Trafikmiljö, säkerhet och resvanor

Vi ansvarar för att miljön runt våra vägar ger ökad säkerhet.

Varje höst mäter vi bland annat trafiken på ett antal gator och mätningarna används som underlag vid planering och projektering.

Det övergripande målet för Luleå kommun är att resor och transporter i högre grad än idag ska vara miljövänliga, effektiva och säkra. Trafikmiljöer ska planeras så att de kan bidra till god framkomlighet och tillgänglighet för alla oavsett ålder, kön, funktionshinder eller om man bor på landsbygden eller i stadsbygden.

Luleås trafikmiljö ska bli mänskligare med ökad tillgänglighet för alla, färre skadade samt färre utsatta för trafikbuller och luftföroreningar. Det behövs åtgärder för att vi ska kunna fortsätta resa och transportera men även åtgärder för att inte öka behovet av resor och transporter.

Luleå kommun ska aktivt arbeta med att öka kunskapen om färdmedelsval samt påverka invånarna att välja mer miljövänliga transportsätt. Inom kommunen ska det finnas en resurs med särskilt ansvar för detta. Trafikens negativa miljöpåverkan ska minska genom att färre resor utförs med bil och att förnyelsebara bränslen används i högre grad för de bilresor som ändå görs.

Minskad användning av fossila bränslen

En stor del av våra resor och transporter sker idag med fordon som drivs av bensin eller diesel. Användningen av fossila bränslen bidrar i hög grad till ökad växthuseffekt och därmed påföljande klimatförändringar. Luleå kommun ska ta sitt ansvar och aktivt arbeta för en minskning av användningen av fossila bränslen. Vårt beroende av olja ska minska så att samhället fungerar bra även den dag tillgången på olja är begränsad.

Kommunen ska ge förutsättningar för en ökad användning av alternativa bränslen och arbeta för att användningen av fossila bränslen till transporter ska minska starkt. Kommunen ska vara ett föredöme för andra aktörer och privatpersoner när det gäller ekologiskt hållbara transporter.

Här kan du läsa mer om:

Det nya sättet att arbeta med planering för gatumiljön i Luleå innebär att många av gatorna som åtgärdas i dagsläget smalnas av i sin helhet och det tillförs växelvis framfart. Det är bland annat säkerheten som prioriteras i trafikplaneringen vilket innebär smalare vägar i tätbebyggelse.

Hög trafiksäkerhet med fortsatt god framkomlighet och billigare drift är honnörsorden för Luleå kommuns förändringsarbete med gatornas utformning i det kommunala vägnätet. Dessutom, inte att förglömma, fördelarna när trafikplanen ses i samverkan med kommunens grön- och dagvattenplaner.

Att erbjuda trygga, tillgängliga och trafiksäkra lösningar är viktigt. Hastigheter ska anpassas och gatornas utformning ska vara självförklarande och spegla vilken hastighet som gäller. Därför prioriteras låga hastigheter på de gator där oskyddade trafikanter och bilar delar på gatuutrymmet både i stadsbygden och på landsbygden.

De olika behoven kompletterar varandra

En viktig aspekt för arbete med gatumiljön är de senaste årens opålitliga väderförhållandena med ökad risk för översvämningar på hårdgjorda ytor, läs asfalt.

För att klara av detta ska man som ett steg vid ombyggnation av infrastruktur, vägar et cetera, minskas körbanans hårdgjorda yta och ersätta dessa med gröna ytor. I praktiken innebär det att en asfalterad gata i ett bostadsområde smalnas av och ger plats till växtlighet i någon form.

Även om dessa grönytor kan tyckas försumbart små ska värdet av naturtypen inte underskattas.

Ofta är de naturliga grönytorna små rester som mest har en teknisk funktion eller som bara är överblivna ytor mellan infrastruktur och bebyggelse. Eller så är de anlagda grönytor som då också får rollen som farthinder.

– Det vi ska göra är att ta ner den totala bredden till 5, 5 meter och så in grönytor i områdena mot fastigheterna, säger Jozefine Boman och tillägger. – Allt hänger samman. Vi minskar på hårdgjord yta som samlar på sig regnvatten och smältsnö och som om det är stora mängder får dagvattensystemet att svämma över. I stället får vi mer grönyta som gynnar avrinning och djurliv.

