Ett barn som ler

Medel för sociala investeringar och folkhälsosatsningar

Trygghet och folkhälsa

Folkhälsa handlar om hälsan i befolkningen och fördelningen mellan kön, grupper och geografiska områden.

De flesta vuxna i Luleå uppger att de har en god hälsa och barn och unga trivs i skolan. Senaste trygghetsmätningen visade att Luleå finns bland de kommuner i landet med högst andel som anser sig trygga. Andelen ungdomar som dricker alkohol, röker eller använder narkotika minskar eller ligger på en relativt låg nivå.

Men det finns skillnader i hälsa i Luleå. Vi vet att högutbildade i Luleå lever längre än lågutbildade. Det finns skillnader i hälsa mellan olika stadsdelar, även om skillnaderna inte är så stora som i storstäderna. Det finns också grupper som har en sämre hälsa än andra, till exempel personer med funktionsnedsättning.

Kommunens arbete med folkhälsa syftar till att ge alla Luleåbor lika förutsättningar för en god hälsa. 

Minimera
Nyheter

Arbetet med folkhälsa i Luleå kommun

Luleå kommuns styrka i arbetet för jämlikhet finns i det strukturella arbetet. Barn och unga har en särskild prioritering.

Luleå har tagit ett helhetsgrepp och har tagit fram en ny modell för det samlade strategiska arbetet i kommunen. En vision för Luleå år 2050 togs fram och efter det samlades samtliga viljeinriktningar i sex program som utgör vår översiktsplan. Hållbar utveckling är utgångspunkt för allt arbete, hänsyn tas till alla tre hållbarhetsdelar: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Välfärdsredovisningar som beskriver hur hälsan är fördelad i befolkningen utifrån geografisk indelning, kön och utbildningsgrad har tagits fram. De var underlag när programmen togs fram och har varit till stor hjälp för att öka förståelsen av att uppväxtvillkor, levnadsomständigheter och handlingsutrymme påverkar jämlikhet i hälsa. Varje kommunal verksamhet har att arbeta i enlighet med programmen.

Nu håller utvecklingsplaner, geografiska planer, på att tas fram med utgångspunkt från programmen. Dialoger genomförs med de som bor och vistas i området, med civila samhället, företagare, myndigheter och andra, för att få en bild av behoven i respektive bostadsområde. Kommunen undersöker många faktorer för att kunna ge rätt förutsättningar för en jämlik hälsa i varje stadsdel.