FAQ Bygglovsfrågor
Vanligt förekommande frågor
Det är många faktorer som påverkar vad man får bygga på just sin fastighet. Det finns dock några saker som man alltid bör kolla upp innan man börjar planera sitt projekt.
Med fastighet avses den avgränsade marken, det som i dagligtal brukar benämnas som tomten.
Om svaret är ja så finner man många svar i den aktuella detaljplanen.
Detaljplaner för Luleå kommun finner du här Detaljplaner - Luleå kommun. Hitta din fastighet på kartan eller sök på fastighetsbeteckning/adress i sökrutan uppe till vänster. Därefter kan du klicka på din fastighet och läsa om vad som gäller.
Om din fastighet inte omfattas av detaljplan så är det inte förutbestämt vad du får bygga, utan en bedömning görs med stöd av Plan och bygglagen. Läs gärna om specifika byggprojekt på vår hemsida. För många byggprojekt finns det information om vad som gäller inom respektive utanför detaljplanerat område Vanliga typer av byggprojekt
Många lovbefriade byggåtgärder får man utföra fast de inte följer detaljplanen. Du kan läsa om lovbefriade åtgärder via samma länk som ovan.
I en detaljplan regleras ofta hur mycket av fastigheten som får bebyggas. Exempelvis kan det stå att huvudbyggnad får uppta maximalt 120m2 yta och uthus maximalt 40m2, eller att maximalt 25% av fastigheten får bebyggas. Då är det bra om man känner till hur mycket av ens tomt som redan är bebyggd.
Man kan få äldre bygglovshandlingar till sig på förfrågan från miljobygg@lulea.se.
För en- och tvåbostadshus räknas lovbefriade byggnader inte in i detaljplanens begränsningar. Det betyder att man lovfritt kan få bygga mer på sin fastighet än vad detaljplanen säger.
Läs mer om hur mycket man får bygga lovbefriat i textarna som handlar om just detta Lovbefriade byggåtgärder
Om din fastighet ligger inom detaljplanerat område så reglerar detaljplanen ofta hur nära fastighetsgränsen du får bygga. Planen reglerar ofta prickmark, vilket är mark som inte får bebyggas. Många lovbefriade åtgärder till en- och tvåbostadshus får däremot strida mot detaljplanen.
Exempelvis går det att uppföra en lovbefriad komplementbyggnad på prickmark om den uppfyller samtliga kriterier för detta Lovbefriad komplementbyggnad - Luleå kommun. Tänk på att det kan vara bra att inte placera din byggnad där det finns ledningar i marken då dessa kan komma att behöva underhållas. Du kan själv kolla upp detta via Ledningskollen
Ligger din fastighet inom 100m från strandlinje för hav, insjö, älv eller vattendrag? Då kan den omfattas av strandskydd vilket innebär att du behöver söka strandskyddsdispens för att få utföra flertalet byggåtgärder. Läs mer om strandskydd och när det gäller här Strandskydd
Om detaljplanen är uppförd före 1975 så gäller troligtvis inte strandskyddet, eller om det uttryckligen står i detaljplanen att det är upphävt. Utanför detaljplan gäller som regel alltid strandskydd.
Är din fastighet betraktad som kulturhistoriskt värdefull, eller ligger den i en miljö som betraktas som kulturhistoriskt värdefull. Då gäller troligtvis utökad lovplikt. Det betyder att byggåtgärder som annars skulle vara lovbefriade kräver bygglov. Exempel på områden i Luleå kommun är Kyrkbyn, Svartöstaden, Östermalm och Charlottendal. Är din bostad uppförd före år1920 så är chansen större att den omfattas av utökad lovplikt. Du bör då kolla upp vad som gäller för din fastighet/byggnad innan byggåtgärder påbörjas. För just Svartöstaden finns det en inventering av byggnader, där kan du läsa om vad som gäller för din byggnad Kulturmiljökarta Svartöstaden
Utökad lovplikt gäller också för många områden som omfattas av totalförsvaret och dess påverkansområden. Exempel på detta är större delen av Bergnäset som påverkas av flygvapnets bullermatta.
Läs mer på boverkets hemsida Bygglov i område med utökad lovplikt - PBL kunskapsbanken - Boverket
Om du har ett pågående bygglovsärende ska du ha blivit tilldelad en bygglovshandläggare och en byggnadsinspektör. Du har då fått deras kontaktuppgifter via e-post eller e-tjänsten i början av processen, oftast ca en vecka efter att vi har mottagit ditt ärende.