Grönplanen

I kommunens så kallade "Grönplan Pdf, 83.3 MB. Länk till annan webbplats." fastslås att minst lika viktigt som naturtyperna i sig är mellanrummen mellan dem. Bryn, kantzoner och övergångsområden ger utrymme för ytterligare mångfald som bör värnas och utvecklas där två naturtyper möts. Förutom att de är artrika är de också ofta socialt intressanta. I kanterna skapas dynamiken i landskapet till nytta både för människor, växter och djur.

Trafik

Principerna för hur kommunen vill utveckla trafiken i Luleå finns i Program F - resor och transporter. Pdf, 12.2 MB. Länk till annan webbplats. Programmets övergripande mål är att resor och transporter inom Luleå i högre grad än idag ska vara miljövänliga, effektiva och säkra.

Arbete med trafikfrågor - det här gör en trafikingenjör

 Som Trafikingenjör arbetar vi med ett brett spektrum av arbetsuppgifter, allt från att vara specialist kring rena trafikfrågor i en enskild detaljplan till att vara rådgivande generalist inom trafikfrågor i den fysiska planeringen i ett större perspektiv.

I arbetet ingår många kontakter med våra medborgare, samt även med näringsliv och exploatörer, så att kunna svara på frågor och klura på lösningar på komplexa problem, och att kunna se situationer ur andras synvinkel är något som vi gör dagligen.

Vi presenterar även olika förslag med lösningar för våra politiker i nämnden, då många av våra frågor ska beslutas politiskt. Vi har möjlighet att påverka vägval och beslut i enskilda detaljplaner och i exploateringar, som i sin tur påverkar trafiksystemet och stadsmiljön som helhet.

Kommunens arbete för att stimulera ett hållbart resande är ett av våra grunduppdrag.

Som trafikingenjör hanterar vi även frågor kring buller kopplat till fordonstrafik i vårt gatunät, ansvarar för framtagande och uppföljning av olika handlingsplaner och riktlinjer, samt planerar och analyserar trafikmätningar.

Med Luleås ambition om att växa som stad, ligger ett proaktivt arbete med trafikplanering och trafiksäkerhetsfrågor i många detaljplaner och investerings- samt exploateringsprojekt framför oss de närmaste åren.

Vi arbetar med kreativitet, initiativkraft och ansvarstagande i en stad med framtidstro och tillväxt. Vi har med andra ord många och breda arbetsuppgifter med en helhetssyn över hela samhällsbyggnadsprocessen.

Nya regler för transport av farligt gods genom centrala Luleå

Luleå kommun är angelägna om att minimera transporten av farligt gods genom centrum. Det är därför viktigt att transportörer och andra som kommer i kontakt med transporter av farligt gods har kännedom om vilka rekommendationer som gäller.

Länsstyrelsen Norrbottens lokala trafikföreskrifter om särskilda trafikregler för transport av farligt gods genom centrala Luleå, Luleå kommun;
Beslutade den 22 februari 2022.(258-15057-2021)

Nya regler från 15 mars 2022

Nu är beslutet från Länsstyrelsen om förbud mot genomfartstrafik av farligt gods genom Luleå centrum taget. Det innebär att de fordon som har en målpunkt i centrum endast får tillstånd att köra in till exempelvis bensinstationer. För övriga transporter gäller förbud för genomfart enligt den nya förordningen som börjar gälla från och med den 15 mars 2022.

Förbud mot genomfart

Fordon med last som omfattas av krav på märkning med orangefärgad skylt, det vill säga transport med farligt gods, får inte framföras på den rödmarkerade vägsträckan

Fordon med last som omfattas av krav på märkning med orangefärgad skylt, det vill säga transport med farligt gods, får inte framföras på den rödmarkerade vägsträckan

Rekommenderad vägsträcka

Rekommenderad färdväg för farligt gods framgår av denna karta. Undantag för förbudet kan dock göras om omständigheter av tillfällig natur, exempelvis olycka eller vägarbete, gör att den rekommenderade vägen inte är framkomlig.

