använda bildstöd i alla klassrum för struktur och begrepp.
• Genomföra dagliga rörelseaktiviteter, skapa aktiva lektioner.
• Regelbundna uppföljningar på organisationsnivå.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Höjd motivation där alla elever deltar efter sina förutsättningar.
• Elever mår bra och utvecklas.
• Färre konflikter.
• Bättre arbetsmiljö för alla.
• Eleverna trivs i skolan.
• Ledning och Stimulans ökar vilket leder till minskat antal elever i behov av särskilt stöd.
• Ökad måluppfyllelse.

Utvecklingsområde: Utmärkt undervisning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolans arbete med Kooperativt lärande och PAX har haft effekt. Vi ser att resultaten förbättrats. Lärarens förhållningssätt är den viktigaste faktorn för en god undervisning.
Lärplattformen Unikum ska också fungera som ett bra verktyg för att följa utvecklingen. Samarbetet, fritids och skola är viktig för vårdnadshavarna och elevens bild av skolan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Skolan ska förankra det Kooperativa lärande i alla klassrum. Pedagogerna lär av varann och besöker varandras lektioner. Arbetslagen använder lagtid till att samtala om hur vi använder dessa verktyg och metoder.

Alla deltar i utbildning om Kognitiva villkor för lärande med Anna Borg.
Arbetet med "Tillgänglig utbildning" och de nya kursplanerna, Lgr22, prioriteras detta år.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Eleverna uppfattar undervisningen begriplig och också roligare. På lång sikt leder det till bättre studieresultat.
• I klassrummet ser vi att eleverna samarbetar och uppmuntrar varann.
• Arbetet med kursplanerna skapar tryggare bedömning, samsyn och en gemensam röd tråd på skolan.
• Pedagogerna blir tryggare i sina roller och vågar utveckla sin undervisning.

Utvecklingsområde: Trygghet och tillit

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En trygg och stimulerande skolmiljö tillsammans med goda relationer ger förutsättningar för förbättrad måluppfyllelse. Det är viktigt att skola och fritids har gemensam värdegrund.

Skolan får vårdnadshavarnas tillit genom att ha en god kommunikation och information. Under året ska lärplattformen Unikum bli det självklara verktyget.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi har samsyn om förhållningssätt och regler på raster och i klassrum. All personal ingriper vid incidenter. Vi arbetar förebyggande. Incidenter och kränkningar rapporteras i Stella.

Fritids skapar lugn genom planering av aktiviteter på raster och fritidstid.

Vi fortsätter att skapa gemensamma aktiviteter som t.ex. Regnbågsveckan och Mångkulturveckan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Minskat antal incidenter och nöjda vårdnadshavare. På kort sikt ingripa ännu snabbare på incidenter.

Vi ser att tilliten från föräldrarna ökar genom bra bemötande och aktiva insatser. Det leder till att fler väljer Porsöskolan.

Vi ser att rasterna blir fyllda med aktivitet och lek som gör hela skoldagen tryggare.

Utvecklingsområde: Effektiv Elevhälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elevhälsan börjar i klassrummet. Skolans miljöer vara anpassade för att främja varje elevs kunskapsutveckling. Skolan ska tidigt sätta in anpassningar och stöd. Tidig upptäckt av behoven är en viktig faktor för framgång. Digital undervisning och digitala resurser är hjälpmedel för att lyckas med detta uppdrag.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Skolan bygger upp en effektivare stödorganisation. Elevhälsan är en viktig del i arbetet med "Tillgänglig utbildning".

• Tydlig screeningplan för att följa varje elev.
• Extra anpassningar utvecklas.
• Årskursmöten som ger kontinuitet.
• Läxhjälp organiseras.

God samverkan skola - fritids förbättrar alla elevers lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Synbara anpassningar i klassrummet och på sikt förbättrade studieresultat.

Vi ser vilka elever som har behov av stöd i tid. Gör insatser så att alla elever når kunskapsmålen.

Vi ser ett förbättrat studieresultat och ser även att elevernas mående förbättras samt att elever växer sin tro på sin egen förmåga.

Utvecklingsområde: Likvärdighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill öka likvärdigheten på skolan. Därmed har vi startat ett utvecklingsarbete, all personal tillsammans med centrala elevhälsan. Utvecklingsarbetet ska resultera i en mer tillgänglig lärmiljö. Det ska i sin tur leda till ökad trygghet, studiero, närvaro och måluppfyllelse.

Mängder av forskning visar på vikten av relationsskapande och mer tillgängliga lärmiljöer för att öka tryggheten och måluppfyllelsen hos eleverna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi arbetar med att eleverna ska nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Att arbeta mer med att lyckas möta elevernas behov på grupp- och individnivå och därmed öka måluppfyllelse.

Undervisningen och den fysiska miljön ska bli mer tillgänglig och trygg.
Elevhälsan arbetar mer främjande och förebyggande. Tidiga insatser för att fånga upp eleverna. Elevhälsan och pedagogerna arbetar mer relationsskapande för att kunna bemöta alla elever. Arbetet leds av rektor tillsammans med personal.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Det ska leda till ökad trygghet, studiero, ökad närvaro och måluppfyllelse.

Arbetet följs upp och utvärderas kontinuerligt i arbetslagen och det lokala elevhälsoteamet.

Utvecklingsområde: Trygghet och studiero

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Forskning visar att trygghet och studiero är betydelsefullt för hur eleverna kommer lyckas nå målen i grundskolan.

