Frågor och svar om samhällsomställningen

Luleå stad och landsbygder har formats av flera olika omställningar. Från den tidiga flytten från Gammelstad på 1600‑talet, via hamnhandel och trävaruexport, till järnvägens och industrialiseringens tidiga 1900‑tal. Varje epok har krävt nya val, nya investeringar och anpassningar från invånare och näringsliv. Denna förmåga att förändras är stadens styrka och en relevant utgångspunkt när vi nu står inför nya stora omställningar.

Historisk utveckling som format och omformat Luleå genom århundradena:

• Stadsflytt - År 1649 flyttades hela Luleå stad, från dagens Gammelstad till sin nuvarande plats. Detta gjordes på grund av att landhöjningen grundade upp den dåvarande hamnen. Redan då togs det stora strategiska beslut för att Luleå skulle kunna fortsätta att vara en kustnära stad med allt det innebär i form av handelsmöjligheter i och med fortsatt närhet till hamn.
  

• Tidig näringslivsutveckling - Under 1600– och 1700-talen byggdes Luleå upp kring lokal och regional handel (smör, tjära, trävaror) och senare byte av produkter från samerna, såsom pälsverk och fisk, mot varor som salt, spannmål och vadmal. Hamnens roll växte successivt och staden växte i befolkning under 1700‑ och 1800‑talen.
  
  
• Industrialisering och järnväg - Framåt 1870‑talet tog trävaruindustrin fart och järnvägsförbindelserna mot Gällivare och södra Sverige (godstrafik 1891, persontrafik 1894) gav Luleå ett stort uppsving som exporthamn för malm och industrivaror, vilket kraftigt ökade befolkningen kring sekelskiftet.
  
  
• Stadsbrand och modernisering - Efter stadsbranden 1887 och stadens återuppbyggnad kom investeringar i vatten, avlopp, skolor och kulturinstitutioner som formade en modern stadsbild och service. Den stora sågverksindustrin på Altappen brann ner 1908 och byggdes inte upp igen. En stor industri försvann och landskapet på Altappen återgick till dagens skärgårdsidyll. Förändringens vindar har blåst även historiskt i Luleå.
  
  
• Tung industri och expansion - Under 1900‑talet, och särskilt kring 1940‑talets industrietableringar (bl.a. byggandet av järnverket på Svartön), förstärktes Luleås roll som industristad med anknytning till stål- och energi­försörjning, vilket bidrog till ekonomisk tillväxt och fortsatt urban utveckling.

Luleå ställer om igen, med både en fortsättning och ett nytt kapitel:

• Från trä och kol till klimatneutral industri - Luleås näringsliv utvecklas: samtidigt som stålindustrins arv förblir viktigt, växer även satsningar inom förnybar energi, batteriteknik och mineralutvinning fram.
  
  
• Digitalisering och forskningsanknytning - Universitetets närvaro skapar innovationer och drar kompetens till kommunen, vilket öppnar för tjänste- och dataföretag och framtida digitala industriella lösningar.
  
  
• Klimat och infrastrukturomställning - Omställningen i energisystem och transporter kräver investeringar i elnätskapacitet, nya kraftledningar av olika slag, väg och järnväg.

• Fler bostäder och social omställning – Befolkningsförändringar, ökat bostadsbehov och krav på attraktiva boendemiljöer leder till förtätning och helt nya bostadsområden.

Luleå har ställt om många gånger förr. Vi bygger vidare på århundraden av anpassning och innovation: från hamn och träindustri till järnväg och stål, och nu mot grön energi, klimatneutrala industrier, digitala lösningar och framtidens transporter. Historien visar att omställning kräver modiga beslut, långsiktiga investeringar och dialog med dem som bor och verkar här. Med den erfarenheten som grund kan Luleå forma en hållbar, inkluderande och konkurrenskraftig framtid.

Jordens klimat har alltid varierat, men den snabba uppvärmningen den senaste tiden beror på människans utsläpp av växthusgaser. Jordens medeltemperatur har stigit snabbt, särskilt sedan 1970, och det senaste decenniet är troligen varmare än på omkring 125 000 år.

Högre temperaturer värmer också haven och får isarna att smälta, vilket redan påverkar väder, ekosystem och samhällen. Halterna av växthusgaser i atmosfären har stigit till extrema nivåer, vad gäller koldioxid är koncentrationen högre än på flera miljoner år. Detta är i första hand en följd av att vi människor eldat fossila bränslen som olja och kol.

