Hertsöskolans tillfälliga modulbyggnad fram till att den nybyggda skolan står på plats.

Hertsöskolan

Hertsöskolan, med årskurserna 4–9, ligger i Hertsö centrum. Undervisningen bedriver vi i ljusa och fräscha tillfälliga moduler fram till att den nybyggda skolan står på plats. Hertsöskolan erbjuder valbar inriktning i matematik för årskurs 7. Inriktningen har liknande upplägg som mattespetsutbildningen för elever i årskurs 8 och 9.

Om vår skola

Hertsöskolan ligger centralt i stadsdelen Hertsön i Luleå. Skolan har elever från årskurs 4 till 9 och här jobbar erfarna, utbildade och engagerade lärare. Årskurs 5 är tillfälligt placerad i Paviljongen på Svedjeskolan. På Hertsöskolan tror vi på att ta hand om varandra och lära av varandras olikheter och kulturer. Vi har ett bra samarbete mellan stadier och med vår fritidsgård. På skolan finns även ett lokalt elevhälsoteam som stöttar och hjälper eleverna.

Vår skola präglas av vår spetsutbildning i matematik från årskurs 7, vilken från och med höstterminen 2022 har ersatts av valbar inriktning matematik.

Vi har nära till såväl butik, bibliotek, Hertsö idrottsplats som grönområden och naturreservat. Varje år har vi massor av roliga aktiviteter, som Lussecupen, poängjakter och friluftsdagar, vilket skapar en bra sammanhållning. Hertsöskolan är en familjär och nära skola med utbildning för alla!

Att läsa valbar inriktning innebär att man läser matematiken i ett snabbare tempo än normalt.

Vi läser klart högstadiets matematik under årskurs 7 och 8. Under årskurs 9 läser vi matematik med innehåll från gymnasieskolan. Vi gör nationella provet i matematik i årskurs 9, precis som alla andra elever.

Så här funkar det

När man läser valbar inriktning matematik tillhör man en klass på Hertsöskolan. Inriktningen är ingen egen klass. Eleverna läser alla ämnen tillsammans med sin vanliga klass, förutom i matematik, där inriktningens elever går till ett eget klassrum och läser med sin mattegrupp. Elever på matteinriktningen har samma antal lektioner i matematik som övriga elever. Det som skiljer är att i matteinriktningen arbetar eleverna i ett högre tempo och övar på fler uppgifter med litet högre svårighetsgrad. Detta brukar upplevas som positivt och inspirerande av elever med god förmåga i matematik.

Upplägg och innehåll

I matteinriktningen har vi också ett lite större fokus på att jobba med problemlösning. Detta görs oftast genom att elever jobbar i grupp med att lösa roliga och utvecklande problemuppgifter. Mycket fokus ligger på att titta på flera olika sätt att lösa uppgifter genom att till exempel använda bilder, tabeller, räkna med siffror och räkna med symboler.

I matteinriktningen jobbar vi på ett lite annorlunda sätt än i vanlig matematik. Vi jobbar i arbetsområden istället för att läsa en matematikbok i taget. I årskurs 7 läser vi till exempel om procent. Det innebär att vi då läser om procent i 7:ans, 8:ans och 9:ans matematikbok och gör sedan ett prov på hela arbetsområdet. Genom att hålla ihop hela arbetsområdet, så vinner man tid, eftersom gamla kunskaper inte behöver repeteras innan ny fördjupning kan göras.

Om det skulle visa sig att en elev har svårt att klara av att läsa matteinriktning är det inget problem för eleven att byta och läsa vanlig matematik.

Arbetsområden vi jobbar med

Arbetsområden vi jobbar med

Årskurs 7

Årskurs 8

Tal och räkning

Algebra

Bråk

Ekvationer

Procent

Geometri

Sannolikheter och statistik

Funktioner

Problemlösning

Problemlösning

Kommer du från annat skolområde, annan kommun eller flyttar till Luleå så måste du ansöka till Hertsöskolan och den valbara inriktningen matematik.
Ansök här: Skolvalet

Om du tillhör Hertsöskolans skolområde så mejlar du ditt intresse för inriktningen matematik till hertsomaspets@skol.lulea.se

Behöver man vara jätteduktig i matematik för att kunna läsa matteinriktning?

Svar: Nej. Har man klarat årskurs 6 utan att ha svårigheter i matematik går det oftast bra att läsa matteinriktning.

Är det mycket läxor i matteinriktningen?

Svar: Nej. Vi använder oss sällan av läxor. Jobbar man på lektionerna klarar man av det mesta skolarbetet i skolan. Inför prov kan man behöva öva och repetera lite hemma precis som i alla andra ämnen, men vi repeterar ofta ganska mycket i skolan också.

Är det stressigt att läsa matteinriktning?

Svar: De flesta elever tycker inte det är stressigt. Eftersom eleverna som läser matteinriktning oftast har relativt lätt för matematik behöver vi inte göra alla uppgifter på de lättaste nivåerna och sparar därmed tid. Arbetar man på lektionerna klarar man oftast av sitt arbete på lektionstiden.