Vi ser att eleverna är i behov av strukturerad och varierad undervisning, ökad delaktighet, inflytande och tillitsfulla relationer. Detta är en viktig grund för skolans aktiva värdegrundsarbete.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

På sikt ska eleverna genom delaktighet och utifrån sina förutsättningar ta ett eget större ansvar för sitt lärande och bidra till god arbetsmiljö. Eleverna ska visa respekt och hänsyn mot andra elever och skolans personal. En ökad trygghet och studiero kan på lång sikt leda till en högre måluppfyllelse och en god arbetsmiljö på skolan.

Samtlig personal har god kännedom om hur man arbetar främjande och förebyggande med att skapa trygghet och arbetsro, bygga tillitsfulla relationer mellan lärare, elev och vårdnadshavare.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vet av erfarenhet och via forskning att en ökad trygghet och studiero kan på lång sikt leda till en högre måluppfyllelse och en god arbetsmiljö på skolan.

Vi ser via genomförda enkäter att eleverna upplever en ökad trygghet och arbetsro på skolan. Eleverna upplever att jämnåriga bemöter dem väl och blir väl bemötta av personal.

Utvecklingsområde: Utmanande matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Antalet elever som är intresserade av matematikprofilen har ökat, och möjligheten till utmaningar samt mer praktiska moment är en bidragande orsak.

Periodvis har vi arbetat mer intensivt med utmanande matematiken i Studion för att nå högre måluppfyllelse. Fler elever har visat intresse av att delta vid gymnasiets spetsmatte och även matematiktävlingen Pythagoras quest.

Det kan kopplas till rapporten om särskilt begåvade barn.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi har profilval varje vecka i utmanande matematik och mer utmanande matematik i den dagliga undervisningen.
Matematiklärare ska genomgå Skolverkets modul Matematikdidaktik och specialpedagogik. Den ger fördjupad kunskap och förståelse för hur en inkluderande undervisning kan främja elevers lärande.

Genom att anpassa och variera undervisningen efter elevers behov och förutsättningar kan tillgängligheten till matematik öka för alla elever.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att anpassa och variera undervisningen efter elevers behov och förutsättningar kan tillgängligheten till matematik öka för alla elever, även måluppfyllelsen och intresset.

Vi ser att intresset har ökat det senaste året, fler elever visar intresse för utmanande matematik som profilval, och fler aktiva skolval till Residensskolan på grund av vårt fokusområde.

Utvecklingsområde: Förbättrad läsförmåga

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En god läsförmåga är nyckeln till mycket i livet, bland annat till en framgångsrik skolgång.

Resultatanalys visar att en ökande andel elever har svårt med läsförståelse, uthållighet i läsning och att intresset för läsning sjunker.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Läsprojekt

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En stärkt och utvecklad kvalitet i undervisningen som förbättrat elevers läsande, skrivande och lärande.
• Ökat läsintresse hos eleverna, i synnerhet i de äldre åldrarna.
• På lång sikt ska de framgångsrika läsfrämjande insatserna vara befästa i verksamheten.

Utvecklingsområde: God studiero och trivsel

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

God studiero och trivsel ger goda förutsättningar för utveckling och lärande. Skolinspektionens granskning visar att långsiktigt och målinriktat arbete ger goda resultat.

Trygghet behöver bibehållas. Bemötande samt upplevd studiero behöver förbättras.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Ledarskap ska utvecklas genom kollegialt lärande med följande i fokus:

• Tydlighet vad gäller mål, innehåll och struktur genom pedagogiska planeringar.
• Varierad undervisning.
• Goda relationer.
• Tydliga rutiner ex incident-dokument.
• Samsyn gällande värdegrund.
• Genus och norm-medvetenhet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Bra arbetsro för alla som leder till god inlärningsmiljö.
• Respektfullt bemötande som leder till hög grad av trivsel.

Utvecklingsområde: En skola för alla

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolan ska erbjuda en utbildning som fungerar för alla elever utifrån sina egna förutsättningar.

Resultatanalys visar till exempel stora skillnader i resultat mellan pojkar och flickor.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Kooperativt lärande.
• Kompetenshöjande insatser kring könsskillnader i skolresultat och hur man kan motverka dem.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Undervisning som ökat elevers motivation till skolarbete.
• På lång sikt ska skolan ha utvecklade former för elevinflytande.

Utvecklingsområde: Tillgänglig utbildning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Tillgänglighet förutsätter delaktighet och en utbildning som präglas av ledning och stimulans. Via anpassningar av den pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljön, förväntas basen i det undervisande uppdraget breddas.

Genom att fördjupa förmågan/kompetensen att forma goda relationer som en grund för att anpassa och variera såväl de pedagogiska strategierna som de lokalmässiga förutsättningarna ges förutsättningar att möta elevernas olika behov på individ-, grupp och organisationsnivå.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Utifrån ett systematiskt kollegialt lärande kartlägger vi och skriver handlingsplaner för att forma en än mer tillgänglig lärmiljö.

Lärmiljön kommer att speglas i en kollegial samverkan gentemot vedertagen forskning och Luleå kommuns stödmaterial för tillgänglig lärmiljö. Kompetensutvecklingsinsaterna kommer att ske internt och i samverkan med Resurscentrum.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad tillgänglig skola och fler elever som har tilltro till sitt egna lärande. Vi ser även att meritvärden ökar då tillgängligheten ger ledning och stimulans för elever men också för lärare. Vi får elever som lämnar Råneskolan med rak rygg och en ryggsäck full med tilltro till sitt eget lärande.

Utvecklingsområde: Kvalitet i undervisningen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

För att bidra till elevernas kunskapsutveckling och bildning kommer fokus bla ligga på att fördjupa relationskompetensen som en grund till att forma "kvaliteten i det undervisade uppdraget" och verka för en "pluggkultur".