FN:s klimatpanel visar att riskerna ökar ju mer jorden värms upp och att snabba utsläppsminskningar är nödvändiga för att undvika eller i alla fall dämpa allvarliga följder för människor och natur.

Källa: Naturvårdsverket

• Skydda klimatet - Minskade utsläpp bromsar klimatförändringarna och säkrar våra vintrar.
  
  
• Trygga framtidens livskvalitet - Omställning ger även kommande generationer möjlighet att leva gott här i Luleå och på jorden.
  
  
• Stärka vårt oberoende - Ökad självförsörjning av råvaror, teknik och mat gör oss mer motståndskraftiga och konkurrenskraftiga.
  
  
• Skapa hållbar tillväxt - Klimatsmarta lösningar öppnar för nya jobb, investeringar och långsiktiga möjligheter för människor och företag.

Samhällsomställningen är en historisk händelse som händer just här och just nu, och som kommer att spela stor roll långt in i framtiden. Världen måste minska sina klimatutsläpp och så även vi i Sverige och i Luleå stad och landsbygder. Klimatet förändras och med det så kommer ett antal regleringar om hur man får hantera utsläpp och även en ökad efterfrågan på produkter som påverkar klimatet mindre.

Luleå kommun har ett mål om att Luleå ska vara klimatneutralt som plats år 2040 och det arbetas nu för att ersätta fossila bränslen som olja och kol i alla delar av samhället. Näringsliv och industri ställer om till fossilfri produktion. Kommunala verksamheter och bolag övergår till fossilfria lösningar som till exempel biogasdrivna lokalbussar och sopbilar. Och vi som bor här bidrar med att göra hållbara val i vår vardag.

Luleå kommun är ett logistiskt nav i samhällsomställningen. Med hamn, järnväg, flyg och vägar knyts regionen samman och möjliggör att varor skeppas in, ut och förädlas lokalt. Denna strategiska position gör att Luleå befinner sig i centrum av en historisk omställning, som drivs av både globala förändringar och lokala styrkor.

Klimatförändringar och det geopolitiska läget har skapat ett akut behov av att lämna fossila bränslen och ställa om till förnybar energi och lokal produktion. Den globala utvecklingen, med ökad geopolitisk osäkerhet och behovet av lokal produktion, driver företag att etablera sig där resurserna finns – och här i norra Sverige finns både råvaror och energi.

Ren energi - När världen lämnar fossila bränslen bakom sig och satsar på elektrifiering och vätgas krävs enorma mängder förnybar el. I norra Sverige finns ett stabilt elnät med ett överskott av sådan el, främst från vattenkraft och i ökande grad från vindkraft. Det gör regionen till en idealisk plats för företag som vill ställa om sin produktion till fossilfria alternativ.

Viktiga råvaror - Samtidigt finns här tillgång till både traditionella mineraler som järn och koppar, och mer sällsynta ämnen som behövs för batterier, elektronik och grön teknik. Dessa bryts idag ofta i länder med osäkra arbetsförhållanden, men finns även i norra Sverige, Finland och Norge. När efterfrågan ökar, ökar också behovet av lokal brytning och vidareförädling vilket bidrar till investeringar i regionen.

Kunskap och expertis - Luleå erbjuder dessutom teknisk spetskompetens genom sitt universitet och sin etablerade industri, vilket gör staden till en drivkraft för innovation inom fossilfri produktion.

Stabilitet och trygghet - Den sociala stabiliteten, välfärden och tryggheten i regionen skapar goda förutsättningar för både företag och invånare.

Effektiva kommunikationer - Med järnväg, flygplats, hamn och europaväg är Luleå också väl förbundet med omvärlden, vilket underlättar transporter och handel.

Dessa faktorer tillsammans gör att Luleå har en nyckelroll i omställningen till ett klimatneutralt samhälle tack vare sin unika kombination av resurser, kompetens och infrastruktur.

Det föds inte lika många barn som förr. Samtidigt är många människor friska längre och blir äldre än tidigare generationer. Det innebär att en lägre andel av befolkningen jobbar och en större andel behöver stöd i vardagen. Det är utmaningen vi står inför, i Luleå, Sverige och hela västvärlden. Många Luleåbor är på väg att gå i pension och tjänster kommer att bli lediga. Samtidigt pågår satsningar inom industrin och försvaret som skapar nya jobb och ökar vårt behov av arbetskraft. Jobb kommer att finnas – men vem ska utföra dem?