Är det svårare att få högt betyg i matteinriktningen?

Svar: Nej. Eleverna bedöms mot samma betygskriterier och gör samma nationella prov i matematik som övriga elever. Elever i matteinriktning har däremot jobbat med fler uppgifter med högre svårighetsgrad samt läst matematik med innehåll från gymnasieskolan, vilket gör att de har väldigt goda förutsättningar för att få ett bra resultat på nationella provet och få ett bra slutbetyg i matematik för högstadiet.

Finns det någon fördel med att läsa matteinriktning utöver att man lär sig mer matematik?

Svar: Ja. Elever som läser naturvetenskapliga programmet eller teknikprogrammet på gymnasiet har fördelar, eftersom fysik och kemi blir lättare, då dessa ämnen innehåller mycket matematik/räkning.

Skicka e-post till hertsomaspets@skol.lulea.se så hör vi av oss till er.
Vill ni att vi ringer upp kan vi också göra det.

Alla grundskolor har ett systematiskt kvalitetsarbete och följer upp olika resultat, som elevers svar i olika enkäter, närvarostatistik, betyg med mera. Resultaten analyseras och vi tar beslut om vad skolan ska göra för att bli bättre. Det varierar mellan olika skolor.

Inflytande för eleven

Elever har rätt till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Det bygger upp elevernas förmåga att ta eget ansvar och ökar lusten att lära. Genom elevinflytande lär sig eleverna på ett konkret sätt hur demokratiskt beslutsfattande fungerar. Elevinflytande stärker även relationen mellan lärare och elever och leder till en större acceptans för de beslut som fattas. Det kan bidra till kunskaper som är nyttiga att ha med sig i livet: att ta ansvar, kommunicera, leda och lyssna på andra.

Det är viktigt att både elever och lärare vet vilka frågor som eleverna kan ha inflytande över. Att ha inflytande över utbildningen är inte detsamma som att bestämma. Det är läraren som har ansvaret för att undervisningen behandlar allt som står i kursplanen.

Elevinflytande över undervisningen kan bland annat handla om:

  • vilket läromedel som ska användas,
  • i vilken takt och ordning olika uppgifter ska göras,
  • vilka arbetsformer man ska använda, och
  • på vilket sätt en uppgift ska redovisas.

Föräldrasamverkan

Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.

Vårdnadshavare ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Vid varje skola ska det finnas ett eller flera forum för samråd med eleverna och deras vårdnadshavare där sådana frågor behandlas som är viktiga för skolans verksamhet och som kan ha betydelse för eleverna och vårdnadshavarna.

Skolan ska arbeta systematiskt för att ge alla elever lika rättigheter och möjligheter. Skolan ska också arbeta förebyggande mot trakasserier och kränkande behandling.

Om du som vårdnadshavare känner dig orolig för ditt barns trygghet så ska du omgående vända dig till ditt barns lärare.

Skolans elever ska ha tillgång till elevhälsa med medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska. Eleverna ska också ha tillgång till psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan arbetar främst hälsofrämjande och förebyggande och stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.

Även om elevhälsan framförallt ska vara förebyggande och hälsofrämjande ska eleverna också kunna få hjälp med enkla sjukvårdsinsatser. Under sin skoltid ska de dessutom erbjudas ett visst antal hälsobesök. I de obligatoriska skolformerna ska de också erbjudas syn- och hörselundersökning och andra begränsade hälsokontroller.

Samarbete med elevers vårdnadshavare är en viktig del i elevhälsans arbete. Vårdnadshavare har ofta en god kunskap om sitt barn och kan bidra med viktiga pusselbitar.

Mer om:

Elever kan vända sig till studie- och yrkesvägledaren i frågor om

  • Gymnasieprogram och kurser
  • Behörigheter till högre studier
  • Utbildningsvägar
  • Yrkesval och arbetsmarknad.

Studie- och yrkesvägledare finns på alla kommunala grundskolor med årskurs 9. Samtliga elever i årskurs 9 erbjuds individuellt vägledningssamtal inför gymnasievalet.

Anpassade grundskolans studie- och yrkesvägledare finns på Tunaskolan.

Fritidshemmets uppgift är att komplettera utbildningen i skolan och erbjuda ditt barn en meningsfull fritid och rekreation. Tillsammans bidrar skola och fritidshem till elevernas allsidiga utveckling och lärande.

Film om Hertsöskolan

Skolans elevråd har tillsammans med sina lärare och rektorer bestämt vad de själva vill säga om sin skola i filmen "Min skola". Med sina egna ord berättar eleverna om vad som är bäst med skolan, hur kulturen är, vad som är speciellt med just deras skola och varför de tycker att du ska välja att gå där. Filmen är producerad hösten 2020.

Kontakt

Hertsöskolan
Hertsötorget 6
974 52 Luleå

Visa på karta Länk till annan webbplats.

Fritidshem
0920-45 34 53

Rektor årskurs 4–6
Gunilla Lundström
0920-45 30 00

Rektor årskurs 7–9
Mattias Nilsson
0920-45 30 00

Sidan uppdaterades den 23 augusti 2023