Utöver relationell kompetens gynnas alla elever på Råneskolan - oavsett vilken årskurs de går i eller vilket ämne som är aktuellt - av att ingå i en undervisning som har ett förstärkt "språkutvecklande arbetssätt" och att det undervisande uppdraget färgas in av ett "formativt lärande".

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Resurscentrum bidrar med att fördjupa relationskompetensen. Pedagogerna kommer att via kollegiala former delge varandra goda exempel på språkutvecklande arbetssätt med stöd i adekvat forskningslitteratur.

Cirkel för lärande implementeras som språkstärkande metodik i samtliga ämnen. Fördjupad kompetens i formativt lärande/bedömning (Williams 2013) ser vi också som fortsatt viktigt område för att nå kvalitet i det undervisande uppdraget och nå en pluggkultur som gynnar mångfald av elever.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Fördjupad relationskompetens hos lärarna ger en skola som är tillgänglig då vi i än högre grad förmår möta en mångfald av elever. Bidrar även till att forma en pluggkultur då vi alla ska verka för att elevernas mindset blir inställt på "jag kan inte ...än".

Språkutveckling: Eleverna förväntas utveckla en än större läslust och nyfikenhet inför att ta in olika textgenrer. Vårdnadshavare förväntas bli mer medvetna om vikten av att läsa med/för sina barn. Ökad begrepps- och läsförståelse. Ökad delaktighet vid de demokratiska processerna då det finns en högre språklig medvetenhet.

Utvecklingsområde: Styrning och ledning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Området är av vikt för att öka likvärdigheten och samsyn kring uppdraget. Ledarskapet i klassrummet (Aspelin 2019), är avgörande för trygghet/studiero och ökad måluppfyllelse.

Enhetlig styrning och ledning i "vid bemärkelse" minskar också skillnader mellan klasser, likväl som en formativ organisation. Tillitsfull styrning" gynnar arbetsmiljön och skolan som helhet". Utveckling av arbets- och utvecklingsorganisation är av vikt för att hantera en oförutsägbar framtid.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Under hösttermin 2022 kommer hela skolans personal genomgå en fördjupad kompetensutvecklingsinsats inom styrning och ledning med fokus på relationellt ledarskap.

Råneskolans personal har även via tidigare kompetensutveckling av "Lektionsdesign" format en samsyn om det undervisande uppdraget. Arbetet med detta kommer att fortsätta. Styrkedjan i att forma god elevhälsa görs synlig för pedagogerna då vi reviderar elevhälsoplanen och synkroniserar dessa mellan hög- och lågstadiet

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Då fokus ligger på styrning och ledning ges goda förutsättningar för att forma en "formativ organisation" då processen handlar om att arbets- och utvecklingsorganisation utvecklas i riktning mot att omhänderta en oförutsägbar framtid/värld och då också en mångfald av elever.

Utvecklingsområde: Ett positivt lärandeklimat

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolan är en organisation där ett ständigt lärande pågår. Klimatet är öppet och nyfiket och misstag ses som inlärningstillfällen.
Gemenskap, tydlighet och värme präglar ledarskapet på samtliga nivåer.
Fokus ligger att på att lära sig och utvecklas tillsammans.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Ledarskapet i klassrummet och på skolan är tydligt och varmt för främjande av lärande och gemenskap.
• Undervisningen är varierad och bedrivs på ett sätt där alla elever engageras och aktiveras.
• Lektionsobservationer av varandra genomförs.
• Personalen läser och genomför bokcirklar.
• Ett relationsskapande förhållningssätt, tydlighet och likvärdighet ger studiero.
• Eleverna tränas i studieteknik och lärare samverkar i ämnesövergripande arbeten.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Undervisningen präglas av nyfikenhet, gemenskap och delaktighet. Kunskaper och utveckling går i linje med betygen. Elever och personal mår bra och utvecklas.
Minskad stress bland elever och ökad likvärdighet mellan könen = elever som trivs och som genom god närvaro på skolan når förbättrade resultat.
Eleverna är trygga med och vad som förväntas och vad som kommer att bedömas inom de olika arbetsområdena.

Utvecklingsområde: Elevhälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elevhälsa är grundläggande för elevers sociala- och kunskapsutveckling och därmed måluppfyllelse. Ett medvetet elevhälsoarbete på bred front där alla känner till sin roll bidrar till detta.

Elevhälsoarbetet sker i varje möte med eleven och med deras vårdnadshavare. Goda relationer, ett bra bemötande, anpassad undervisning och tidiga insatser lägger god grund för ett främjande och förebyggande arbete

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Arbetslagen och det lokala elevhälsan möts kontinuerligt med fokus på elevers mående och resultat där Elevhälsoplanen utgör grunden för arbetet. Bokcirklar, föreläsningar för samtliga samt kartläggning av nuläget gällande Tillgängliga lärmiljöer för arbetet framåt.
Tidig kontakt med hemmen vid frånvaro.

Skolans arbetssätt präglas av relationsskapande och där ämnesövergripande teman skapar gemenskap för eleverna.
Strukturerat elevrådsarbete ger delaktighet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Tidiga insatser som förebygger större problematik. En lagkänsla i arbetet med elevhälsan. All personal är delaktig i arbetet med elevers hälsa.

Stadsöskolans elever trivs på skolan, mår bra och utvecklas socialt. De får goda kunskaper och resultat där de når så långt som möjligt i sitt lärande.
Ett gott samarbete mellan personalen och större delaktighet för elever bidrar till ökat välbefinnande.

Utvecklingsområde: Likvärdig bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elever på samma skola, i samma kommun och land ska bedömas på ett likvärdigt sätt för att förutsättningarna och möjligheterna ska vara desamma.