Luleå kommun består av en samling människor i olika åldrar. Den största gruppen, som beräknas växa mest till 2035, är de som är 80 år och äldre. Den grupp som är i en ålder då de arbetar, 20–64 år, förutspås växa väldigt lite. Och den yngsta gruppen människor i Luleå, som är 0–15 år och representerar framtidens arbetskraft, blir färre och färre. Vad betyder det för framtiden?

Det innebär att vi blir allt färre människor i arbetsför ålder, samtidigt som vi ska ta hand om fler äldre. Många är på väg att gå i pension, speciellt inom vård och omsorg där behoven kommer att öka rejält. Och i Luleå har vi redan idag en väldigt låg arbetslöshet. Utvecklingen där fler blir äldre samtidigt som det föds färre barn har pågått ett tag och nu börjar det bli kännbart.

Behovet av arbetskraft växer också på andra håll. Industrin och försvaret satsar stort – Talga ska anställa 100 personer till sin nya batterifabrik och F21 planerar 500 nya försvarstjänster kopplat till Sveriges upprustning. År 2040 väntas Luleå sakna 9 000 personer för att fylla alla nya och gamla jobb. Och det är viktigt att veta att även utan nya industrietableringar behöver vi bli fler – bara för att fylla jobben efter pensionsavgångarna inom välfärden. Så ser det ut för många svenska kommuner. Därför måste vi också välkomna fler från andra länder, för att klara välfärden och för att våra företag och industrier ska kunna fortsätta utvecklas.

Näringslivets utveckling i Luleå med nya industrier är också viktiga för att säkra välfärdens kärna i kommunen. Med en starkare lokal ekonomi och fler invånare och därmed högre skatteintäkter står kommunen bättre rustad att möta framtidens utmaningar inom vård, skola och barnomsorg.

Just nu görs stora satsningar inom kulturområdet i Luleå kommun och i Norrbotten, till skillnad från många andra platser i Sverige där budgetar för kultur i stället minskas. Kultur är ett högt prioriterat område i Luleå kommun och är en av de viktigaste förutsättningarna för samhällsomställningen. Det arbete som görs just nu handlar om att ge kulturen större plats i samhället och i våra liv, vilket i sin tur skapar stora värden till kommunen och invånarna, det kan handla om att från tankeväckande konstnärliga upplevelser till ett ökat inflytande.

Luleå är en kommun full av kultur. Här finns musik, teater, konst, dans, idrott, språk, mat, design, hantverk och så mycket mer. Det krävs mer än nya jobb och bostäder för att få personer att stanna kvar och flytta hit, det krävs kultur och upplevelser som ger mening i vardagen.

Några exempel på hur Luleå kommun satsar på kulturen:

Kulturgarantin infördes i Luleå under 2024. Att möta kultur är en rättighet för barn och för att inte tillgången till kultur ska skilja sig beroende på var man bor eller vilken förskola eller skola man går i så införde Luleå kommun en Kulturgaranti. Med kulturgarantin är alla från fyra år upp till sista året på gymnasiet garanterade minst en kulturupplevelse per läsår.

Kulturfonden KOSA är en ny kultur- och samhällsfond som Luleå kommun startar med stöd från bland annat Vinnova, LKAB och SSAB. Syftet med fonden är att göra kulturen till en central del av samhällsutvecklingen och stärka gemenskap, kreativitet och livskvalitet i takt med industrins tillväxt. Vid uppstarten samlades aktörer från näringsliv, civilsamhälle, offentlig sektor och akademi för att skapa en modell där företag investerar i kultur, inte enbart i ekonomisk tillväxt. Fonden ska finansiera kulturprojekt och öppnar för ansökningar våren 2026, med målet att lanseras fullt ut 2028. På så sätt ska KOSA bidra till ett hållbart samhälle där människor känner tillhörighet och mening, och där kulturen blir en motor i samhällsomställningen.

Kulturkraft är regelbundna konferenser med fokus på hur kommunen, näringslivet och kulturlivet i Luleå gemensamt kan skapa en levande kommun där människor trivs.

Enprocentsregeln används i Luleå kommun. Det innebär att 1 procent av budgeten ska gå till konstnärlig gestaltning när kommunen bygger nytt eller bygger om fastigheter och offentliga miljöer. Det gör miljöerna/platserna mer intressanta, attraktiva och fyllda av liv och rörelse.