Vid frågor om själva lovhandläggningen, alltså före bygglovsbeslut är fattat, kontaktar du bygglovshandläggaren. Efter lovbeslut inleds den tekniska delen av bygglovsprocessen. För byggnadstekniska frågor, så som exempelvis konstruktion, tekniskt samråd eller kontrollplan, kontaktar du byggnadsinspektören.
Om du saknar uppgifterna kan du använda frågeformuläret eller ringa kundcenter på 0920 - 45 30 00.
Är du spekulant på ett nytt hus, eller vill du veta vilka bygglovshandlingar som finns på din fastighet? Då kan du begära ut bygglovshandlingar genom att mejla din begäran till miljobygg@lulea.se.
I din begäran ska det framgå:
- Vilken fastighetsbeteckning förfrågan gäller
- Vilken e-postadress du vill ha det skickat till
- Skriv gärna ditt telefonnummer också, så vi kan kontakta dig vid oklarheter
På vissa fastigheter kan det finnas ett mycket stort antal handlingar. Därför behöver du också specificera vilka handlingar du efterfrågar, och inte skriva att du vill ha alla handlingar då detta kan innebära ett stort arbete för oss på byggnadsnämnden.
Luleå kommun tillämpar avgiftstaxa för utlämnande av kopior på allmänna handlingar. Avgift utgår för begäran som överstiger 29 sidor. Här kan du läsa mer om avgiftstaxan Avgiftstaxa för utlämnande av kopior på allmänna handlingar.pdf
När du har fått ditt bygglov beviljat går processen vidare till nästa steg: den tekniska delen. I detta skede är det din byggnadsinspektör som blir din huvudsakliga kontaktperson.
Nu behöver du visa att ditt byggprojekt, även i den tekniska delen kommer att genomföras enligt de lagar, regler och riktlinjer som gäller.
Bygglovsärenden delas in i två typer:
- Typ 1 – enklare byggprojekt
- Typ 2 – mer omfattande och komplexa byggprojekt
För typ 2-ärenden kan det vara svårt att i förväg säga exakt vilka handlingar som krävs, eftersom behoven kan variera beroende på projektets omfattning.
Nedan visas exempel för vad som kan begäras in i vanliga typ 1-ärenden.
En enkel konstruktionsritning visar byggnadens bärande delar och hur konstruktionen är tänkt att utföras. Det kan till exempel handla om grundläggning, väggar, bjälklag och tak. En enklare konstruktionsritning kan bestå av sektionsritningar där material, dimensioner och uppbyggnad redovisas.
En enkel brandskyddsbeskrivning redovisar hur byggnaden utformas för att minska risken för brand samt begränsa spridning av brand och rök. Den ska visa att byggnaden uppfyller grundläggande krav på brandsäkerhet enligt BBR.
Det handlar exempelvis om:
- avstånd till andra byggnader
- brandcellsindelning (Exempel: Garage är en separat brandcell)
Boverket - kunskapsbanken - regler om byggande - byggregler/brandskydd mellan byggnader
En enkel fuktsäkerhetsbeskrivning redovisar hur byggnaden projekteras och uppförs så att fukt inte orsakar skador, dålig lukt eller mikrobiell tillväxt. Den kan kort beskriva:
- hur man skyddar byggnaden mot nederbörd under byggtiden
- hur material lagras och hanteras
- hur man säkerställer uttorkning innan byggnadsdelar byggs igen
Syftet är att säkerställa att byggnaden blir långsiktigt hållbar och att inomhusmiljön inte påverkas negativt av fukt.
1 december 2025 gjordes stora förändringar i plan- och bygglagen, vilket i allra högsta grad påverkar lovbefriade byggåtgärder.
Det finns flera typer av byggåtgärder som går att utföra utan vare sig bygglov eller bygganmälan. För att få göra detta behöver vissa kriterier uppfyllas, annars är byggåtgärden ändå lovpliktig.
Nedan följer en checklista som du kan använda dig av för att se om just din byggåtgärd går att utföra utan bygglov eller anmälan.
Checklista
Vissa byggåtgärder kräver alltid bygglov, medan andra kan vara bygglovsfria om vissa kriterier är uppfyllda. Till exempel behövs oftast bygglov för att skapa en extra bostad i en byggnad, men inte om det görs i ett enbostadshus.
Läs gärna mer om olika byggprojekt på vår hemsida
Om du vill uppföra en ny byggnad, eller bygga till en befintlig. Då är det viktigt att veta vad som är lovfritt uppfört på fastigheten sedan tidigare. Dom lovbefriade åtgärderna begränsas av olika “storlekspotter”. Detta innebär att du behöver säkerställa hur mycket av de så kallade “lovbefriade potterna” som redan är nyttjad, för att sedan avgöra om det finns utrymme kvar. I potterna räknas gamla lovbefriade åtgärder in. Exempel på detta är tidigare attefallshus, attefallstillbyggnader, friggebodar och lovbefriade skärmtak.
