Grundskolornas prioriterade utvecklingsområden

Alla grundskolor har ett systematiskt kvalitetsarbete och följer upp olika resultat, som elevers svar i olika enkäter, närvarostatistik, betyg med mera. Resultaten analyseras och vi tar beslut om vad skolan ska göra för att bli bättre. Det varierar mellan olika skolor. Här hittar du våra kommunala grundskolors prioriterade utvecklingsområden för läsåret 2020/2021.

Verksamhetsområde Grundskolan

Grundskolan som helhet har valt att prioritera:

Tillgängliga lärmiljöer
Undervisningskvalitet
Styrning och ledning

Utvecklingsområde: Tillgängliga lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Tillgängliga lärmiljöer handlar om att ge eleverna förutsättningar för lärande.

Att den sociala, pedagogiska och fysiska miljön är trygg och skapar delaktighet och motivation.

Ett systematiskt arbete utifrån SPSM' s tillgänglighetsmodell ger positiva effekter för elevernas lärande.

Ökad tillgänglighet är definierad som en nyckelfaktor för förbättrade resultat.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Fortsätta arbeta utifrån SPSM' s tillgänglighetsmodell.

Kompetensutvecklingsinsatser via erfarenhetsutbyte om åtgärder med goda effekter, Skolverkets moduler, Resurscentrum, SPSM:s webbaserade utbildningar m.m.

Utveckla användandet av digitala pedagogiska resurser.

Fortsätta utveckla samverkan mellan grundskola och Resurscentrums olika kompetenser för bästa möjliga stöd till rektorer , lärare och elever.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Den sociala miljön ger ett begripligt sammanhang. Den pedagogiska miljön
utgår från arbetslagens samsyn i pedagogiska strategier och stödstrukturer. Den fysiska miljön ger rum för lärande.

Skolan har en elevcentrerad planering med förankrade arbetssätt och
resursfördelning efter behov.

Ökade kunskapsresultat.
Ökad studiero, trygghet och trivsel.
Ökad kompetens hos alla!

Utvecklingsområde: Undervisningskvalitet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Lärarens pedagogiska-, didaktiska- och ledarskapsförmåga i klassrummet är
viktig. Tydlighet och struktur gör undervisningen meningsfull, begriplig
och hanterbar för elever i grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola.

Ett aktivt lärarstöd, delaktighet, variation, återkoppling och reflektion ger resultat.

Forskning om framgångsrika skolor visar att ledarskap, tydlighet och
struktur är viktiga faktorer för elevers lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetensutvecklingsinsatser via Skolverket för likvärdig bedömning för F-9 och Läsa-skriva-räkna garantin F-3. SKR matematik satsning för F-3. Erfarenhetsutbyte om undervisnings- strategier med god effekt på elevernas lärande tex kooperativt lärande.

Förstelärares uppdrag riktas för ökad undervisningskvalitet och kollegialt
lärande. Fritidshemsutvecklare arbetar för ökad undervisningskvalitet och kollegialt lärande inom fritidshemmet. Utveckla användandet av digitala pedagogiska resurser.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad kompetens hos medarbetare resulterar i att skolans undervisning är
effektiv och håller hög kvalitet.

Undervisningen är strukturerad med ett tydligt syfte och anpassad till
elevgruppen och individuella behov.

Rektor säkerställer trygghet och studiero och tar ansvar för det pedagogiska
arbetet.

Ökade kunskapsresultat.
Ökad studiero, trygghet och trivsel.
Ökad kompetens hos alla!

Utvecklingsområde: Styrning och ledning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En sammanlänkad styrkedja framhålls som en framgångsfaktor för kvalitativ
verksamhetsutveckling och en mer likvärdig utbildning för eleverna.

Rektors pedagogiska ledarskap samt lärares ledarskap i klassrummet påverkar elevernas måluppfyllelse. Väsentligt inom grundskolan är en gemensam strävan mot gemensamma mål på förvaltnings- rektors och lärarnivå utifrån identifierade utvecklingsbehov/områden.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetensutvecklingsinsatser på förvaltnings-, rektors, samt lärarnivå.

Skapa engagemang i utvecklings- processer genom stödja, uppmärksamma samt följa upp arbetet på samtliga nivåer.

Resultatdialoger ska stödja och bidra till engagemang och ansvar.
Främja det kollegiala lärandet genom erfarenhetsutbyte inom och mellan grundskolans nivåer, vilket främjar utveckling och en mer likvärdig grundskola.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utvecklat och ansvarsfullt ledarskap på alla nivåer.

Likvärdig utbildning genom en sammanlänkad styrkedja.

Kollegialt lärande för kvalitets- förbättring.

Samsyn genom en utvecklad kommunikation inom grundskolans styrkedja.

Ökade kunskapsresultat.
Ökad studiero, trygghet och trivsel.
Ökad kompetens hos alla!

Verksamhetsområde Grundskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Grundskolornas egna utvecklingsområden

Alviksskolan

Utvecklingsområde: Ämnesövergripande digital skola

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Öka den digitala kompetensen hos elever och personal ytterligare.

Öka motivationen till att utveckla förmågor , tex källkritik och förmåga att skriva och kommunicera.

Digitala möjligheter i en lärmiljö för alla. (Eriksson & Rännar).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

En gemensam digital tidning för hela skolan där alla grupper bidrar.

Äldre elever hjälper yngre elever att komma igång.

Inspiration mellan personalen på projekttid tisdagar.

En levande grovplanering för hur det digitala arbetet ska se ut i de olika stadierna.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Arbetet skapar en gemenskap i hela skolan där både personal och elever ökar sin digitala kompetens.

Elevernas förmåga at tänka källkritiskt samt att skriva och kommunicera utvecklas. Elevernas motivation till skolarbetet ökar.

Utvecklingsområde: Utveckling av fritids

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Forskning visar att en fungerande fritidsverksamhet är utvecklande för eleverna. Fritids är en förlängning av skolans arbete. En väl planerad och strukturerad verksamhet skapar trygghet och glädje samt inbjuder eleverna till att utvecklas.

Vi ser att behovet fortfarande finns att utveckla fritidsverksamheten ytterligare.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

En väl planerad och strukturerad verksamhet med täta utvärderingar och uppföljningar. Vi kommer att använda oss av aktivitetstavlor, dels som sitter på väggen och en som vi tar med oss till mellanmålet för påminnelser. Aktivitetstavlan ger stöd både genom tal, bilder och även skriftligt. Vi kommer att använda oss av korta utvärderingar varje vecka som påminner oss om aktiviteter vi gjort.

Utvärderingarna visar att aktiviteterna har en högre kvalitet. Strukturen har blivit tydligare och därmed tryggare barn.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Trygga elever som trivs på fritids och får en relevant verksamhet utifrån läroplanen. Utvärderingar sker med alla pedagoger, elever och vårdnadshavare genom enkäter. Arbetet i fritidshemmet lyfts varje månad i elevhälsoteamet.

Utvecklingsområde: NPF-anpassa skola och fritids

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

För att alla ska få chansen och möjligheten att lyckas i skolan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Samverkan mellan olika klasser, (värdegrundsdagar), rastaktiviteter, utrustad lekboda med säsongsanpassat material, ökad rörelse.

Tydliga anpassningar för skola och fritids på grupp och individnivå, som kontinuerligt utvärderas och dokumenteras.

Skicka infobrev hem inför skolstarten.

Utbildning i konflikthantering med utgångspunkt i ALSUP.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

En positiv anda i skolan som i förlängningen leder till goda skolresultat, både när det gäller trivsel och ämnesmässigt.

Lekskickliga och aktiva barn under dagen i skolan och på fritids.
Alla får möjlighet att klara av skoldagen och fritidsaktiviteterna efter bästa förmåga.

Personalen blir tryggare i att hantera konflikter.

Alviksskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Antnässkolan

Utvecklingsområde: Tillgänglig fysisk lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

För att möjliggöra för alla våra elever att nå målen i samtliga ämnen för sin årskurs behöver vi förbättra den fysiska lärmiljön.

Utifrån kartläggningsmaterial identifieras elevers behov, som bildar underlag till insatser. Genom generella och individuella anpassningar i den fysiska lärmiljön möjliggörs för eleverna att nå längre i sin kunskapsutveckling.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

All personal ska läsa om fysiska lärmiljö i skolan "Optimera för trygghet, arbetsro och lärande". Genom litteraturstudier vill vi förankra vårt arbete för högre måluppfyllelse genom en anpassad lärmiljö för eleven.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort och lång sikt förväntar vi oss, bättre studiero och trygghet i lärmiljön. För eleven blir det lättare att hålla fokus på sina arbetsuppgifter. På lång sikt får vi högre måluppfyllelse.

I o m uppföljningar, utvärderingar och individuella utvecklingssamtal vet vi om vi är på rätt väg.

Utvecklingsområde: Digitalt arbetsflöde

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En del i undervisningens kvalitet är användandet av digitala verktyg. Eleverna behöver digital kompetens för att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier, att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt, att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling samt att förstå digitaliseringens påverkan på samhället.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

På kort sikt ska vi kartlägga våra digitala verktyg och tillbehör och fördela dessa årskursvis/fritidshem. På lång sikt ska vi åstadkomma en plan för skolan vad gäller olika moment som eleverna ska ha lärt sig från förskoleklass till åk 6, samt under fritidstid.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att eleverna utvecklar sin förmåga:

att arbeta digitalt i olika skoluppgifter
att förhålla sig kritiskt till olika medier
att agera ansvarsfullt i användandet av digitala verktyg

Varje mentor följer upp elevens utveckling. I fritidshem följs undervisningen upp på gruppnivå.

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Infoga texten här

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Infoga texten här

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Infoga texten här

Antnässkolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Avanskolan

Utvecklingsområde: Språkutvecklande arbetssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen visar att ett ämnesövergripande och ett metodiskt arbetssätt främjar elevernas språkutveckling och bidrar till förbättrade kunskapsresultat.
Cirkelmodellen och genrepedagogiken är metoder som tillämpas utifrån forskning och beprövad erfarenhet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Genrepedagogiken och cirkelmodellen skall tillämpas och finnas med som ett naturligt inslag i alla skolämnen.
Skolan ska som helhet arbeta medvetet med att väcka elevernas språkliga nyfikenhet och främja elevernas språkutveckling.
Detta sker i skolan eller i fritidshemmet genom exempelvis "bokprat" och bokcaféer. I klassrummen samtalar vi och visualiserar begrepp, samt sätter i dem i ett sammanhang genom att skriva texter, egen och gemensam läsning på olika sätt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att elevernas språkliga förmågor utvecklas i tal och skrift, och även att en generell språklig medvetenhet utvecklas.
Eleverna upplever glädje och förståelse vid läsning och att eleverna får kunskaper om olika typer av texter och dess uppbyggnad, samt att olika språkliga begrepp ( t ex expertord). Resultaten ska kunna utläsas och klargöras i olika testverktyg, nationella prov och genom observationer.

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Infoga texten här

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Infoga texten här

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Infoga texten här

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Infoga texten här

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Infoga texten här

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Infoga texten här

Avanskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Benzeliusskolan

Utvecklingsområde: Elevhälsoarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser utifrån underlagen i elevhälsosamtal och i vår analys att vi behöver utveckla vårt strategiska elevhälsoarbete med fokus på främjande och förebyggande insatser samt vårt strategiska arbete med elever i behov av extra anpassningar/ särskilt stöd. Utvecklingsområdet kopplas till relevant elevhälsolitteratur och vetenskapliga artiklar. Ett välfungerande strategiskt elevhälsoarbete är viktigt för god trivsel och goda studieresultat.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Den lokala elevhälsan kommer tillsammans med den undervisande personalen att planera för främjande/förebyggande insatser. Den lokala elevhälsan förtydligar arbetsgången för elever i behov av extra anpassningar/ särskilt stöd.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad trivsel, trygghet samt bättre studieresultat. Insatserna följs upp i enkäter, resultatsammanställningar och i skolsköterskans hälsosamtal.