Tidigt möta upp pojkarnas och flickornas behov för att de ska nå så långt som möjligt i sitt lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Inom arbetslagen, inom ämneslagen samt inom vårt skolområde pågår en fortbildningsinsats där undervisning, betyg och bedömning utifrån Lgr 22 (läroplanen) ligger i fokus för arbetet.

I klassrummen bedrivs en varierad undervisning som skapar möjligheter att på olika sätt lära sig samt visa sina kunskaper.

Samtliga undervisande lärare i ett ämne samrättar och sambedömer t. ex. nationella prov.

Resultatuppföljning genom fortsatta och fördjupande analyser av tillgänglig data.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom samsyn och likvärdighet känner sig personalen trygg i sin bedömning.

Minskad stress och känsla av ökad återhämtning genom ökat samarbete inom och mellan ämnen. Eleverna blir delaktiga i vad de ska kunna och hur de kan visa sina kunskaper. Vi minskar känslan av negativ stress hos både elever och personal.

Genom förbättrade analyser ökar vi produktionen och kan möta upp behov, vilket tillser en bättre arbetsmiljö för både personal och elever.

Utvecklingsområde: Tillgänglighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Struktur och tydlighet i arbetet är något som gynnar samtliga elever i deras inlärning. Vi har sett stora positiva effekter av vårt arbete, men behov av fortsatt arbete med att skapa rutiner under skoldagen finns. Forskning från SPSM, UDL och PAX ger oss stöd i arbetet med att skapa "En skola som fungerar för alla".

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Fortsatt arbete med UDL (Universiell design för lärande): Lesson tuning protocol möten där undervisningen är i fokus samt att alla elever har elevprofiler som aktivt används.

PAX används i alla klassrum F–3. Fritidspersonalen genomgår en NPF-utbildning, lärarnas kollegiala lärande har fokus på differentierad undervisning samt återkoppling

Samtlig personal deltar i kompetensutveckling kring implementering av kommunens Tillgänglighetsplan. Fortsatt utveckling av övergångsarbetet - både inom skolan och mot förskola/högstadium.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt:

• Färre konflikter och ökad studiero.
• Gemensam lektionsstruktur samt bildstöd i alla klasser.
• Samtliga klassrum har tillgång till olika typer av konkreta hjälpmedel.
  

Lång sikt:

• Differentierad undervisning är en naturlig del av det vardagliga arbetet.
• Ökad måluppfyllelse.
  

Utvecklingsområde: Rörelse

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Rörelsesatsningen vilar på forskning om rörelsens betydelse för inlärning och pulspassens effekt. Vi ser goda resultat av de insatser vi genomfört under Rörelsesatsningen t ex ökad koncentration, färre konflikter och en ökad medvetenhet hos eleverna om kopplingen rörelse och inlärning samt hälsa.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Pulspass, rastaktiviteter, rastboda med utlåningssystem, pauser i klassrummet, samarbete med SISU.
• Inspiration kring "Life Kinetic"- hjärnträning via rörelse för att öka hjärnans kapacitet.
• Fortsatt fokus på "utedagar" samt "utelärande".

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt:

• Alla elever har fysisk aktivitet minst 60 minuter varje dag.
• Rastaktiviteter varje dag.
• Färre konflikter och ökad studiero.

Lång sikt:

• Ökad måluppfyllelse.
• Rörelsesatsningen leder till effektiv inlärning, förbättrat socialt klimat samt positiva effekter på elevernas hälsa.

Utvecklingsområde: Kvalitet i undervisning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Differentierad undervisning och ämnesintegrerat arbetssätt är en framgångsfaktor. Storyline är ett arbetssätt som uppmuntrar till samarbete och kreativitet.

Vår goda måluppfyllelse är ett resultat av arbetet med ämnesintegrering, formativ undervisning och kollegialt lärande. Genusperspektivet är en prioriterad fråga ur ett jämställdhetsperspektiv.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Årlig gemensam Storyline för hela skolan.
• Förskollärarnas ämnesnätverk, med fokus på "Undervisning i förskoleklass", fritidspersonalens NPF-utbildning, lärarnas kollegiala lärande i matematik (TRR) och formativ undervisning/återkoppling baserad på boken "Återkoppling" av Helena Wallberg.
• Fortsatt medvetet arbete kring genusfrågor och hur alla elever ska nå så långt som möjligt i sin utveckling - både kunskapsmässigt och socialt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt:

• Samarbetet i hemvistet utvecklas.
• Studiemotivationenhos eleverna ökar.
• Eleverna får större inflytande på undervisningen.

Lång sikt:

• Ökad måluppfyllelse.
• Mindre skillnader i resultat mellan pojkar och flickor.
• Samarbete och sambedömning mellan personal leder till en likvärdig skola.

Utvecklingsområde: Ansvar

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger

Vi ser att ansvar är något alla elever på fritids kan utveckla. Vi kommer att sätta de olika målen utifrån ålder. De yngsta eleverna får träna grundläggande ansvar, som sen utvecklas i de högre åldrarna.

Att ta ansvar är en viktig del i elevernas utveckling och något som förväntas av eleverna under hela sin skol- och fritidstid. Även efter avslutat skolgång är ansvar något som förväntas för att vara självständiga samhällsmedborgare.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Alla pedagoger på fritids kommer att anpassa mål för sin avdelning. Målen ska vara utformade så att det passar alla elevers förutsättningar och vilka områden av ansvar som de behöver utveckla.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill att eleverna lär sig ta ansvar, både enskilt och som grupp.
På kort sikt genom att ansvara för de dagliga rutiner som finns på fritids. På lång sikt så vill vi att varje elev kan ta eget ansvar både för sina egna ansvarsområden dagligen, samtidigt som man är en del av en grupp som tar gemensamt ansvar över sin tid på skola och fritids.