Inventering av kulturens behov av platser och lokaler genomförs just nu i Luleå. Detta gör kommunen för att det är viktigt att, när kommunen växer, se till så vi inte bygger bort billiga och bra lokaler med låg hyra som kulturskapare och föreningar kan ha användning för. Ett rikt kulturliv i stadsdelar och på landsbygd bidrar till en levande kommun.

Kultur på landsbygden är en drivande kraft och en rättighet och därför införde Luleå kommun 2025 ett särskilt bidra för kultur på landsbygder.

Luleå vill vara en evenemangskommun med olika typer av festivaler och arrangemang som vänder sig till olika åldrar. Luleå kommun har därför satsat på en evenemangslots och olika typer av stöd som ska stötta arrangörer som vill genomföra event i kommunen.

Luleå kommun väljer att investera i planering och infrastruktur (kraftledningar, vägar, järnväg och hamn) för att skapa förutsättningar för näringslivets omställning. Detta är nödvändigt för att nå kommunens övergripande mål: fler invånare, fler jobb och ett klimatneutralt Luleå.

• Klimatneutral och naturpositiv utveckling – Etableringarna på Luleå industripark ska möjliggöra befintlig och ny industris övergång till klimatneutrala processer, avgörande för målet om ett klimatneutralt Luleå till år 2040. Samtidigt som nya verksamheter byggs och ny mark tas i anspråk så ska insatser göras för att kompensera och förbättra naturområden på andra ställen i kommunen.
  
  
• Stödja företagens tidplaner och etableringsbehov – Företag som ställer om eller vill vara först på marknaden har begränsade tidscykler. Kommunen måste därför erbjuda planlagd mark och färdig infrastruktur i rätt tid. Snabbare processer och fler detaljplaner gör att kommunen kan möta nya behov och undvika förseningar.
  
  
• Uppnå befolknings- och arbetsmarknadsmål - Investeringar i industripark och infrastruktur skapar nya arbetstillfällen i flera olika branscher, något som gör att Luleå blir attraktiv för en bred arbetskraft. Något som bidrar till Luleås mål om fler invånare och fler jobb.
  
  
• Ökad sysselsättning och starkare lokal ekonomi – Nya etableringar skapar arbetstillfällen som ger ringar på vattnet och i sin tur ökar efterfrågan på lokala tjänster. Detta stärker den lokala ekonomin och ger kommunen högre skatteintäkter.
  
  
• Bibehållen välfärd och attraktivitet – För att kunna behålla en hög servicenivå inom skola, vård och omsorg krävs fler yrkesverksamma medborgare. Luleås mål om att bli 100 000 invånare till 2040 är därför avgörande för att kommunen långsiktigt ska kunna finansiera välfärdens kärna och fylla de jobb som uppstår vid kommande stora pensionsavgångar. Forskning visar också att en stad eller kommun som har 100 000 invånare har fördelar framför mindre orter. De erbjuder en rikare blandning av människor, närhet till kommunikationer, service och infrastruktur och också ett större utbud av kultur, restauranger och upplevelser. Luleå är bra idag, men vi behöver utvecklas så att vi kan fortsätta vara bra. Luleå ska vara attraktivt för både nuvarande och nya invånare.

Alla mål i Vision Luleå 2040; klimat, befolkning, jobb och en 100 % fungerande vardag måste drivas parallellt. Genom att planera och tillhandahålla mark och infrastruktur skapar Luleå kommun förutsättningar för företagsetableringar, fler jobb, starkare ekonomi, en god välfärd och en hållbar omställning som tillsammans gör det möjligt att nå visionen för 2040.

Vi som bor i Luleå nu och framöver kan se fram emot många positiva förändringar när vi har ställt om vårt samhälle:

• Renare luft - När befintliga industrier byter från fossila bränslen i sin produktion till förnybara bränslen som el eller vätgas blir resultatet betydligt renare luft i vår kommun där stålindustrin idag faktiskt står för hela 7 % av hela Sveriges utsläpp.
  
  
• Mindre klimatpåverkan - Vår kommun påverkar klimatet mindre och vi bidrar till minskade utsläpp globalt. Något som förhoppningsvis bromsar klimatförändringarna och ser till så vi får behålla våra vintrar som annars riskerar att försvinna vid högre medeltemperaturer. Genom att bromsa klimatförändringarna minskar också risken för extrema väderhändelser som översvämningar, stormar och värmeböljor.
  