Utvecklingsområde: Studiero/värdegrundsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elevhälsosamtal visar att vi kan förbättra studieron i klasserna/grupperna på skolan samt att vi behöver jobba med värdegrundsfrågor. Pax-metoden kan utifrån vetenskaplig grund vara en framgångsrik metod för att jobba med studiero och värdegrund. Forskning visar att Pax-modellen är framgångsrik för att skapa studiero och för att arbeta med värdegrundsfrågor.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Utbildning i Pax-modellen samt handledning/stöd till pedagoger. Vi kommer även att ha Pax-träffar där det kollegiala lärandet kopplat till Pax är i fokus.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Bättre studiero och att vi bygger på det som fungerar leder till bättre studieresultat/ ökad trivsel för eleverna. Insatsen följs upp i skolsköterskans hälsosamtal.

Utvecklingsområde: Fritidshemmet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En välplanerad och strukturerad verksamhet skapar trygghet, glädje samt utveckling. Vi ser att behovet fortfarande finns att skapa/ implementera strukturer för arbetet med årshjul och pedagogiska planeringar. Forskning visar att en fungerande fritidsverksamhet är utvecklande för eleverna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Stängningsdagar och planeringstid används för att skapa/implementera hållbara strukturer. Arbetslaget tillsammans med rektor ansvarar för att skapa/implementera hållbara strukturer med årshjul och pedagogiska planeringar för att skapa en välplanerad och strukturerad fritidsverksamhet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Trygga elever som trivs på fritidshemmet och får en undervisning utifrån läroplanen, en undervisning som är strukturerad, välplanerad och väldokumenterad. Uppföljning sker med pedagogerna, eleverna och vårdnadshavarna genom enkäter.

Benzeliusskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Bergskolan

Utvecklingsområde: Undervisningens kvalité

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill minska klyftan mellan flickors och pojkars studieresultat. Forskningen visar på könsskillnader i skolresultat där pojkarna generellt inte uppnår samma meritvärde som flickor (SKL, 2019b). Detta mönster speglas även på Bergskolan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

All personal arbetar med studieteknik, studiero och struktur tillsammans med eleverna
Alla lärare genomför kollegialt en webbkurs i betyg och bedömning
All personal läser och bearbetar adekvat litteratur till ämnet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Könsskillnaderna i skolresultaten ska minska.

Detta är direkt mätbart i terminsbetygen.

Utvecklingsområde: Tillgänglig lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En gynnsam lärmiljö påverkar elevers mående och bidrar till goda studieresultat. Forskningen, samt Bergskolans trygghetsenkät, pekar på ett ömsesidigt samband mellan elevers prestation i skolan och deras mående (FHM 2016).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

All personal arbetar tillsammans med eleverna kring normer och dess påverkan
Alla fortsätter att utveckla arbetet med extra anpassningar.
All personal förebygger och stävjar stress, skojbråk och negativ jargong.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Få trygga elever och en skola med bra studieklimat.

Detta återspeglas i god måluppfyllelse och välmående elever, vilket blir tydligt i terminsbetyg och trygghetsenkät.

Utvecklingsområde: Framtidsval

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att elever väljer traditionsenligt och behöver stöd från elevhälsa och studie- och yrkesvägledning inför framtida val. Stödet ska används aktivt i utbildningen för att stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

“Röda tråden” och “Hej Framtidsval” kommer som verktyg inom studie- och yrkesvägledning under höstterminen.

All personal tillsammans med SYV

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Eleverna får större självkännedom, kan i högre grad välja sin egen väg och på så sätt höja måluppfyllelsen i grundskolan och gymnasieskolan.

Enkät samt analys och utvärdering.

Bergskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Björkskataskolan

Utvecklingsområde: Förberedelseklass

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har sett i våra resultat att nyanlända elever har låg måluppfyllelse och att de i lägre grad än andra elever når gymnasiebehörighet. Vi har valt att välja förberedelseklass istället direktintegrering i ordinarie klass då forskning (Bunar, 2010, Gibbons, 2002) pekar på att om man har tydliga mål, bra samarbete med vårdnadshavare samt ordnar förberedelseklass under en kortare tid gynnar det språkutvecklingen bättre.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ordnar undervisning så att nyanlända elever får möjlighet att gå i förberedelseklass med mer riktad undervisning i svenska men även i andra ämnen. Målet är att eleverna så fort som möjligt ska återgå i ordinarie undervisning men att det finns en växelverkan mellan ordinarie undervisning och förberedelseklass. Vi utgår från Skolverkets kartläggning för nyanlända. När eleven nått en viss nivå integreras hen i ordinarie undervisning

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad måluppfyllelse i jämförelse med tidigare resultat samt högre närvaro.

Genom ökad samhörighet och känsla av sammanhang ökar motivationen för att delta i undervisningen.

Avstämning under läsåret genom kontinuerlig kartläggning och resultatuppföljning.

Utvecklingsområde: Främja ökad närvaro

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elever med hög frånvaro har svårigheter att nå målen. De elever som har hög och begynnande frånvaro har ofta en problematik som bottnar i olika saker som NPF, utanförskap av olika anledningar och psykisk ohälsa. (Skolverket rapport 341, 2014) Frånvaro i grundskolan, både ogiltig och giltig, kan leda till en hemmasittar- problematik, vilket minskar chanserna att komma in på gymnasiet och nå möjligheterna till ett fungerande arbetsliv.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Att rutinerna för frånvarorapportering enligt Luleå kommunen är kända av den pedagogiska personalen på skolan.

Arbeta både främjande/förebyggande för att inse vikten av att vara i skolan.

Lärare agerar snabbt vid frånvaro, både giltig och ogiltig, och följer de rutiner som vi har

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Snabbt agerande vid frånvaro av lärare ökar närvaron och skolplikten efterlevs.

Vid arbetslagsträffar och elevhälsomöten följs frånvaron upp och åtgärder aktiveras efter frånvarotrappan enligt Luleå kommuns rutiner för elever.

Genom att lärare och annan personal uppmärksammar elever som är frånvarande ökar elevens känsla av tillhörighet och viljan att delta i skolarbetet på skolan ökar.

Björkskataskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Borgmästarskolan

Utvecklingsområde: Pedagogiska stödstrukturer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogiska stödstrukturer underlättar förståelse och samband för eleven, vilket skapar meningsfullhet och ökat lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetensutveckla personal. Stödstrukturer och strategier arbetas fram efter elevens behov.
Verksamheten gör anpassningar på organisations-, individ- och gruppnivå

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Verksamheten arbetar aktivt för att alla elever ska få förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt mot de uppsatta målen.

Utvecklingsområde: Delaktighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Delaktighet är en rättighet för elever. Elever som känner sig delaktiga blir tryggare.

Delaktighet ger goda förutsättningar för lärande i skolan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Pedagoger planerar och strukturerar undervisningen utifrån delaktighetsmodellen.

Pedagoger och elever genomför fördjupade samtal med CPS modellen eller coachande samtal för att öka elevens delaktighet och förutsättningar till trivsel och lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Verksamheten arbetar aktivt för att alla elever ska få förutsättningar och uppleva delaktighet i såväl undervisning som i gemensamma aktiviteter.

Verksamheten har hög medvetenhet om delaktighetens betydelse för elevers hälsa och lärande.

Utvecklingsområde: Skolsamverkan

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En framgångsfaktor för att verksamheten ska nå målen med utbildningen är att pedagogerna samverkar med varandra.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Arbetslagen samverkar inom områdena
"Språk och kommunikation" samt ökad rörelse i hela dagens lärande.

Verksamheten arbetar aktivt med språk, kommunikation och rörelse med stöd av digitala verktyg.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Alla pedagoger tar ansvar för hela elevgruppens totala utbildning och arbetar medvetet för varje elevs trygghet och lärande, för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt mot de uppsatta målen.

Borgmästarskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Boskataskolan

Utvecklingsområde: Tillgänglig lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En medvetenhet i hur en tillgänglig lärmiljö utformas gör att fler elevers lärande underlättas. Struktur och planering i alltifrån hur tavlan disponeras till hur klassrummet möbleras, elever placeras och hur lektionsupplägget går till.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Stöttande struktur, mallar, kompetensutveckling. Täta uppföljningar. Arbeta strukturerat med extra anpassningar och planeringar med stöd av specialpedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förbättrad arbetsro, ökad effektivitet och ökad trygghet. Mer tid till lärande.

Utvecklingsområde: Professionellt förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Förståelse för elevers skilda förutsättningar och hur det påverkar deras lärande och vardag.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetensutveckling, handledning, kollegialt lärande, litteraturstudier. Stärkt och förtydligat ledarskap i klassrummet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Färre konflikter, ökat fokus på lärandet. Lägre stressnivå hos både personal och elever.

Utvecklingsområde: Likvärdig undervisning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det finns strukturella skillnader i skolresultat på alla nivåer. Exempelvis: pojkar och elever med svagare socioekonomisk bakgrund presterar sämre och undervisningen upplevs gynnande för flickor och elever med starkt stöd hemifrån. Gäller även vid bedömningar av prestation.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetensutveckling, handledning, avidentifierade bedömningar, olika former av stöd för bedömningar. Fokus på frågan och ett tydligt mål att pojkar skall prestera minst lika bra som flickor. Höjda förväntningar på svaga grupper att prestera väl.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Elever från idag svagare grupper förbättrar sina resultat relativt idag starka grupper. Planeringar utgår även från svagare gruppers måluppfyllese.

Boskataskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Ersnässkolan

Utvecklingsområde: Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Forskning visar att när eleverna känner sig trygga, sedda och förstådda mår de bra och en utveckling både kunskapsmässigt och socialt möjliggörs. Vi ser att det ger ett bra resultat att ha en ständigt pågående process där alla pedagoger har ett nära samarbete och förhållningssätt. Normer och värden är ett prioriterat område för vår skola som vi vill hålla aktivt och levande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska skapa nära relationer med alla elever och skapa tillgängliga lärmiljöer för ett gynnsamt och lustfyllt lärande samt studiero. Upprätthålla vårt nära samarbete med vårdnadshavare. Täta uppföljningar genom klasskonferenser, elevråd, skolenhetsråd, personalkonferenser och LEH. Vi ska utveckla vårt förebyggande och främjande arbete genom EHM-modellen för att synliggöra framgångsfaktorer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att alla elever ska känna sig sedda och förstådda och utvecklas utifrån sin förmåga i en trygg lärmiljö. En förståelse för varandras likheter och olikheter. Trygga och sedda elever ger lärande. Liten enhet skapar goda relationer till elever och föräldrar.
Vi följer upp arbetet med enkäter höst och vår för att säkerställa att vi är på rätt väg.

Utvecklingsområde: Rastaktiviteter

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Forskning visar att barn som kan leka mår bra. Lek är något barn använder sig av för att lära sig saker. De tränar kognitiva-, emotionella- och sociala färdigheter. Vi vill få lekskickliga barn. Om det finns saker att göra på rasterna blir de stimulerade. Meningsfulla raster.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Pedagogstyrd och planerade rastaktiviteter i samråd med eleverna.
Öka elevernas delaktighet genom att planera och genomföra aktiviteter för skolans elever. Pedagogstyrda aktiviteter två dagar i veckan som eleverna kan ta vid och fortsätta genomföra resten av veckan. Fortsätta och underhålla arbetet med aktivitetsbodan som eleverna ansvarar för i samarbete med pedagogerna. Vi ska utveckla vistelsen för eleverna i Gläntan med äventyrspedagogik och teambuilding. Vi ska utveckla skolans lekmiljöer med fler lekstationer och material efter önskemål från elever.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi strävar efter att öka elevernas delaktighet under raster och i den fria leken. Vi förväntar oss färre konflikter och ökad god social samvaro mellan de olika årskurserna. Eleverna blir aktiva och stimulerade om det finns saker att göra på rasterna. Barn som leker mår bra blir mer harmoniska och presterar bättre på lektioner. Eleverna får träna på och lär sig turtagning, ömsesidighet, samförstånd och förmågan att läsa av andra barn.