Utvecklingsområde: Elevers skrivutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att elevers skrivförmåga behöver utvecklas. Elevers lust för skrivande har minskat och parallellt med detta också elevers skrivförmåga.

Elevers läs- och skrivförmåga har på senare år försämrats. En god skrivförmåga är viktig för alla ämnen i skolan. Skolverket har dessutom inför en läsa-, skriva-, räknagaranti för att alla elever ska få tidigt stöd om det visar sig att det finns risk för att eleven inte kommer nå målen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Alla undervisande pedagoger lär sig och använder Widgit online för att sedan kunna utveckla skrivandet med hjälp av stödstrukturer som olika typer av bildstöd, Vi tränar på att skriva med både digitala och analoga verktyg samt olika typer av texter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill att elevernas lust att skriva texter ska öka. Vi vill att eleverna ska utveckla förmågan att skriva texter med ett längre och mer utbyggt innehåll. På lång sikt förväntas att elevernas måluppfyllelse ökar.

Utvecklingsområde: Kooperativt lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Samarbetslärande främjar utvecklingen av både kunskaper och sociala färdigheter. Utvecklingsområdet främjar också skolans värdegrundsarbete.

Forskare är eniga om att kooperativt lärande leder till positiva effekter på måluppfyllelse, relationer och motivation (ur ”Grundbok i kooperativt lärande”).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kooperativa grundprinciper implementeras hos all personal. Det praktiska arbetet blir en naturlig del av undervisningen.

Alla elever på skolan ska få möjlighet att träna samarbete och arbeta språk- och kunskapsutvecklande genom att arbeta kooperativt i lärpar och lärgrupper.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt förväntas att alla klasser arbetar kontinuerligt med samarbetslärande. På lång sikt förväntas att samarbetet mellan eleverna fungerar bättre. Samarbetet mellan eleverna sker mer naturligt. Eleverna ser pararbete som något positivt och gynnsamt för lärandet. Ökad elevaktivitet och större elevengagemang.

Utvecklingsområde: Undervisningens kvalitet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Kvalitativt god undervisning handlar om att skapa lärandemiljör som kännetecknas av meningsfullt lärande och förtroendeingivande relationer.

Enligt Vetenskapsrådet finns det tre arbetssätt som visar på starka effekter för att öka måluppfyllelsen: kamratlärande, explicit undervisning och träning i metakognitiva färdigheter.

Utifrån resultat och analys och med dessa som utgångspunkt kommer vi fortsatt att utveckla det kooperativa lärandet, den formativa klassrumspraktiken och den tydliggörande pedagogiken.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Hela verksamheten ska genomsyras av att kollegialt lärande hos pedagogerna.

Det kollegiala lärandet ger vidgat perspektiv och ett professionellt lärande, som i sin tur bidrar till elevernas lärande samt skolutveckling.

Vi kommer fortsatt att ha kontinuerliga kollegiala träffar under läsåret som ska ledas av processledare/förstelärare. Träffarnas innehåll planeras tillsammans med rektor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Eleverna kommer att få ökad motivation och ökat lärande, vilket kommer att ge än högre måluppfyllelse i alla ämnen.

Utvecklingsområde: Pedagogiska strategier och stödstrukturer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

För att alla elever ska ha goda förutsättningar till lärande och uppleva trivsel.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Fortbildning, handledning och implementering av PAX i skolan.
• Fortsatt fortbildning kring Autism och Adhd i fritidshemmet. Fritidshemmet arbetar för att stärka pedagosika stödstrukturer i fritidshemmet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Trivsel, utveckling och lärande hos eleverna.
• Verksamhetens pedagoger och elevhälsoteam arbetar aktivt för att alla elever ska få förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt mot de uppsatta målen och känna trivsel på skolan.

Utvecklingsområde: Delaktighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Delaktighet är en rättighet för elever. Elever som känner delaktighet blir tryggare. Delaktighet ger goda förutsättningar för lärande i skolan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Den pedagogiska verksamheten planeras utifrån delaktighetsmodellan.

Personal genomför fördjupade samtal med elever för att hitta lösningar tillsammans och ta del av elevens upplevelse.

Elevråd och klassråd arbetar aktivt med elevernas delaktighet i att utveckla skolan lärmiljöer - både den pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljön.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Trygghet, utveckling och lärande hos eleverna.

Verksamheten har hög medvetenhet om delaktighetens betydelse för elevens hälsa och lärande samt arbetar aktivt för att alla elever ska uppleva delaktighet i undervisning och gemensamma aktiviteter.

Utvecklingsområde: Skolsamverkan

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Forskning visar på att en framgångsfaktor för att verksamheten ska nå målen med utbildningen är att pedagogerna samverkar med varandra.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Alla pedagoger arbetar gemensamt med att stärka barns språk och kommunikation.
• Elevarbeten presenteras med stöd av digitala verktyg.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utveckling och lärande hos eleverna.

Alla pedagoger tar ansvar för hela elevgruppens totala utbildning och arbetar medvetet för varje elevs trygghet och lärande.

Utvecklingsområde: Bättre studieresultat

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elevernas studieresultat ska förbättras.

Studieresultaten är skolans absolut viktigaste uppdrag. Att ha hög måluppfyllelse och hög behörighet till fortsatta studier är centralt för hela grundskolan så också för Tunaskolan.