  
• Tryggad livskvalitet för våra barn och barnbarn - Omställning ger även kommande generationer möjlighet att leva gott här i Luleå och på jorden. Klimatförändringar driver på konflikter om resurser som vatten och mat globalt. Genom att minska utsläppen kan vi minska risken för att människor måste fly från sina länder på grund av brist på mat och vatten eller extremväder, något som ger bättre förutsättningar för fred och samarbete i världen.
  
  
• Bättre beredskap och ökad självförsörjning – I och med omställningen ökar vår självförsörjning av råvaror, teknik och mat vilket gör oss mer motståndskraftiga vid kriser av olika slag och även konkurrenskraftiga gentemot övriga världen. Det osäkra läget i omvärlden gör att vi behöver kunna tillgodose våra behov inom vårt eget land eller inom EU när det gäller bland annat mat, energi och teknik eftersom vi inte kan vara säkra på att kunna importera allt vi behöver i framtiden.
  
  
• Nya spännande jobbmöjligheter – Luleå ställer om och nya spännande jobb skapas på moderna arbetsplatser inom industri, grön teknik, samhällsbyggnad, innovation och service.
  
  
• Mer av allt och framtidstro – En växande stad leder till fler bostäder, mer service, större utbud av restauranger, kultur- och fritidsaktiviteter med mera.
  
  
• Starkare lokalt näringsliv och hållbar tillväxt - Klimatsmarta lösningar öppnar för investeringar och långsiktiga möjligheter för människor och företag.
  
  
• Levande kultur och samhälle – Ett större samhälle ger fler kreativa och sociala arenor för invånare i alla åldrar.
  
  
• Bättre kommunikationer med omvärlden – I och med framför allt byggandet av Norrbotniabanan kommer det gå snabbare att resa hållbart till städer längs Norrlandskusten eller ner till Stockholm.

• MÅNGA NYA JOBB TILL 2040 – Luleå ställer om och nya spännande jobb skapas på moderna arbetsplatser inom industri, grön teknik, samhällsbyggnad och innovation.
  
  
• MER AV ALLT – En växande stad leder till fler bostäder, mer service, större utbud av restauranger, kultur- och fritidsaktiviteter mm.
  
  
• KUNSKAP I VÄRLDS-KLASS – Universitetet och industrin leder världens utveckling av hållbara produktions-tekniker och lösningar.
  
  
• LEVANDE KULTUR OCH SAMHÄLLE – Ett större samhälle ger fler kreativa och sociala arenor där unga kan växa, skapa och bidra.
  
  
• I LULEÅ ÄR DU NÄRA VÄRLDEN – med järnväg, flyg, hamn och Europa-väg är du alltid nära världen, även om du bor kvar.
  
  
• TRYGG PLATS ATT BO PÅ – Undersökningar visar att Luleå är en trygg plats att bo på och har under flera års tid legat i topp på tidningen Fokus ranking över Sveriges bästa plats att leva på.
  
  
• DU BEHÖVS HÄR – Hjälp till att göra Luleå större, smartare och roligare! Dina idéer är Luleås framtid!

Konflikter kring markanvändning och livsmiljöer - Nya fabriker, vägar, tillfälliga bostäder, kraftledningar och vätgasledningar kräver stora markytor, vilket påverkar rennäringen, människors boendemiljöer och friluftsområden och lokala turistföretag. Oavsett placering kommer det alltid vara några människor och verksamheter som kommer att påverkas negativt av nya vägar eller kraft- och vätgasledningar.

Stök och bök, mer trafik och buller – När Luleå växer så kommer det framför allt under byggtiden uppstå stök och bök på olika håll runt om i kommunen. Temporärt under åren då de nya industrierna och den nya infrastrukturen som till exempel kraftledningar med mera byggs kommer den tunga trafiken genom Luleå att öka och det kommer även att bullra mer både på grund av ökad trafik och olika byggarbeten. Den största delen av ökad trafik och buller kommer alltså enbart att förekomma temporärt under åren då allt byggs. När infrastruktur och de nya industrierna är färdigbyggda kommer mängden trafik och buller att minska igen om än inte ända ner till samma nivåer som nu.

Ekonomiska risker - Stora investeringar i bostäder, service och infrastruktur (kraftförsörjning, väg, järnväg, hamn mm) kan innebära risker för kommunerna, som därför söker ökat statligt stöd.

Kompetensbrist - Den snabba tillväxten skapar en akut brist på arbetskraft och rätt kompetens för de nya jobben samtidigt som det är stora grupper som går i pension inom vård och omsorg.