Är maxytan (potten) på din fastighet redan förbrukad har du två alternativ:
- söka bygglov för det du vill bygga
- riva en befintlig lovfri byggnad för att frigöra yta ur potten
Lovfria potter:
Lovfria potter:
Åtgärd | Inom detaljplan | Utanför detaljplan |
|---|---|---|
Fristående komplementsbyggnader och komplementbostadshus | Totalt 45 m² Största byggnad | Totalt 65 m² Största byggnade |
Tillbyggnad av huvudbyggnad | Totalt 30 m² | Totalt 30 m² |
Tillbyggnad av komplementbyggnad och komplementbostadshus | Byggnad blir max 30 m²efter tillbyggnad och ryms inom potten | Byggnad blir max 50 m² efter tillbyggnad och ryms inom potten |
En av kriterierna för att en åtgärd ska vara lovbefriad är att den antingen placeras 4,5 meter från tomtgräns eller närmare tomtgräns, men i så fall krävs ett skriftligt godkännande från berörda grannar. Om det är kommunen som är den berörda grannen, till exempel om du vill placera åtgärden närmare än 4,5 meter från en kommunal väg, ansöker du om godkännande via detta formulär.
För en‑ och tvåbostadshus kan vissa lovbefriade åtgärder göras även om de strider mot detaljplanen. Det gäller till exempel byggnation på så kallad prickad mark, alltså mark som enligt planen egentligen inte får bebyggas.
Det är viktigt att du inte bygger där det finns ledningar i marken. Det är du som fastighetsägare som ansvarar för att ta reda på var ledningarna ligger innan du börjar bygga.
Om du bygger nära en annan byggnad behöver du också se till att gällande brandskyddsregler uppfylls.
Även om en åtgärd uppfyller alla kriterier för att vara lovbefriad, när det kommer till storlek osv, så kan det trots detta krävas bygglov om åtgärden tex placeras inom vissa områden.
Det kan tex vara om:
- fastigheten ligger inom ett område som är av riksintresse för totalförsvaret eller dess påverkansområde. Ett exempel på detta är Bergnäset där en stor del av fastigheterna ligger under Försvarets bullermatta.
- fastigheten har ett särskilt kulturhistoriskt bevarandevärde eller ligger inom ett sådant område. Exempel på detta är Gammelstad kyrkby, Östermalm, Charlottendal, och Svartöstaden. Är ditt hus byggt före år 1920 är möjligheten för att det räknas som särskilt bevarandevärt stor. Kontakta oss på bygglov om du är osäker.
Det krävs varken bygglov eller bygganmälan att uppföra en lovbefriad byggnad eller tillbyggnad. Det kan dock krävas en anmälan om det tillkommer någon teknisk installation i samband med byggåtgärden.
Exempel på detta är:
- väsentligt ingrepp i bärande konstruktion
- väsentlig ändring av byggnadens brandskydd,
- installation eller väsentlig ändring av eldstad, rökkanal, hiss eller anordning för ventilation
- installation eller väsentlig ändring av anläggning för vattenförsörjning eller avlopp.
Tänk på att de gamla benämningarna attefallshus, attefallstillbyggnad och friggebod inte längre finns kvar utan har ersatts med Lovbefriad komplementbyggnad, Lovbefriat komplementbostadshus, Lovbefriad tillbyggnad av huvudbyggnad och Lovbefriad tillbyggnad av komplementbyggnad. Läs gärna mer på respektive sida om vad som gäller för din fastighet.
Tidigare krävde många lovbefriade byggåtgärder en bygganmälan, men det gör de inte nu. Det betyder att byggnadsnämnden inte blir inbladad i ärendet och det är du som bygger/fastighetsägare som blir fullt ansvarig för åtgärden. Om du är ändå är osäker på om åtgärden kräver lov eller inte är det möjligt att ansöka om ett Frivilligt lov. Då får du ärendet prövat av byggnadsnämnden och kan vara säker på vad som gäller. Anmälan kan dock krävas för teknisk installation. Det går såklart också alltid bra att kontakta oss på bygglov för att få hjälp med dina frågor.
Om du planerar att uppföra lovbefriad byggnation närmre än 4,5m från en fastighet där kommunen står som ägare, då behöver du ett medgivande från kommunen. Det kan exempelvis vara om du vill placera åtgärden närmare än 4,5 meter från allmän platsmark eller en väg. Det är mark- och exploateringskontoret som handlägger detta och du kan ansöka om medgivande via detta formulär Förfrågan om grannemedgivande.
Sidan uppdaterades den 27 maj 2026