Rekommenderad färdväg för farligt gods framgår av denna karta. Undantag för förbudet kan dock göras om omständigheter av tillfällig natur, exempelvis olycka eller vägarbete, gör att den rekommenderade vägen inte är framkomlig.

Bakgrund

Det är Luleå kommun som hos Länsstyrelsen ansökt om lokala trafikföreskrifter med förbud mot transport av farligt gods genom Luleå centrum. Ansökan motiverades i huvudsak med att det längs med de större trafiklederna på centrumhalvön i Luleå finns en stor mängd bostäder. Och eftersom Luleå kommun har för avsikt att förtäta Luleå centrum med ny bebyggelse har frågan varit än mer angelägen i frågor som rör tillväxt och förtätning av centrumområdena. Ny bebyggelse är planerad att uppföras i områden nära trafikleder och förtätningen medför att befolkningen i centrum ökar, vilket i sin tur innebär att transporter av farligt gods genom centrum skulle bli mindre lämpligt i en framtid.

– Beslutet bidrar till att vi kan främja bebyggelse i centrum, vilket är en förutsättning för att vi ska kunna växa som stad, säger Helena Sjaunja, sektionschef på stadsbyggnadsförvaltningen vid Luleå kommun.

Beslut efter utredning

Länsstyrelsen har även gjort en konsekvensutredning inför beslutet och tagit in yttranden från bland annat räddningstjänsten i Luleå kommun Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Trafikverket Region Nord, SSAB, samt Polismyndigheten Region Nord. Även Försvarsmakten samt ett antal företag har beretts möjlighet att yttra sig.

Risk för liv, hälsa och miljö

Transporter av farligt gods, exempelvis petroleumprodukter, genom centrum medför risk för liv, hälsa och miljö. De utgör också ett hinder för förtätning av byggnation i centrum, och därmed för den planerade samhällsutvecklingen.

Rekommendationer för transport av farligt gods

Länsstyrelsen i Norrbotten har gett ut rekommendationer för transport av farligt gods (Norrbottens läns författningssamling 25 FS 2018:1). De är avsedda för alla transporter av farligt gods enligt regelverket ADR-S.

ADR är ett Europa-gemensamt regelverk för transport av farligt gods på väg. Den svenska versionen av regelverket heter ADR-S och ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Rekommenderade vägar till Luleå Hamn

Inom Luleå kommun är följande vägar rekommenderade för transport till Luleå hamn:

  • E4, Bodenvägen (väg 97)
  • Älvsbyvägen (väg 94)
  • Svartöleden

Transporter Luleå hamn – Luleå Airport via Gäddvik

Transport av farligt gods, exempelvis mellan Luleå Hamn och Luleå Airport, ska ske via Gäddvik, på rekommenderade vägar enligt listan ovan.

Trafikmätningar under hösten 2021

Kommunen kommer att följa upp transporter av farligt gods genom centrum med trafikräkningar under hösten 2021.

Ifall rekommendationerna inte följs kommer kommunen att överväga andra åtgärder, som exempelvis lokala trafikföreskrifter.

Kartläggning av resmönster

Vart femte år görs en enkätundersökning för att ta reda på hur Luleås invånare tar sig mellan punkt a och punkt b. Kommunens syfte med undersökningen är att kartlägga kommuninvånarnas resmönster, tillgång till olika färdmedel samt attityder till kommunens prioriteringar och satsningar i trafikmiljön. Materialet används sedan för att jämföra med tidigare resvaneundersökningar och på så sätt kunna följa utveckling och trender i attityder och resvanor hos invånarna.

Undersökningen 2020 omfattade invånare bosatta i Luleå kommun mellan åldrarna 6–84 år. Till skillnad från tidigare år är detta första gången som resvaneundersökningen även inkluderade barn. En särskild enkät riktad till barn togs fram. Totalt skickades 6 702 enkät ut och besvarades av 48 procent bland de vuxna och 44 procent bland barnen.

Ändrade resvanor

Undersökningen visar att det skett färre resor under 2020 än i tidigare mätningar. Enligt årets mätning reser färre till arbete eller skola dagligen. Numera görs dessa resor mellan två och fyra gånger i veckan. Detta kan indikera på att allt fler jobbar- och studerar hemifrån till följd av pandemin.