Kriminalitet och otrygghet - Snabb expansion med många aktörer kan öppna för ekonomisk brottslighet, oseriösa aktörer, social oro och motstånd. Omställningen måste inkludera goda arbetsvillkor och levande lokalsamhällen.

Hur tänker du kring de här frågorna? Vad är alternativet, alltså om Luleå inte skulle växa och inte ställa om, vad skulle det innebära för oss som bor här idag och vår framtid, våra barns framtid?

Den pågående samhällsomställningen och alla de nya verksamheter som planeras kommer att kräva mycket arbetskraft under perioder. Det kommer att behövas många tillfälliga gästarbetare som kommer hit och bygger de nya fabrikerna och de måste ha någonstans att bo medan de är här. Allt tyder på att de befintliga bostäderna inte kommer att räcka till och att möjliggöra tillfälliga bostäder som går snabbt att bygga för hitresande arbetskraft är alltså en förutsättning för att vi ska lyckas med omställningen av industrin.

Bygger vi inte entreprenörsbostäder så riskerar vi att bostadsmarknaden i Luleå kommer i obalans med höga priser och brist på bostäder som resultat om företag börjar köpa upp villor och radhus.

Med begreppet entreprenörsbostäder så menas alltså de tillfälliga bostäder för extern arbetskraft som arbetar här temporärt med pågående byggnationer av nya industrier eller större projekt som till exempel utbyggnaden av Luleå Hamn. De som senare ska arbeta på de nya industrierna när produktionen väl är i gång ska förhoppningsvis bestå av både gamla och nya Luleåbor som bor i permanenta vanliga bostäder.

Luleå kommun planerar och förbereder kommunal mark för entreprenörsbostäder på framför allt Storporsön (cirka 2000 bostäder) och på Hertsön. Entreprenörsbostäder planeras och byggs även av privata aktörer på privatägd mark på andra ställen i kommunen.

Läs fler frågor och svar om entreprenörsbostäder

Omställningen till ett fossilfritt Luleå kommer att innebära olika utmaningar och kan upplevas som stökig i vårt närområde under kortare eller längre perioder framöver. Vi kan räkna med mer godstrafik och ökade störningar i trafiken både till havs och på land, mer byggbuller i samband med ny industri och att ny mark tas i anspråk för kraftledningar, vägar och pipelines.

Luleå kommun har stor respekt för människors oro över att boendemiljön kan förändras negativt och arbetar aktivt för att få aktuella aktörer att minska störningar och begränsningar under omställningen. Vissa delar av kommunen och vissa Luleåbor kommer dock att påverkas mer än andra. För några kan förändringarna bli mycket konkreta och ge en omfattande påverkan i vardagen. I sådana områden strävar kommunen efter att skapa mervärden genom till exempel satsningar som nya lekplatser, gång- och cykelvägar, naturområden och förbättrad kollektivtrafik.

Nya fabriker planeras i Luleå industripark, som omfattar det befintliga industriområdet Svartön och det nya området Hertsöfältet. Industriparken är placerad med målet att minska påverkan på Luleå tätort, och det planeras ordentliga buffertzoner mellan Hertsöfältet och närliggande bostadsbebyggelse för att skydda boendemiljön.

Verksamheter som har stor kemikaliehantering eller där risk för olyckor finns föreslås placeras långt från bostadsbebyggelse. Under uppbyggnadsfasen kommer det bli ökad trafik både på Svartöleden och Hertsövägen, trafiksimulationer som Luleå kommun tagit fram visar stora risker för köbildning på flera ställen genom centrala Luleå. Efter att byggnationen är klar och industrierna är tagna i drift ska tung trafik i första hand köra via Svartöleden och via eventuell ny väg, Norrleden.

Luleå kommun förstår att planerade industrier, vägar, järnvägar eller ledningar kan kännas oroande om du bor eller har mark i närheten. Kommunen har en viktig roll i att skapa goda förutsättningar för Luleå men kan inte alltid styra över tillståndsprocesserna eller beslut om eventuell ersättning eller inlösen av fastigheter. Detta på grund av att det ibland är privata företag (till exempel SSAB, LKAB, Nordion Energi) och statliga myndigheter (till exempel Svenska Kraftnät eller Trafikverket) som planerar att bygga nya fabriker eller olika typer av infrastruktur.