Utvecklingsområde: Digitala lärverktyg

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Forskning visar att digitala lärverktyg möjliggör att kunna anpassa lärtillfället utifrån elevernas behov och förmågor. Vi ser att de digitala lärverktygen tillåter och möjliggör för elever att kunna visa och utveckla sina förmågor och kunskaper i olika lärsituationer.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska använda oss av de digitala verktygen som en resurs i elevernas lärande i olika aktiviteter och undervisning exempelvis via Skolon, Bingel, Teams m.fl. Vi ska använda oss av upplästa läromedel och litteratur och skrivande med talsyntes vilket ger stora möjligheter att anpassa lärsituationer utifrån elevers behov av stöd.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss likvärdighet i undervisningen. Att alla elever får utveckla sina förmågor utifrån att de erbjuds olika sätt att lära sig på och tillägna sig kunskap genom olika metoder. Effekten av att arbeta med digitala lärverktyg ger en direkt och aktiv återkoppling samt att det synliggör styrkor och svårigheter. Vi har större möjlighet att individanpassa. Att eleverna utvecklar ansvar kring det egna lärandet samt skapar ett lustfyllt lärande.

Ersnässkolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Furuparkskolan

Utvecklingsområde: En skola som fungerar för alla

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Ur vår analys av vårt elevhälsoarbete ser vi ett fortsatt behov av ytterligare kompetens och kunskap i sociala och pedagogiska insatser gentemot elever som idag inte klarar sitt skoluppdrag.

Genom ett salutogent förhållningssätt och med tydligt ledarskap i klassrummet främjas förutsättningar för tillgänglig och likvärdig skola för alla elever (Petri Partanen 2012).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi fortsätter med vårt kollegiala arbete "En tillgänglig och likvärdig skola som fungerar för alla" hela dagen.

Under ledning av vår förstärkta elevhälsa kommer vi med praktiknära stöd utveckla arbetsformer
och anpassningar inom ordinarie undervisning samt i direkta möten med elever med ”npf-problematik”.

Skapa ledstänger som främjar våra sociala och fysiska lärmiljöer som verkar för en positiv kultur och trygg miljö.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Indikatorer som visar att vi är på rätt väg gällande tillgängliga lärmiljöer är när elevhälsan börjar i klassrummet, undervisningen anpassas såväl på grupp- som individnivå.

Fler elever upplever att de klarar sitt skoluppdrag, mår bra och känner tilltro till sitt lärande.

Att eleverna i högre grad upplever de är mer delaktiga i undervisningen och finner studiero och gemenskap.

Fler elever når förväntade kunskapskrav.

Utvecklingsområde: Likvärdig bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Grundskolans ledning har tillsammans med rektorer jämfört och reflekterat kring skolresultat samt skillnader mellan pojkars och flickors resultat. Analysen har identifierat behov av kompetens- utvecklingsinsatser för likvärdig bedömning och betygsättning.

Forskning visar att när lärare samarbetar och tillsammans tolkar och
värderar bedömningsunderlag den egna undervisning ökar likvärdigheten i bedömning och betygssättning (Skolverket 2020).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

I samverkan med grundskolan i Luleå deltar lärare i Skolverkets webbaserade kompetensutveckling kring likvärdig bedömning:

Följa och främja lärande i förskoleklass
Betygssättning åk 4-6

Utbildningen sker i kollegial samverkan under ledning av skolans förstelärare.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utifrån aktuella forskningsrön sambedömer kollegiet i större utsträckning vilket medför ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning.

Eleverna upplever delaktighet i betygssättning utifrån att lärarna i högre grad samtalar med eleverna om betyg.

Utvecklingsområde: Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

I jämförelse med riket har vår skola goda resultat i ämnet matematik, men eleverna uttrycker och lärarna upplever minskad motivation och intresse för lärande i matematik.

Forskning visar att en formativ klassrumspraktik av hög kvalitet som är vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet främjar elevers motovation och lärande. Kärnan i en sådan praktik handlar om att anpassa undervisningen efter elevernas lärandebehov (Torulf Palm, 2020).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Matematiklärare i Örnäsets skolområde deltar i ett skolutvecklings- och forskningsprojekt
i samverkan med Umeå universitet.

Insatsen leds av forskare i samverkan med förstelärare genom föreläsningar, litteraturstudier, kollegial samverkan och erfarenhetsutbyte.

Lärarna genomför aktiviteter, kunskapsmätningar och enkäter som underlag för såväl sin egen praktik som till forskningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utvecklas lärarnas formativa bedömningspraktik.

Ökade elevers motivation och engagemang i lärandeaktiviteter.

Fler elever når förväntade kunskapskrav.

Furuparkskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Grundsärskolan

Utvecklingsområde: Trygghet och studiero

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skollagen framskriver att trygghet och studiero ska prioriteras inom svensk skola. Utifrån beprövad erfarenhet gynnas lärande i en miljö utan konflikter och störningar. Elevers möjlighet att fokusera på undervisningen och dess innehåll ökar väsentligt om det finns ett lugn i elevernas arbetsmiljö. Att eleverna väljer att engagera sig i skolgången och fokusera på goda resultat utifrån att kunskap medför bättre möjligheter under livet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

En väl strukturerad verksamhet med ett aktivt värdegrundsarbete på individ- och gruppnivå. Att arbeta med organisations och lektionsutveckling i syftet att skapa tydlighet för vad som kommer att hända under skoldagen samt i vistelsen på fritidshemsverksamheten. Fortsatt arbete med att utveckla värdegrunden och ge eleverna ett bemötande som startar upp positiva processer i klassrum och fritidshem. Att skapa kompetens inom arbetslagen för att bemöta eleverna utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att verksamheten präglas av lugn och ro. Genom det goda mötet elev-lärare, lärare-elev, elev-elev kommer det att ge upphov till att affekt och affektsmitta minskar i verksamheten. Att eleverna upplever trygghet och vet vad som ska hända under arbetsdagen. Detta ger upphov till bättre studieresultat.

Utvecklingsområde: Elevhälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

När elever mår bra lär de sig bättre. Vid nedsatt mående hämmas utvecklingspotentialen. Det är viktigt att arbeta strukturerat och metodiskt utifrån ett helhetsperspektiv för att synliggöra varje elevs skolsituation.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Att verka hälsobefrämjande genom att stimulera, utmana och främja rörelse i vardag och aktivitet. Genomföra gemensamma aktiviteter såväl som individuella.
Att utveckla rörelse och idrott med utbildade ledare.
Att särskolan utvecklar LEH-strukturer vilka ska vara praktiska och elevnära.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att öka det fysiska och psykiska välbefinnandet hos varje elev.

Utvecklingsområde: Likvärdiga förutsättningar

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Likvärdiga förutsättningar för flickor och pojkar.
Varje elev ska beredas möjlighet till likvärdiga förutsättningar i samhället utifrån sina egna villkor och förutsättningar.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Att bidraga till en värdegrund hos elever och personal som i praktiken innebär att konstruera genus-roller utifrån tanken om alla människors lika värde. Att aktivt ta ställning mot en traditionell uppfattning och tolkning av genus.
Skapa grupper som har likvärdig genusfördelning.
Fördela resurser och tid jämlikt.
Att skapa en "plugg-kultur" för pojkar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

En ökad progression i elevers utveckling och lärande. På längre sikt en högre måluppfyllelse.

Grundsärskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Hedskolan

Utvecklingsområde: Lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Ett utvecklat lärande bidrar till att skapa en god hälsa hos individen enligt forskningen. Vikten av en ökad tillgänglighet är en förutsättning för att skapa en större delaktighet och ha ett inkluderande arbetssätt som passar alla elever.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Att omsätta de nyvunna kunskaperna om kooperativt lärande i praktiken som en naturlig del av undervisningen.

Att implementera ett gemensamt bildstöd för lektionernas struktur.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att uppnå ett ökat lärande genom bättre samarbete, större respekt och ett utökat lyssnande så skapas ett förhöjt lärande för alla elever på skolan.

Utvecklingsområde: Digital teknikutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Litteraturstudie av forskningsrön om digitalisering i skolan som utbildningsutskottet låtit göra visar att när digitala verktyg används med en genomtänkt pedagogik får man positiva resultat som ger ett ökat engagemang och intresse för skolarbetet hos eleverna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Instruktioner via digital teknik i praktisk/estetiska ämnen
Digital dokumentation i förskoleklass
Skapa film på fritidshemmet
Använda digitala verktyg Ugglo i förskoleklass.
Skapa en gemensam plan för digitala grundläggande kunskaper hos alla elever på skolan.
Att kontinuerligt använda digitala verktyg som stöd för formativ bedömning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

De förväntade effekterna är:

Att eleverna får ett ökat engagemang och intresse för skolarbetet.
En ökad allmän digital kunskap.
Kunskaper om programmering utifrån en progression i undervisningen från Fsk- åk 6.
En ökad självständighet
Lättare synliggöra elevernas egna lärande genom formativ bedömning
Förbättra elevernas kunskaper om samarbete och kommunikation

Alla elever får grundläggande kunskaper i ordbehandlingsprogram och Teams

Utvecklingsområde: Hälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En god hälsa är en förutsättning för ett bra lärande och ökad måluppfyllelse. Forskningen anger ett nära samband mellan en god både mental och fysisk hälsa och lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Fortsätta implementeringen av LEH rutiner.
Införa lugn ingång (till lektion)
Genomföra "piggelinrunda" promenad innan man går in till första lektion samt genomföra "Brain breaks"
Öka harmoni i elevgrupperna
Utöka de pedagogstyrda rastaktiviteterna

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Den förväntade effekten är att eleverna får en ökad hälsa, större närvaro och högre resultat och ska kunna utläsas i olika testverktyg, nationella prov och via observationer. Mer konkret:

Att komma in i lärandet fortare på morgonen och ökad självständighet.
Ökade kunskaper hos personal och vårdnadshavare om LEH kunskaper och rutiner.
Lektionerna startas upp fortare
Mer koncentrerade elever med större uthållighet.
Ökad rörelse, samarbete och gemenskap bland skolans elever.

Hedskolans - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Hertsöskolan

Utvecklingsområde: Tillgänglig lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har ett stort behov av att kunna ha en flexibel, tillgänglig lärmiljö, som gynnar alla elever. Det innebär att vi måste bredda basen, så att alla elever kan rätt förutsättningar för att lyckas i sin ordinarie undervisningsgrupp. I samarbete med Resurscentrum har vi genomfört en enkätundersökning hos personalen, vilket visar ett behov av kompetenshöjning inom området Tillgänglig lärmiljö.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Gemensam kompetensutveckling för HÖ-skolområde kring tillgänglig lärmiljö.
Föreläsning av Anna Borg, förf till Nytorgsmodellen, under k-dag v 44.
Fortsatt anpassning av lärmiljön. Pågående utveckling med Resurscentrum.
Särskilt riktad insats för att skapa bättre förutsättningar för skolan att lyckas med det kompensatoriska uppdraget genom att inrätta och bemanna en Studio åk 4-5, samt åk 6-9. Förbättra rutiner kring frånvaro/skolpliktsbevakning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Syftet är att göra den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön mer tillgänglig för eleverna på HÖ skolområde med en likvärdighetstanke från F-9.