Den äldsta åldersgruppen i undersökningen som är 65–85 åringar, reser minst och åldersgruppen 31–44 åringar gör flest resor. Antalet resor skiljer sig även beroende på vart respondenterna bor. Invånarna på Örnäset, Sörbyarna samt Porsön gör flest antal resor och boende i Råneå gör minst resor av alla.

Hur tar sig invånarna fram?

I åtets undersökning blev respondenterna tillfrågade om deras val av färdmedel påverkats av pandemin och över en fjärdedel svarade ja på denna fråga. Enligt mätningen är fler kvinnor än män som anser att deras val av färdmedel förändrats under pandemin. Detta skulle kunna bero på att det är färre kvinnor än män som har tillgång till bil och därför vanligtvis åker i kollektivtrafiken.

Under 2020 har bilanvändandet ökat och årets mätning har det högsta antalet bilresor under samtliga fem mätningar som gjorts. Till följd av det ökade bilåkandet har användningen av buss som transportmedel minskat. Detta beror antagligen på att färre väljer att åka i kollektivtrafiken under pandemin. Den grupp som enligt undersökningen åkt mest buss under 2020 är kvinnor i åldern 16–30 år.

Män och kvinnors olika vanor

Enkätundersökningen visar att män och kvinnors vanor ser annorlunda ut. Undersökningen visar att 80 procent av befolkningen i Luleå har tillgång till bil. Av dessa så är det flest män som har tillgång till och reser med bil medan kvinnor i större utsträckning reser med buss.

En majoritet av befolkningen, cirka 80 procent, är positiva till att kommunen satsar på gång, cykel- och busstrafik. Mer än hälften vill prioritera denna trafik även om det innebär en nackdel för biltrafiken. Även här skiljer sig män och kvinnor då män i högre grad än kvinnor tycker att biltrafiken ska prioriteras.

Barn gör som vuxna

I årets undersökning har även barns resvanor mätts. Undersökningen visar att nästan alla barn har tillgång till cykel och att de flesta barn bor nära sina skolor. Trots goda förutsättningar för att gå eller cykla görs barns resor oftast med bil. Som orsak till detta nämns främst avstånd, tidsbrist, att föräldrar ändå kör förbi skolan och att vägarna till skolan inte är tillräckligt säkra att gå och cykla på.

Enligt undersökningen reser pojkar i högre utsträckning än flickor med bil till skolan, vilket är samma mönster som man ser bland de vuxna. När barnen blir äldre ökar resandet med buss. Det är vanligare att äldre barn åker buss än att vuxna gör det.

Buskar, häckar, grenar och annat som kan påverka det allmänna gatuutrymmet måste enligt lag skötas om så att de inte orsakar problem för omgivningen. Det är fastighetsägarens ansvar att se till så att växtligheten inte stör det allmänna gatuutrymmet.

Vi ser regelbundet till så att det råder god sikt, framkomlighet och trafiksäkerhet inom det allmänna gatuutrymmet.

När vi stöter på problem informerar vi den berörda fastighetsägaren med hjälp av ett informationsblad som berättar om vilka problem som råder och vi uppmanar också om att åtgärda de problem som gäller för fastigheten.

Gällande regler

  • Vid utfart mot gata ska sikten vara fri minst 2,5 meter från gatan eller gångbanan.
  • Sikten ska vara fri minst 10 meter i varje riktning för hörntomt med häck eller liknande.
  • Stora träd och liknande ska inte påverka tömning av avfallskärl eller gatubelysning på ett negativt sätt.
  • Fri höjd över gångbana ska vara minst 2,5 meter.
  • Fri höjd över cykelväg sk avara minst 3,2 meter.
  • Fri höjd över körbana ska vara minst 4,6 meter.

Om du som fastighetsägare inte tar bort den växlighet som skapar problem kommer vi att åtgärda dem.

Inför varje åtgärd om borttagning görs en samlad bedömning med hänsyn till gatudrift och naturvård. Beskärning eller dylikt utförs alltid av våra kunniga medarbetare. Vid frågor kontakta Luleå kommun 0920-45 30 00.