Varje aktör har sina egna rutiner för hur kompensation eller inlösen av påverkade fastigheter hanteras, och det är därför dessa parter som kommer att föra dialog med berörda markägare. Det är viktigt att du som mark- och/eller fastighetsägare tar del av den information och de samråd som aktörerna bjuder in till under processen och vänder dig till den aktör som är aktuell i just ditt fall om du har frågor kring ersättning eller inlösen.

Skulle det i framtiden bli aktuellt med en byggnation som gör att din fastighet inte längre kan användas på ett rimligt sätt, kan frågan om inlösen prövas av den aktör som orsakar påverkan. En sådan prövning kan bara ske efter att ett konkret beslut fattats enligt gällande lagstiftning. Efter ett sådant beslut finns möjlighet att lämna in ett formellt yrkande om inlösen eller annan kompensation.

Företag och myndigheter som vill bygga infrastruktur på privat mark följer olika lagstyrda processer beroende på vilken typ av projekt det handlar om, som till exempel väg, järnväg eller kraftledning. Alla processerna innebär att det genomförs bland annat samråd och tillståndsansökningar. Men eftersom vägar, järnväg eller kraftledningar är till nytta för hela samhället så har myndigheterna rätt att ta mark som behövs i anspråk.

Allmänna vägar

Huvudregeln är att allmänna vägar planeras och byggs av Trafikverket, men de kan också planeras och byggas av kommunen. När Trafikverket bygger allmänna vägar gäller väglagen och processen styrs av en vägplan som tas fram och som ställs ut på samråd och granskning innan antagande. Först när planen vunnit laga kraft får Trafikverket en så kallad vägrätt vilket innebär att de får nyttjanderätt, rätt att använda den privata marken till att bygga en väg. Du som markägaren äger fortfarande din mark men Trafikverket har rätt att använda marken för vägändamål. Du som markägare kan få kompensation eller om det blir stor påverkan kan din fastighet lösas in.

Är det en kommun som ska bygga en väg kan processen se annorlunda ut, här löser kommunen oftast in marken men det beror på vilken lag man gå efter i processen, väglagen eller genom att ta fram en detaljplan för det aktuella området.

Järnvägar

När Trafikverket ska bygga järnväg tas det fram en järnvägsplan som även den går efter en särskild process som innehåller samråd och granskning. När järnvägsplanen har vunnit laga kraft får Trafikverket rätt att köpa marken av dig som markägare. Trafikverket får en äganderätt till din mark och du som markägare blir ersatt med marknadsvärdet på din fastighet plus 25 procent.

Läs mer om Norrbotniabanan på Trafikverkets webbplats

Kraftledningar

När till exempel Svenska Kraftnät bygger kraftledningar så ansöker de om ledningsrätt hos lantmäteriet för att få markåtkomst. Något som även här innebär att till exempel Svenska Kraftnät får nyttja privat mark. Berörda fastighetsägare kompenseras ekonomiskt för det intrång och den värdeminskning som orsakas av de aktuella kraftledningarna. Det finns olika typer av ersättningar, men grundprincipen är att den som berörs ska ha samma ekonomiska förutsättningar efter att kraftledningen byggts, som innan den fanns.

Läs mer på Svenska Kraftnäts webbplats

Vätgasledningar Nordion Energi

Kontakta Nordion Energi om du som markägare har frågor kring vätgasledning på din mark.

Nordion Energi

När samhället ställer om från fossila bränslen till förnybar energi krävs stora mängder elektricitet och nya energibärare som vätgas. Nya kraftledningar behövs för att transportera den förnybara elen från produktionsplatser till industrin och samhällen. De nya ledningarna ska förstärka regionnätet och på så vis göra det möjligt för Luleå att växa och fasa ut fossila bränslen. Vätgasledningar behövs för att distribuera vätgas till industrier som inte kan elektrifieras direkt utan måste gå via vätgas för att kunna ställa om.

Utan utbyggd infrastruktur stoppas eller fördröjs omställningen, investeringar riskerar att utebli och målen om fler jobb, fler invånare och ett klimatneutralt Luleå försvåras. Rätt planerad infrastruktur skapar förutsättningar för lyckad etablering av industriprojekt, något som stärker vår lokala ekonomi och välfärd.