Vi har sett att måluppfyllelse och behörigheter varierar över tid och att Tunaskolan behöver arbeta mer med kända framgångsfaktorer för att höja resultaten.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska arbeta med de framgångsfaktorer som finns för ökad måluppfyllelse.

Variation i både bedömningsformer och undervisning är centrala bitar. Likaså en hög kollegial samverkan och ett ökat elevinflytande över sitt egna lärande är delar som ska prioriteras.

För att komma så långt som möjligt i detta arbete måste Tunaskolan fortsätta att vara öppna för digitalisering och hela tiden våga ta in tekniken i undervisningen. Detta kräver att skolan satsar just på dessa bitar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Av erfarenhet vet vi att studieresultat varierar över tid. Detta gör det hela mer komplicerat.

Vi kommer dock att följa elevernas resultat terminsvis och se främst på årskurs 6 och årskurs 9 resultat. Dels kommer vi att jämföra genomsnittliga meritvärden men även behörigheter till gymnasiet. Det är viktigt att försöka se mönster och på så sätt förändra metoder om så behövs.

Utvecklingsområde: Självklart val

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Tunaskolan ska vara det självklara valet för elever och vårdnadshavare inom upptagningsområdet.

Elever årskurs 4–9 och vårdnadshavare inom upptagningsområdet ska inte välja andra skolenheter än Tunaskolan.

Vi ser en social vinst i att ha fysisk närhet till skolan då detta ger större möjlighet till att umgås med vänner både i skolan och utanför.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska hålla hög servicenivå och hög tillgänglighet och alltid ha ett gott bemötande. Alla som arbetar på Tunaskolan ska vara goda förebilder och ambassadörer för skolan.

Genom förhöjda studieresultat och elevers ökade trygghet ska Tunaskolan vara det självklara valet inom upptagningsområdet.

Vi ska ha en fritidshemsverksamhet som utmärker sig på ett positivt sätt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Elevantalet ska fortsätta att öka. Vi förväntar oss att inflyttningen till skolan fortsätter att vara större än utflyttningen.

Vi vet att vi är på rätt väg när eleverna från F–3 skolorna inom upptagningsområdet också väljer Tunaskolan då de börjar årskurs 4.

Vi vill skapa positiva spiraler där studieresultat och god verksamhet också påverkar valet av skola.

Utvecklingsområde: Elevhälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Tunaskolan ska ha en bra elevhälsa med god kompetens inom elevhälsoområdet.

Vi ser att de allra flesta eleverna på Tunaskolan både mår bra och känner sig trygga. Det är dock allmänt känt att man för att kunna prestera goda resultat också måste må bra och känna trygghet i skolmiljön.

Målet måste alltid vara att samtliga elever ges denna möjlighet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Lokala elevhälsoteamet är av största vikt.

I och med rekrytering av fler specialpedagogiska kompetenser är förhoppningen också att kompetensen inom området ska stärkas på brett plan genom bland annat kompetensutveckling av all personalen.

Vi kommer att följa närvaron mer aktivt då vi vet att skolnärvaro är en stark framgångsfaktor för goda skolresultat.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill se att närvaron ökar på kort sikt och att så kallade hemmasittare kommer sig till skolan.

På lång sikt hoppas vi se att elever känner att de mår bra.

Vi vill se att elever i hälsosamtalen uttrycker att de mår bättre och att de känner sig trygga på Tunaskolan. För att kunna analysera utfall blir hälsosamtalen och trygghetsenkäterna viktiga verktyg. På lång sikt ska detta arbete påverka elevers resultat i positiv riktning.

Utvecklingsområde: Tillgänglig utbildning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

• Att kunnat koppla ihop teori och praktik i samtalen och i undervisningen.
• Att bredda basen i anpassningar så att det passar för alla i klassrummet.
• En likvärdig och tillgänglig lärmiljö för alla elever.
• Genom att vi ständigt se över vad forskning visar och tolka det till vår egen verksamhet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Kollegialt och kooperativt samarbete genom Pedagogiskt café varje tisdag.
• Gemensam litteratur läses till dessa ovan nämnda träffar.
• Elevers delaktighet ökas genom lärares mer aktiva insatser.
• Elevrådet har ständigt en punkt som berör delaktighet i klassrummet och i undervisningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Elevers behov tillgodoses, som leder till trygghet, studiero och ökad skolnärvaro.
• Ökad delaktighet och samhörighet samt mindre konflikter och kränkningar på raster.
• Att elevernas betyg höjs genom förståelse att eget lärande och insats hör ihop.
• Fortsätta med kollegiala möten på Hertsö skolområde.
• Ökad tillit mellan skola, elev och vårdnadshavare.

Utvecklingsområde: Öka skolnärvaron

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att elevers skolfrånvaro ökar och det påverkar deras studieresultat men även det sociala samspelet.

Vi behöver tydliggöra hur viktigt skolnärvaron är, dels för den sociala utvecklingen del ämneskunskaperna. Både för vårdnadshavare och elever.

Forskning visar på vikten av tidiga insatser för att stödja elever att fullfölja sina studier i grundskolan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Genom två olika projekt, Ökad skolnärvaro och PIS. Arbetet leds av det lokala elevhälsoteamet, Resurscentrum samt en arbetsgrupp i kommunen.
• Mentor ringer till vårdnadshavare vid första frånvarotillfället för att visa omtanke och skapa bra relation.
• Information och kort film på Föräldramöte om vikten av skolnärvaro.
• Samarbete mellan skola, socialtjänst och polis i syfte visa omsorg och göra tidiga stödinsatser.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att elevers skolnärvaro ökar.
• Att elevers behov tillgodoses, leder till trygghet, studiero och ökat välmående.
• Ökad delaktighet och samhörighet.
• Att elevernas betyg höjs genom förståelse att eget lärande och insats hör ihop.
• Att vårdnadshavare ser att skolfrånvaro hör i hop med låg måluppfyllelse.
• Ökad tillit mellan skola, elev och vårdnadshavare.