Tyvärr upplever en del luleåbor en störning från trafikbuller. Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med att minska störningen för de värst drabbade.

Enligt beslut i riksdagen ska åtgärder i första hand sättas in då bullernivån (medelljudnivån över dygnet) är 65 dBA eller högre vid bostadens fasad. Luleå kommun har i sin trafikbullerplan, antagen av kommunfullmäktige 2010-11-29, ställt upp ett långsiktigt mål att sätta in åtgärder för alla bostäder utsatta för en bullernivå på 60 dBA eller högre.

Just nu pågår ett arbete med att ta fram en ny bullerplan som beräknas vara klar under våren 2023.

Bullerplank

Tekniska förvaltningen har under 2000-talet sammantaget byggt 4,6 kilometer bullerplank ute i bostadsområdena. I dagsläget kvarstår endast ett fåtal sträckor där bullernivån är 60 dBA eller högre och där bullerplank är en möjlig lösning.

Bidrag för åtgärder på fönster och ventilation

I vissa fall kan bullerplank inte användas som åtgärd för att minska bullernivån, detta gäller främst i centrum där husen är för höga och står för nära gatorna. Lösningen blir då bullerdämpning av husets fasad för att minska bullernivån inomhus. Det har tidigare varit möjligt för fastighetsägare att söka bidrag för åtgärder på fönster och ventilation. Just nu pågår ett arbete med att uppdatera Luleå kommuns bullerplan samt hur kommunen ska hantera bidrag för åtgärder på den egna fasader framöver.

Luleå Kommun ansvarar för ca 8 000 vägmärken. Inklusive gatunamnskyltar.

Vägvisningsplan

En ny vägvisningsplan för Luleå Kommuns gatunät antogs 2008, där ingår nya vägvisningsmärken till exempel till olika stadsdelar samt industriområden. Under år 2012-2013 byttes delar av vägvisningen ut.

Skymmande växtlighet/träd

Om växtlighet/träd skymmer ett vägmärke måste ägaren till fastigheten beskära växterna eller trädet på så sätt att vägmärket är fullt synligt. Kommunen kan i vissa fall hjälpa till med att beskära.

Förebyggande underhåll

Skyltarna åtgärdas när fel upptäcks eller efter felanmälan.

Vanliga frågor

  • Kan man sätta upp skyltar som varnar för barn i bostadsområden?
    Nej, endast godkända vägmärken får monteras, och endast av kommunen. Skylten "varning för barn" sätts endast upp i anslutning till dagis och skolor då man antas iaktta allmän försiktighet i bostadsområden. All privat skyltning på gatumark kräver bygglov via Miljö och byggnadsförvaltningen.
  • Jag har problem med att bilar kör för fort efter vår gata/väg. Kan jag få sänkt hastighet eller annan fartbegränsning?
    För att kommunen ska sätta upp ett nytt vägmärke, eller bygga ett fartgupp, krävs oftast en föreskrift som måste tas i Stadsbyggnadsnämnden, dessutom är det förenat med höga kostnader. Detta gör att du bör kontakta Stadsbyggnadsförvaltningen via adress:
    Luleå Kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen, 971 85 Luleå

Kontakt och felanmälan

Kundcenter: 0920-45 30 00

Luleå har idag 29 signalerade korsningar, varav fyra är signalerade övergångsställen.

Signalerna styrs av detektorer i asfalten som känner av när en bil passerar. Detektorerna kan ligga så långt som 200 meter från en korsning

Dagligen genomförs yttre tillsyn och varje månad genomförs en genomgång där både styrdator och yttre anläggning kontrolleras och upptäckta fel åtgärdas.

De flesta fel gör att signalen blinkar gult eller släcker det helt. Ibland beror felen på yttre våld, till exempel påkörningar.

Succesivt har det lagts ut nya detektorer och kablar. Från och med hösten 2008 består alla signalarmaturer av diodljus.

Det finns personal i beredskap dygnet runt, året runt för att serva trafikljusen.

Servicegaranti

En signalanläggning ska fungera 99,99% av årets timmar.