Transportbehovet mellan E4 och Luleå hamn väntas öka i takt med industrisatsningar i Luleå och i övriga länet. En eventuell byggnation av Norrleden skulle säkra och förbättra näringslivets tunga godstrafik mellan E4 och Luleå Hamn samt industrierna på Svartön och Hertsön. En eventuell genare framtida väg minskar framför allt mängden tung godstrafik genom tätbebyggda delar av Luleå som annars riskerar att orsaka stora trafikstörningar, köbildning och försämrad framkomlighet och tillgänglighet. Norrleden är därför viktig i ett såväl regionalt, nationellt och internationellt sammanhang, samtidigt som den bidrar till Luleås utveckling. En eventuell ny väg i form av Norrleden minskar också sårbarheten i att det bara finns en enda väg till Luleå Hamn.

Den eventuella framtida vägen Norrleden föreslås få en storlek (bredd och utformning) som liknar Haparandavägen mellan Porsön och E4:an. Norrleden planeras alltså inte som en ny Europaväg utan en trafikled som är cirka åtta meter bred.

Passager under och över vägen planeras för att göra det möjligt att korsa vägen på ett säkert sätt för både människor och djur. Byggs Norrleden i framtiden så kommer den att efterleva de krav som ställs mot omgivande miljö. Luleå kommun tar till sig synpunkter om oro för ökat buller och önskemål om att en eventuell framtida Norrled placeras så långt som möjligt från bebyggelse och viktiga naturmiljöer.

Läs mer om Norrleden

Många företag kan direkt gå över till el i sin omställning men många kan inte det utan måste hitta något annat och då är det vätgas man planerar att använda sig av. Med hjälp av el och stora mängder vatten produceras vätgas som kommer vara det som ersätter de fossila bränslena i industriernas produktion eller kanske i fordon, fartyg eller andra saker. Vätgas går att lagra och kan därför användas till att balansera elnätet. Det är också mer kostnadseffektivt och hållbart att transportera vätgas i vätgasledningar än att transportera el i elledningar. Vi kan i Sverige bli självförsörjande på vätgas och på så vis slippa beroendet av att importera kol och olja.

Flera företag som är etablerade i Luleå eller planerar att etablera sig här har behov av vätgas i sin omställning och produktion. Det gör att energibolag planerar att bygga infrastruktur för vätgas i kommunen för att möta det behovet.

Den fördjupade översiktsplanen för området Bensbyn - Björsbyn har tagit fram riktlinjer för energiinfrastrukturen som planeras i området. Kraftledningar och vätgasledningar ska planeras och byggas med god säkerhet och med tillräckligt avstånd till befintlig bebyggelse. För att minimera och förebygga onödiga störningar under byggtiden ska ansvariga aktörer planera för löpande kommunikation och information till närboende och verksamma i området.

I samband med planering av framtida energiinfrastruktur behöver hänsyn tas till områdets värde och funktion som rekreationsområde och friluftsområde, till exempel genom att förebygga och minimera barriäreffekter och bevara stråk.

Ta del av information kring vätgasledningar och säkerhet på Nordion Energis webbplats

Ta del av information kring kraftledningar och säkerhet på Svenska Kraftnäts webbplats

Känner du till fenomenet ”NIMBY”, en förkortning av engelskans ”not in my backyard”? Som kan översättas med ungefär ”inte på min bakgård”. Begreppet används för att förklara människors motvilja mot förändringar i sin egen närmiljö trots att man kanske egentligen stödjer utvecklingen i stort. Något som Luleå kommun har stor respekt för. Platsen man har valt att bo på är viktig för de flesta av oss och så klart vill man inte att den ska påverkas negativt av ny infrastruktur som till exempel nya vägar, järnväg eller ledningar för olika energislag. Men de flesta av oss är också överens om att vi måste ställa om vårt samhälle från fossila bränslen vilket kräver till exempel ny och utbyggd infrastruktur för el och vätgas. Så vad händer om alla är emot ny viktig infrastruktur? Vad händer med utvecklingen i vår kommun då?

Konsekvenserna av NIMBY kan bli både positiva och negativa: i värsta fall fördröjs eller stoppas viktiga samhällsprojekt som bostadsbyggande, energianläggningar eller infrastruktur. Något som riskerar att blockera nödvändiga samhällsfunktioner och försena viktiga klimat- och utvecklingsmål. Positivt kan NIMBY och lokala protester leda till bättre planering, att större hänsyn tas till närboende och att det tas fram bättre lösningar för olika typer av kompensation.

Hur tänker du kring det här? Är det så att en del förändringar är så viktiga att de måste genomföras trots att någon alltid blir negativt påverkad? Var går gränsen, hur mycket ska vi tåla i spåren av utvecklingens framfart? Svåra frågor att besvara och ändå så måste de hanteras och beslut måste tas av våra folkvalda politiker.