Målet är att det ska leda till: Högre närvaro, ökad studiero, ökad trygghet och trivsel, minskat antal Åtgärdsprogram, ökade kunskapsresultat, samt ökad kompetens hos all personal.

Utvecklingsområde: Förebygga stress

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån analysen från Trygghetsenkäten, hälsosamtalen med skolsköterskan samt elevrådens arbete, ser vi ett behov av att fortsätta arbetet att förebygga stress hos elever och personal. Stress påverkar måendet negativt och i förlängningen även resultaten och förmågan att inhämta kunskap. Källa; Statens folkhälsoinstitut, samt Anders Hansens bok Hjärnstark.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Långsiktigt arbete med att förbättra ljudmiljön genom ljudabsorbenter, bänkar med ljuddämpande lock, osv.

Stöttning av pedagog i studio samt studiestuga.
Erbjuda styrda rastaktiviteter åk 4-6.
Fortsätta arbete tillsammans med elevråden att se över mängden läxor/omprov.
Nyttjat Elevens val till att stärka eleverna i deras lärande utifrån deras Individuella studieplan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Målet är att det ska leda till: Högre närvaro, ökad studiero, ökad trygghet och trivsel, minskat antal Åtgärdsprogram samt ökade kunskapsresultat.

Utvecklingsområde: Rörelse

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Forskning visar på positiva effekter för måendet och hjärnans funktion, när vi använder oss av regelbunden rörelse under skoldagen. Analysen visar att vi har gladare och piggare elever som orkar hela skoldagen. Styrda rastaktiviteter har minskat konflikterna mellan elever, vilket vi kan se på antalet trygghetsärenden. Det har i sin tur gynnat kunskapsinhämtningen när eleven kan fokusera på skolarbetet efter en stimulerande rast.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Erbjuda rastaktiviteter åk 4-6, se över schemabrytande aktiviteter, pauser med rörelse under längre lektionspass, aktiva skoltransporter åk 5. Deltagande i Idrottens dag 25 september.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Gladare elever som orkar fokusera hela skoldagen och tar mer egna initiativ till en aktiv fritid. Även ökad studiero, ökad trygghet och trivsel, samt ökade kunskapsresultat. Ett bättre mående och hälsa på lång sikt.

Hertsöskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Klöverträskskolan

Utvecklingsområde: Språkutvecklande arbetssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Genrepedagogiken och cirkelmodellen skall tillämpas och finnas med som ett naturligt inslag i alla skolämnen.
Skolan ska som helhet arbeta medvetet med att väcka elevernas språkliga nyfikenhet och främja elevernas språkutveckling. Detta sker i skolan eller i fritidshemmet genom exempelvis "bokprat" och bokcaféer.
I klassrummen samtalar vi och visualiserar begrepp, samt sätter i dem i ett sammanhang genom att skriva texter, egen och gemensam läsning på olika sätt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Infoga texten här

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Infoga texten här

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Infoga texten här

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Infoga texten här

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Infoga texten här

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Infoga texten här

Klöverträskskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Kråkbergsskolan

Utvecklingsområde: Kooperativt lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Kooperativt lärande är ett sätt att strukturera samarbete mellan elever när de lär sig. Kooperativt lärande utgår från ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv vilket vi vill stärka ytterligare på vår skola. Det är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som också stärker läraren som ledare i klassrummet samtidigt som det är elevcentrerat arbetssätt.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Eleverna kommer att få detta praktiskt i undervisningen i form av olika strukturer och arbetssätt.

Lärarna kommer att delta i workshops, föreläsningar och dela arbetssättet kollegialt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss tryggare klasser där alla elever har strategier och känner sig trygga i att visa sina kunskaper och högre kunskapsresultat.

Elever får bättre relationer mellan varandra genom social träning.

Lärarna utökar sin egen verktygslåda i undervisningen gällande kooperativa strukturer och relationsinriktade arbetssätt med eleverna.

Utvecklingsområde: Främja närvaro

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

I vår verksamhet vill vi fortsätta att arbeta ännu mer närvarofrämjande och upptäcka tidiga tecken på frånvaro hos eleverna. Vi behöver också ha klara rutiner för detta arbete både ur ett pedagogsikt, socialt, psykologiskt och medicinskt perspektiv. En av de största friskfaktorerna är att vara i skolan och gå ut med fullständiga betyg i grundskolan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Hitta fler arbetssätt och strukturer för att främja närvaro tillsammans med elevhälsans alla professioner både på skolan och i samarbete med resursteamet på resurscentrum. Regelbundna strategimöten mellan elevhälsan på skolan och resursteamet på resurscentrum. Stötta arbetslagen i deras arbete med eleverna.
Kartlägga riskfaktorer i vår verksamhet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förbättra skolans systematiska arbete med att utreda frånvaro genom att tillägna oss kunskaper i arbetet med att kartlägga, utreda, analysera frånvaro för att sedan arbeta med att främja närvaron.

Tidig upptäckt av elever som visar tecken på frånvaro.

Minska frånvaron på skolenheten.

Utvecklingsområde: Ämnesintegrering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

På vår skola vill vi stärka elevernas syn på kunskap som en helhet genom att arbeta ämnesintegrerat, då det gynnar elever att arbeta med kunskaper i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.
Vi vill också stärka samarbetet mellan lärarna i arbetslagen och mellan de tre arbetslagen, då skolan under lång tid sett fördelarna med att ha ett ämnesintegrerat arbetssätt. Sambedömning i skolans ämnen underlättas i och med ämnesintegrering.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Planera för ämnesintegrerade arbetsområden i varje arbetslag.

Forma en lokal plan för skolan för ämnesintegrering som en naturlig del av Kråkbergsskolans arbetssätt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Öka nyfikenheten och lust till lärande för eleverna.

Ökat samarbete mellan elever och mellan lärare.

Strukturerad undervisning som bildar en helhet under lärarnas ledning.

Sambedömning i skolans ämnen underlättas i och med ämnesintegrering.

Kråkbergsskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Mariebergsskolan

Utvecklingsområde: Tillgänglig skola

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolan ska erbjuda en undervisning som ger varje elev förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Genom ett målinriktat arbete möter vi varje elevs individuella behov.

Forskning visar att elever som är trygga och trivs i skolan också är mer mottagliga för lärande.
Elever som mår bra lär bra.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetenshöjning kring inkluderande och tillgängliga lärmiljöer för rektorer och pedagoger ökar kunskapen samt bidrar till ett förhållningssätt som möjliggör att vi möter varje elev och dess behov. Detta innefattar även kunskap kring neuropsykiatriska funktionsvariationer.

Vi utvecklar de sociala-, pedagogiska- och fysiska lärmiljöerna i vår verksamhet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad kompetens hos pedagoger och rektor enligt tillgänglighetsmodellen där social, pedagogisk och fysisk miljö samspelar utifrån elevens behov och skapar ännu bättre förutsättningar för lärande.

Vi har en skola där eleverna varje dag ges möjlighet till delaktighet i sitt lärande.

Ökad måluppfyllelse.

Eleverna trivs i skolan.

Utvecklingsområde: Digitalisering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det är viktigt att våra elever och medarbetare har de kunskaper som krävs nu och i framtiden inom området digitalisering. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens.

Användningen av digitala verktyg ger positiva effekter på både undervisning och lärande. Effekter är ökad motivation, ökat engagemang och ökat intresse för studierna hos eleverna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Eleverna ska använda digitala verktyg i sitt lärande för att stödja pedagogiska och ämnesmässiga mål.

Medarbetare ska öka sin kompetens att använda digitala verktyg och digitala läromedel.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Medarbetare använder digitala verktyg och digitala läromedel i syfte att utveckla sin undervisning utifrån ett tekniskt-, pedagogiskt- och ämnesmässigt perspektiv.

Ökat engagemang och intresse för skolarbete hos eleverna.

Utvecklingsområde: Utveckla förmågorna

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Eleverna ges undervisning i olika ämnesområden och eleverna ska även ges möjlighet att utveckla sina förmågor enligt läroplanen. Elever lär på olika sätt. Undervisningen ska vara varierad och eleverna ska ges möjlighet att lära praktiskt och teoretiskt.

Genom ett elevaktivt lärande och inflytande ges elever möjlighet att äga sitt eget lärande. Lärandet ses i ett större sammanhang.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

I undervisningen ska vi använda oss av ett elevaktivt och varierat arbetssätt som ger eleverna möjlighet att utveckla alla sina förmågor.

Skolan ska tillvarata och bibehålla elevernas nyfikenhet och lust till lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Främja ett lärande där eleverna stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och förmågor.

Eleverna visar och utstrålar trygghet som ger dem modet att våga prova, experimentera och tänka nytt.

Mariebergsskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Montessoriskolan

Social tillgänglighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det är av största vikt att varje individ erbjuds en så lyckad skolgång som möjligt för att bibehålla självkänslan och tron på sig själv. Skolan ska vara tillgänglig för alla. Social tillgänglighet handlar om kommunikation, aktiviteter och platser där alla kan vara delaktiga.
Det handlar framför allt om ge eleverna tillgång till verksamhetens olika aktiviteter och olika sociala arenor, t.ex. att få förutsättningar att vara delaktig i lekar eller andra aktiviteter på rasten, men det handlar lika mycket om att kommunikationen i olika sammanhang på skolans sociala arenorna bli tillgänglig för alla elever.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi har behov av att öka vår kompetens när det gäller anpassningar och särskilt stöd till elever som har det svårt framför allt i den sociala lärmiljön.

Vi behöver kartlägga och se över den sociala miljöns fem delar: gemenskap, begripligt sammanhang, schemabrytande planerade aktiviteter, samverkan med hemmet, normer och attityder.

Erbjuda eleverna planerade rastaktiviteter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Eleverna når högre måluppfyllelse.

Skolan är mer tillgänglig för de elever som idag kanske har behov av en helt individuell lärmiljö eller ett personligt stöd.

Skolmiljön är tryggare för alla och på så sätt ge ökad studiero.

Antalet incidenter och kränkningar kopplade till elevers svårigheter i den sociala miljön har minskat.

Vi har väl planerade rastaktiviteter.

Kunskap och bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har på vår skola undersökt elevernas upplevelse av tillgänglighet i undervisningen, genom att ta reda på hur pass väl de känner till vad de ska göra under skoldagen, om de får den hjälp som passar dem, vilka behov de har innan och under lektionen, på vilket sätt de lär sig bäst och hur de helst vill visa vad de lär sig.Vi ser dock i våra underlag att både elever och vårdnadshavare har svårt att förstå vad som krävs i skolan, vårdnadshavare vill veta hur man ska stötta i sitt barns studier, förstå kunskapskrav och vad som förväntas. Utvecklingsområdet är även relevant ur ett samhällsperspektiv för att stärka lärarens profession.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Grundtanken är att samtliga lärare F-9 ska få en teoretisk grund för fortsatt kollegial samverkan och utveckling för en mer likvärdig bedömning och betygsättning.

Gemensam bas för samtliga lärare för via Skolverkets utbildningsplattform

Riktade insatser för F-3, 4–6 samt 7–9

Informationsmöte för vårdnadshavare om betyg och

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Större kunskap och förståelse kring skolarbete, kunskapskrav, betyg m.m. få bättre förutsättningar för att själv förstå vad som förväntas.

En hjälp för vårdnadshavare att stötta sitt barn i skolarbetet vilket i längden kan leda till ökad måluppfyllelse.

På lång sikt ser vi att en ökad kunskap om likvärdig bedömning inom hela organisationen kan minska omval mellan skolor i kommunen.

Skolans pedagogiska profil

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Samtliga elever som går på vår skola har gjort ett aktivt val där vårdnadshavarna på egen hand sökt information om skolan.