Släckt gatubelysningen på sommaren

Sedan år 2011 släcker Luleå kommun all gatubelysning under perioden tionde maj till första augusti. På så sätt vill vi bidra till att spara på både energi och miljö.

Förebyggande underhåll

Vi ser till så att samtliga ljuspunkter fungerar varje år under perioden vecka 31  till och med vecka 39.

Vid tillsynen byts trasiga lampor och defekta driftdon och kupor lagas eller byts ut. Man sätter fast service- och tillsatslådor som har lossnat, kontrollerar stolpluckor, rengör smutsiga kupor mm. Seriebyte av lampor utförs på 20% av beståndet (ca 3700 st) varje år.

Skymmande växter/träd

Om växter eller träd skymmer gatubelysning är det fastighetsägarens skyldighet att beskära så att gatubelysningen kan ha full funktion. Kommunen kan vid behov hjälpa till med att beskära.

Servicegarantier gatubelysning

Minst 95% av  belysningspunkterna ska alltid vara i funktion.

Tycker du att det saknas belysning kan du ta kontakt med Stadsbyggnadsförvaltningen.

  • 0920-45 30 00
  • E-post: lulea.kommun@lulea.se
  • Adress: Stadsbyggnadsförvaltningen, 971 85 Luleå

Vanliga frågor och svar:

  • När reparerar ni vår gatubelysning? Jag har felanmält för flera veckor sedan och ännu ingen åtgärd.
    Enstaka lampor bytes normalt vid ordinarie rondering enligt antagen driftnivå. Enstaka lampor vid övergångsställen, busshållplatser och i korsningar åtgärdas dock inom 2-10 dagar, samma sak gäller då det är flera lampor i rad borta.
  • Min lampa är svart, hur felanmäler jag det?
    Ring kundservice 0920 45 30 00 och anmäl felet. Eller anmäl felet via vår E-tjänst.
  • Hur ansöker jag om en ny belysningsstolpe?
    Kontakta Luleå kommun, belysning på 0920-45 30 00.
  • Det är belysning ur funktion, hur felanmäler jag?
    Ring kundcenter på 0920-45 30 00. Eller anmäl felet via vår E-tjänst.
  • Hur ansöker jag om en ny belysningsstolpe?
    Kontakta Luleå kommun, belysning på 0920-45 30 00.
  • Det är en kraftigt lutande belysningsstolpe, hur får jag den åtgärdad?
    Ring kundcenter på 0920-45 30 00. Eller anmäl felet via vår E-tjänst.
  • Jag har grävt och skadat en belysningskabel, vart vänder jag mig?
    Kontakta Luleå kommun, belysning på 0920-45 30 00.
  • Det hände en olycka och jag råkade skada en belysningsstolpe,
    vart vänder jag mig?
    Ring kundcenter på 0920-45 30 00

Korta fakta om den kommunala gatubelysningen

  • Luleå kommuns gatubelysning består av ca 18.500 belysningspunkter.
  • Totalt finns det 592 km gatubelysningskabel, varav cirka 133 kilometer finns på landsbygden.
  • Det finns 72 kilometer luftledning. (Drygt 17 000 kablar)
  • Elförbrukningen 2007 var ca 8.300.000 kWh, vilket motsvarar nästan 300 villor.
  • En belysningsplan för Luleå togs fram under 2007 med tyngdpunkt på energieffektiv belysning. Insatserna löper mellan 2009 — 2017 där bättre styrning och effektivare armaturer ska göra att energiförbrukningen sjunker utan att minska på ljuset i vår stad.
  • Luleås första bostadsgata belyst med dioder testades under 2007/08.
  • Under 2007 kostade vandalisering av belysning drygt 800.000 kr!

Enligt förordningen om producentansvar för bilar ska kommunerna informera om hantering av uttjänta bilar.

Information om hantering av uttjänta bilar kan hämtas på följande webbsidor:

Oseriös bilaktör - kan leda till oönskade konsekvenser

Om bilägaren lämnar bilen till en oseriös bilaktör, kan detta bland annat medföra att han/hon står kvar som ägare i vägtrafikregistret medan bilen går till illegal skrotning eller export.

Närmaste inlämningsställe för Luleå

Sidan uppdaterades den 25 januari 2023