Utvecklingsområde: Utveckla det lokala elevhälsoarbetet (LEH)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

I olika enkäter framträder ett behov av transparens av det lokala elevhälsoarbetet (LEH), dess agendor, uppdrag och olika professioner.

Elevhälsan ska arbeta främjande och förebyggande för att skapa en bra skolgång för alla våra elever.

Elevhälsan börja i klassrummet!

Forskning visar att samverkan mellan elevhälsan och skolans personal är en del i det förebyggande arbetet för en god arbetsmiljö i skolan (Blossing 2021).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Uppstart på kompetensutvecklingsdagar i augusti där vi gemensamt skapar och förankrar ledstänger för elevhälsoarbetet i hela verksamheten.
• Kollegialt och kooperativt samarbete på genom Pedagogiskt café varje tisdag.
• Gemensam litteratur läses till dessa ovan nämnda träffar.
• Varje arbetsplatsträff har elevhälsan en stående punkt där vi synliggör vårt arbete.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att personal, elever och vårdnadshavare vet vilka professioner och arbetsuppgifter som elevhälsan har.
• Att vi har skapat bryggor mellan elevhälsan och personal, att vi har en gemensam grundsyn på elevhälsouppdraget.
• Att eleven inte går ut, utan elevhälsan går in i klassen och arbetar med stödinsatser.
• Ökad delaktighet, studiero, skolnärvaro hos elever.
• Ökad tillit mellan elevhälsan och personal, elev och vårdnadshavare.

Utvecklingsområde: Tillgänglig skola

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolan ska erbjuda en undervisning som ger varje elev förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Genom ett målinriktat arbete möter vi varje elevs individuella behov.

Forskning visar att elever som är trygga och trivs i skolan också är mer mottagliga för lärande.
Elever som mår bra lär bra.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetenshöjning kring inkluderande och tillgängliga lärmiljöer för rektorer och pedagoger ökar kunskapen samt bidrar till ett förhållningssätt som möjliggör att vi möter varje elev och dess behov. Detta innefattar även kunskap kring neuropsykiatriska funktionsvariationer.

Vi utvecklar de sociala-, pedagogiska- och fysiska lärmiljöerna i vår verksamhet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad kompetens hos pedagoger och rektor enligt tillgänglighetsmodellen där social, pedagogisk och fysisk miljö samspelar utifrån elevens behov och skapar ännu bättre förutsättningar för lärande.
• Vi har en skola där eleverna ges möjlighet till delaktighet i sitt lärande.
• Ökad måluppfyllelse.
• Eleverna trivs i skolan.

Utvecklingsområde: Digitalisering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det är viktigt att våra elever och medarbetare har de kunskaper som krävs nu och i framtiden inom området digitalisering. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens.

Användningen av digitala verktyg ger positiva effekter på både undervisning och lärande. Effekter är ökad motivation, ökat engagemang och ökat intresse för studierna hos eleverna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Eleverna ska använda digitala verktyg i sitt lärande för att stödja pedagogiska och ämnesmässiga mål.

Medarbetare ska öka sin kompetens att använda digitala verktyg och digitala läromedel.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Medarbetare använder digitala verktyg och digitala läromedel i syfte att utveckla sin undervisning utifrån ett tekniskt-, pedagogiskt- och ämnesmässigt perspektiv.

Ökat engagemang och intresse för skolarbete hos eleverna.

Utvecklingsområde: Kvalitet i undervisningen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Eleverna ges undervisning i olika ämnesområden och eleverna ska även ges möjlighet att utveckla sina förmågor enligt läroplanen. Elever lär på olika sätt. Undervisningen ska vara varierad och eleverna ska ges möjlighet att lära praktiskt och teoretiskt.

Genom ett elevaktivt lärande och inflytande ges elever möjlighet att äga sitt eget lärande. Lärandet ses i ett större sammanhang.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

I undervisningen ska vi använda oss av ett elevaktivt och varierat arbetssätt som ger eleverna möjlighet att utveckla alla sina förmågor.

Skolan ska tillvarata och bibehålla elevernas nyfikenhet och lust till lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Främja ett lärande där eleverna stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och förmågor.

Eleverna visar och utstrålar trygghet som ger dem modet att våga prova, experimentera och tänka nytt.

Utvecklingsområde: Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Intervjuer och enkätundersökningar har visat att elever upplever minskad motivation och intresse för lärande i matematik, främst gällande pojkar som i vissa fall uppvisar en antipluggkultur (Zimmerman, 2020).

Forskning visar att en formativ klassrumspraktik av hög kvalitet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet främjar elevers motovation och lärande. Kärnan i en sådan praktik handlar om att anpassa undervisningen efter elevernas lärandebehov (Torulf Palm, 2020).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Matematiklärare i Örnäsets skolområde deltar i ett skolutvecklings- och forskningsprojekt i samverkan med Umeå universitet.

Insatsen leds av forskare i samarbete med rektorer samt förstelärare genom föreläsningar, litteraturstudier, kollegial samverkan och erfarenhetsutbyte.

Lärarna genomför aktiviteter, kunskapsmätningar och enkäter som underlag för såväl sin egen praktik som ett bidrag till nationell forskning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Utveckla lärarnas formativa klassrumspraktik.
• Förbättrad samverkan inom upptagningsområdet bidrar till en ökad likvärdighet mellan skolorna.
• Öka elevers motivation och engagemang i lärandeaktiviteter.
• En ökad måluppfyllelse.
• Utvecklingen följs upp via regelbundna kunskapsmätningar och enkäter.