Vi vill tydliggöra vår pedagogiska inrikting och kommunicera vår värdegrund, samtidigt som vi tar ett socialt ansvar att se till värden som ligger väl i tiden för en modern skola med god studiekultur.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska nå ut med följande information om vår skola:

Montessoripedagogiken ger eleverna möjlighet att utvecklas till självständiga och fördomsfria personer.
Hos oss får eleverna träna sig i att göra bra val och att ta ansvar för sitt eget lärande. Vi sätter undervisningen i centrum och har en stor tilltro till att eleverna har förmågan att klara av högt ställda förväntningar.
Våra tillitsfulla relationer mellan lärare och elever ökar elevernas trygghet och motivation.
Det finns en stabilitet på vår skola, vi har en tydlig pedagogisk samsyn, vi vet vad vi gör och varför!

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Eleverna når högre måluppfyllelse.

Vår skola har elever från alla delar av Luleå kommun, från olika kulturer och olika socioekonomiska strukturer.

Elever och vårdnadshavare väljer vår skola på grund av vår pedagogiska metod.

Vårdnadshavare i närområdet känner till vår skolas profil.

Eftersom vi har hela kommunen som upptagningsområde känner vårdnadshavare på alla förskolor i Luleå kommun till Montessori Luleå som ett valbart alternativ.

Montessoriskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Måttsundsskolan

Utvecklingsområde: Kooperativt lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Som en del i tillgänglig lärmiljö ser vi att Kooperativ Lärande (KL), är viktigt för att eleverna ska kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Skolans analys visar att fler elever är aktiva i grupparbeten, när strukturer i KL tillämpas. Eleverna utvecklar sin förmåga till samarbete, elevers delaktighet ökar samt tryggheten i gruppen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Varje verksamhet kommer att tillämpa Kooperativa strukturer i undervisningen. Kollegiala samtal om KL, i arbetslag där utvärderingar och uppföljningar görs. Materialtillverkning samt studiebesök på andra skolor som har arbetat med KL. Erfarenhetsutbyte med andra pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Erfarenhetsutbyte genom kollegiala samtal som leder till beprövad erfarenhet. Eleverna får ökade ämneskunskaper och utvecklar samarbetsförmågan. Arbetssättet får fler att nå längre i sin kunskapsutveckling.

Utvecklingsområde: Elevdelaktighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elevers delaktighet är viktig för att synliggöra undervisningens kvalitét. Vi ser att delaktighet leder till ökad motivation, eleverna får en känsla av att ta ett ökat ansvar för sin utbildning. Delaktighet i kooperativa samtal leder till ökade ämneskunskaper. Analysen från KL visar att elevdelaktigheten har ökat. Skolan vill utveckla detta vidare. Delaktighet i skolan är centralt för alla elevers lärande och utveckling.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Arbeta med elevers delaktighet i kooperativa strukturer, i klassrummet och i faddergrupper. Utvärdering sker kontinuerligt med eleverna om hur och när de upplever sig varit delaktiga. Det ger underlag till fortsatt arbete. Elevenkäten omformuleras till att tydligare mäta elevaktivitet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill skapa en medvetenhet hos eleverna om val av sin egen delaktighet och hur den påverkar resultat. Genom enkätsvar kan vi få en uppfattning om elevers upplevelse av delaktighet.

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Infoga texten här

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Infoga texten här

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Infoga texten här

Måttsundsskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Ormbergsskolan

Utvecklingsområde: Programmering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt läroplanens kapitel 5.5 ska eleverna genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder samt deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Förstelärare i matematik har utarbetat ett plan för hur vi ska utbilda matematiklärare i programmering samt ge lärarna material så att de direkt kan börja arbeta med programmering i klassrummet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ur läroplanen kap 1:

"Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik."

Utvecklingsområde: Elevhälsoarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö vilken främjar elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling vilket utför fokus för Elevhälsoarbetet. Den värdegrund som styrdokumenten beskriver har en särskild koppling till elevhälsan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Elevhälsoarbetet ska undanröja hinder och skapa förutsättningar för lärande.
I elevhälsoarbetet har all personal, oavsett profession, ett gemensamt ansvar. Alla som arbetar på skolan har ett ansvar att se eleverna och skapa goda relationer, att tidigt uppmärksamma problem och behov. Mest läggs på de yngsta eleverna för att undanröja hinder så tidigt som möjligt.

Vi genomför kontinuerligt olika kartläggningar i syfte att fånga upp elevers behov av anpassningar och stöd.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vår förväntan är att allt arbete på Ormbergsskolan ska utgå från alla elevers möjligheter och behov och där varje elev ges förutsättningar att utvecklas till sin fulla potential.

Utvecklingsområde: "Learn to learning"

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill att eleverna ska förstå sitt eget lärande så att var och en kan nå så långt som möjligt. I Angela Duckworths bok ”Grit - Konsten att inte ge upp” konstateras utifrån en stor studie att de elever som utvecklat mer grit avslutar sina studier mer frekvent än eleverna som har mindre av detta:

"För att lyckas och nå framgång måste det komma från en inre motivation. Ett driv som inte belönas av speltid eller pengar utan kommer av en motivation"

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Hur ska vi träna grit i skolan?

Ge uppgifter som kräver ansträngning
Uppgifter som är över tid
Uppgifter som man kan misslyckas med, göra om och göra bättre
Varierad undervisning
Träna på HUR man tänker
Att eleven har mod att misslyckas
Ställa krav och höga förväntningar
Att eleven lär sig att stämma av mot sitt mål
Nyanserad feedback på elevens ansträngningar
Synliggöra lärandet och ansträngningen

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad måluppfyllelse, vilket vi säkerställer genom bl.a.

Skolverkets diagnoser i svenska och matematik
DLS
Matematikscreening "Den gröna boken"
Analys av resultat samt uppföljning på elevnivå och riktade stödinsatser

Ormbergsskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Persöskolan

Utvecklingsområde: Läsa/Skriva

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Många elever har svårt med läsförståelse samtidigt som intresset för läsning minskar. Då eleverna läser mindre minskar även mängden text som eleverna skriver.

En god läs- och skrivförmåga är grunden till en framgångsrik skolgång.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Läsgrupper av olika slag.
Ge inspiration till läsning av olika genrer samt svårare texter.
Gemensamma och ämnesövergripande läs- och skrivprojekt.
Arbeta med utkast och återkoppling på texter.
Årlig barnboksvecka med fokus på läsa/skriva
Fungerande elevbibliotek på skolan.
Alla ämnen är delaktiga i att läsa/skriva.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad lust och motivation
Ökad läs- och skrivlust.
Eleverna utvecklar sitt språk i text och tal
Ökad måluppfyllelse.

Utvecklingsområde: Tillgänglighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Genomförda insatser visar på skillnad för elevernas inlärning och mående. Struktur och tydlighet gynnar samtliga elever i deras inlärning. En bas bestående av grundläggande och generella anpassningar ger positiva effekter.

Tillgängliga lärmiljöer gynnar inlärning samt trygghet och studiero.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Skapa gemensam struktur för uppstart av veckan.
Använda bildstöd i alla klassrum för struktur och begrepp.
Genomföra dagliga rörelseaktiviteter, skapa aktiva lektioner.
Fokus på lärarens undervisning utifrån relationer-ledarskap-planering/struktur-återkoppling/dialog.
Befästa arbetet på organisationsnivå.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Höjd motivation där alla elever deltar efter sina förutsättningar.
Elever mår bra och utvecklas.
Färre konflikter.
Bättre arbetsmiljö för alla.
Eleverna trivs i skolan.
De generella anpassningarna ökar vilket leder till minskat antal elever i behov av särskilt stöd.
Ökad måluppfyllelse.

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Infoga texten här

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Infoga texten här

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Infoga texten här

Persöskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Porsöskolan

Utvecklingsområde: Utmärkt undervisning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Forskning visar att ett formativt förhållningssätt ger goda resultat. Personal har gått kurs i Kooperativt lärande och skolans mål är en mer likvärdig undervisning. Lärarens förhållningssätt är den viktigaste faktorn för en god undervisning.

Fritids och skola har påbörjat förbättring av planering och undervisning. Ökad samsyn och kompetens för likvärdighet på skolan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Alla pedagoger deltar i utbildning i Kooperativt lärande. Ansvarig för utbildningen är pedagogerna i kvalitets och utvecklingsgruppen.

Pedagogerna lär av varann och besöker varandras lektioner. Arbetslagen använder lagtid till att samtala om hur vi använder dessa verktyg och metoder.

Bildstöd används i alla klasser. Vi strävar mot en mer likvärdig lektionsstruktur i skolan. Lågstadiet använder PAX och mellanstadiet utgår från policyn för likvärdig lektionsstruktur.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att se ett ökat engagemang hos elever. Det blir synligt i klassrummet att eleverna samarbetar och uppmuntrar varann.

Kooperativt lärande och samsyn kring lektionsstrukturen ger bättre studieresultat för eleverna.

Vi ser även att pedagogerna blir tryggare i sina roller.

Utvecklingsområde: Trygghet och tillit

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En trygg och stimulerande skolmiljö tillsammans med goda relationer ger förutsättningar för förbättrad måluppfyllelse. Det är viktigt att skola och fritids har gemensam syn på eleverna och ordningsregler. Tydliga förhållningssätt ger ramar för eleverna.

Samarbete med vårdnadshavarna gör att vi får föräldrarnas tillit till skolan, föräldrarna är en mycket viktig faktor för tryggheten.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Alla arbetar förebyggande. Vi rapporterar incidenter och kränkningar i systemet STELLA samt omhändertar ärenden på ett systematiskt sätt.
Vi arbetar med att aktivera eleverna genom rastbodan och rastaktiviteter .

Trygghetsgruppen har ett förebyggande arbete där skolans HBTQ certifiering är en viktig del.

Fortsatt samsyn om regler och förhållningssätt på raster och i klassrum. All personal ingriper vid incidenter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Insatserna ska leda till att vi minskar antalet incidenter och får tid att ta tag i de allvarliga händelserna.

Vi ser att tilliten från föräldrarna ökar genom bra bemötande och aktiva insatser i allvarliga händelser.

Vi ser att rasterna blir fyllda med aktivitet och lek som gör hela skoldagen tryggare

Utvecklingsområde: Anpassningar och stöd

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolan ska tidigt sätta in anpassningar och stöd. Tidig upptäckt av behoven är en viktig faktor för framgång.

Skolan ska ha en struktur för stöd till elever i behov av extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Tillgängliga och anpassade lärmiljöer skapar vi för att nå alla elever.

Digital undervisning och digitala resurser är nödvändiga för att lyckas med detta uppdrag.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Skolan bygger upp en effektivare stödorganisation. Extra specialpedagog anställs inom ramen för likvärdig skola.
Specialpedagoger/lärare stöttar pedagoger med att utveckla extra anpassningar och en plan för kartläggningar och tester arbetas fram och förankras under året.

Skolan utvecklar digital kompetens genom uppföljning av tidigare genomförda aktiviteter och arbete i klasserna med stöd av den digitala pedagogen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förändringen ska ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för att nå skolans mål. Vi kommer att se ett förbättrat studieresultat och även se elever växa i sin tro på sin egen förmåga.

Eleverna möter ett digitalt lärande som bidrar till eleverna lust att lära. Vi ser att eleverna förbättrar sin förmåga att använda hjälpmedel samt att kritiskt granska digitala källor.

Porsöskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Residensskolan

Utvecklingsområde: Utmanande matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Antalet elever som är intresserade av matematikprofilen har ökat, och möjligheten till utmaningar samt mer praktiska moment är en bidragande orsak. Periodvis har vi arbetat mer intensivt med utmanande matematiken i Studion för att nå högre måluppfyllelse. Fler elever har visat intresse av att delta vid gymnasiets spetsmatte och även matematiktävlingen Pythagoras quest.