Utvecklingsområde: Svenska/Svenska som andra språk (SVA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Analyser av elevernas resultat har visat att kunskaper inom svenska språket är bärande för ökad måluppfyllelse. Forskning visar att svårigheter med språket kan bidra till att en lägre andel av tvåspråkiga elever har behörighet till gymnasiet jämfört med enspråkiga (Skolverket).
Språkliga strategier, ämnade för att nå kunskapsmålen, måste tydliggöras.
Eleverna ska utveckla förmågan att använda språket på ett rikt och nyanserat sätt (Lgr11).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetensutveckling samt kollegial samverkan under ledning av förstelärare.

Tyst läsning, som är ett dagligt inslag i samtliga klasser, har visat sig i huvudsak gynna lässtarka elever. Vi satsar därför på att utveckla den formativa klassrumspraktiken även inom svenskämnet.

Elevernas läs- och skrivutveckling följs upp mer systematiskt i klassrummen samt i det fortlöpande systematiska kvalitetsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Skapa en likvärdig skola med god kvalitet för alla elever, oavsett språklig bakgrund.
• Utveckla lärarnas formativa klassrumspraktik.
• En ökad måluppfyllelse.
• Elever lämnar skolan med en god självbild och ett ökat språkligt självförtroende.
• Utvecklingen följs via den formativa klassrumspraktiken samt regelbundna tester och screenings.

Utvecklingsområde: Likvärdig bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Grundskolans ledning har tillsammans med rektorer jämfört och reflekterat kring skolresultat samt skillnader mellan pojkars och flickors resultat. Analysen har identifierat behov av kompetensutvecklingsinsatser för likvärdig bedömning och betygsättning.

Forskning visar att när lärare samarbetar och tillsammans tolkar och värderar bedömningsunderlag av den egna undervisningen ökar likvärdigheten i bedömning och betygssättning (Skolverket, 2020).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

I samverkan med grundskolan i Luleå deltar lärare i Skolverkets webbaserade kompetensutveckling kring likvärdig bedömning:

• Följa och främja lärande i förskoleklass.
• Betygssättning årskurs 4–9.

Utbildningen sker i kollegial samverkan under ledning av skolans förstelärare.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utifrån aktuella forskningsrön sambedömer kollegiet i större utsträckning, vilket medför ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning.

Eleverna upplever delaktighet i betygssättning utifrån att lärarna i högre grad samtalar med eleverna om betyg.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En god social och anpassad lärmiljö främjar alla elevers möjligheter till kunskapsinhämtning.

Vikten av att anpassa och utarbeta miljöer som främjar elevernas studieresultat.

Klassrumsmiljön har god kvalitet om det finns ett samlat arbete med att skapa studiero som eleverna deltar i, och där eleverna ges möjlighet att ta ansvar för sitt arbete och har studiero (Skolinspektionen).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Ute i verksamheten och i klassrummen arbetas frekvent med ett värdegrundsarbete, samt ett fortsatt arbete med att utarbeta och utveckla studiemiljöer på individ och gruppnivå.

Även den lokala elevhälsan har en viktig roll i utarbetandet av studiemiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att alla elevers möjligheter till kunskapsinhämtning förbättras.
• En förbättrad skolnärvaro för elever som tidigare haft svårigheter att finna sig till rätta i skolmiljön.
• Ökad förståelse och medvetenhet beträffande personers olikheter.

Genom det som går att utläsa i elevenkäter och det som framkommer under klassråd, utvecklingssamtal och observationer.

Utvecklingsområde: Språkutvecklande arbetssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det finns ett generellt behov av att utveckla olika pedagogiska metoder för att stimulera språkutveckling. I verksamheten finns ett flertal elever med annan språklig bakgrund, och elever med språkstörning.

Analysen visar att ett ämnesövergripande arbetssätt är utvecklande för elevernas språkutveckling.

Forskning och beprövad erfarenhet visar att god språklig förmåga går hand i hand med goda resultat i skolan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Att barn i tidig ålder får stöd och stimulans i sin språkutveckling. Skolan och fritidshemmet arbetar medvetet med att väcka elevernas språkliga nyfikenhet.
I klassrummen samtalar man och visualiserar man begrepp och sätter in dem i sitt sammanhang genom att skriva texter, egen och gemensam läsning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En ökad läslust och läsförståelse hos eleverna.
• En ökad kunskap kring olika typer av texter.
• En ökad kunskap beträffande språkliga begrepp (expertord).
• Att elevernas språkliga förmågor utvecklas beträffande språkförståelse, ordförråd och pragmatik.

Resultaten ska kunna utläsas i olika testverktyg, nationella prov och under observationer.

Utvecklingsområde: Kompensatoriskt arbetssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Ett övergripande uppdrag för skolans verksamhet.

Vid analysen av skolans resultat framkommer att ett medvetet och utvecklat arbete med kompensatoriska insatser behövs för att fler elever ska uppnå uppställda mål.

Forskningen belyser vikten av tidiga och samordnade insatser.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Pedagogerna arbetar samordnat och genomtänkt med kompensatoriska insatser.

I klassrummen finns genomförda och förberedda lektionsupplägg som även innefattar anpassningar på individ och gruppnivå.

SVA-lärare, specialpedagoger, modersmålslärare och studiehandledare är delaktiga i det kompensatoriska arbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En ökad förståelse och studiemotivation hos eleverna.
• En högre och tydligare måluppfyllelse hos eleverna.

Genom enkäter, testverktyg och förbättrade betygsresultat.