Det kan kopplas till rapporten om särskilt begåvade barn.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi har profilval varje vecka i utmanande matematik och mer utmanande matematik i den dagliga undervisningen. Matematiklärare ska genomgå Skolverkets modul Matematikdidaktik och specialpedagogik. Den ger fördjupad kunskap och förståelse för hur en inkluderande undervisning kan främja elevers lärande. Genom att anpassa och variera undervisningen efter elevers behov och förutsättningar kan tillgängligheten till matematik öka för alla elever.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att anpassa och variera undervisningen efter elevers behov och förutsättningar kan tillgängligheten till matematik öka för alla elever, även måluppfyllelsen och intresset.

Vi ser att intresset har ökat det senaste året, fler elever visar intresse för utmanande matematik som profilval, och fler aktiva skolval till Residensskolan på grund av vårt fokusområde.

Utvecklingsområde: Digitalisering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har satsat på digitala läromedel de senaste åren. Majoriteten av lärarna och eleverna uppskattar dem. Lärarna anser att deras undervisning har blivit lättare med hjälp av det digitala läromedlet, och kan överblicka elevernas utveckling i ämnet. Majoriteten av eleverna upplever att det är smidigt att använda sig av läromedlet. De gillar möjligheten att lyssna, göra laborationer, se filmer som är kopplade till ämnet. Eleverna anser att de har större kontroll över sitt lärande.
Det finns en mängd forskning i ämnet att tillgå.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

De digitala läromedlen ger ökad kvalité i undervisningen. På lång sikt kan läromedlen bättre anpassas till olika behov som enskilda elever har.

Kontinuerliga fortbildningar och ett tydligt ledarskap som driver utvecklingen åt rätt håll.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Majoriteten av eleverna upplever att det är smidigt att använda sig av läromedlet. En stor fördel enligt dem, är att de kommer åt läromedlet oavsett plats. De upplever att det är lätt att hitta i läromedlet. De uppskattar att det går att lyssna, göra laborationer, se filmer som är kopplade till ämnet. Uppgifterna som finns i läromedlet visar tydligt för både elever och lärare, vad eleverna kan och vad de behöver arbeta mer med.

Utvecklingsområde: Likvärdighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill öka likvärdigheten på skolan. Därmed har vi startat ett utvecklingsarbete, all personal tillsammans med centrala elevhälsan. Utvecklingsarbetet ska resultera i en mer tillgänglig lärmiljö. Det ska i sin tur leda till ökad trygghet, studiero, närvaro och måluppfyllelse.

Mängder av forskning visar på vikten av relationsskapande och mer tillgängliga lärmiljöer för att öka tryggheten och måluppfyllelsen hos eleverna

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi arbetar med att eleverna ska nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Att arbeta mer med att lyckas möta elevernas behov på grupp- och individnivå och därmed öka måluppfyllelse. Undervisningen och den fysiska miljön ska bli mer tillgänglig och trygg. Elevhälsan arbetar mer främjande och förebyggande. Tidiga insatser för att fånga upp eleverna. Elevhälsan och pedagogerna arbetar mer relationsskapande för att kunna bemöta alla elever. Arbetet leds av rektor tillsammans med personal.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Det ska leda till ökad trygghet, studiero, ökad närvaro och måluppfyllelse.

Arbetet följs upp och utvärderas kontinuerligt i arbetslagen och LEH.

Residensskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Rutviksskolan

Utvecklingsområde: Läsning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En god läsförmåga är nyckeln till mycket i livet, bl a till en framgångsrik skolgång (Martin Ingvar- hjärnforskare). Vi ser, över tid, att många elever har svårt med läsförståelse och att intresset för läsning minskar.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

De framgångsrika läsfrämjande insatserna ska befästas i verksamhet. Konkretisering sker i Stratsys samt i skolans årshjul. Fritidshemmet planerar verkstäder i temat språkutveckling.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Insatsen syftar till att förbättra elevers läsande, skrivande och lärande genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Öka pedagogernas kompetens inom området. Ökat läsintresse hos eleverna.

Utvecklingsområde: Studiero och trivsel

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

God studiero och trivsel ger goda förutsättningar för utveckling och lärande. Skolinspektionens granskning visar att långsiktigt och målinriktat arbete ger goda resultat. Trivsel och trygghet behöver bibehållas och upplevd studiero behöver förbättras.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Ledarskap ska utvecklas genom kollegialt lärande med följande i fokus:

tydlighet vad gäller mål, innehåll och struktur
varierad undervisning
goda relationer
tydliga rutiner ex incident dokument
samsyn gällande värdegrund
genus och normkritik

Fritidshemmet skapar attraktiva lekmiljöer som inspirerar till social utveckling.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Bra arbetsro för alla som leder till god inlärningsmiljö. Utredningar vid ev kränkningsärenden minskar, färre konflikter under skoldagen. Samsyn kring arbetet med normer och värden bland pedagoger.

Utvecklingsområde: En skola för alla

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolan ska bli bättre på att möta elever med funktionsvariationer för att stärka elevernas möjligheter att lära. Generella anpassningar för elever med funktionsvariationer gynnar alla.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Samtlig personal deltar i fortbildningsinsats kring Kooperativt lärande.
Npf i fritidshemmet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vid planering av undervisning utgår pedagogen från elever med funktionsvariationer. Eleverna känner att de lyckas. Pedagogerna få flera verktyg att planera sin undervisning för elever med funktionsvariationer

Rutviksskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Råneskolan

Utvecklingsområde: Tillgänglig lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Tillgänglighet är en förutsättning för delaktighet och inkludering enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Via anpassningar av den pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljön, förväntas basen i utbildningen breddas. Förmågan att anpassa och variera såväl de pedagogiska strategierna som de lokalmässiga förutsättningarna leder till fördjupad kompetens att möta elevernas olika förutsättningar. En kompetens som alltid bör vara i process - vi lär i mötet med elever.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Via ett systematiskt kollegialt lärande kartläggs verksamheten och handlingsplaner formas för en än mer tillgänglig lärmiljö utifrån SPSM:s värderingsverktyg. För att underlätta det sociala samspelet erbjuds bla. rastkul och fasta platser vid lunch. Aspeflos material nyttjas för att utveckla begrepp för känslor. Bildstöd, tecken som stöd, tidshjälpmedel, möjlighet till avskiljning via skärmar osv är generella anpassningar. Formativ bedömning och språkutvecklade arbetssätt ger en tillgänglig lärmijö och kommer att formas i kollegiala processer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Tillgänglighet gör att eleverna kommer att känna än mer delaktighet där den akademiska självbilden (jag kan lära) ges utrymme till att växa. Tillgänglig lärmiljö kan delas in i tre delar. Alla delar den fysiska, den sociala och den pedagogiska lärmiljön kommer att bli genomlyst och bearbetas successivt då handlingsplaner formas för varje område vilket kommer att föra processen framåt. Uppföljning via observationer, utvecklingssamtal, samtal via den formativa bedömningen, klasskonferenser (LEH), nationella prov och betyg.

Utvecklingsområde: Kvalitet i undervisningen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Kunskapsutveckling och bildning förutsätter "kvaliteten i det undervisade uppdraget". Alla elever på Råneskolan - oavsett vilken årskurs de går i eller vilket ämne som är aktuellt - gynnas av en undervisning som präglas av ett "språkutvecklande arbetssätt" och ett "formativt arbetssätt". Förmågan att i tal och skrift uttrycka och tolka ämnets begrepp, dess centrala tankegångar, de känslor och åsikter som ämnet väcker samt att "bedömning för lärande" ger förutsättningar att lyfta kvaliteten och tillgängligheten.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Samtliga pedagoger med ledning av rektorer och förstelärare kommer att kollegialt jobba för att implementera Wiliams (2013) tankar om formativ bedömning. Det språkutvecklande inslaget fördjupas successivt där pedagogerna via kollegiala processer ger sin version av hur det undervisande uppdraget kan färgas in av Gibbons (2018) tankar. Återkommande under konferenstid/kompetenstid formas en gemensam förståelse för hur kvaliteten i det undervisande uppdraget kan fördjupas. Lärare i f-åk6 kommer även fördjupa sig i "Lektionsdesign" tillsammans med Resurscentrum.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Effekter på det undervisande uppdraget där läraren iscensätter förutsättningar så att eleverna förmår; 1/ klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och framsteg 2/ blir del i effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och uppgifter 3/få och ge återkoppling som för lärandet framåt 4/aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra 5/äga sitt eget lärande. Uppföljning via observationer, utvecklingssamtal, samtal via den formativa bedömningen, klasskonferens (LEH) nationella prov och betyg.

Utvecklingsområde: Digitalisering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

För att alla elever skall få tillgång till det digitala demokratiska rummet är det av vikt att skolan bidrar till att erbjuda en digital lärmiljön. Alla elever oberoende av social bakgrund skall även få tillgång till att lära och samtal om källkritik och digital etik. Bedömning av kunskaper sker delvis digitalt för en ökad likvärdighet. Digitalisering erbjuder också ett utvidgat klassrum där ett internationellt perspektiv kommer in i klassrummet - samtal om människors olika villkor blir en naturligt inslag.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kartläggningen av digitala förutsättningar (LIKA för lärare) kommer att aktualiseras och utgöra en grund för fortsatt utveckling. Genom kollegiala processer sker spridning av olika sätt att implementera digitalisering för lärande där bla. lärportalen Clio nyttjas från åk 4 till åk 9 . Råneskolan har IT-pedagoger som tillsammans med kollegor och ledning har ansvar att följa upp utvecklingen och implementeringen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Mer förtrogenhet hos eleverna att på ett kritiskt och etiskt sätt förhålla sig till det digitala mediets förtjänster och tillkortakommanden.
Pedagogisk variation i det undervisande uppdraget.
Eleverna förmår delta och forma demokratiska samtal.
Uppföljning via observationer, utvecklingssamtal, samtal via den formativa bedömningen, klasskonferens (LEH) och nationella prov (digitala).

Råneskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Stadsöskolan

Utvecklingsområde: Elevhälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En väl fungerande elevhälsa börjar redan i klassrummet med tidiga insatser och goda relationer med både elever och vårdnadshavare. Den utgör även en grund för elevers mående och resultat. Det skapar också större möjligheter att arbeta främjande och förebyggande och att på ett tidigt stadium uppmärksamma och kunna sätta in insatser

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Stärka och förbättra den lokala elevhälsans arbete och rutiner. Elevhälsoteamet arbetar närmare arbetslagen och kan därigenom arbeta mera främjande och förebyggande. Personalen är väl förtrogna med och använder skolans lokala elevhälsoplan med frånvarotrappan. Samverkan, samarbete och samsyn är ledord och allas respektive roll är tydliggjord.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom tidigare insatser samt det främjande och förebyggande arbetet når vi ökad motivation och skolnärvaro hos samtliga våra elever.

Eleverna på Stadsöskolan trivs, känner stimulans och de utvecklas så mycket som möjligt utifrån sina förutsättningar, vilket leder till en ökad måluppfyllelse.

Utvecklingsområde: Betyg och bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Betyg kan ha en avgörande betydelse för en elevs framtida möjligheter och det har en direkt koppling till behörighet och urval för vidare utbildning.
Det är viktigt att alla elevers kunskaper blir bedömda utifrån samma krav.
Skolan ska vara likvärdig oavsett var du går och vem du är. En lärande organisation med ett öppet och klimat och gemensam syn på vad man bedömer, hur och varför, gynnar likvärdighet i betygsättning.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Samarbete kring betyg och bedömning i ämneslagen.
Regelbunden kollegial samverkan kring kursplanerna, planering, formativ bedömning, betygsättning. Löpande fortbildning av personal, under läsåret
Samtliga ämneslärare deltar i arbetet kring de nationella proven oavsett vilken årskurs man undervisar. Nätverksträffar (skolorna i området)med fokus betyg och bedömning kommer att ske under läsåret. En djupare betygs- och resultatanalys genomförs vid varje terminsslut.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Större likvärdighet, en ökad samsyn kring undervisning och bedömning. Ett mera medvetet användande av vårs styrdokument.
En breddad syn på vad man bedömer och varför.
Högre medvetenhet och delaktighet hos eleverna och en tryggare och än mer professionell yrkeskår.
Bättre systematik i kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområde: Studiero

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Studiero är avgörande för trivsel, kunskapsinhämtning och goda resultat och skapar trygghet i klassrummet.

Studiero skapas genom samsyn och ett medvetet och tydligt ledarskap.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Gemensamt förhållningssätt gentemot eleverna. Tydligt uttalade förväntningar på våra elever.
Kollegialt lärande utifrån gemensam litteraturläsning med samtal och prova på.
Lärarna genomför lektionsobservationer av varandra med reflekterande samtal.
Fortsatt arbete i arbetslagen kring ledarskap, tillgänglighet bl a genom fokus på den pedagogiska lärmiljön.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ett öppet klimat med fokus på lärande där varje individ får utvecklas utifrån sin individuella förmåga.
En samsyn i lektionsstruktur och bemötande.
Ökad närvaro, ökad trivsel och ökad måluppfyllelse.
En lärande organisation och en god arbetsmiljö för samtliga som verkar på Stadsöskolan.

Stadsöskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Sunderbyskolan

Utvecklingsområde: Tillgänglighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Struktur och tydlighet i arbetet är något som gynnar samtliga elever i deras inlärning. Vi har sett stora positiva effekter av vårt arbete, men behov av fortsatt arbete med att skapa rutiner under skoldagen finns. Forskning från SPSM, UDL och PAX ger oss stöd i arbetet med att skapa "En skola som fungerar för alla".

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Lesson tuning protocol, införande av elevprofiler, PAX, Förskollärarnas webbutbildning, fritidspedagogernas webbutbildning, lärarnas kollegiala lärande kring boken "Lektionsdesign".

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt:
Färre konflikter och ökad studiero.
Gemensam lektionsstruktur samt bildstöd i alla klasser.
Samtliga klassrum har tillgång till olika typer av konkreta hjälpmedel.

Lång sikt:
Extra anpassningar går till att bli generella anpassningar vilket bidrar till en differentierad undervisning, som i sin tur leder till att antalet elever med särskilt stöd minskar. Ökad mål uppfyllelse.

Utvecklingsområde: Rörelsesatsning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Rörelsesatsningen vilar på forskning om rörelsens betydelse för inlärning och pulspassens effekt. Vi ser goda resultat av de insatser vi genomfört under Rörelsesatsningen t ex ökad koncentration, färre konflikter och en ökad medvetenhet hos eleverna om kopplingen rörelse och inlärning samt hälsa.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Pulspass, rastaktiviteter, rastboda med utlåningssystem, pauser i klassrummet, kompetensutveckling av personal i F-3 i samarbete med SISU. Några pedagoger ansvarar för rörelsesatsningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt:
Alla elever har fysisk aktivitet minst 60 minuter varje dag.
Rastaktiviteter varje dag.
Färre konflikter och ökad studiero.
Högre måluppfyllelse.

Lång sikt:
Högre måluppfyllelse. Rörelsesatsningen leder till effektiv inlärning samt positiva effekter på elevernas hälsa.

Utvecklingsområde: Kvalitet i undervisningen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Multimodalt lärande och ämnesintegrerat arbetssätt är en framgångsfaktor. Storyline är ett arbetssätt som uppmuntrar till samarbete och kreativitet. Vår goda måluppfyllelse är ett resultat av arbetet med ämnesintegrering, formativ undervisning och kollegialt lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Årlig gemensam Storyline för hela skolan. Förskollärarnas webbutbildning, fritidspedagogernas webbutbildning, lärarnas kollegiala lärande kring boken "Lektionsdesign" samt i organiserade ämnesnätverk.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt:
Samarbetet utvecklas.
Studiemotivationen ökar.
Större inflytande på undervisningen.
Högre måluppfyllelse.

Lång sikt:
Högre måluppfyllelse.
Samarbete och sambedömning mellan personal leder till en likvärdig skola.

Sunderbyskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Svedjeskolan

Utvecklingsområde: Tillgängliga lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Alla elever ska ha en möjlighet att lyckas i skolan utifrån deras fysiska och psykiska förmåga. Skolan ska kompensera för elevernas olika förutsättningar.

Skolan ser att det finns ett ökat behov av att arbeta med tillgängliga lärmiljöer. Detta för att andelen elever med funktionsvariationer ökar och skolan måste arbeta för att alla elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Varje vecka reflekterar personalen på arbetslagsmöten kring olika förutbestämda frågeställningar. Resurscentrum utbildar och handleder och vi tar också in externa föreläsare. Vi använder oss av fysiska och praktiska hjälpmedel samt digitala lärverktyg i klassrummen så att varje elev ska kunna ta till sig undervisningen utifrån sina behov. Vi arbetar med kooperativa strukturer där eleverna stöttar varandra i sitt lärande. Detta ger också en trygghet i lärandesituationen. I alla klassrum används bildstöd och vi har en gemensam lektionsstruktur.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt förväntas att fler elever upplever att deras behov blir tillgodosedda och att elevers lust att lära ökar. Detta bidrar till ökad måluppfyllelse.

På lång sikt förväntas att alla elever når kunskapskraven i alla ämnen.

Utvecklingsområde: Elevers läs- och skrivförmåga

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att elevers läs- och skrivförmåga har försämrats. Detta resultat syns både lokalt och nationellt.

En god läs- och skrivförmåga är avgörande för alla ämnen i skolan. Skolverket har dessutom inför en läsa-, skriva-, räknagaranti för att alla elever ska få tidigt stöd om det visar sig att det finns risk för att eleven inte kommer nå målen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Arbete med digitala läs- och skrivverktyg i alla klasser. Det digitala biblioteket Ugglo implementeras i undervisningen. Kartläggningar i svenska och matematik genomförs i Förskoleklass och bedömningsstöd genomförs i år 1 både höst och vårtermin. Vi har läsning i fokus och vi arbetar dagligen med läsning i olika former för att väcka läslust. Eleverna får också träna på att skriva både med digitala verktyg och för hand.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt förväntas att elevers intresse för läsning, böcker och att skriva ökar.

På lång sikt förväntas att elevernas måluppfyllelse ökar.

Utvecklingsområde: Digitalisering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Genom användandet av digitala verktyg vill vi göra lärandet mer tillgängligt för fler elever. Ur ett likvärdighetsperspektiv ser vi också att det har en stor betydelse.

Digitalisering har blivit en del i Lgr11 och i alla ämnen finns inslag av digitalisering. Digitala hjälpmedel kan också vara ett stöd för elever med särskilda behov och vi behöver därför jobba för att utveckla den kompetensen ytterligare hos skolans personal.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Skolan gör en satsning av fler iPads. All personal kommer att få fortbildning i användande av digitala lärverktyg. Skolan tar hjälp av kommunens IT-utvecklare. Användandet av digitala verktyg ska vara något naturligt i klassrummen. Eleverna får strukturerad undervisning och träning för att sedan kunna använda de digitala verktygen på ett bra sätt i skolarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt förväntas att alla klasser kontinuerligt använder digitala verktyg i arbetet.

På lång sikt förväntas att kompetensen kring att använda digitala lärverktyg ökar hos både personal och elever.

Svedjeskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Tallkronanskolan

Utvecklingsområde: Tillgänglig utbildning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Kollegialt lärande är en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling.

"I en tillgänglig utbildning får alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt i enlighet med utbildningens mål" SPSM

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Tallkronanskolans kollegiala lärande kommer att fokusera på en tillgänglig utbildning och likvärdiga inkluderande lärmiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Tallkronanskolans aktiva arbete med att skapa tillgänglig utbildning kommer att bidra till högre måluppfyllelse samt trygga och självständiga elever.

Utvecklingsområde: Formativ undervisningspraktik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Flera stora forskningssammanställningar visar att formativ undervisningspraktik har betydande positiva effekter på elevernas kunskaper och motivation.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Undervisande lärare kommer att vidareutveckla sin formativa undervisningspraktik genom fortbildningsinsatser och kollegialt lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Eleverna kommer att få ökad motivation och ökat lärande vilket kommer att ge högre måluppfyllelse.

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Infoga texten här

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Infoga texten här

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Infoga texten här

Tallkronanskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Tunaskolan F-3

Utvecklingsområde: Tillgänglig lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Forskning visar att pedagogiskt ledarskap med tydlighet i innehåll, mål och struktur är en framgångsfaktor. Detsamma gäller för undervisning som betonar anpassning, variation och utmaningar i en lärande miljö som är trygg, stödjande och uppmuntrande. Behov finns för fortsatt arbete med tillgänglighetsfaktorerna normer och värden samt arbetslag.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Fortsatt kollegial handledning utifrån boken "En skola som fungerar för alla". Utveckla samverkan i arbetslagen med stöd av handledningen för värderingsverktyget. Arbeta med normer och värden för att främja en skolanda som verkar för en tillgänglig skolmiljö.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Undervisningen bedrivs med fler effektiva strategier och strukturer som ger alla elever förutsättningar för delaktighet. Samtlig personal använder värderingsverktyget.

Utvecklingsområde: Undervisningens kvalitet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Resultat från utvärderingar visar att det finns behov av att utveckla tematiska arbetssätt där förskoleklass, skola åk 1-3 och fritidshem samverkar. Fritidshemmet behöver fullt ut implementera de pedagogiska planeringarna i verksamheten.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Gemensamt tematiskt arbete för hela skolan ska planeras, genomföras och utvärderas under läsåret (kopplas ihop med arbetet om tillgänglig lärmiljö och digital kompetens). Fortsatt arbete med utveckling av de pedagogiska planeringarna för fritidshemmet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Större variation i undervisningen och bättre möjligheter för eleverna att inhämta och befästa kunskaper. Uppföljning sker löpande på möten och utvärderas terminsvis.

Utvecklingsområde: Likvärdig bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Forskningen pekar på att pojkar och flickor bedöms och betygsätts utifrån olika grunder. Därför har behov lyfts av kompetensutvecklingsinsatser för likvärdig bedömning och betygsättning.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Grundtanken är att med utgångspunkt från en gemensam kompetensutvecklingsinsats för samtliga lärare ge en teoretisk grund för en mer likvärdig bedömning och betygsättning. Kurserna genomförs med stor andel av kollegialt inslag där lärarna på skolan får möjlighet att samverka kring kursens uppgifter och diskutera dess innehåll. Lärare F-3: kollegialt utbyte kring obligatoriska bedömningsstöd samt nationella prov, Läsa, skriva, räkna garantin – med hjälp av Skolverkets stödmaterial

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

En likvärdig bedömning och betygsättning för alla elever.

Tunaskolan F-3 - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Tunaskolan 4-9

Utvecklingsområde: Bättre studieresultat

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elevernas studieresultat ska förbättras.

Studieresultaten är skolans absolut viktigaste uppdrag. Att ha hög måluppfyllelse och hög behörighet till fortsatta studier är centralt för hela grundskolan så också för Tunaskolan.

Vi har sett att måluppfyllelse och behörigheter varierar över tid och att Tunaskolan behöver arbeta mer med kända framgångsfaktorer för att höja resultaten.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska arbeta med de framgångsfaktorer som finns för ökad måluppfyllelse.

Variation i både bedömningsformer och undervisning är centrala bitar. Likaså en hög kollegial samverkan och ett ökat elevinflytande över sitt egna lärande är delar som ska prioriteras. För att komma så långt som möjligt i detta arbete måste Tunaskolan fortsätta att vara öppna för digitalisering och hela tiden våga ta in tekniken i undervisningen. Detta kräver att skolan satsar just på dessa bitar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Av erfarenhet vet vi att studieresultat varierar över tid. Detta gör det hela mer komplicerat.

Vi kommer dock att följa elevernas resultat terminsvis och se främst på åk 6 och åk 9 resultat. Dels kommer vi att jämföra genomsnittliga meritvärden men även behörigheter till gymnasiet. Det är viktigt att försöka se mönster och på så sätt förändra metoder om så behövs.

Utvecklingsområde: Självklart val

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Tunaskolan ska vara det självklara valet för elever och vårdnadshavare inom upptagningsområdet.

Elever åk 4-9 och vårdnadshavare inom upptagningsområdet ska inte välja andra skolenheter än Tunaskolan.

Vi ser en social vinst i att ha fysisk närhet till skolan då detta ger större möjlighet till att umgås med vänner både i skolan och utanför.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska hålla hög servicenivå och hög tillgänglighet och alltid ha ett gott bemötande. Alla som arbetar på Tunaskolan ska vara goda förebilder och ambassadörer för skolan.

Genom förhöjda studieresultat och elevers ökade trygghet ska Tunaskolan vara det självklara valet inom upptagningsområdet.

Vi ska ha en fritidshemsverksamhet som utmärker sig på ett positivt sätt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Elevantalet ska fortsätta att öka. Vi förväntar oss att inflyttningen till skolan fortsätter att vara större än utflyttningen.

Vi vet att vi är på rätt väg när eleverna från F-3 skolorna inom upptagningsområdet också väljer Tunaskolan då de börjar åk 4.

Vi vill skapa positiva spiraler där studieresultat och god verksamhet också påverkar valet av skola.

Utvecklingsområde: Elevhälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Tunaskolan ska ha en bra elevhälsa med god kompetens inom elevhälsoområdet.

Vi ser att de allra flesta eleverna på Tunaskolan både mår bra och känner sig trygga. Det är dock allmänt känt att man för att kunna prestera goda resultat också måste må bra och känna trygghet i skolmiljön.

Målet måste alltid vara att samtliga elever ges denna möjlighet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Lokala elevhälsoteamet är av största vikt.

I och med rekrytering av fler specialpedagogiska kompetenser är förhoppningen också att kompetensen inom området ska stärkas på brett plan genom bland annat kompetensutveckling av all personalen.

Vi kommer att följa närvaron mer aktivt då vi vet att skolnärvaro är en stark framgångsfaktor för goda skolresultat.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill se att närvaron ökar på kort sikt och att så kallade hemmasittare kommer sig till skolan.

På lång sikt hoppas vi se att elever känner att de mår bra.

Vi vill se att elever i hälsosamtalen uttrycker att de mår bättre och att de känner sig trygga på Tunaskolan. För att kunna analysera utfall blir hälsosamtalen och trygghetsenkäterna viktiga verktyg. På lång sikt ska detta arbete påverka elevers resultat i positiv riktning.

Tunaskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Ängskolan

Utvecklingsområde: Studiemotiverad lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Ängskolan har behov av stöd av specialpedagoger/speciallärare då vi har många elever med olika behov.
Vi ser att måluppfyllelsen inte är på den nivån som vi anser att vi kan nå.

Vi är igång med att utvecklat de fysiska lärmiljöerna i klassrummen och ser att det arbetet behöver fortsätta.

Forskning visar på vikten av att alla ska ha möjlighet att nå kunskapsinhämtning utifrån sina förutsättningar.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Gemensam k-dag HÖ-skolområde kring Tillgänglig lärmiljö under läsåret samt genomgång av enkätsvar. Arbetet leds av Resurscentrum. All personal

Föreläsning av Anna Borg, Nytorgsmodellen.

Fortsatt anpassning av lärmiljön både i och utanför klassrummet

Alla klassrum får en uppsättning med verktyg som gör att elevers behov av studiero tillgodoses.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Elevers behov tillgodoses, leder till trygghet, studiero och ökad närvaro.

Ökad delaktighet och ansvar.

Mindre konflikter och kränkningar på raster

Att elevernas betyg höjs genom förståelse att eget lärande och insats hör ihop.

Genom trivsel- och trygghetsenkäter samt elevråd & studieresultat.
I vårt systematiska kvalitetsarbete.

Utvecklingsområde: Likvärdig bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Rektorer i grundskolan har jämfört, reflekterat och läst adekvat litteratur kring skillnader mellan flickor och pojkars betyg och resultat på Nationella prov. Resultat av analysen visar vi har behov av kompetensutveckling för att säkerställa en likvärdig bedömning.

Forskning visar på att kollegialt samarbete lärare emellan är en förutsättning för att uppnå en likvärdighet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Alla lärare kommer att delta i denna webbbaserade utbildning. Kommer att ske under arbetslagstid och ledas av förstelärare.

EHT kommer att följa upp resultat och göra analyser samt åtgärdsplan.

Samverkan mellan andra skolor för ett kollegialt lärande.

Kommunen kommer att ha ett övergripande mål och noga följa skolornas utveckling mot mer jämlik bedömning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att personalen vidareutvecklas genom kollegial samverkan vid bedömning och betygssättning.

Att lärarna tydliggör än mer kunskapskrav och på så sätt få eleverna med i lärprocessen och i samtal kring betygsättning.

Att elevers betyg höjs genom förståelse att eget lärande och insats hör ihop.

Att vi ser en minskning av skillnader i pojkars och flickors betyg.
I vårt systematiska kvalitetsarbete.

Utvecklingsområde: Ökad rörelse över hela dagen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Kommunen har ett projekt som handlar om att få elever att börja gå och cykla till och från skolan.

Vi ser också att elever har ett behov av att öka sin rörelse då skärmtid och annan inneverksamhet ökar.

Forskning visar på att ökad rörelse under skoldagen leder till bättre koncentration och höjda studieresultat.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

En bank skapas med förslag till kortare rörelsepass på lektioner för pedagoger. Ansvariga Förstelärare

Ökande av ledda rastaktiviteter, även under fritidstiden.

Mer aktiviteter som är ledda av äldre elever.

Översyn av skolgården och skapa med elever enkla med roliga aktiviteter och lekar.

Aktiviteter som även involverar Elevråd & Föräldraråd.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att elever behov av att röra sig tillgodoses och det leder till ökad studiero.

Mindre konflikter och kränkningar på rasterna.

Ökat välmående ,mindre oroliga elever och ökad glädje på lektionerna.

Genom trivselenkät och elevråd

I vårt systematiska kvalitetsarbete

Ängskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Öhemsskolan

Utvecklingsområde: Tillgänglig skola

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolan ska erbjuda en undervisning som ger varje elev förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Genom ett målinriktat arbete möter vi varje elevs individuella behov.

Forskning visar att elever som är trygga och trivs i skolan också är mer mottagliga för lärande.
Elever som mår bra lär bra.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi utvecklar de sociala-, pedagogiska- och fysiska lärmiljöerna i vår verksamhet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi har en skola där eleverna varje dag ges möjlighet till delaktighet i sitt lärande.

Ökad måluppfyllelse.

Eleverna trivs i skolan.

Utvecklingsområde: Digitalisering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det är viktigt att våra elever och medarbetare har de kunskaper som krävs nu och i framtiden inom området digitalisering. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens.

Användningen av digitala verktyg ger positiva effekter på både undervisning och lärande. Effekter är ökad motivation, ökat engagemang och ökat intresse för studierna hos eleverna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Eleverna ska använda digitala verktyg i sitt lärande för att stödja pedagogiska och ämnesmässiga mål.

Medarbetare ska öka sin kompetens att använda digitala verktyg och digitala läromedel.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Medarbetare använder digitala verktyg och digitala läromedel i syfte att utveckla sin undervisning utifrån ett tekniskt-, pedagogiskt- och ämnesmässigt perspektiv.

Ökat engagemang och intresse för skolarbete hos eleverna.

Utvecklingsområde: Utveckla förmågorna

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Genom ett elevaktivt lärande och inflytande ges elever möjlighet att äga sitt eget lärande. Lärandet ses i ett större sammanhang.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

I undervisningen ska vi använda oss av ett elevaktivt och varierat arbetssätt som ger eleverna möjlighet att utveckla alla sina förmågor.

Skolan ska tillvarata och bibehålla elevernas nyfikenhet och lust till lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Främja ett lärande där eleverna stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och förmågor.

Eleverna visar och utstrålar trygghet som ger dem modet att våga prova, experimentera och tänka nytt.

Öhemsskolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Örnässkolan

Utvecklingsområde: Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Intervjuer och enkätundersökningar har visat att elever upplever minskad motivation och intresse för lärande i matematik, främst gällande pojkar som i vissa fall uppvisar en antipluggkultur.
(Zimmerman, 2020)

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Matematiklärare i Örnäsets skolområde deltar i ett skolutvecklings- och forskningsprojekt i samverkan med Umeå universitet.

Insatsen leds av forskare i samarbete med rektorer samt förstelärare genom föreläsningar, litteraturstudier, kollegial samverkan och erfarenhetsutbyte.

Lärarna genomför aktiviteter, kunskapsmätningar och enkäter som underlag för såväl sin egen praktik som ett bidrag till nationell forskning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utveckla lärarnas formativa klassrumspraktik.

Förbättrad samverkan inom upptagningsområdet bidrar till en ökad likvärdighet mellan skolorna.

Öka elevers motivation och engagemang i lärandeaktiviteter.

En ökad måluppfyllelse.

Utvecklingen följs upp via regelbundna kunskapsmätningar och enkäter.

Utvecklingsområde: Svenska/SVA

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Analyser av elevernas resultat har visat att kunskaper inom svenska språket är bärande för ökad måluppfyllelse. Forskning visar att svårigheter med språket kan bidra till att en lägre andel av tvåspråkiga elever har behörighet till gymnasiet jämfört med enspråkiga. (Skolverket)

Språkliga strategier, ämnade för att nå kunskapsmålen, måste tydliggöras. Eleverna ska utveckla förmågan att använda språket på ett rikt och nyanserat sätt.(Lgr11)

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetensutveckling samt kollegial samverkan under ledning av förstelärare.

Tyst läsning, som är ett dagligt inslag i samtliga klasser, har visat sig i huvudsak gynna lässtarka elever. Vi satsar därför på att utveckla den formativa klassrumspraktiken även inom svenskämnet. Elevernas läs- och skrivutveckling följs upp mer systematiskt i klassrummen samt i det fortlöpande systematiska kvalitetsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Skapa en likvärdig skola med god kvalitet för alla elever, oavsett språklig bakgrund.

Utveckla lärarnas formativa klassrumspraktik.

En ökad måluppfyllelse.

Elever lämnar skolan med en god självbild och ett ökat språkligt självförtroende.

Utvecklingen följs via den formativa klassrumspraktiken samt regelbundna tester och screenings.

Utvecklingsområde: Likvärdig bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Forskning visar att när lärare samarbetar och tillsammans tolkar och värderar bedömningsunderlag den egna undervisning ökar likvärdigheten i bedömning och betygssättning (Skolverket, 2020)

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

I samverkan med grundskolan i Luleå deltar lärare i Skolverkets webbaserade kompetensutveckling kring likvärdig bedömning:

Följa och främja lärande i förskoleklass
Betygssättning åk 4-9

Utbildningen sker i kollegial samverkan under ledning av skolans förstelärare.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utifrån aktuella forskningsrön sambedömer kollegiet i större utsträckning, vilket medför ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning.

Eleverna upplever delaktighet i betygssättning utifrån att lärarna i högre grad samtalar med eleverna om betyg.

Örnässkolan - utvecklingsområden 2020/2021 (pdf)

Senast publicerad: 2021-02-09Senast uppdaterad: 2021-02-09

Dela denna sida: