Förskolornas prioriterade utvecklingsområden

Förskolan i Luleå som helhet har valt att prioritera:

• Lärmiljö
  
• Språkutveckling
• Ledning och styrning.

Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lärmiljön är den samlade kontext som erbjuds barnen i förskolan utifrån förutsättningar för lärande samt social, pedagogisk och fysisk miljö enligt Tillgänglighetsmodellen. Att bredda basen för att anpassa lärmiljöer och bidra till tidiga insatser för barn som behöver är prioriterat.

Pedagogiska strategier som stöds av den fysiska och sociala lärmiljön ger förutsättningar för ökad delaktighet och att barnen lyckas i sitt lärande.

Öka likvärdighet och kvalitet i alla förskolor.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Undervisningen i förskolan samt jämställdhet behöver fortsatt utvecklas.
Internationalisering ökas - ERASMUS+

Kompetenshöjande insatser; exempelvis:

• 60 förskollärare deltar i poängkurs LTU
• generella inom exempelvis digital teknik, pedagogiska caféer, språk samt tidiga insatser.

Förskolans kreativa kompetenscentrum är en arena för ökad kompetens, kollegialt lärande och likvärdighet inom och mellan förskolor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen har med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet och den fortsatta skolgången.

Utvecklade lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Ökade kunskaper hos pedagoger, rektorer och ledning i systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete med barnet i centrum. Lärplattformen är ett stöd för arbetet.

Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk är en viktig del i barnens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen där samtliga barn inkluderas. Ökad kunskap och kompetens hos pedagoger ger utvecklade möjligheter för barn att lära.

Barn ska ges goda förutsättningar att lära genom pågående kvalitets- och utvecklingsarbete inom fältet språkutveckling i kombination med förskolors/pedagogers valda undervisningsstrategier där variation i lärmiljöer, uttryckssätt och språk är viktiga.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetensutvecklingsinsatser inom Språkutveckling planeras och genomförs i samverkan med Resurscentrum. Tid avsätts under förskolors kvalitetsdagar för kompetenshöjande insatser inom exempelvis högläsning, tecken som stöd, flerspråkighet med mera.

De nationella minoritetsspråken uppmärksammas.

Förskolans kreativa kompetenscentrum är en arena för ökad kompetens, kollegialt lärande och likvärdighet inom och mellan förskolor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen har med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet och den fortsatta skolgången. Det språkutvecklande arbetet erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.

De nationella minoritetsspråken är en naturlig del i förskolan.

Ökade kunskaper hos pedagoger, rektorer och ledning i systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete med barnet i centrum. Lärplattformen är ett stöd för arbetet.

Ledning och styrning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Ledningen av det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till förbättrad och fördjupad utveckling av arbetssätt, metoder, val av insats som bygger på vetenskaplig grund inom förskolor, för rektorer samt för förskolans verksamhetsledning.

Forskning visar att en utvecklad helhetsidé i kombination med utveckling av arbets- och utvecklingsorganisation i samtliga praktiker genom styrkedjan kan ge ökad likvärdighet och kvalitet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Ledningsgrupp, rektorer och förskolor

• lär genom att utmanas och granskas med vetenskapligt förhållningssätt utifrån relevant forskning och beprövad erfarenhet
• hjälps åt att hålla valda gemensamma prioriteringar levande
• leder/arbetar vidare för att utveckla processer och dokumentationsverktyg för SKA-arbetet
• hanterar nya utmaningar som påverkas av omvärlden som kompetensförsörjning och mottagande av barn
• en utsedd representativ grupp arbetar med att utveckla standards i samtalsmallar, övergångar och stödinsatser.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kompetenssatsningar får genomslag i verksamheten.

Kvalitet i förskolan synliggörs och ett välutvecklat kvalitets- och utvecklingsarbete stöds av organisation, processer och dokumentationsverktyg som är ändamålsenliga på samtliga nivåer.

Kvalitetsindikatorer utforskas och identifieras gemensamt.

Utvecklingsområde: Pedagogisk dokumentation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån analys av utvecklingsområden upptäcker vi att vi behöver lyfta fram processen i lärandet och att göra barnen mer medvetna om sin egen utbildning. Enligt Lpfö18, sociokulturella perspektivet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi läser litteratur "Pedagogisk dokumentation" och "Reflektion-som motor i förskolans arbete".

Arbeta med pedagogisk dokumentation både pedagoger och barn på ett levande sätt där processen fortsätter.

Vi kommer att ha en pedagogista som hjälper oss vidare att se processen och att använda oss av den.

Planera mer för den spontana undervisningen och för närvarotörer som finns nära och kan dokumentera tillsammans med barnen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barn som visar engagemang, mer nyfikenhet och delaktighet i hela förskolan utbildning.

Vi förväntar oss att barnen blir mer medvetna om sitt eget och varandras lärande.

Vårdnadshavarna ska få en större medvetenhet kring lärandet.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer IKT (informations- och kommunikationsteknik)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi upptäcker i våra analyser att vi behöver utveckla vårt arbete med IKT.

Vi lever i ett samhälle där IKT behövs på många olika sätt, våra barn behöver lära sig att använda IKT för att lära. Enligt Lpfö18, sociokulturella perspektivet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi uppdaterar oss genom att bl a använda oss av de olika digitala lådor som finns att låna.

Vi ser över våra digitala lärmiljöer så att det blir enkelt och tillgängligt för barnen och oss pedagoger.

Vi vill att IKT ska finnas naturligt i våra olika miljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill att barnen självständigt ska använda och utforska med hjälp av digitala verktyg. Använda IKT för lärande och kritiskt tänkande.

Utvecklingsområde: Hållbar framtid "lika-olika"

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har precis satt upp olika normkritiska bilder som barnen reflekterar kring, utifrån det har vi valt att fokusera på lika-olika i vårt projekt.

Vi anser att det är viktigt att barnen förstår att vi är olika och att man måste vara sann mot sig själv och att man duger som man är. Enligt Lpfö18, sociokulturella perspektivet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kommer arbeta på olika sätt utifrån barnen själva och deras likheter och olikheter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill att barnen ska få möjlighet att utveckla empati och förståelse för människors olikheter samt att stärka sin egen identitet och känna trygghet i den.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analyser visar att våra teoretiska ställningstaganden ska synliggöras mer i våra lärmiljöer och därmed krävs ett djupgående arbete av lärmiljöerna. Analyser har även framfört att det krävs ett synliggörande av vilken utveckling som skett genom dokumentation och uppföljning.

Vårt projekterande arbetssätt drivs av barnens behov och intressen. Pedagogerna bör mer systematiskt arbeta med att förändra miljöerna på ett medvetet sätt. Lärmiljöns utformning har stor betydelse för barns utveckling betonar Vikingsen (2020).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Systematisk observation och dokumentation av vad som fångar barnens intresse och vilka frågor de söker svar på.

Skapa en medvetenhet om vad barnen ges för förutsättningar att bli i vår miljö.

Iscensätta miljöer som medför att miljön blir den tredje pedagogen.

Gemensamma reflektionsmöten med stöd av litteratur, stöd av pedagogista

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vårt arbete med lärmiljöerna ska bidra till att barnen ges förutsättningar till utveckling och lärande.

Miljön ska synliggöra vårt projekt så att barnen ges förutsättningar att utforska projektets innehåll under hela dagen.

Vi synliggör utveckling genom att synliggöra barnens uttryck av meningsskapande i miljöerna.

Utvecklingsområde: Undervisning utomhus

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analyser visar att en stor del av vår undervisning bedrivs utomhus, vi behöver då skapa medvetenhet om pedagogens roll i undervisningen utomhus. Vikingsen (2020) betonar att för att uppnå god kvalité i förskolans undervisning krävs möten mellan barn och pedagoger, där pedagogen ger stöd och utmaning. Därav är pedagogens roll i undervisningen en viktig faktor att arbeta med.

Både den spontana och planerade undervisningen behöver vi lyfta fram i förskolans undervisning då båda är viktiga delar i barns lärande enligt Källhage och Malm (2018).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagogerna lyssnar in barnens behov och intressen som underlag till utformningen av utomhusmiljön. Vi positionerar pedagoger och material i miljön i syfte att främja undervisning utomhus.

Vi organiserar en utvecklingsgrupp som färdigställer gemensamma ställningstaganden som skapar en gemensamgrund för hela förskolan samt ansvarar för att dokumentera och följa upp arbetet.

Vi använder pedagogisk dokumentation genom att reflektera enskilt, pedagoger emellan och tillsammans med barnen för att utveckling ska ske.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att samtliga pedagoger på Antnäs förskola reflekterar över sin roll i barns utveckling och lärande och utvecklar en medforskande roll i utbildningen.

Vi vill synliggöra i den pedagogiska dokumentationen att pedagoger tar till vara på spontan och planerad undervisning.

Att skapa fler undervisningstillfällen ger barnen mer förutsättningar till utveckling med stöd och utmaning av närvarande pedagoger.

Utvecklingsområde: Hundraspråk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

I analyser framkommer det att barns möjlighet att använda hela kroppen, att visualisera ger stöd för barns lärande och utveckling. Vi behöver utveckla vårt arbete att erbjuda barn att utforska olika språk.
Barn ska få möta olika uttrycksformer i förskolan för att möjliggöra till lärande och utveckling (Källhage & Malm, 2018)

Estetiska upplevelser beskrivs av Vikingsen (2020) som ett sätt att uppleva sin omvärld genom olika sinnen utifrån sina erfarenheter. det krävs att vi får erfara, uttrycks och använda estetiska processer för att fördjupa vårt lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska erbjuda barnen att möta olika estetiska uttrycksformer i vår utbildning samt skapa lärandesituationer där barnen får erfara med hela kroppen och flera sinnen.

Vi reflekterar över vilka erbjudanden barnen får i både miljön och utbildningens innehåll.

Vi samarbetar och delar med oss av erfarenheter, tankar och idéer avdelningar emellan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Effekter vi vill synliggöra är att barnen ska ges möjlighet att utforska olika språk och därtill utveckla sin identitet och göra avtryck utifrån sina erfarenheter.

Att vi pedagoger breddar vårt synsätt och integrerar hundraspråkigheten i lärsituationer.

Utvecklingsområde: Pedagogisk dokumentation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån vår analys upptäckte vi att vi behöver lyfta fram och synliggöra vår utbildning och undervisning. Vi behöver därför utveckla vårt arbete med den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg för att främja och synliggöra barns och vuxnas lärande i pedagogiska praktiker som syftar till att fördjupa barns utforskande och lärande och utvärdera och utveckla vår utbildning.
Vi vill även synliggöra och utmana dominerande diskurser – konstruera mot-diskurser.

”För mig är den pedagogiska dokumentationen något utöver dokumentation när den används medvetet i en pedagogisk process” (Svenning, 2018, s 28).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi fördjupar oss i litteratur och artiklar med fokus på pedagogisk dokumentation, där vi reflekterar tillsammans i arbetslaget.

Vi genomför workshop kring pedagogisk dokumentation, för att koppla ihop teori och praktik.

Arbeta med pedagogisk dokumentation både pedagoger och barn på ett levande sätt där processen fortsätter.

Skapa en tydlig organisation över hur vi strukturerar upp arbetet och ansvaret mellan oss pedagoger.

Utforma gemensamma mallar som vi tillsammans utgår i från vid förberedelser, reflektion och analys.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att pedagogerna har fått en fördjupad förståelse kring pedagogisk dokumentation och dess möjligheter.

Vi vill att barnen får större delaktighet och inflytande i utformningen av vår utbildning och undervisning, och blir medvetna om sitt eget lärande.

Synliggöra dominerande diskurser – konstruera mot-diskurser

Vi kommer att synliggöra våra utvecklingsområden och dess effekter genom att vi systematiskt och kontinuerligt dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen.

Utvecklingsområde: Naturkunskap

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har sett att barnen visar ett stort intresse naturvetenskap och speciellt kring det fysikaliska fenomenet regnbågar. Vi vill ta tillvara på barnets intresse och kommer där med fördjupa vårt arbete kring detta fysikaliska fenomen.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, Lpfö 18.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi organiserar oss i mindre barngrupper för att skapa möjlighet att ta tillvara på barnets nyfikenhet och intresse.

Vi kommer använda oss av pedagogisk dokumentation för att synliggöra och följa barnens processer. Detta då det är barnens intresse och nyfikenhet som ligger till grund i detta arbete.

Vi läser gemensam litteratur/artiklar som inspirerar och ger oss ny kunskap kring området.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi kommer att synliggöra vårt utvecklingsområde och dess effekter genom systematiskt och kontinuerligt dokumenterar,
följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen.

Vårt mål är att ge varje barnen förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap och fysikaliska fenomen i vår vardag.

Vi pedagoger har fått en fördjupad förståelse för undervisning i naturvetenskap i vårt dagliga arbete, inne som ute.

Vi kommer att synliggöra våra utvecklingsområden och dess effekter genom att vi systematiskt och kontinuerligt dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen.

Utvecklingsområde: Pedagogisk miljö - från inne till ute

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Våra förskolors pedagoger behöver utveckla varierande, utforskande, tillgängliga miljöer utomhus.
• Pedagogerna behöver utveckla undervisningen utomhus.

"Utemiljön ska ses som ett extra rum, en plats för pedagogisk verksamhet som erbjuder barnen andra möjligheter än inomhusmiljön" ("Lärande för hållbar utveckling" Sanne Björklund")

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Ta ett helhetsgrepp om utemiljön kring den fysiska miljön, pedagogens förhållningssätt, undervisning ute och hur kan en pedagogisk organisation se ut.
• Skapa variation i utmaningar för alla åldrar.
• Gemensamma workshops för pedagogerna kring förskolans utemiljö. Eventuellt studiebesök.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Pedagogerna reflekterar kring utomhusmiljön och vad barn blir i nuvarande miljö
På lång sikt: Vi ser en förändring i våra utomhusmiljöer samt pedagogernas förhållningssätt och organisation.

Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av Ska- verktygen (Ska=systematiskt kvalitetsarbete). Avstämning vid Ska-dagar med handledning oktober/februari.

Förskolornas pedagogiska strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Estetiska uttrycksformer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver förankra sin förståelse kring vikten av att designa undervisning med att vandra mellan olika estetiska uttrycksformer samt öka kunskap kring materialens grammatik, vilken estetisk uttrycksform passar för just den här designade undervisningen.

"När du använder din hand så växer "handens område" i hjärnan. Det får fart på det synaptiska flödet. Vi lär inte bara med med hjärnan utan även med ögonen, känseln, synen och kroppen. Ju fler sinnen som kopplas in, desto mer ökar de intellektuella krafterna." (Göran Lundborg, handkirurg)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop/reflektion med estetiska uttryck, flera tillfällen under året. Lerutbildning samt estetiskutbildning.

I LpFö 18 har de estetiska uttrycksformerna som bild, form, drama, rörelse, sång och dans ett tydligt fokus. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker , såväl digitala som andra. Estetiska uttrycksformer är ett verktyg för barns utveckling och lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Vi vill se barns alster och dokumentationer på processväggar där barnen arbetar med de estetiska uttrycksformerna.

Lång sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processvägg att barnen kan i en undervisningssituation arbeta parallellt med olika uttryck.

Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av Ska- verktygen. Avstämning vid Ska -dagar med handledning oktober/februari. Förskolornas pedagogiska strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagoger behöver utveckla processarbetet i undervisningen med barnen.
Genom ett projekterande förhållningssätt med utforskande av ett kooperativt, gemensamt innehåll under en längre tid leder det till ett fördjupat lärande.
Ett projekterande förhållningssätt är att förstå något i ett gemensamt sammanhang.

"Processorienterad undervisning erbjuder öppna, utforskande arbetssätt där barnens frågor, fascination och förväntan har en central plats" (Ekologins nyanser" Caiman, Björklund, Möller).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Processarbete tillsammans med pedagogista Martina Lundström med fokus på planerad undervisning i förskolan.
• Projekten ska leva under hela dagen och pågå under hela verksamhetsåret. Vi synliggör våra processer på förskolans processväggar tillsammans med barnen.
• Med stöd av ett gemensamt projektår skapas
  likvärdighet på områdets förskolor.
• Litteraturseminarium " Ekologins nyanser" Caiman, Björklund, Möller.
• Utbildning internt för reflektionsagenter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processvägg processarbeten och förbindelse mellan barnens olika spår.

Långsiktigt: Vi vill se och höra att barnen kan berätta om projektet.
Pedagogerna arbetar enligt projektåret.

Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av Ska- verktygen. Avstämning vid Ska -dagar med handledning oktober/februari.

Förskolornas pedagogiska strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Socialt hållbara relationer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Efter signaler från skolan att sociala relationer bör prioriteras har vi valt att utveckla vårt arbete kring hållbara sociala relationer. Vi vill utforska detta genom att mötas i processer, samverka och låta kreativitet och nyfikenhet bygga ömsesidig respekt för varandra och för vår omvärld.

Enligt Fanny Jonsdottir är en miljö där pedagoger skapar förutsättningar för barn att se och bemöta olikheter viktigt för att barnen ska lära sig fostra och vårda sina relationer till kamraterna och i förlängningen socialiseras till demokratiska medborgare, som värnar om den värdegrund som vårt samhällsliv vilar på.
Enligt Vygotskij så formas barns identitet i samspel med andra i en social kontex.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Organisera undervisningen så att barn ges möjlighet att. mötas i olika sammanhang genom spontan och planerad undervisning. Skapa hållbara relationer genom att få reflektera kring vad bemötande, solidaritet, respekt och ansvarstagande kan vara mot varandra och vår omvärld.

Låta barnens nyfikna frågor leda processerna framåt och öka vår medvetenhet kring pedagogisk dokumentation, processer och barns delaktighet.
Reflekterande möten med Martina Lundström under höstterminens kompetensdagar för pedagogerna.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barn som visar nyfikenhet för varandras tankar och idéer och respekterar att vi är olika och har olika kompetenser.
Barn som känner sig lyssnade på och som lyssnar på varandra.

Barn som bemöter varandra och vår omvärld med respekt och empati.

Genom att följa barnens lärande och utveckling via pedagogisk dokumentation och reflekterande möten säkerställer vi att vi utmanar barnen mot målet.

Utvecklingsområde: Naturvetenskap och teknik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vid analys av året och reflektion kring vad vi vill gå vidare mot framkom att naturvetenskap är ett område som vi vill utforska tillsammans med barnen. Vi vill ta vara på barns nyfikenhet och utgå från deras upptäckter och göra dem synliga med pedagogisk dokumentation

Enligt Cecilia Caiman resultat visar förskolebarn en stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö, bara de får möjlighet att med stöd från pedagoger utforska i naturen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Barn får möta naturvetenskap och teknik och deras frågor och hypoteser blir drivande i projektet.
• Låta barnens nyfikna frågor leda processerna framåt och öka vår medvetenhet kring pedagogisk dokumentation, processer och barns delaktighet.
• Reflekterande möten med Martina Lundström under höstterminens kompetensdagar för pedagogerna.
• Deltagande i BUNT/Teknikenshus projekt Science kids.
• Ta del av litteratur kring naturvetenskap och teknik.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad medvetenhet kring pedagogisk dokumentation, processer och barns delaktighet.

Att både flickor och pojkar utvecklar ett livslångt naturvetenskapligt intresse samt tillit till sin naturvetenskapliga förmåga.

Genom att följa barnens lärande och utveckling via pedagogisk dokumentation och reflekterande möten säkerställer vi att vi utmanar barnen mot målet.

Utvecklingsområde: Äventyrspedagogik - Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk är ett av de viktigaste områdena i förskolans undervisande uppdrag. Förskolan kommer därför att fortsätta med att fördjupa sig inom språkutvecklande arbetssätt med Äventyrspedagogik som verktyg.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften (Lpfö18, s14).

Äventyrspedagogik innebär ett sätt att se på undervisning och lärande ur ett helhetsperspektiv, där hela människan har betydelse, och där både viktig kunskap och hälsa sätts i centrum. Det handlar om en ”hel” pedagogik som bygger på samarbets-, erfarenhets- och upplevelsebaserat lärande.
Äventyrspedagogik har förankring i läroplanen för förskolan, Lpfö18.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Undervisningen/utbildningen ska ha gett förutsättningar att utmana barnens nyfikenhet och förståelse för kommunikation i högre grad.

Utvecklingsområde: Äventyrspedagogik - Miljöer för rörelse

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Barn i vårt land ägnar sig allt mindre åt fysisk aktivitet. Att under tidiga år få uppleva glädjen i att röra sig i miljöer där olika former av rörelseaktiviteter är möjliga är viktigt. Barn behöver utveckla en förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa genom att röra på sig.

Förskolans lärmiljöer kommer att fortsätta att utvecklas och nu gör vi det inom området rörelse med Äventyrspedagogik som verktyg.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan kommer att arbeta för att alla barn, genom miljöns utformning, ska erbjudas en större variation av aktiviteter inom området rörelse.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förskolans lärmiljöer ska väcka barns nyfikenhet och i högre grad hålla kvar deras uppmärksamhet. Vårt mål är att undervisningen/utbildningen ytterligare ska förbättras så att barnens nyfikenhet och förståelse, inom området rörelse, ökar.

Utvecklingsområde: Lekfull undervisning i lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver fortsätta utveckla vår undervisning både utomhus och inomhus. Detta vill vi ska ske på ett lekfullt sätt där vi även tar ställning till vilka teorier och förhållningssätt som stödjer vårt arbete.

En nyckel till omsorgsfull och lekfull undervisning av hög kvalitet är förskollärarens förmåga att balansera mellan planerad och spontan undervisning genom att tona in barnets tänkande, känslor och handlingar. (Skolverket, 2018)

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. (Skollagen 1 kap 4§)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagogerna ska delta på en kompetens- och utvecklingsdag hos Martina Lundström på Pedagogerian i Piteå. Eventuellt kan vi få lös ett par handledningstillfällen för de olika arbetslagen kring lärmiljöer.

Vi ska läsa relevant litteratur, bl.a. "Rum i förskolan -för barns lek och lärande" (Heikkilä m.fl.), se olika webinarium kring lärmiljöer, lyssna på poddar och läsa forskningsartiklar.

Vi ska organisera förskolans miljöer så vi underlättar för undervisning att ske både spontant och planerat, ute och inne. Vi ska tillsammans reflektera över våra miljöer, vårt material och vårt förhållningssätt med barnets bästa i fokus.

Vi organiserar och förändrar allt eftersom och behöver ta ställning till vilken progression som ska finnas mellan avdelningarna när det handlar om material och lärmiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att planera barnens utbildning så möjliggör vi för ett gemensamt förhållningssätt och en mer systematisk undervisning där kvaliteten och likvärdigheten ökar.

Att lärmiljöerna utvecklas, utifrån våra ställningstaganden och teoretiska utgångspunkter, så de blir likvärdiga och tillgängliga för alla barn.

Att arbetslagen följer upp, reflekterar och analyserar kontinuerligt i vårt systematiska kvalitetsarbete i lärplattformen Unikum.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Våra analyser visar att vi behöver fortsätta öka kvaliteten och likvärdigheten inom den egna förskolan och mellan förskolorna. För att vi ska kunna göra det behöver vi öka pedagogernas kunskaper kring systematiskt kvalitetsarbete och specifikt kring reflektioner och analyser. Det framgår också att vi har en otydlig organisation där pedagogerna behöver få förutsättningar att dokumentera och utvärdera för att synliggöra såväl sitt eget förhållningssätt som barnens utveckling och lärande.

I Läroplanen för förskolan (2018) står det att syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska lägga in våra planeringar och dokumentationer, kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet, i Unikum så vi samlar allt undervisningsmaterial på samma plats och därmed får lättare att reflektera och analyser det vi gjort, enskilt och som arbetslag.

Vi håller på att arbeta fram en organisation som ska stödja både den enskilda pedagogens reflektionstid samt att få en tätare systematik kring det kollegiala och kollektiva lärandet. Vi har en SKA-grupp sedan tidigare och från hösten även en Utvecklingsgrupp som tillsammans ska arbeta för utveckling på alla förskolor. Vi har handledning i båda grupperna av forskare Moa Frid från Luleå Tekniska Universitet.

Vi kommer att läsa relevant litteratur, t.ex. "Förskolan med barnet i centrum" (Eidevald & Palmgren) samt se olika webinarium, lyssna på poddar och läsa forskningsartiklar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att det kollegiala och kollektiva lärandet blir en naturlig del i arbetet för ökad kvalitet och likvärdighet .

Att kvaliteten på utbildningen och undervisningen ökar när pedagogerna får en systematik för reflektioner och analyser.

Att förenkla det systematiska kvalitetsarbetet för pedagogerna när alla processverktyg ligger samlat i lärplattformen Unikum.

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk och sin kommunikation. Vikten av att skapa goda relationer mellan barn och pedagoger bidrar till förmågan att förstå varandras budskap. Den verbala kommunikationen är oftast mer uppmärksammad än den icke verbala och att få bli sedd och förstådd är viktigt för alla, då kroppen utstrålar mer än orden som sägs. Vi har sett utifrån tidigare analys att ett arbete riktat mot språkutveckling ökar barnens olika förmågor uttrycka sig på.

Forskning visar på att genom att bygga upp en god social relation mellan pedagog och barn förutsätter att pedagogen förstå vad barn menar och respekterar deras känslor. (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2012)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

För att gynna barnens språk och kommunikation har Borgmästarens förskola valt att utveckla och öka barnens användning av kroppsspråk vid de olika rutinsituationer, den fria leken och vid konflikthantering.
Med hjälp av drama och samtal kommer vi lyfta olika sätt att visa känslor på. Vi kommer att öva på vår förmåga att själva uttrycka känslor på med vårt kroppsspråk samt träna på våra förmågor att läsa av andras signaler.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en utveckling av barnens förmågor att uttrycka känslor med sitt kroppsspråk som i sin tur leder till ett lugnare klimat på förskolan då barnen i större utsträckning använder sig av kroppsspråk för att förmedla sina känslor. Vi förväntar oss även en utveckling av barnens förmåga att läsa av varandras kroppsspråk som uttrycker känslor.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lärmiljön i förskolan består av en fysisk miljö, en social miljö och en pedagogisk miljö som tillsammans skapar förutsättningar för lärande. När de tre delarna är i samklang är förutsättningarna för barnets utbildning mest gynnsam. I social miljö ingår den gemenskap och det sammanhang som barnet befinner sig i och de attityder som finns i barnets närhet.

Borgmästarens förskola kommer att lägga tyngdpunkt på att skapa en lugn och trygg lärmiljö där olikheter möts och förhandlas och där det finns rika möjligheter att upptäcka, utforska och utvecklas tillsammans. Ljudmiljön på förskolan är en viktig del i detta arbete, då forskning visar att ljud och buller påverkar oss människor såväl psykologiskt som fysiologiskt.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Borgmästarens förskola skall arbeta med att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Pedagogernas förhållningssätt ska präglas av lyhördhet, acceptans och uppmuntran till utforskande. Förskolans strävan ska vara att skapa de bästa samlade förutsättningarna för barnens utveckling och lärande. Vi ska därför arbeta med att sänka ljudvolymen på förskola genom att göra barnen medvetna om ljud och hur ljuden påverkar oss. Pedagoger och barn förväntas sänka rösten, samtala på nära håll och dela upp barngrupperna för en lugnare lärmiljö.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Då vi i dagsläget ser att flera barn upplever hög ljudnivå vid olika rutinsituationer så förväntar vi oss en behagligare ljudmiljö på förskolan. Vi förväntar oss större hänsynstagande för varandra.

Utvecklingsområde: Pedagogisk miljö - från inne till ute

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Pedagogerna behöver utveckla varierande, utforskande, tillgängliga miljöer utomhus.
• Pedagogerna behöver utveckla undervisningen utomhus.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Workshops kring utemiljön.
• Studiebesök i olika miljöer.
• Ansvariga uteagenter arbetar fördjupat med utemiljön.
• Vi använder oss av litteraturen "Lärande för hållbar utveckling", "Uteverksamhetens möjligheter" av Sanne Björklund.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Pedagogerna reflekterar kring utomhusmiljö och vad barnen blir i nuvarande miljö.

På lång sikt: Vi ser en förändring i våra utomhusmiljöer samt i pedagogernas förhållningssätt och hur undervisning ute organiseras.

Utvecklingsområde: Estetiska uttryck

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver förankra sin förståelse kring vikten av att designa undervisning med att vandra mellan olika estetiska uttrycksformer samt öka kunskap kring materialens grammatik, vilken estetisk uttrycksform passar för just den här planerade undervisningen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagogerna genomför Workshops med efterföljande reflektion med estetiska uttryck så som tecknandet, lerandet, dansandet, dansandet med ljud och rytm vid flera tillfällen under året.
Lerutbildning och estetikutbildning erbjuds till samtliga pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se i barns alster och i dokumentationer som finns på processväggar, att barnen arbetar med de estetiska uttrycksformerna.

På lång sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processväggar att barnen i en undervisningssituation arbeta parallellt med olika estetiska uttryck.

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver utveckla processarbetet i undervisningen med barnen där de tränas i att stanna kvar, fördjupa förståelsen kring ett innehåll samt att arbeta transdisciplinärt (ämnesövergripande).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Dela projektet vid gemensam APT (arbetsplatsträff) i nätverk på vårt förskoleområde i november månad.
  Litteraturlösning ingår med efterföljande reflektion.
• Alla pedagoger erbjuds en föreläsning från Reggio Emilia institutet i oktober 2021.
• Forum för reflektion kring olika dilemman sker i nätverk i förskoleområdet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processväggar att barnen får möjlighet att utforska i processer i ett sammanhang, där undervisning pågår hela dagen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen kan berätta om sitt projekt och att projektet pågår hela året.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Inspirerande, tillgängliga miljöer som väcker barns intresse är ett viktigt medel för en framgångsrik utbildning. Förskolans läroplan säger att förskolan ska utveckla miljöer ”…som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet" (Lpfö18).
Förskolans miljöer behöver fortsätta att utvecklas för att vara tillgängliga och väcka barnens intresse och nyfikenhet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Undervisningen ska på ett varierat sätt inspirera till utveckling och lärande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för arbetet. Förskolan ska utveckla lärmiljöerna så att de blir än mer inspirerande, tillgängliga och väcker alla barns intresse inom området naturvetenskap och teknik.

Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn variation. Utvecklingsarbetet kommer att innefatta fortsatt kartläggning av miljöer, observationer, kollegiala dialoger/reflektioner. Pedagogerna tar del av litteratur och forskning samt använder sig av självvärderingsmaterial inom området.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Miljön ska vara en lärandemiljö utformad för undervisning, som är tillgänglig för alla barn och erbjuder variation. Den ska i högre grad uppmuntra och inspirera barnen till utforskande, nyfikenhet och lust att leka inom området naturvetenskap och teknik.
Förskolan ska utveckla lärmiljön och utforma den så att den bättre utmanar ”… barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för …, naturvetenskap och teknik” (Lpfö18, s15)

Utvecklingsområde: Naturvetenskap och teknik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi upplever att det generellt finns ett stort behov av att utveckla arbetet inom området Naturvetenskap och Teknik för förskolor. Därför kommer vi att arbeta för en undervisning som i högre grad stimulerar barns intresse inom detta område.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att utveckla förskolans lärmiljöer. Nu med fokus på naturvetenskap och teknik. Vi ska arbeta mot målet att ge varje barn förutsättningar att utveckla… ”…förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,” (Lpfö18, s14). Förskolan kommer att delta i, respektive inspireras av, ett projekt om Naturvetenskap och Teknik i förskolan; Science Kids.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vår avsikt är att barnen ska leka och/eller kommunicera mer kring naturvetenskap och teknik och att lärmiljön i högre grad ska uppmuntra och inspirera barnen till utforskande, nyfikenhet och lust att leka. Miljön ska vara en lärandemiljö som erbjuder variation och är tillgänglig för alla barn.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

I analysen framkommer behovet av att utveckla förskolans lärmiljöer vad gäller tillgänglighet av fysisk, pedagogisk samt social miljö.
Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela, utforska omvärlden samt stödja deras utveckling, lärande, lek och kommunikation. Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagoger skapar förutsättningar för barn att möta en variation och mångfald av material kopplat till både pågående projekt och vardagsundervisning med tillgänglighet över hela dagen för alla barn.
• Utifrån kreativa lärmiljöer utmana och vägleda barnen utifrån olika individuella behov.
• Genom pedagogisk dokumentation utmana barns processer.
• Kollegialt och kollektivt lärande i reflektionsgrupper.
• Handledning med pedagogista.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att få utveckla en bredd av olika erfarenheter och utmaningar i mötet med kreativa lärmiljöer ges förutsättningar så att självförtroende och självkänsla hos barn stärks.

Genom arbetslagens kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärdering samt analys enligt plan nov och maj kopplat till läst litteratur.

Utvecklingsområde: Estetiska uttryckssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom analysen framkommer att vi i högre utsträckning behöver möjliggöra barns förutsättningar att uttrycka sina tankar och erfarenheter genom en variation av estetiska uttryckssätt.
Att skapa och kommunicera på ett kreativt sätt med yngre barn handlar om att erbjuda rikligt med intryck, erfarenheter och möjligheter. De skapande erfarenheterna kan bidra till att barn lär sig kommunicera och uttrycka sina upplevelser genom att berätta, upptäcka, fundera och växa i sitt
vetande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arrangera mötesplatser för introduktion av olika estetiska material samt möjlighet att träna och prova materialet många gånger.
• Arbeta med mångfalden av estetiska uttryckssätt på ett kreativt och nyfiket sätt.
• Skapa förutsättningar för barn att kommunicerar tankar och hypoteser genom estetiska uttryckssätt.
• Genom pedagogisk dokumentation utmana barns processer.
• Kollegialt och kollektivt lärande i reflektionsgrupper.
• Handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att alla barn får materialkännedom.

Att barn får erfarenheter av olika material som medför att de gör egna val på vilket sätt de vill uttrycka sig på.

Att barns tankar, erfarenheter och hypoteser kommer till uttryck genom estetiska uttryckssätt.

Genom arbetslagens kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärdering samt analys enligt plan i november och maj kopplat till läst litteratur.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom analys ser vi goda resultat på barns språkande samt lust till kommunikation och berättande. Det är en viktig del för barns möjlighet till inflytande och delaktighet samt för att komma överens och samspela med andra.
Förskolans uppdrag är att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra barnens nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagoger ska erbjuda barnen en stimulerande miljö med material som skapar förutsättningar för högläsning, berättande och kommunikation.
• Agera som läsande förebilder och stimulera barnens intresse för läsning och den skriftspråkliga världen
• Med pedagogisk dokumentation som verktyg dokumentera, reflektera och utmana barns olika processer.
• Kollegialt och kollektivt lärande i reflektionsgrupper.
• Handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barn genom givna förutsättningar utvecklar sitt talspråk och ordförråd i skilda sammanhang.

Att barn ges förutsättningar att tillägna sig erfarenheter och kunskaper som är nödvändigt i ett samhälle.

Genom arbetslagens kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärdering samt analys enligt plan i november och maj kopplat till läst litteratur.

Utvecklingsområde: Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån analys och den pandemi som påverkat undervisningen, ser vi att det finns områden inom läroplansmålet Matematik som vi vill fortsätta med fördjupat och arbeta mer med i vår undervisning.

Forskning:
Vi kommer ta stöd i utbildningen genom matriserna i Undervisningsstrategier i förskolan av Klang Jensen och Pihlgren.
Rum i förskolan av Mia Heikkilä med fler,
Rum för lärande av Katinka Vikingsen.
Vi utgår från sociokulturella teorin.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Se över miljön, den pedagogiska, fysiska och sociala där vi utgår från barnens proximala utvecklingszon. Planerade och spontana aktiviteter.

All personal och barn tillsammans, arbetar med att utveckla, undersöka och känna nyfikenhet och glädje inom det matematiska området. För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i reflektion, material och att miljön är föränderlig och rik på "verktyg", samt vara lyhörda för barns tankar samt samverka.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort: Medvetenhet om olika matematiska begrepp såsom mängd, antal, lägesbegrepp, tid, siffra, se sammanhanget mellan, utifrån barns tidigare erfarenheter.

Långt: använda sig av matematik i vardagen, ex. räkna barn vid matbordet, spela spel, problemlösning med matematiska begrepp. Se sammanhang och matematiska strukturer.

Uppföljning och utvärdering sker varje vecka genom reflekterande samtal i arbetslagen och under SKA-vecka då vi har avstämning. Detta gäller all personal, men ansvaret att det sker ligger på förskolläraren. Arbetet ska ske i förskolans dokumentationsunderlag och genom lärloggar i Unikum.

Utvecklingsområde: Estetiska uttryckssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån analys och den pandemi som påverkat undervisningen, ser vi att estetiska uttryckssätt har till viss del fått stå tillbaka. Att uttrycka sig genom olika genrer är en del av att utvecklas och kunna vara en del av samhället, nu och i framtiden.

Forskning:
Vi kommer att ta stöd i utbildningen genom en rapport av Märtha Anderson. (2014) Berättandets möjligheter Multimodala berättelser och estetiska lärprocesser. Vi utgår från sociokulturella teorin.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Se över miljön, den pedagogiska, fysiska och sociala där vi utgår från barnens proximala utvecklingszon. Planerade och spontana aktiviteter.

All personal och barn tillsammans, arbetar med att utveckla, undersöka och känna nyfikenhet och glädje inom de olika estetiska områdena. För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i reflektion, material och att miljön är föränderlig och rik på "verktyg", samt vara lyhörda för barns tankar samt samverka

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort: bekanta sig med olika material och tekniker via multimodala arbetssätt.

Långt: självständigt använda sig av olika material och tekniker för att uttrycka och kommunicera upplevelser i vardagen.

Uppföljning och utvärdering sker varje vecka genom reflekterande samtal i arbetslagen och under SKA-vecka då vi har avstämning. Detta gäller all personal, men ansvaret att det sker ligger på förskolläraren. Arbetet ska ske i förskolans dokumentationsunderlag och genom lärloggar i Unikum.

Utvecklingsområde: Barns inflytande och delaktighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser i vår analys att barns inflytande har ökat. Men vi behöver bli bättre på att få in barnen i reflektion och dokumentation. Samt att vi behöver utveckla ett arbetssätt där barnen involveras i beslutsfattande processer. Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande. Litteratur/ forskning: Vägar till delaktighet! /Shier (2001)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Utveckla våra Barnråd där barnen kan involveras i beslutsfattande processer.
• Barnen involveras i reflektion, analys, planering och utvärdering.
• Dela in barnen i mindre grupper så att alla får göra sin röst hörd.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen är delaktiga i när besluten verkligen fattas och har verklig makt över beslutsfattandet.

Barnens möjligheter till inflytande och delaktighet ska öka genom att barnen upplever att de är med och påverkar sin dag på förskolan.

Utvecklingsområde: Undervisning i förskolan

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Uppdraget i styrdokumenten är att bedriva undervisning, såväl spontan som planerad, som leder till lärande. Därför måste förskolan säkerställa att undervisning bedrivs i utbildningen. Man behöver ha en genomtänkt strategi, medvetna val av metoder och arbetssätt för att möjliggöra lärande för barnen. Forskningen är samstämmig i att när undervisningssituationen är planerad ökar det kognitiva innehållet i barns lärande.
Litteratur/ Forskning: Ann S Pihlgren: Tillgängligt lärande i förskolan

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Med läroplanen som grund arbeta fram metoder och rutiner för att öka det undervisande innehållet på förskolan.
• Pedagogerna ska arbeta nära barnen, ställa stöttande/ utmanande frågor för att locka barnen att tänka vidare.
• Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barnen får möjlighet att ta del av undervisning som stöttar deras lärande och utmanar dem att tänka vidare.

Ökad kunskap hos pedagogerna av förskolans undervisande uppdrag.

Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområde: Lärmiljö / undervisningsmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

I Lpfö 18 har de pedagogiska miljöernas betydelse stärkts. Förskolans miljöer ska vara tillgänglig, utmanande och inspirera till samspel och utforskande. Miljön ska stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Vi behöver öka pedagogernas kunskap om olika teorier och medvetenhet om sin praxisteori för att kunna göra genomtänkta pedagogiska överväganden.
Litteratur/ forskning: Ann S.Pihlgren , Undervisning i förskola - att skapa lärande undervisningsmiljöer

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Kompetensutvecklingsinsatser genom Resurscentrum, IKT-pedagog, Pedagogiska nätverket.
• Erbjuda undervisningsmiljöer som stöttar barns lärande och utveckling.
• Litteraturstudier/ kollegialt lärande för att öka medvetenheten om sin egen praxisteori för att kunna göra genomtänkta pedagogiska överväganden.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Tillgängliga miljöer på förskolan som inspirerar och utmanar till samspel och utforskande.

Undervisningsmiljö som stödjer barnens utveckling, lärande, lek, fantasi och kreativitet

Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområde: Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska ge alla barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde samt de mänskliga rättigheterna. Att stärka barnen i sin utveckling samt arbeta med alla barns lika värde lägger grunden för barnens fortsatta utveckling.
Forskning: T.ex. E. Doverborg och I. Pramling Samuelsson, om vikten av att förstå barns tankar.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolans utbildning fokuserar på att uppmärksamma "Allas lika värde" i olika sammanhang, både i spontan och planerad undervisning. Detta arbete sker i barngruppen, i olika aktiviteter och projektgrupper. Arbetet följer förskolans årshjul och det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentationer sker inom ramen för kvalitetsarbetet och genom pedagogiska planeringar och lärloggar ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

En utbildning där normer och värden genomsyrar allt och alla ska vara rådande. Detta bidrar till ökad trygghet och en miljö, där varje barn kan utvecklas som människa i samspel med andra.
Arbetet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområde: Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån reflekterande samtal och observationer ser vi en nyfikenhet hos barnen för att lära mer inom matematiska begrepp och innehåll. Matematik är ett område som vi ser att vi behöver fördjupa oss mer inom. Utifrån barns intresse för matematik så vill vi utveckla deras matematiska förmåga inom området "mäta".

Forskning vi kommer att utgå ifrån:
Klang Jensen, A., & Philgren, A. (2020). Undervisningsstrategier i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2019). Matematiska aktiviteter. Stockholm: Skolverket.

Vetenskaplig teori: Sociokulturell teori

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska utgå från den fysiska, sociala och den pedagogiska miljön. Miljö och material ska främja barns intresse för matematik på olika sätt. Vi pedagoger ska vara närvarande, lyhörda, medforskande och erbjudande i barnens matematiska utveckling.

All personal och barn tillsammans, arbetar med att utveckla, undersöka och välja matematiska metoder. För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i planering och reflektion, material och att miljön är föränderlig och rik på "verktyg", samt vara lyhörda för barns tankar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förskolan ska främja en utveckling av barns individuella matematiska förmåga inom området mäta genom att mäta, jämföra, experimentera och användande av matematiska begrepp.

Uppföljning och utvärdering sker varje vecka genom reflekterande samtal i arbetslagen och under SKA-vecka då vi har avstämning. Detta gäller all personal, men ansvaret att det sker ligger på förskolläraren. Arbetet ska ske i förskolans dokumentationsunderlag och genom lärloggar i Unikum. En pedagogisk utvecklingsgrupp kommer att startas upp under HT22 för utveckling av kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområde: Naturvetenskap

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån reflekterande samtal och observationer ser vi en nyfikenhet hos barnen till att lära mer inom naturvetenskap. Naturvetenskap är ett område som vi behöver fördjupa oss mer inom. Utifrån barns intresse för naturvetenskap så vill vi utveckla deras naturvetenskapliga förmåga inom ämnet vatten.

Forskning vi kommer utgå ifrån:
Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson, E. & Ekblad, A. (2014). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Vimmerby: Outdoor Teaching.

Klang Jensen, A., & Philgren, A. (2020). Undervisningsstrategier i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskaplig teori: Sociokulturell teori

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska utgå från den fysiska, sociala och den pedagogiska miljön. Miljö och material ska främja barns intresse för naturvetenskap på olika sätt. Vi pedagoger ska vara närvarande, lyhörda, medforskande och erbjudande i barnens naturvetenskapliga utveckling.

All personal och barn tillsammans, arbetar med att utveckla, undersöka och välja naturvetenskapliga metoder. För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i planering och reflektion, material och att miljön är föränderlig och rik på "verktyg", samt vara lyhörda för barns tankar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förskolan ska främja en utveckling av barns individuella naturvetenskapliga förmåga inom ämnet vatten. Vattnets olika former och vattnets betydelse för människa, djur och natur.

Uppföljning och utvärdering sker varje vecka genom reflekterande samtal i arbetslagen och under SKA-vecka då vi har avstämning. Detta gäller all personal, men ansvaret att det sker ligger på förskolläraren. Arbetet ska ske i förskolans dokumentationsunderlag och genom lärloggar i Unikum. En pedagogisk utvecklingsgrupp kommer att startas upp under HT22 för utveckling av kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområde: Hållbar Framtid

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill fortsätta utveckla och befästa den transdisciplinära förståelsen för alla tre perspektiv i Hållbar Framtid - ekologisk, social och ekonomisk känslighet. Inom området vill vi även fortsätta utveckla begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati.

Vi har en organisation som stödjer ett kollegialt lärande och reflektion i Lärgrupper och SKA-handledning, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell där allt är transparent.

Vi tar del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året som vi arbetar med i våra Lärgrupper och SKA-handledning. Det stödjer vårt arbete med utvecklingsområdet. Vi har en gemensam teoretisk
grund och pedagogisk idé som är kopplat till vårt arbete.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Läroplanen och Barnkonventionen samt vill att en positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör påverkar en Hållbar Framtid och förskolan som demokratisk mötesplats.

Varje arbetslag har en processplan med mål, syfte, strategier och analysfrågor kopplat till utvecklingsområdet, som pedagoger bär med sig i mötet med barnen. Pedagogisk dokumentation visar på effekter utifrån det vi erbjuder i vardags- och planerad undervisning.

Kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell. Vi har också handledning kontinuerligt av pedagogista för alla arbetslag kring SKA.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad medvetenhet kring den transdisciplinära förståelsen för området Hållbar Framtid samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati så att det omsätts i arbetet med barnen. Det ska synas i förhållningssätt, organisation, miljöer och material samt omsorgen om detta för att skapa en likvärdig utbildning och en demokratisk, social och kulturell arena med mötesplatser ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och de effekter det ger i utbildningen och undervisningen genom det systematiska kvalitetsarbetet som sker kontinuerligt genom reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar ivår Helhetsmodell och i SKA-grupperna, där vår pedagogista handleder pedagogerna.

Utvecklingsområde: 100-språklig Kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill fortsätta utveckla en förståelse kring hundraspråklig kommunikation där alla uttryckssätt ingår. Inom området vill vi även fortsätta utveckla begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati.

Vi har en organisation som stödjer ett kollegialt lärande och reflektion i Lärgrupper och SKA-handledning, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell där allt är transparent.

Vi tar del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året som vi arbetar med i våra Lärgrupper och SKA-handledning. Det stödjer vårt arbete med utvecklingsområdet. Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som är kopplat till vårt arbete.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till läroplanen och vill att utbildningen ska ge barnen förutsättningar och möjligheter att kunna tänka, lära, reflektera, uppleva, gestalta samt kommunicera, lyssna och förhandla i olika sammanhang och för skilda syften genom olika uttrycksformer ur ett demokratiskt perspektiv.

Varje arbetslag har en processplan med mål, syfte, strategier och analysfrågor kopplat till utvecklingsområdet, som pedagoger bär med sig i mötet med barnen. Pedagogisk dokumentation visar på effekter utifrån det vi erbjuder i vardags- och planerad undervisning.

Kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell. Vi har också handledning kontinuerligt av pedagogista för alla arbetslag kring SKA.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad förståelse kring en Hundraspråklig Kommunikation samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati, där alla uttryckssätt ingår så att de omsätts i arbetet med barnen. Vi förväntar oss att pedagogerna har ett förhållningssätt där olikheter berikar och där tillsammansskapet och långsamheten är en förutsättning.

Vi synliggör utvecklingsområdet och de effekter det ger i utbildningen och undervisningen genom det systematiska kvalitetsarbetet som sker kontinuerligt genom reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar ivår Helhetsmodell och i SKA-grupperna, där vår pedagogista handleder pedagogerna.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

För att kunna säkerställa barnens rätt till kvalitativ undervisning behöver vi utveckla våra dokumentationer, ge alla förutsättningar att göra pedagogiska dokumentationer och kvalitativa analyser, detta för att göra barnen delaktiga i kvalitetsarbetet och i sitt eget lärande.
Lpfö -18 2.6 Våra riktlinjer är att arbetslaget ska följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Dokumentera tillsammans med barnen, reflektera tillsammans med barnen.
• Handledning i arbetslag och individuellt kring pedagogiska dokumentationer.
• Föreläsning av Martina Lundström samt litteraturläsning av den samme, "Det synliga barnet - barns perspektiv på kvalitetsarbete". Vi väljer att fokusera på avsnitten om dokumentation/reflektion/analys.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att alla pedagoger kan dokumentera i UNIKUM och att vi där kan följa barnens lärprocesser.
• Att barnen involveras i det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver använda flera olika språk i vår kommunikation - flera olika estetiska uttryckssätt för allas rätt att uttrycka sig.
Vi behöver se till att dessa uttryckssätt finns tillgängliga i våra miljöer.

Lpfö 18: Ge barnen förutsättning att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, drama, rörelse, sång musik och dans.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Skapa miljöer tillsammans med barnen som främjar olika estetiska uttryckssätt.
• Workshops kring olika estetiska uttryckssätt på stängdagar.
• Kollegialt lärande, inspirera varandra.
• Handledning
• Föreläsning med Martina Lundström
• Läsa "Det synliga barnet - barns perspektiv i kvalitetsarbetet. Ställa oss frågan HUR lyssnar vi på barnen?
• "Barnens rättighetsdokument" tänker vi ska ge oss vägledning i arbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnen känner sig bekväm med att uttrycka sig och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer, så som bild, sång, musik, dans etc.
• Att miljön bjuder in till olika estetiska uttryckssätt.
• Att material finns tillgängligt och att barnen har inflytande och ges möjlighet att ansvara över detta.

Utvecklingsområde: Barns inflytande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver ge barnen ökat inflytande över dokumentationer och att reflektera kring utbildningen.

Lpfö 18: Vi behöver fortsätta med att stärka barnens förmåga att lyssna och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.

Utifrån barnkonventionen kap 12; Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska respekteras.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Involvera barnen i dokumentationsarbetet.
  HUR undervisar vi förmågan att lyssna?
• Introducera arbetssätt som främjar lyssnade.
• Vi läser "Det synliga barnet" Martina Lundström och reflekterar tillsammans kring valda kapitel.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att pedagogerna möjliggör för barnen att vara delaktiga i dokumenterande, reflektion och att lyssna in andras uppfattningar.
• Att barnen ges tillfälle att dokumentera och reflektera över sitt lärande.
• Att barnen lyssnar in och reflekterar över andras uppfattningar samt ges möjlighet att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.

Utvecklingsområde: Socialt hållbara relationer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Efter signaler från skolan att sociala relationer bör prioriteras har vi valt att utveckla vårt arbete kring hållbara sociala relationer. Vi vill utforska detta genom att mötas i processer, samverka och låta kreativitet och nyfikenhet bygga ömsesidig respekt för varandra och för vår omvärld.

Enligt Fanny Jonsdottir är en miljö där pedagoger skapar förutsättningar för barn att se och bemöta olikheter viktigt för att barnen ska lära sig fostra och vårda sina relationer till kamraterna och i förlängningen socialiseras till demokratiska medborgare, som värnar om den värdegrund som vårt samhällsliv vilar på.
Enligt Vygotskij så formas barns identitet i samspel med andra i en social kontex.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Organisera undervisningen så att barn ges möjlighet att. mötas i olika sammanhang genom spontan och planerad undervisning. Skapa hållbara relationer genom att få reflektera kring vad bemötande, solidaritet, respekt och ansvarstagande kan vara mot varandra och vår omvärld.

Låta barnens nyfikna frågor leda processerna framåt och öka vår medvetenhet kring pedagogisk dokumentation, processer och barns delaktighet.
Reflekterande möten med Martina Lundström under höstterminens kompetensdagar för pedagogerna.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barn som visar nyfikenhet för varandras tankar och idéer och respekterar att vi är olika och har olika kompetenser.
Barn som känner sig lyssnade på och som lyssnar på varandra.

Barn som bemöter varandra och vår omvärld med respekt och empati.

Genom att följa barnens lärande och utveckling via pedagogisk dokumentation och reflekterande möten säkerställer vi att vi utmanar barnen mot målet.

Utvecklingsområde: Naturvetenskap och teknik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vid analys av året och reflektion kring vad vi vill gå vidare mot framkom att naturvetenskap är ett område som vi vill utforska tillsammans med barnen. Vi vill ta vara på barns nyfikenhet och utgå från deras upptäckter och göra dem synliga med pedagogisk dokumentation

Enligt Cecilia Caiman resultat visar förskolebarn en stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö, bara de får möjlighet att med stöd från pedagoger utforska i naturen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Barn får möta naturvetenskap och teknik och deras frågor och hypoteser blir drivande i projektet.
• Låta barnens nyfikna frågor leda processerna framåt och öka vår medvetenhet kring pedagogisk dokumentation, processer och barns delaktighet.
• Reflekterande möten med Martina Lundström under höstterminens kompetensdagar för pedagogerna.
• 
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad medvetenhet kring pedagogisk dokumentation, processer och barns delaktighet.

Att både flickor och pojkar utvecklar ett livslångt naturvetenskapligt intresse samt tillit till sin naturvetenskapliga förmåga.

Genom att följa barnens lärande och utveckling via pedagogisk dokumentation och reflekterande möten säkerställer vi att vi utmanar barnen mot målet.

Utvecklingsområde: Hållbar social utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill utveckla förskolans arbete med Hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv. Vad behöver vi för att må bra? Hälsa och rörelse men även goda relationer är viktiga grundstenar.

Ann-Christin Sollerheds forskning visar på förskolans betydelse för barns rörelseförmåga, fysiska aktivitet och hälsosamma livsstil.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genom läroplanens intentioner erbjuda barnen möjlighet till rörelse/lekar/samarbets-övningar - fysisk aktivitet - Lära med kroppen!
• Att främja lek, rörelse och fysisk aktivitet bidrar på lång sikt till en ökad rörelseglädje och en hälsosam livsstil.
• Erbjuda föränderliga lärmiljöer som bidrar till att stimulera samspel och kommunikation mellan barnen.
• Gemensam litteratur bearbetas i läsloggar samt i reflektionsgrupper.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förskolans kompetensutveckling kring rörelse, hälsa, fysisk aktivitet bidrar till ökad kompetens att se vilket stöd vi kan ge både för det enskilda barnet samt för gruppens möjlighet till välmående.
Att förskolan genom olika rörelseaktiviteter och samarbetsövningar i undervisningen har gett varje barn förutsättningar att utvecklas motoriskt samt i sina relationer. Vi sätter ord på det lärande som sker och gör barnen medvetna om sitt tänkande och kunnande.
Genom förskolans systematiska kvalitetsarbete - pedagogisk dokumentation, reflektion och utvärderingar - i Unikum vet vi om vi är på rätt väg.

Utvecklingsområde: Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utvecklingsområdet matematik är prioriterat därför att förskolan ser ett behov av att utifrån Bishops matematiska aktiviteter påminnas om vad matematik är - för att kunna förstå vad barn utforskar, undersöker och hur vi möjliggör för det i undervisningen.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Lpfö 18

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Kompetensutveckling inom matematik, Skolverkets Matematiklyftet Bishops matematiska aktiviteter.
• Pedagogerna kan genom sin kompetens utmana barnen i sitt matematiska tänkande och ge barnen möjlighet att stärka sina matematiska förmågor genom både planerade och spontana undervisningstillfällen.
• Förskolan ska i undervisningen erbjuda matematiska aktiviteter både inom/utomhus kopplat till läroplansmålet.
• Erbjuda föränderliga lärmiljöer med tillgängligt material som ger möjlighet till matematiskt utforskande för barnen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förskolans kompetens kring matematiska aktiviteter ökar och bidrar till att få syn på när barn utforskar matematik. Vi kan sätta ord på det barn undersöker och ge barn begrepp och utmana dem vidare. Det stärker möjligheterna för oss att göra barnen uppmärksamma på de matematiska aktiviteter de utövar.
Vi sätter ord på det lärande som sker och gör barnen medvetna om sitt tänkande och kunnande. Genom förskolans systematiska kvalitetsarbete - pedagogisk dokumentation, reflektion och utvärderingar - i Unikum vet vi om vi är på rätt väg.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolans lärmiljöer ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.
Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang och syften.
Förskolan behöver fortsätta utveckla lärmiljöerna utifrån tillgänglighetsbegreppet för att bidra till delaktighet och inflytande.

Förskola och skola ska vara en miljö för lärande och utveckling och hur miljön är utformad har betydelse för vilken utveckling som är möjligt. (Skolverket)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genom kompetensutveckling via litteraturseminarium samt vid de olika ansvarsgruppernas möten.
• Kompetensutvecklingsdagar via "Pedagogerian" och Martina Lundström.
• Föreläsning angående barns möjlighet till inflytande och delaktighet.
• Handledning via pedagogista under HT22.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Pedagogernas kompetens i området ökar genom litteraturseminarium med gemensam reflektion, samt via K-dagarna med Martina L, Pedagogerian.

Barnen får en ökad möjligheter till inflytande, delaktighet samt en varierad undervisning med föränderliga lärmiljöer.

Genom förskolans systematiska kvalitetsarbete - pedagogisk dokumentation, reflektion och utvärderingar - i Unikum vet vi om vi är på rätt väg

Utvecklingsområde: Barns inflytande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Skollag, Läroplan för förskolan samt Barnkonventionen har barn rätt till delaktighet och inflytande i förskolan. Genom att arbeta med detta område vill vi ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.

Det finns ett stort intresse bland pedagogerna att arbeta mer med barns delaktighet och inflytande. De vill utveckla arbetsformer där barnen blir mer delaktiga och deras idéer syns i den dagliga undervisningen.

Vi använder oss av boken "Utveckla barns inflytande - verktyg i förskolan" (Biteus & Engholm, 2016). Boken kopplar ihop forskning med beprövad erfarenhet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi fortsätter arbetet med att utveckla pedagogisk dokumentation och observation. Arbetar med att ta fram rutiner och metoder för detta under ht 2022-vt 2023.

Barns förmåga att kommunicera och söka ny kunskap ska utvecklas och uppmuntras bla med hjälp av IKT (informations- och kommunikationsteknik). Barnen får använda och utforska digitala verktyg på ett sätt som stimulerar deras utveckling och lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla delaktighet i planering och utvärdering. Barnens tankar och åsikter ska ligga till grund för utformningen av förskolans pedagogiska miljö.

På lång sikt ska detta vara ett arbetssätt som är väl förankrat med tydlig systematik. Det ska vara en naturlig del i den dagliga undervisningen.

Utvärdering sker genom att arbetslagen systematiskt följer upp sitt arbete. Det sammanfattas och analyseras när UG träffas (var 6:e vecka). Uppföljning, utvärdering och analys sker även på förskolans planeringsdagar.

Utvecklingsområde: Kvalitetsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolans arbetssätt för att analysera resultat av uppföljningar och utvärderingar ska utvecklas. Alla pedagoger ska känna sig delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet genom att ha ett ansvar utifrån deras olika roller.

Under läsåret 2022-23 arbetar vi med boken "Undervisning i förskolan, att skapa lärande undervisningsmiljöer" (Ann S Pihlgren, 2017).

Andra böcker som är stöd i vårt arbete med att utveckla kvaltetsarbetet; "Barnen i fokus i det systematiska kvalitetsarbetet" (Eriksson Bergström & Yourston, 2017) samt "Pedagogisk dokumentation, utvecklas och lära tillsammans" (Essén, Björklund & Olsborn Björby, 2020). Även Riktlinje - Roller & ansvar (Luleå kommun, 2020).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

På kort sikt ska Utvecklingsgruppen (UG) arbeta fram nya rutiner och dokument för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA). Pedagogerna prövar och utvärderar nya rutiner och dokument under ht 2022- vt 2023.

Alla pedagoger läser litteratur i ämnet som bearbetas kollegialt i reflektionsgrupper under läsåret.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt ska vi arbeta fram en tydlig struktur för vårt SKA med årshjul och dokument som bidrar till systematiken. Det ska finnas rutiner och tid avsatt för arbete med pedagogisk dokumentation och reflektionsgrupper.

På lång sikt har vi arbetat fram väl fungerande metoder och pedagogerna känner tillit till sin egen kompetens inom området.

Utvärdering sker genom att arbetslagen systematiskt följer upp sitt arbete. Det sammanfattas och analyseras när UG träffas (var 6:e vecka). Uppföljning, utvärdering och analys sker även på förskolans samverkansdagar.

Utvecklingsområde: Pedagogisk miljö - från inne till ute

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Våra förskolors pedagoger behöver utveckla varierande, utforskande, tillgängliga miljöer utomhus.
• Pedagogerna behöver utveckla undervisningen utomhus.

"Utemiljön ska ses som ett extra rum, en plats för pedagogisk verksamhet som erbjuder barnen andra möjligheter än inomhusmiljön" ("Lärande för hållbar utveckling" Sanne Björklund")

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Ta ett helhetsgrepp om utemiljön kring den fysiska miljön, pedagogens förhållningssätt, undervisning ute och hur kan en pedagogisk organisation se ut.
• Skapa variation i utmaningar för alla åldrar.
• Gemensamma workshops för pedagogerna kring förskolans utemiljö. Eventuellt studiebesök.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Pedagogerna reflekterar kring utomhusmiljön och vad barn blir i nuvarande miljö
På lång sikt: Vi ser en förändring i våra utomhusmiljöer samt pedagogernas förhållningssätt och organisation.

Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av Ska- verktygen (Ska=systematiskt kvalitetsarbete). Avstämning vid Ska-dagar med handledning oktober/februari.

Förskolornas pedagogiska strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Estetiska uttrycksformer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver förankra sin förståelse kring vikten av att designa undervisning med att vandra mellan olika estetiska uttrycksformer samt öka kunskap kring materialens grammatik, vilken estetisk uttrycksform passar för just den här designade undervisningen.

"När du använder din hand så växer "handens område" i hjärnan. Det får fart på det synaptiska flödet. Vi lär inte bara med med hjärnan utan även med ögonen, känseln, synen och kroppen. Ju fler sinnen som kopplas in, desto mer ökar de intellektuella krafterna." (Göran Lundborg, handkirurg)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop/reflektion med estetiska uttryck, flera tillfällen under året. Lerutbildning samt estetiskutbildning.

I LpFö 18 har de estetiska uttrycksformerna som bild, form, drama, rörelse, sång och dans ett tydligt fokus. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker , såväl digitala som andra. Estetiska uttrycksformer är ett verktyg för barns utveckling och lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Vi vill se barns alster och dokumentationer på processväggar där barnen arbetar med de estetiska uttrycksformerna.

Lång sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processvägg att barnen kan i en undervisningssituation arbeta parallellt med olika uttryck.

Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av Ska- verktygen. Avstämning vid Ska -dagar med handledning oktober/februari. Förskolornas pedagogiska strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagoger behöver utveckla processarbetet i undervisningen med barnen.
Genom ett projekterande förhållningssätt med utforskande av ett kooperativt, gemensamt innehåll under en längre tid leder det till ett fördjupat lärande.
Ett projekterande förhållningssätt är att förstå något i ett gemensamt sammanhang.

"Processorienterad undervisning erbjuder öppna, utforskande arbetssätt där barnens frågor, fascination och förväntan har en central plats" (Ekologins nyanser" Caiman, Björklund, Möller).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Processarbete tillsammans med pedagogista Martina Lundström med fokus på planerad undervisning i förskolan.
• Projekten ska leva under hela dagen och pågå under hela verksamhetsåret. Vi synliggör våra processer på förskolans processväggar tillsammans med barnen.
• Med stöd av ett gemensamt projektår skapas
  likvärdighet på områdets förskolor.
• Litteraturseminarium " Ekologins nyanser" Caiman, Björklund, Möller.
• Utbildning internt för reflektionsagenter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processvägg processarbeten och förbindelse mellan barnens olika spår.

Långsiktigt: Vi vill se och höra att barnen kan berätta om projektet.
Pedagogerna arbetar enligt projektåret.

Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av Ska- verktygen. Avstämning vid Ska -dagar med handledning oktober/februari.

Förskolornas pedagogiska strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Undervisning för språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

För kommande läsår tar vi fasta på det goda resultatet som de två senaste årens utvecklingsarbetet av "Undervisning i förskolan" utifrån Ann S. Pihlgrens bok har gett. Vi går vidare med hennes bok "Läsa, skriva och räkna i förskolan" och fördjupar våra kunskaper inom språkutveckling både teoretiskt, forskningsbaserat och via praktisk tillämpning.

Språk är ju ett av de viktigaste områdena i förskolans uppdrag, och har en framträdande roll i läroplanen eftersom språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Genom kollektiva reflektioner och praktisk tillämpning av samspelsteoretiskt förhållningssätt, vilket forskningen visar är en framgångsfaktor för en undervisning av hög kvalitet, kommer vårt utvecklingsområde för läsåret 2022/2023 vara Undervisning för språkutveckling.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Inom förskolans undervisning ska barnen få möjlighet att bland annat delta i högläsning och boksamtal, lek med bokstäver, språklekar enligt Bornholmsmodellen, samt estetiska lärprocesser med koppling till språkutveckling under ledning av förskolans pedagoger.

Samtliga pedagoger deltar i kompetensutveckling utifrån litteratur förankrad i forskning kring undervisning och metoder för språkutveckling. Kollektivt lärande sker vid förskolans arbetsplatsträffar, kompetensutvecklingsdagar samt vid pedagogernas reflektion över sin pedagogiska praktik tillsammans med arbetslag och barn i vardagsverksamheten.

Utvecklingsarbetet kopplas till relevant forskning och beprövad erfarenhet genom litteratur: "Läsa, skriva räkna i förskolan (2020)" A. S. Pihlgren. Pedagogerna kommer även att använda material från M. Heimer "Den betydelsefulla högläsningen", E. Ashby "Språkstimulera mera" samt M. Khousravi "Flerspråkighet - Alla barn, alla språk, alla dagar".

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Arbetet med att utveckla förskolans undervisning bidrar till att barnen får vara aktiva subjekt i sitt lärande i högre grad och uppleva företeelser på olika sätt med hjälp av språk, kropp och känslor.

De får möjlighet att ta del av en undervisning, som både stöttar deras språkliga utveckling men också utmanar dem att tänka vidare. En sådan undervisning ger barnen möjlighet både till utökad kunskap inom deras befintliga tankestrukturer, men bidrar också till kunskap där barnen tvingas justera gamla idéer och tankestrukturer och förflytta sig i den proximala utvecklingszonen till en ny nivå.

Förväntad effekt av den språkutvecklande undervisningen är att barnen visar nyfikenhet och intresse för läsning och skriftspråket, att de tolkar ordens betydelse och att de kan uttrycka sig med talspråket.

Arbetet kommer att följas upp genom att

• Pedagogerna i respektive arbetslag gör observationer/dokumentationer av det pedagogiska arbetet, samt genomför reflektioner och intervjuer tillsammans med barnen för att ta reda på vilken betydelse insatserna haft för barnen.
• Synpunkter och tankar från föräldrar vid samtal, utvecklingssamtal och enkäter samlas in.

Utvecklingsområde: Lekfull undervisning i lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver fortsätta utveckla vår undervisning både utomhus och inomhus. Detta vill vi ska ske på ett lekfullt sätt där vi även tar ställning till vilka teorier och förhållningssätt som stödjer vårt arbete.

En nyckel till omsorgsfull och lekfull undervisning av hög kvalitet är förskollärarens förmåga att balansera mellan planerad och spontan undervisning genom att tona in barnets tänkande, känslor och handlingar. (Skolverket, 2018)

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. (Skollagen 1 kap 4§)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagogerna ska delta på en kompetens- och utvecklingsdag hos Martina Lundström på Pedagogerian i Piteå. Eventuellt kan vi få lös ett par handledningstillfällen för de olika arbetslagen kring lärmiljöer.

Vi ska läsa relevant litteratur, bl.a. "Rum i förskolan -för barns lek och lärande" (Heikkilä m.fl.), se olika webinarium kring lärmiljöer, lyssna på poddar och läsa forskningsartiklar.

Vi ska organisera förskolans miljöer så vi underlättar för undervisning att ske både spontant och planerat, ute och inne. Vi ska tillsammans reflektera över våra miljöer, vårt material och vårt förhållningssätt med barnets bästa i fokus.

Vi organiserar och förändrar allt eftersom och behöver ta ställning till vilken progression som ska finnas mellan avdelningarna när det handlar om material och lärmiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att planera barnens utbildning så möjliggör vi för ett gemensamt förhållningssätt och en mer systematisk undervisning där kvaliteten och likvärdigheten ökar.

Att lärmiljöerna utvecklas, utifrån våra ställningstaganden och teoretiska utgångspunkter, så de blir likvärdiga och tillgängliga för alla barn.

Att arbetslagen följer upp, reflekterar och analyserar kontinuerligt i vårt systematiska kvalitetsarbete i lärplattformen Unikum.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Våra analyser visar att vi behöver fortsätta öka kvaliteten och likvärdigheten inom den egna förskolan och mellan förskolorna. För att vi ska kunna göra det behöver vi öka pedagogernas kunskaper kring systematiskt kvalitetsarbete och specifikt kring reflektioner och analyser. Det framgår också att vi har en otydlig organisation där pedagogerna behöver få förutsättningar att dokumentera och utvärdera för att synliggöra såväl sitt eget förhållningssätt som barnens utveckling och lärande.

I Läroplanen för förskolan (2018) står det att syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska lägga in våra planeringar och dokumentationer, kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet, i Unikum så vi samlar allt undervisningsmaterial på samma plats och därmed får lättare att reflektera och analyser det vi gjort, enskilt och som arbetslag.

Vi håller på att arbeta fram en organisation som ska stödja både den enskilda pedagogens reflektionstid samt att få en tätare systematik kring det kollegiala och kollektiva lärandet. Vi har en SKA-grupp sedan tidigare och från hösten även en Utvecklingsgrupp som tillsammans ska arbeta för utveckling på alla förskolor. Vi har handledning i båda grupperna av forskare Moa Frid från Luleå Tekniska Universitet.

Vi kommer att läsa relevant litteratur, t.ex. "Förskolan med barnet i centrum" (Eidevald & Palmgren) samt se olika webinarium, lyssna på poddar och läsa forskningsartiklar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att det kollegiala och kollektiva lärandet blir en naturlig del i arbetet för ökad kvalitet och likvärdighet .

Att kvaliteten på utbildningen och undervisningen ökar när pedagogerna får en systematik för reflektioner och analyser.

Att förenkla det systematiska kvalitetsarbetet för pedagogerna när alla processverktyg ligger samlat i lärplattformen Unikum.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Det är viktigt att utveckla förskolans kvalitet och därmed öka barnens möjligheter till god omsorg, utveckling och lärande.

Alla arbetslag fördjupar analyser av de pedagogiska dokumentationerna i Unikum för att fortsätta kvalitets-och utvecklingsarbetet när det gäller undervisning.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.

Organisering: Det förutsätter tillgång till pedagogista som handleder utvecklingsarbetet för arbetslagen vid planeringar och uppföljningar. Förskolan väljer att samtliga pedagoger ska läsa gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet, "Det synliga barnet" av Martina Lundström.

Även förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling och litteraturseminarier.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnens arbete och utveckling synliggörs än tydligare genom dokumentationer av barnens aktiviteter, tankar och undersökande.

Alla pedagoger är delaktiga genom att vi dokumenterar och analyserar i Unikum.

Analyser bidrar till fortsatt utveckling och fortsatta prioriteringar inom förskolan.

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.

Språkutvecklingsarbetet har gett gott resultat både för pedagoger och barn. Det är ett viktigt område att fortsätta med för det är grunden för allt att ha ett bra språk, stort ordförråd och ordförståelse.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.

Organisering: Det förutsätter tillgång till pedagogista som handleder utvecklingsarbetet för arbetslagen vid planeringar och uppföljningar. Förskolan väljer att samtliga pedagoger ska läsa gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet, "Det synliga barnet" av Martina Lundström.

Även förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling och litteraturseminarier.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling - såväl ekonomisk och social som miljömässig.

Barnen förväntas få använda fler språk och uttryckssätt i undervisningen för att stärka den språkliga utvecklingen.

Arbetet följs upp i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet genom Unikum, pedagogistans handledningar samt att rektor följer arbetslagens arbete.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska verka för att ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.

De senaste åren har fokus varit lärmiljöerna inomhus för att öka barnens delaktighet och inflytande.

Att skapa en förståelse hos barnen på hur vi vårdar miljön såväl inne som ute är ett utvecklingsområde inför läsåret.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Lärmiljöernas roll i undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.

Organisering: Det förutsätter tillgång till pedagogista som handleder utvecklingsarbetet för arbetslagen vid planeringar och uppföljningar. Förskolan väljer att samtliga pedagoger ska läsa gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet, "Det synliga barnet" av Martina Lundström.

Även förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling och litteraturseminarier. Pedagogerna lär sig mer om lärmiljöer och hur dessa kan stötta barnens lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling - såväl ekonomisk och social som miljömässig.

Barnen förväntas få kreativa och lustfyllda lärmiljöer som bidrar i undervisningen och barnens lärande.

Arbetet följs upp i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet genom Unikum, pedagogistans handledningar samt att rektor följer arbetslagens arbete.

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan behöver erbjuda barnen en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Samt få möjlighet att utforska skriftspråk och olika symbolers betydelse genom språkutvecklande arbetssätt.

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt, Lpfö 18.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Genom det fortsatta arbetet med språkutvecklande arbetssätt så fördjupas pedagogernas kunskap.Vi fortsätter att kompetensutvecklas via:

• Gemensam litteratur av M. Heimer "Den betydelsefulla högläsningen" samt E. Ashby "Språkstimulera mera" inkl. föreläsning.
• Vi tar del av försläsningar av E. Ashby "Språkstimulera mera samt Resurscentrum "Den viktiga högläsningen".

Skapa en tydlig organisation över hur vi strukturerar upp arbetet med barnen och ansvaret mellan oss pedagoger. Vi delar oss i mindre barngrupper för att skapa möjlighet att ta tillvara på barnets nyfikenhet och intresse.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att vi pedagoger får en fördjupad förståelse för språket och högläsningens betydelse och möjligheter för barns lärande och utveckling.

Vårt mål är att ge varje barnen förutsättningar att utveckla ett intresse för läsning och skriftspråket.

Vi kommer att synliggöra våra utvecklingsområden och dess effekter genom att vi systematiskt och kontinuerligt dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan behöver utveckla lärmiljöerna så att det är mer tillgängliga, inspirerande och lockar till lärande. I Lpfö 18 så lyfter man fram lärmiljöns betydelse och hur de ska stödja barns lärande och utveckling.

Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang. Lpfö 18

Lärmiljöns utformning har stor betydelse för barns utveckling betonar Vikingsen (2020).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Genom att läsa litteratur "Rum för lärande" av Katinka Vikingsen samt genom handledning av pedagogista som stöd i att utveckla förskolans lärmiljöer. Genom handledning av pedagogista skapas förutsättningar för en ökad förståelse hos pedagogerna för lärmiljöns betydelse för barns utveckling och lärande.

Vi ska organisera för och synliggöra vårt projekt Sagor i vår lärmiljö, detta genom att observera vilken miljö vi erbjuder idag och hur vi kan utveckla den med fokus på projektet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att lärmiljöerans utformning bättre bidrar till barns delaktighet och inflytande, samt att de gynnar barnens lärande och utveckling. Där våra lärmiljöerna är föränderliga och utgår från barnens intressen och behov.

Vi förväntar oss att miljön ska synliggöra vårt projekt så att barnen ges förutsättningar att utforska projektets innehåll under hela dagen, och därmed utveckla ett intresse för språket.

Vi kommer att synliggöra våra utvecklingsområden och dess effekter genom att vi systematiskt och kontinuerligt dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen.

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk och kommunikation.
Att kunna uttrycka sig är en förutsättning för att delta i samhället och göra sin röst hörd. När barnen får använda sitt språk i positiva sammanhang stärks även deras självkänsla.

Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring. Vi har sett att användandet av AKK har gett goda resultat, barnen har börjat använda sig av fler kommunikationssätt och även stärkts i det verbala språket. Forskning visar att språkutvecklingen kan underlättas genom genom olika strategier för att skapa en språkstimulerande miljö.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

För att gynna barnens språkutveckling har vi på Kristallens förskola valt att lägga tyngdpunkten på att ge barnen möjlighet att kommunicera med alternativ kommunikation såsom bildstöd, tecken som stöd, samt böcker och digitala verktyg. Vi kommer att arbeta med att utveckla barnens förmåga att uttrycka sin vilja, och att sätta ord på olika begrepp och känslor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att barnen erbjuds många olika sätt att kommunicera förväntar vi oss att barnen utvecklar en ökad förmåga att kunna uttrycka sina tankar och åsikter i kontakten med sin omgivning. Genom undervisning som är språkutvecklande hoppas vi kunna ser ett ökat intresse för språk. Vi vill kunna höra att barnen använder nya ord och visar en ökad förståelse för kommunikation i olika former.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lärmiljön i förskolan består av en fysisk miljö, en social miljö och en pedagogisk miljö som tillsammans skapar förutsättningar för lärande. När de tre delarna är i samklang är förutsättningarna för barnets utbildning mest gynnsam. En tydligt utformad miljö med olika stödstrukturer, ger barnen svar på de pedagogiska frågorna kring vad som ska ske på förskolan och hur.

Vi har sett att en genomtänkt fysisk och pedagogisk miljö ökar det sociala samspelet mellan barnen. Vi ser också att barnen själva använder bildstöd då detta erbjuds och används av de vuxna vid undervisningstillfällen.
Forskning visar att varje barn/elev behöver vara trygg med svaren på frågorna; Var? Med vem? Vad ska jag göra? Vad ska jag lära? Hur? När? Hur länge? samt Vad ska jag göra sen? (Valsö & Malmgren 2019).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska utforma tydliga lärmiljöer, där ett gott socialt klimat med goda relationer råder. Miljön ska vara begriplig, skapa meningsfullhet och gynna barnets självständighet utifrån intressen. Vi kommer att göra anpassningar i lärmiljön för att öka inkluderingen med hjälp av tydliggörande pedagogik. Vi kommer att använda oss av olika stödstrukturer som t.ex schema och bildstöd.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss ett större lugn hos barnen, då de inte längre behöver fundera över vad som ska ske under dagen. Vi hoppas på att kunna se att barnen vågar provar på nya saker. Vi vill se att gemenskapen i gruppen ökar och att barnen visar intresse för varandra. Genom att göra barnens lärmiljöer inkluderande och tillgängliga vill vi att barnen ska få förutsättningar för lärande och känna sig delaktiga och inkluderade.

Utvecklingsområde: Kommunikation och språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Barn ska kunna utveckla sina kommunikativa förmågor, deras vardag i utbildningen blir begripliga och förutsägbar för alla barn. Barnen får möjligheter att göra val och uttrycka sina känslor och tankar.

Barn i förskoleålder har en intensiv och viktig period i språkutvecklingen enligt forskning. Förskolan är en viktig arena för språk- och kommunikationsutveckling och har stora möjligheter att stärka barns språkliga och kommunikativa förmågor. Förskolan kan i alla avseenden stötta barns utveckling av kommunikativa förmågor genom lärmiljöerna, kompetenta pedagoger och i undervisningen och den sociala samvaron. Kommunicerar gör vi hela tiden, barnens rätt till att öva sin kommunikativa förmåga är ett viktigt verktyg för att ta sin roll i ett demokratiskt samhälle.

Läroplanen, Lpfö 18 2:2, lyfter särskilt följande förmågor som förskolan avser att fördjupa sig inom:

• Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång , musik och dans.
• Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi som arbetar i förskolan använder språket på ett medvetet sätt i mötet med barnen, därför riktar vi särskilt fokus på språkutveckling där barnen kan öva sin förståelse av ord och begrepp.
Barnen ska få uppleva:

• Fundera; fascineras, fråga och fantisera.
• Utforska; undersöka och upptäcka.
• Begripa; betyda, benämna och berätta

Detta gör vi genom att erbjuda barnen olika arbetssätt för att kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, sång, musik och rörelse.

Genom undervisningsgrupper och miljöer som utmanar barnen, samtal, reflektioner, repetitioner och multimodala intryck och uttryck ska barnen ges gemensamma erfarenheter och upplevelser av föremål och sammanhang, bilder, filmer och ordbilder. Att barn får tillgång till att flera gånger prova och utveckla olika former att uttrycka och kommunicera i förskolan som stärker barnen i sin kommunikation och ger mervärde i deras lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ge god grund för barns språkutveckling genom kommunikation i olika sammanhang och med olika uttrycksformer förväntar vi oss att det visar sig i hur barnen kommunicerar och använder sitt språk.

Att vi organiserat för att barn fått möjlighet att

• öva och utveckla olika former av uttryck och kommunikation i förskolan
• leka och vara i socialt samspel
• stärka och utvecklas i sin utveckling när de får fundera, utforska och begripa tillsammans och enskilt med barn och vuxna.

När barnen använder sig av olika verktyg/sätt och kommunicera i det sociala samspelet.

Uppföljning sker systematiskt en gång i månaden i gemensamt dokument med resultat, analys och vidareutveckling.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

För att kunna säkerställa barnens rätt till kvalitativ undervisning behöver vi utveckla våra dokumentationer, ge alla förutsättningar att göra pedagogiska dokumentationer och kvalitativa analyser, detta för att göra barnen delaktiga i kvalitetsarbetet och i sitt eget lärande.
Lpfö -18 2.6 Våra riktlinjer är att arbetslaget ska följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Dokumentera tillsammans med barnen, reflektera tillsammans med barnen.
• Handledning i arbetslag och individuellt kring pedagogiska dokumentationer.
• Föreläsning av Martina Lundström samt litteraturläsning av den samme, "Det synliga barnet - barns perspektiv på kvalitetsarbete". Vi väljer att fokusera på avsnitten om dokumentation/reflektion/analys.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att alla pedagoger kan dokumentera i UNIKUM och att vi där kan följa barnens lärprocesser.
• Att barnen involveras i det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver använda flera olika språk i vår kommunikation - flera olika estetiska uttryckssätt för allas rätt att uttrycka sig.
Vi behöver se till att dessa uttryckssätt finns tillgängliga i våra miljöer.

Lpfö -18: Ge barnen förutsättning att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, drama, rörelse, sång musik och dans.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Skapa miljöer tillsammans med barnen som främjar olika estetiska uttryckssätt.
• Workshops kring olika estetiska uttryckssätt på stängdagar.
• Kollegialt lärande, inspirera varandra.
• Handledning
• Föreläsning med Martina Lundström
• Läsa "Det synliga barnet - barns perspektiv i kvalitetsarbetet. Ställa oss frågan HUR lyssnar vi på barnen?
• "Barnens rättighetsdokument" tänker vi ska ge oss vägledning i arbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnen känner sig bekväm med att uttrycka sig och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer, så som bild, sång, musik, dans etc.
• Att miljön bjuder in till olika estetiska uttryckssätt.
• Att material finns tillgängligt och att barnen har inflytande och ges möjlighet att ansvara över detta.

Utvecklingsområde: Barns inflytande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver ge barnen ökat inflytande över dokumentationer och att reflektera kring utbildningen.

Lpfö -18: Vi behöver stärka barnens förmåga att lyssna och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.

Utifrån barnkonventionen kap 12; Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska respekteras.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Involvera barnen i dokumentationsarbetet.
  HUR undervisar vi förmågan att lyssna?
• Introducera arbetssätt som främjar lyssnade.
• Vi läser "Det synliga barnet" Martina Lundström och reflekterar tillsammans kring valda kapitel.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att pedagogerna möjliggör för barnen att vara delaktiga i dokumenterande, reflektion och att lyssna in andras uppfattningar.
• Att barnen ges tillfälle att dokumentera och reflektera över sitt lärande.
• Att barnen lyssnar in och reflekterar över andras uppfattningar samt ges möjlighet att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.

Utvecklingsområde: Pedagogisk miljö från inne till ute

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Våra förskolors pedagoger behöver utveckla varierande, utforskande, tillgängliga miljöer utomhus.
Pedagogerna behöver utveckla undervisningen utomhus.

"Utemiljön ska ses som ett extra rum, en plats för pedagogisk verksamhet som erbjuder barnen andra möjligheter än inomhusmiljön" "Lärande för hållbar utveckling" Sanne Björklund".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Ta ett helhetsgrepp om utemiljön kring den fysiska miljön, pedagogens förhållningssätt, undervisning ute och hur kan en pedagogisk organisation se ut.
• Skapa variation i utmaningar för alla åldrar.
• Gemensamma workshops för pedagogerna kring förskolans utemiljö. Eventuellt studiebesök.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Pedagogerna reflekterar kring utomhusmiljön och vad barn blir i nuvarande miljö.

På lång sikt: Vi ser en förändring i våra utomhusmiljöer samt pedagogernas förhållningssätt och organisation

Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av - Ska- verktygen (Ska = systematiskt kvalitetsarbete). Avstämning vid Ska-dagar med handledning oktober/februari. Pedagogisk strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Estetiska uttrycksformer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver förankra sin förståelse kring vikten av att designa undervisning med att vandra mellan olika estetiska uttrycksformer samt öka kunskap kring materialens grammatik, vilken estetisk uttrycksform passar just för den här designade undervisningen.
"När du använder din hand så växer "handens område" i hjärnan. Det får fart på det synaptiska flödet. Vi lär inte bara med med hjärnan utan även med ögonen, känseln, synen och kroppen. Ju fler sinnen som kopplas in, desto mer ökar de intellektuella krafterna." (Göran Lundborg, handkirurg)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop/reflektion med estetiska uttryck, flera tillfällen under året. Lerutbildning samt estetiskutbildning.

I LpFö 18 har de estetiska uttrycksformerna som bild, form, drama, rörelse, sång och dans ett tydligt fokus. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker , såväl digitala som andra. Estetiska uttrycksformer är ett verktyg för barns utveckling och lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Vi vill se barns alster och dokumentationer på processväggar där barnen arbetar med de estetiska uttrycksformerna.

Lång sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processvägg att barnen kan i en undervisningssituation arbeta parallellt med olika uttryck.

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagoger behöver utveckla processarbetet i undervisningen med barnen.
Genom ett projekterande förhållningssätt med utforskande av ett kooperativt, gemensamt innehåll under en längre tid leder det till ett fördjupat lärande.
Ett projekterande förhållningssätt är att förstå något i ett gemensamt sammanhang.

"Processorienterad undervisning erbjuder öppna, utforskande arbetssätt där barnens frågor, fascination och förväntan har en central plats " "Ekologins nyanser" Caiman, Björklund, Möller.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Processarbete tillsammans med pedagogista Martina Lundström med fokus på planerad undervisning i förskolan.

Projekten ska leva under hela dagen och pågå under hela verksamhetsåret. Vi synliggör våra processer på förskolans processväggar tillsammans med barnen.

Med stöd av ett gemensamt projektår skapas
likvärdighet på områdets förskolor.

Litteraturseminarium " Ekologins nyanser" Caiman, Björklund, Möller.

Utbildning internt för reflektionsagenter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processvägg processarbeten och förbindelse mellan barnens olika spår.

Långsiktigt: Vi vill se och höra att barnen kan berätta om projektet.
Pedagogerna arbetar enligt projektåret.

Utvecklingsområde: Barns inflytande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Skollag, Läroplan för förskolan samt Barnkonventionen har barn rätt till delaktighet och inflytande i förskolan. Genom att arbeta med detta område vill vi ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.

Det finns ett stort intresse bland pedagogerna att arbeta mer med barns delaktighet och inflytande. De vill utveckla arbetsformer där barnen blir mer delaktiga och deras idéer syns i den dagliga undervisningen.

Vi använder oss av boken "Utveckla barns inflytande - verktyg i förskolan" (Biteus & Engholm, 2016). Boken kopplar ihop forskning med beprövad erfarenhet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi fortsätter arbetet med att utveckla pedagogisk dokumentation och observation. Arbetar med att ta fram rutiner och metoder för detta under ht 2022-vt 2023.

Barns förmåga att kommunicera och söka ny kunskap ska utvecklas och uppmuntras bla med hjälp av IKT (informations- och kommunikationsteknik). Barnen får använda och utforska digitala verktyg på ett sätt som stimulerar deras utveckling och lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla delaktighet i planering och utvärdering. Barnens tankar och åsikter ska ligga till grund för utformningen av förskolans pedagogiska miljö.

På lång sikt ska detta vara ett arbetssätt som är väl förankrat med tydlig systematik. Det ska vara en naturlig del i den dagliga undervisningen.

Utvärdering sker genom att arbetslagen systematiskt följer upp sitt arbete. Det sammanfattas och analyseras när UG träffas (var 6:e vecka). Uppföljning, utvärdering och analys sker även på förskolans planeringsdagar.

Utvecklingsområde: Kvalitetsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolans arbetssätt för att analysera resultat av uppföljningar och utvärderingar ska utvecklas. Alla pedagoger ska känna sig delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet genom att ha ett ansvar utifrån deras olika roller.

Under läsåret 2022-23 arbetar vi med boken "Undervisning i förskolan, att skapa lärande undervisningsmiljöer" (Ann S Pihlgren, 2017).

Andra böcker som är stöd i vårt arbete med att utveckla kvaltetsarbetet; "Barnen i fokus i det systematiska kvalitetsarbetet" (Eriksson Bergström & Yourston, 2017) samt "Pedagogisk dokumentation, utvecklas och lära tillsammans" (Essén, Björklund & Olsborn Björby, 2020). Även Riktlinje - Roller & ansvar (Luleå kommun, 2020).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

På kort sikt ska Utvecklingsgruppen (UG) arbeta fram nya rutiner och dokument för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA). Pedagogerna prövar och utvärderar nya rutiner och dokument under ht 2022- vt 2023.

Alla pedagoger läser litteratur i ämnet som bearbetas kollegialt i reflektionsgrupper under läsåret.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt ska vi arbeta fram en tydlig struktur för vårt SKA med årshjul och dokument som bidrar till systematiken. Det ska finnas rutiner och tid avsatt för arbete med pedagogisk dokumentation och reflektionsgrupper.

På lång sikt har vi arbetat fram väl fungerande metoder och pedagogerna känner tillit till sin egen kompetens inom området.

Utvärdering sker genom att arbetslagen systematiskt följer upp sitt arbete. Det sammanfattas och analyseras när UG träffas (var 6:e vecka). Uppföljning, utvärdering och analys sker även på förskolans samverkansdagar.

Utvecklingsområde: Hållbar framtid

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill fortsätta utveckla och befästa den transdisciplinära förståelsen för alla tre perspektiv i Hållbar Framtid - ekologisk, social och ekonomisk känslighet.
Inom området vill vi även fortsätta utveckla begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati.

Vi har en organisation som stödjer ett kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell där allt är transparent.

Vi tar del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året som vi arbetar med i våra Lär- och SKA-grupper. Det stödjer vårt arbete med utvecklingsområdet. Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som är kopplat till vårt arbete.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Läroplanen och Barnkonventionen samt vill att en positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör påverkar en Hållbar Framtid och förskolan som demokratisk mötesplats.

Varje arbetslag har en processplan med mål, syfte, strategier och analysfrågor kopplat till utvecklingsområdet, som pedagoger bär med sig i mötet med barnen. Pedagogisk dokumentation visar på effekter utifrån det vi erbjuder i vardags- och planerad undervisning.

Kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell. Vi har också handledning kontinuerligt av pedagogista för alla arbetslag kring SKA.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad medvetenhet kring den transdisciplinära förståelsen för området Hållbar Framtid samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati så att det omsätts i arbetet med barnen. Det ska synas i förhållningssätt, organisation, miljöer och material samt omsorgen om detta för att skapa en likvärdig utbildning och en demokratisk, social och kulturell arena med mötesplatser ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och de effekter det ger i utbildningen och undervisningen genom det systematiska kvalitetsarbetet som sker kontinuerligt genom reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar ivår Helhetsmodell och i SKA-grupperna, där vår pedagogista handleder pedagogerna.

Utvecklingsområde: 100-språklig Kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill fortsätta utveckla och befästa en förståelse kring hundraspråklig kommunikation där alla uttryckssätt ingår. Inom området vill vi även fortsätta utveckla begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati.

Vi har en organisation som stödjer ett kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell där allt är transparent.

Vi tar del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året som vi arbetar med i våra Lär- och SKA-grupper. Det stödjer vårt arbete med utvecklingsområdet. Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som är kopplat till vårt arbete.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till läroplanen och vill att utbildningen ska ge barnen förutsättningar och möjligheter att kunna tänka, lära, reflektera, uppleva, gestalta samt kommunicera, lyssna och förhandla i olika sammanhang och för skilda syften genom olika uttrycksformer ur ett demokratiskt perspektiv.

Varje arbetslag har en processplan med mål, syfte, strategier och analysfrågor kopplat till utvecklingsområdet, som pedagoger bär med sig i mötet med barnen. Pedagogisk dokumentation visar på effekter utifrån det vi erbjuder i vardags- och planerad undervisning.

Kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell. Vi har också handledning kontinuerligt av
pedagogista för alla arbetslag kring SKA.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad förståelse kring en Hundraspråklig Kommunikation samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati, där alla uttryckssätt ingår så att de omsätts i arbetet med barnen. Vi förväntar oss att pedagogerna har ett förhållningssätt där olikheter berikar och där tillsammansskapet och långsamheten är en förutsättning.

Vi synliggör utvecklingsområdet och de effekter det ger i utbildningen och undervisningen genom det systematiska kvalitetsarbetet som sker kontinuerligt genom reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar ivår Helhetsmodell och i SKA-grupperna, där vår pedagogista handleder pedagogerna.

Utvecklingsområde: Estetiska lärprocesser

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom reflektion, dokumentation och observationer har vi sett en efterfråga av det hos barnen. Vi ser också att vi pedagoger behöver utmana och fördjupa utbildningen inom bild och form som t.ex. lera, kolpennor m.m.

Litteratur och forskning vi utgår ifrån: Formulera - Karin Furness

Undervisningsstrategier i förskola - Ann S Pihlgren.

Det synliga barnet - Martina Lundström.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kort sikt: Säkerställa att det finns tillgång till material och redskap. Samt pedagogerna behöver även fördjupa sina kunskaper inom området för att kunna erbjuda barnen materialkännedom.

Lång sikt: Ha en miljö där materialet kan finnas framme tillgängligt i miljöerna.

All personal och barn tillsammans, arbetar med att utveckla, undersöka och känna nyfikenhet och glädje inom det estetiska området. För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i reflektion, material och att miljön är föränderlig och rik på "verktyg", samt vara lyhörda för barns tankar samt samverka

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Materialkännedom

Lång sikt: Att barnen väljer det materialet. Kommunicera, uppleva och gestalta upplevelser med hjälp av bild och form.

Uppföljning och utvärdering sker genom dokumentationer och reflekterande samtal, i arbetslagen och under SKA-vecka då vi har avstämning. Detta gäller all personal, men ansvaret ligger på förskolläraren. Arbetet sker i förskolans dokumentationsunderlag samt i Unikum.

Utvecklingsområde: Teknik i vardagen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom reflektion, dokumentation och observation har vi sett en efterfrågan hos barnen och att vi pedagoger behöver utmana och fördjupa utbildningen inom teknik i vardagen. Utifrån barnens intresse och nyfikenhet ser vi att vi börjar med lutande planet.

Litteratur och forskning vi utgår ifrån: Teknikdidaktik. "Genom händelsekedjor kan barnen med sina sinnen utveckla kunskaper om hur hävstången, fjädern, lutande planet , kugghjulet och andra tekniska principer fungerar och kan användas". Granvik 2010

Undervisningsstrategier i förskolan - Ann S Pihlgren.

Det synliga barnet - Martina Lundström.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kort sikt: Göra i ordning miljöerna både inne och ute så att barnen får möjlighet att utforska lutande planet. Uppmärksamma, samtala och reflektera med barnen om begreppet.

Lång sikt: Hålla miljöerna uppdaterade i takt med att barnens kunskaper fördjupas. Kombinera med någon/några av de andra fem mäktiga maskinerna så som hjulet, hävstången, skruven, kilen.

All personal och barn tillsammans, arbetar med att utveckla, undersöka och känna nyfikenhet och glädje inom området teknik i vardagen. För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i reflektion, material och att miljön är föränderlig och rik på "verktyg", samt vara lyhörda för barns tankar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Att miljön inspirerar och möjliggör för barn att utforska lutande planet.

Lång sikt: Att barnen får uppleva och får en möjlighet att förstå lutande planets möjligheter samt att de kan se och använda sig av ett lutande plan för att lösa ett problem.

Uppföljning och utvärdering sker genom dokumentationer och reflekterande samtal, i arbetslagen och under SKA-vecka då vi har avstämning. Detta gäller all personal, men ansvaret ligger på förskolläraren. Arbetet sker i förskolans dokumentationsunderlag samt i Unikum.

Utvecklingsområde: Pedagogisk miljö från inne till ute

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Våra förskolors pedagoger behöver utveckla varierande, utforskande, tillgängliga miljöer utomhus.
Pedagogerna behöver utveckla undervisningen utomhus.

"Utemiljön ska ses som ett extra rum, en plats för pedagogisk verksamhet som erbjuder barnen andra möjligheter än inomhusmiljön" "Lärande för hållbar utveckling" Sanne Björklund".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Ta ett helhetsgrepp om utemiljön kring den fysiska miljön, pedagogens förhållningssätt, undervisning ute och hur kan en pedagogisk organisation se ut.
• Skapa variation i utmaningar för alla åldrar.
• Gemensamma workshops för pedagogerna kring förskolans utemiljö. Eventuellt studiebesök.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Pedagogerna reflekterar kring utomhusmiljön och vad barn blir i nuvarande miljö.

På lång sikt: Vi ser en förändring i våra utomhusmiljöer samt pedagogernas förhållningssätt och organisation

Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av - Ska- verktygen (Ska = systematiskt kvalitetsarbete). Avstämning vid Ska-dagar med handledning oktober/februari. Pedagogisk strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Estetiska uttrycksformer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver förankra sin förståelse kring vikten av att designa undervisning med att vandra mellan olika estetiska uttrycksformer samt öka kunskap kring materialens grammatik, vilken estetisk uttrycksform passar just för den här designade undervisningen.
"När du använder din hand så växer "handens område" i hjärnan. Det får fart på det synaptiska flödet. Vi lär inte bara med med hjärnan utan även med ögonen, känseln, synen och kroppen. Ju fler sinnen som kopplas in, desto mer ökar de intellektuella krafterna." (Göran Lundborg, handkirurg)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop/reflektion med estetiska uttryck, flera tillfällen under året. Lerutbildning samt estetiskutbildning.

I LpFö 18 har de estetiska uttrycksformerna som bild, form, drama, rörelse, sång och dans ett tydligt fokus. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker , såväl digitala som andra. Estetiska uttrycksformer är ett verktyg för barns utveckling och lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Vi vill se barns alster och dokumentationer på processväggar där barnen arbetar med de estetiska uttrycksformerna.

Lång sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processvägg att barnen kan i en undervisningssituation arbeta parallellt med olika uttryck.

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagoger behöver utveckla processarbetet i undervisningen med barnen.
Genom ett projekterande förhållningssätt med utforskande av ett kooperativt, gemensamt innehåll under en längre tid leder det till ett fördjupat lärande.
Ett projekterande förhållningssätt är att förstå något i ett gemensamt sammanhang.

"Processorienterad undervisning erbjuder öppna, utforskande arbetssätt där barnens frågor, fascination och förväntan har en central plats " "Ekologins nyanser" Caiman, Björklund, Möller.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Processarbete tillsammans med pedagogista Martina Lundström med fokus på planerad undervisning i förskolan.

Projekten ska leva under hela dagen och pågå under hela verksamhetsåret. Vi synliggör våra processer på förskolans processväggar tillsammans med barnen.

Med stöd av ett gemensamt projektår skapas
likvärdighet på områdets förskolor.

Litteraturseminarium " Ekologins nyanser" Caiman, Björklund, Möller.

Utbildning internt för reflektionsagenter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processvägg processarbeten och förbindelse mellan barnens olika spår.

Långsiktigt: Vi vill se och höra att barnen kan berätta om projektet.
Pedagogerna arbetar enligt projektåret.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Det är viktigt att utveckla förskolans kvalitet och därmed öka barnens möjligheter till god omsorg, utveckling och lärande.

Alla arbetslag fördjupar analyser av de pedagogiska dokumentationerna i Unikum för att fortsätta kvalitets-och utvecklingsarbetet när det gäller undervisning.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.

Organisering: Det förutsätter tillgång till pedagogista som handleder utvecklingsarbetet för arbetslagen vid planeringar och uppföljningar. Förskolan väljer att samtliga pedagoger ska läsa gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet, "Det synliga barnet" av Martina Lundström.

Även förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling och litteraturseminarier.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnens arbete och utveckling synliggörs än tydligare genom dokumentationer av barnens aktiviteter, tankar och undersökande.

Alla pedagoger är delaktiga genom att vi dokumenterar och analyserar i Unikum.

Analyser bidrar till fortsatt utveckling och fortsatta prioriteringar inom förskolan.

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Språkutvecklingsarbetet har gett gott resultat både för pedagoger och barn. Det är ett viktigt område att fortsätta med för det är grunden för allt att ha ett bra språk, stort ordförråd och ordförståelse. Barnen behöver utmanas med fler estetiska utryckssätt.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.

Organisering: Det förutsätter tillgång till pedagogista som handleder utvecklingsarbetet för arbetslagen vid planeringar och uppföljningar. Förskolan väljer att samtliga pedagoger ska läsa gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet, "Det synliga barnet" av Martina Lundström.

Även förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling och litteraturseminarier. Pedagogerna lär sig mer om estetiska uttryckssätt och hur det kan stötta barnens lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom olika estetiska uttryckssätt och en utforskande lärmiljö vill vi öka barnens förståelse för vikten av hållbara relationer mellan människa och natur.

Barnen förväntas få använda fler språk och uttryckssätt i undervisningen för att stärka den språkliga utvecklingen.

Arbetet följs upp i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet genom Unikum, pedagogistans handledningar samt att rektor följer arbetslagens arbete.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande.

De senaste åren har fokus varit lärmiljöerna inomhus. Arbetslagen har kommit olika långt i sitt utvecklingsarbete av lärmiljöerna, vi behöver öka det kollegiala och kollektiva lärandet.

Lärmiljö utomhus är ett utvecklingsområde inför läsåret.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Lärmiljöernas roll i undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.

Organisering: Det förutsätter tillgång till pedagogista som handleder utvecklingsarbetet för arbetslagen vid planeringar och uppföljningar. Förskolan väljer att samtliga pedagoger ska läsa gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet, "Det synliga barnet" av Martina Lundström.

Även förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling och litteraturseminarier. Pedagogerna lär sig mer om lärmiljöer och hur dessa kan stötta barnens lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom olika estetiska uttryckssätt och en utforskande lärmiljö vill vi öka barnens förståelse för vikten av hållbara relationer mellan människa och natur.

Barnen förväntas få kreativa och lustfyllda lärmiljöer som bidrar i undervisningen och barnens lärande.

Arbetet följs upp i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet genom Unikum, pedagogistans handledningar samt att rektor följer arbetslagens arbete.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Skollagen ska förskolan vara likvärdig utifrån tre grundläggande aspekter: Barn ska ha lika tillgång till, och lika kvalitet i, en utbildning som också ska verka kompenserande (Sven Persson).
Skolinspektionen skriver att kvalitet inkluderar barns samspel och lek i stimulerande miljö, att det är viktigt att barn utmanas och får utforska i meningsfulla sammanhang. Leken ska ha en central plats i utbildningen.

Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan begränsningar av könsstereotypa uppfattningar. Miljön i förskolan ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela, utforska, väcka nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära (Lpfö 18).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genom att observera, lyssna in barnen, vara närvarande och härvarande pedagoger utveckla lärmiljöerna utifrån barnens intressen.
• Processa fram gemensamma begrepp för lärmiljön- omsätta dessa i utbildningen.
• Medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet.
• Utifrån pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen titta tillbaka, ställa nya frågor och utmana vårt tänkande kring barnens möten med närmiljöerna.
• Ta fram och utveckla gemensamma ställningstaganden kring lärmiljöer som bygger på teorier utifrån vår Kompass.

Gemensam litteratur: Den synliga förskolan (Martina Lundstöm Handledning av pedagogista.
Resursenheten/Kompetenscentrum.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att en jämställd, likvärdig och tillgänglig lärmiljö utvecklats i förskolan utifrån gemensamma framtagna begrepp.
• Att lärmiljön ute- och inne ger barnen oberoende av könstillhörighet möjlighet till samarbete och utforskande samt väcker barnens nyfikenhet och kreativitet till att lära och utvecklas.
• Att barnen oberoende av könstillhörighet getts tid, rum och ro för lek som utvecklar samarbete, kommunikation och välbefinnande.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg/unikum. Handledning av pedagogista.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska erbjuda barnen en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring (Lpfö 18).

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
-intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt utveckla sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa (Lpfö 18 sid 14).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Att barnen fått utrymme och möjlighet att samtala, ifrågasätta och tolka berättelser, bilder och texter för att väcka deras intresse oberoende av könstillhörighet.

Att barnen fått möjlighet att uppleva, utforska olika berättelser, bilder och texter på många olika sätt oberoende av könstillhörighet.

Alla enheter har SKA-nedslag systematiskt fördelade över året.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg/Unikum. Handledning av pedagogista vid olika tillfällen för arbetslaget och kollegialt under SKA-dagen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att en jämställd, likvärdig och tillgänglig språkmiljö utvecklats i förskolan utifrån gemmensamma ställningstagande.
• Att barnen fått utrymme och möjlighet att samtala, ifrågasätta och tolka berättelser, bilder och texter för att väcka deras intresse oberoende av könstillhörighet.
• Att barnen fått möjlighet att uppleva, utforska olika berättelser, bilder och texter på många olika sätt oberoende av könstillhörighet.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg/Unikum. Handledning av pedagogista.

Utvecklingsområde: Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska ge alla barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde samt de mänskliga rättigheterna. Att stärka barnen i sin utveckling samt arbeta med alla barns lika värde lägger grunden för barnens fortsatta utveckling.
Forskning: T.ex. E. Doverborg och I. Pramling Samuelsson, om vikten av att förstå barns tankar.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolans utbildning fokuserar på att uppmärksamma "Allas lika värde" i olika sammanhang, både i spontan och planerad undervisning. Detta arbete sker i barngruppen, i olika aktiviteter och projektgrupper. Arbetet följer förskolans årshjul och det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentationer sker inom ramen för kvalitetsarbetet och genom pedagogiska planeringar och lärloggar ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

En utbildning där normer och värden genomsyrar allt och alla ska vara rådande. Detta bidrar till ökad trygghet och en miljö, där varje barn kan utvecklas som människa i samspel med andra.
Arbetet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområde: Undervisning för språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

För kommande läsår tar vi fasta på det goda resultatet som de två senaste årens utvecklingsarbetet av "Undervisning i förskolan" utifrån Ann S. Pihlgrens bok har gett. Vi går vidare med hennes bok "Läsa, skriva och räkna i förskolan" och fördjupar våra kunskaper inom språkutveckling både teoretiskt, forskningsbaserat och via praktisk tillämpning.

Språk är ju ett av de viktigaste områdena i förskolans uppdrag, och har en framträdande roll i läroplanen eftersom språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Genom kollektiva reflektioner och praktisk tillämpning av samspelsteoretiskt förhållningssätt, vilket forskningen visar är en framgångsfaktor för en undervisning av hög kvalitet, kommer vårt utvecklingsområde för läsåret 2022/2023 vara Undervisning för språkutveckling.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Inom förskolans undervisning ska barnen få möjlighet att bland annat delta i högläsning och boksamtal, presentationer, skapa egna sagor och delta i skapande aktiviteter med koppling till språkutveckling och kommunikation, under ledning av förskolans pedagoger.

Samtliga pedagoger deltar i kompetensutveckling utifrån litteratur förankrad i forskning kring undervisning och metoder för språkutveckling. Kollektivt lärande sker vid förskolans arbetsplatsträffar, kompetensutvecklingsdagar samt vid pedagogernas reflektion över sin pedagogiska praktik tillsammans med arbetslag och barn i vardagsverksamheten.

Utvecklingsarbetet kopplas till relevant forskning och beprövad erfarenhet genom litteratur: "Läsa, skriva räkna i förskolan (2020)" A. S. Pihlgren. Pedagogerna kommer även att använda material från M. Heimer "Den betydelsefulla högläsningen", E. Ashby "Språkstimulera mera" samt M. Khousravi "Flerspråkighet - Alla barn, alla språk, alla dagar".

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Arbetet med att utveckla förskolans undervisning bidrar till att barnen får vara aktiva subjekt i sitt lärande i högre grad och uppleva företeelser på olika sätt med hjälp av språk, kropp och känslor.

De får möjlighet att ta del av en undervisning, som både stöttar deras språkliga utveckling men också utmanar dem att tänka vidare. En sådan undervisning ger barnen möjlighet både till utökad kunskap inom deras befintliga tankestrukturer, men bidrar också till kunskap där barnen tvingas justera gamla idéer och tankestrukturer och förflytta sig i den proximala utvecklingszonen till en ny nivå.

Förväntad effekt av den språkutvecklande undervisningen är att barnen kan kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften och har utvecklat förmågorna att lyssna och att uttrycka sina tankar.

Arbetet kommer att följas upp genom att:

• Pedagogerna i respektive arbetslag gör observationer/dokumentationer av det pedagogiska arbetet, samt genomför reflektioner och intervjuer tillsammans med barnen för att ta reda på vilken betydelse insatserna haft för barnen.
• Synpunkter och tankar från föräldrar vid samtal, utvecklingssamtal och enkäter samlas in.

Utvecklingsområde: Social hållbar framtid

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill fortsätta med projektet: – jag, du och vi tillsammans för vår omvärld - men med fokus mot "vi" och "vår omvärld" där vi stärker barns identitet, självkänsla och empatin i relation till varandra och vår närmiljö och med fokus mot demokrati och solidaritet. Barn har rätt till god hälsa och välbefinnande där identitetsskapande och självkänsla är en viktig grund.

De pedagogiska strategier som väljs och stöds av den fysiska miljön i kombination med övriga delar ger förutsättningar för barnen att lyckas i sitt lärande och för ökad delaktighet.
Enligt Vygotskij så formas barns identitet i samspel med andra i en social kontex.
Vi utgår i vår undervisning från postmoderna perspektiv och tanken att vi lär tillsammans genom intraaktion - lärmiljö/material och människa.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Utgångsläget är barnens sommaruppgift - vi skapar tid för barnens dokumentationer, reflektion och analys så att de blir bärare av projektet. Låta barnen dokumentera. Tillföra barnens dokumentationer i miljön. Samling där vi planerar och reflekterar i projektet.
• Utvecklade lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt att barn blir accepterade för den den är och befinner sig i en gemenskap där empati och respekt råder.
På lång sikt att barn känner tillit till sin egen förmåga och utvecklas till empatiska och demokratiska medborgare.

Projekten ska stärka barnen som aktiva samhällsmedborgare och lägga grund för deras kritiska och kreativa tänkande genom identitetsskapande och nyfikenhet inför andras tankar och erfarenheter. Barnen har med sig kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.

Utvecklingsområde: Ekologisk hållbar framtid

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser i analys av det gångna året att vi tappat fokus mot naturen och vår samverkan med den när vi haft fokus mot social hållbar framtid. Vi vill i år återvända till det ekologiska tillsammans med det sociala perspektivet på hållbar framtid.
Vi vill ge barnen möjlighet att utforska hela sin omvärld, både natur och samhälle, och få uppleva att deras tankar har betydelse och att alla kan göra skillnad – jag, du och vi tillsammans för vår omvärld.

Enligt Cecilia Caimans resultat visar förskolebarn en stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö, bara de får möjlighet att med stöd från pedagoger utforska i naturen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Tillsammans vill vi utforska sambanden mellan människor och natur, för att skapa förutsättningar för en hållbar framtid, ekologiskt, ekonomiskt och socialt.
• Uppstart av projektet genom sommaruppgiften - Rikta blicken mot fenomen i vår natur - vill vi att ni tillsammans med ert barn fångar en rörelse i naturen. I boken berättar ni, genom att skriva, rita och/eller fota om er rörelse. Vilken känsla väcker rörelsen?
  Tillsammans kommer vi att med olika estetiska uttryck utforska rörelserna, var de kommer ifrån och hur de kan berika varandra.
• Processinriktat arbetssätt där barnens frågor och hypoteser är drivande och utforskas genom transduktionskedjor. Reflekterande möten med Martina Lundström under höstterminens kompetensdagar.
  Workshops bidrar till fördjupning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt att barnen ska bli nyfikna på och värna om djur och natur i närområdet och vår omvärld.
Det långsiktiga målet är att vi lägger en grund för det vuxna barnets ekologiska medvetenhet.

Utvecklingsområde: Lekfull undervisning i lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver fortsätta utveckla vår undervisning både utomhus och inomhus. Detta vill vi ska ske på ett lekfullt sätt där vi även tar ställning till vilka teorier och förhållningssätt som stödjer vårt arbete.

En nyckel till omsorgsfull och lekfull undervisning av hög kvalitet är förskollärarens förmåga att balansera mellan planerad och spontan undervisning genom att tona in barnets tänkande, känslor och handlingar. (Skolverket, 2018)

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. (Skollagen 1 kap 4§)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagogerna ska delta på en kompetens- och utvecklingsdag hos Martina Lundström på Pedagogerian i Piteå. Eventuellt kan vi få lös ett par handledningstillfällen för de olika arbetslagen kring lärmiljöer.

Vi ska läsa relevant litteratur, bl.a. "Rum i förskolan -för barns lek och lärande" (Heikkilä m.fl.), se olika webinarium kring lärmiljöer, lyssna på poddar och läsa forskningsartiklar.

Vi ska organisera förskolans miljöer så vi underlättar för undervisning att ske både spontant och planerat, ute och inne. Vi ska tillsammans reflektera över våra miljöer, vårt material och vårt förhållningssätt med barnets bästa i fokus.

Vi organiserar och förändrar allt eftersom och behöver ta ställning till vilken progression som ska finnas mellan avdelningarna när det handlar om material och lärmiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att planera barnens utbildning så möjliggör vi för ett gemensamt förhållningssätt och en mer systematisk undervisning där kvaliteten och likvärdigheten ökar.

Att lärmiljöerna utvecklas, utifrån våra ställningstaganden och teoretiska utgångspunkter, så de blir likvärdiga och tillgängliga för alla barn.

Att arbetslagen följer upp, reflekterar och analyserar kontinuerligt i vårt systematiska kvalitetsarbete i lärplattformen Unikum.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Våra analyser visar att vi behöver fortsätta öka kvaliteten och likvärdigheten inom den egna förskolan och mellan förskolorna. För att vi ska kunna göra det behöver vi öka pedagogernas kunskaper kring systematiskt kvalitetsarbete och specifikt kring reflektioner och analyser. Det framgår också att vi har en otydlig organisation där pedagogerna behöver få förutsättningar att dokumentera och utvärdera för att synliggöra såväl sitt eget förhållningssätt som barnens utveckling och lärande.

I Läroplanen för förskolan (2018) står det att syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska lägga in våra planeringar och dokumentationer, kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet, i Unikum så vi samlar allt undervisningsmaterial på samma plats och därmed får lättare att reflektera och analyser det vi gjort, enskilt och som arbetslag.

Vi håller på att arbeta fram en organisation som ska stödja både den enskilda pedagogens reflektionstid samt att få en tätare systematik kring det kollegiala och kollektiva lärandet. Vi har en SKA-grupp sedan tidigare och från hösten även en Utvecklingsgrupp som tillsammans ska arbeta för utveckling på alla förskolor. Vi har handledning i båda grupperna av forskare Moa Frid från Luleå Tekniska Universitet.

Vi kommer att läsa relevant litteratur, t.ex. "Förskolan med barnet i centrum" (Eidevald & Palmgren) samt se olika webinarium, lyssna på poddar och läsa forskningsartiklar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att det kollegiala och kollektiva lärandet blir en naturlig del i arbetet för ökad kvalitet och likvärdighet .

Att kvaliteten på utbildningen och undervisningen ökar när pedagogerna får en systematik för reflektioner och analyser.

Att förenkla det systematiska kvalitetsarbetet för pedagogerna när alla processverktyg ligger samlat i lärplattformen Unikum.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

I analysen framkommer behovet av att utveckla förskolans lärmiljöer vad gäller tillgänglighet av fysisk, pedagogisk samt social miljö.
Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela, utforska omvärlden samt stödja deras utveckling, lärande, lek och kommunikation. Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagoger skapar förutsättningar för barn att möta en variation och mångfald av material kopplat till både pågående projekt och vardagsundervisning med tillgänglighet över hela dagen för alla barn.
• Skapa samsyn gällande förskolans gemensamma rum.
• Utifrån kreativa lärmiljöer utmana och vägleda barnen utifrån olika individuella behov.
• Genom pedagogisk dokumentation utmana barns processer.
• Kollegialt och kollektivt lärande i reflektionsgrupper.
• Handledning med pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att få utveckla en bredd av olika erfarenheter och utmaningar i mötet med kreativa lärmiljöer ges förutsättningar så att självförtroende och självkänsla hos barn stärks.

Genom arbetslagens kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärdering samt analys enligt plan i november och maj kopplat till läst litteratur.

Utvecklingsområde: Estetiska uttryckssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom analysen framkommer att vi i högre utsträckning behöver möjliggöra barns förutsättningar att uttrycka sina tankar och erfarenheter genom en variation av estetiska uttryckssätt.
Att skapa och kommunicera på ett kreativt sätt med yngre barn handlar om att erbjuda rikligt med intryck, erfarenheter och möjligheter. De skapande erfarenheterna kan bidra till att barn lär sig kommunicera och uttrycka sina upplevelser genom att
berätta, upptäcka, fundera och växa i sitt
vetande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arrangera mötesplatser för introduktion av olika estetiska material samt möjlighet att träna och prova materialet många gånger.
• Arbeta med mångfalden av estetiska uttryckssätt på ett kreativt och nyfiket sätt.
• Skapa förutsättningar för barn att kommunicerar tankar och hypoteser genom estetiska uttryckssätt.
• Genom pedagogisk dokumentation utmana barns processer.
• Kollegialt och kollektivt lärande i reflektionsgrupper.
• Handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att alla barn får materialkännedom.

Att barn får erfarenheter av olika material som medför att de gör egna val på vilket sätt de vill uttrycka sig på.

Att barns tankar, erfarenheter och hypoteser kommer till uttryck genom estetiska uttryckssätt.

Genom arbetslagens kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärdering samt analys enligt plan november och maj kopplat till läst litteratur.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom analys ser vi goda resultat på barns språkande samt lust till kommunikation och berättande. Det är en viktig del för barns möjlighet till inflytande och delaktighet samt för att komma överens och samspela med andra.
Förskolans uppdrag är att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra barnens nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagoger ska erbjuda barnen en stimulerande miljö med material som skapar förutsättningar för högläsning, berättande och kommunikation.
• Agera som läsande förebilder och stimulera barnens intresse för läsning och den skriftspråkliga världen
• Med pedagogisk dokumentation som verktyg dokumentera, reflektera och utmana barns olika processer.
• Kollegialt och kollektivt lärande i reflektionsgrupper.
• Handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barn genom givna förutsättningar utvecklar sitt talspråk och ordförråd i skilda sammanhang.

Att barn ges förutsättningar att tillägna sig erfarenheter och kunskaper som är nödvändigt i ett samhälle.

Genom arbetslagens kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärdering samt analys enligt plan nov och maj kopplat till läst litteratur.

Utvecklingsområde: Hållbar social utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill utveckla förskolans arbete med Hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv. Vad behöver vi för att må bra? Hälsa och rörelse men även goda relationer är viktiga grundstenar.

Ann-Christin Sollerheds forskning visar på förskolans betydelse för barns rörelseförmåga, fysiska aktivitet och hälsosamma livsstil.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genom läroplanens intentioner erbjuda barnen möjlighet till rörelse/lekar/samarbets-övningar - fysisk aktivitet - Lära med kroppen!
• Att främja lek, rörelse och fysisk aktivitet bidrar på lång sikt till en ökad rörelseglädje och en hälsosam livsstil.
• Erbjuda föränderliga lärmiljöer som bidrar till att stimulera samspel och kommunikation mellan barnen.
• Gemensam litteratur bearbetas i läsloggar samt i reflektionsgrupper.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förskolans kompetensutveckling kring rörelse, hälsa, fysisk aktivitet bidrar till ökad kompetens att se vilket stöd vi kan ge både för det enskilda barnet samt för gruppens möjlighet till välmående.
Att förskolan genom olika rörelseaktiviteter och samarbetsövningar i undervisningen har gett varje barn förutsättningar att utvecklas motoriskt samt i sina relationer. Vi sätter ord på det lärande som sker och gör barnen medvetna om sitt tänkande och kunnande. Genom förskolans systematiska kvalitetsarbete - pedagogisk dokumentation, reflektion och utvärderingar- i Unikum vet vi om vi är på rätt väg.

Utvecklingsområde: Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utvecklingsområdet matematik är prioriterat därför att förskolan ser ett behov av att utifrån Bishops matematiska aktiviteter påminnas om vad matematik är - för att kunna förstå vad barn utforskar, undersöker och hur vi möjliggör för det i undervisningen.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta. Lpfö 18.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Kompetensutveckling inom matematik, Skolverkets Matematiklyftet Bishops matematiska aktiviteter.
• Pedagogerna kan genom sin kompetens utmana barnen i sitt matematiska tänkande och ge barnen möjlighet att stärka sina matematiska förmågor genom både planerade och spontana undervisningstillfällen.
• Förskolan ska i undervisningen erbjuda matematiska aktiviteter både inom/utomhus kopplat till läroplansmålet.
• Erbjuda föränderliga lärmiljöer med tillgängligt material som ger möjlighet till matematiskt utforskande för barnen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förskolans kompetens kring matematiska aktiviteter ökar och bidrar till att få syn på när barn utforskar matematik. Vi kan sätta ord på det barn undersöker och ge barn begrepp och utmana dem vidare. Det stärker möjligheterna för oss att göra barnen uppmärksamma på de matematiska aktiviteter de utövar.
Vi sätter ord på det lärande som sker och gör barnen medvetna om sitt tänkande och kunnande. Genom förskolans systematiska kvalitetsarbete - pedagogisk dokumentation, reflektion och utvärderingar - i Unikum vet vi om vi är på rätt väg.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolans lärmiljöer ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.
Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang och syften.
Förskolan behöver fortsätta utveckla lärmiljöerna utifrån tillgänglighetsbegreppet för att bidra till delaktighet och inflytande.

Förskola och skola ska vara en miljö för lärande och utveckling och hur miljön är utformad har betydelse för vilken utveckling som är möjligt. (Skolverket)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genom kompetensutveckling via litteraturseminarium samt vid de olika ansvarsgruppernas möten.
• Kompetensutvecklingsdagar via "Pedagogerian" och Martina Lundström.
• Föreläsning angående barns möjlighet till inflytande och delaktighet.
• Handledning via pedagogista under HT22.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Pedagogernas kompetens i området ökar genom litteraturseminarium med gemensam reflektion, samt via K-dagarna med Martina L, Pedagogerian.

Barnen får en ökad möjligheter till inflytande, delaktighet samt en varierad undervisning med föränderliga lärmiljöer.

Genom förskolans systematiska kvalitetsarbete - pedagogisk dokumentation, reflektion och utvärderingar - i Unikum vet vi om vi är på rätt väg

Utvecklingsområde: Pedagogisk miljö - från inne till ute

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Våra förskolors pedagoger behöver utveckla varierande, utforskande, tillgängliga miljöer utomhus.
• Pedagogerna behöver utveckla undervisningen utomhus.

"Utemiljön ska ses som ett extra rum, en plats för pedagogisk verksamhet som erbjuder barnen andra möjligheter än inomhusmiljön" "Lärande för hållbar utveckling" Sanne Björklund"

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Ta ett helhetsgrepp om utemiljön kring den fysiska miljön, pedagogens förhållningssätt, undervisning ute och hur kan en pedagogisk organisation se ut.
• Skapa variation i utmaningar för alla åldrar.
• Gemensamma workshops för pedagogerna kring förskolans utemiljö. Eventuellt studiebesök.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Pedagogerna reflekterar kring utomhusmiljön och vad barn blir i nuvarande miljö
På lång sikt: Vi ser en förändring i våra utomhusmiljöer samt pedagogernas förhållningssätt och organisation.

Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av - Ska- verktygen (Ska=systematiskt kvalitetsarbete). Avstämning vid Ska-dagar med handledning oktober/februari.

Pedagogisk strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Estetiska uttryck

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver förankra sin förståelse kring vikten av att designa undervisning med att vandra mellan olika estetiska uttrycksformer samt öka kunskap kring materialens grammatik, vilken estetisk uttrycksform passar för just den här designade undervisningen.

"När du använder din hand så växer "handens område" i hjärnan. Det får fart på det synaptiska flödet. Vi lär inte bara med med hjärnan utan även med ögonen, känseln, synen och kroppen. Ju fler sinnen som kopplas in, desto mer ökar de intellektuella krafterna." (Göran Lundborg, handkirurg)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop/reflektion med estetiska uttryck, flera tillfällen under året. Lerutbildning samt estetiskutbildning.

I LpFö 18 har de estetiska uttrycksformerna som bild, form, drama, rörelse, sång och dans ett tydligt fokus. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker , såväl digitala som andra. Estetiska uttrycksformer är ett verktyg för barns utveckling och lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Vi vill se barns alster och dokumentationer på processväggar där barnen arbetar med de estetiska uttrycksformerna.

Lång sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processvägg att barnen kan i en undervisningssituation arbeta parallellt med olika uttryck.

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagoger behöver utveckla processarbetet i undervisningen med barnen.
Genom ett projekterande förhållningssätt med utforskande av ett kooperativt, gemensamt innehåll under en längre tid leder det till ett fördjupat lärande.
Ett projekterande förhållningssätt är att förstå något i ett gemensamt sammanhang.

"Processorienterad undervisning erbjuder öppna, utforskande arbetssätt där barnens frågor, fascination och förväntan har en central plats " "Ekologins nyanser" Caiman, Björklund, Möller.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Processarbete tillsammans med pedagogista Martina Lundström med fokus på planerad undervisning i förskolan.
• Projekten ska leva under hela dagen och pågå under hela verksamhetsåret. Vi synliggör våra processer på förskolans processväggar tillsammans med barnen.
• Med stöd av ett gemensamt projektår skapas
  likvärdighet på områdets förskolor.
• Litteraturseminarium " Ekologins nyanser" Caiman, Björklund, Möller.
• Utbildning internt för reflektionsagenter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processvägg processarbeten och förbindelse mellan barnens olika spår.

Långsiktigt: Vi vill se och höra att barnen kan berätta om projektet.
Pedagogerna arbetar enligt projektåret.

Utvecklingsområde: Pedagogisk miljö - från inne till ute

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Våra förskolors pedagoger behöver utveckla varierande, utforskande, tillgängliga miljöer utomhus.
• Pedagogerna behöver utveckla undervisningen utomhus.

"Utemiljön ska ses som ett extra rum, en plats för pedagogisk verksamhet som erbjuder barnen andra möjligheter än inomhusmiljön" ("Lärande för hållbar utveckling" Sanne Björklund")

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Ta ett helhetsgrepp om utemiljön kring den fysiska miljön, pedagogens förhållningssätt, undervisning ute och hur kan en pedagogisk organisation se ut.
• Skapa variation i utmaningar för alla åldrar.
• Gemensamma workshops för pedagogerna kring förskolans utemiljö. Eventuellt studiebesök.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Pedagogerna reflekterar kring utomhusmiljön och vad barn blir i nuvarande miljö

På lång sikt: Vi ser en förändring i våra utomhusmiljöer samt pedagogernas förhållningssätt och organisation.

Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av Ska- verktygen (Ska=systematiskt kvalitetsarbete). Avstämning vid Ska-dagar med handledning oktober/februari.

Förskolornas pedagogiska strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Estetiska uttryck

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver förankra sin förståelse kring vikten av att designa undervisning med att vandra mellan olika estetiska uttrycksformer samt öka kunskap kring materialens grammatik, vilken estetisk uttrycksform passar för just den här designade undervisningen.

"När du använder din hand så växer "handens område" i hjärnan. Det får fart på det synaptiska flödet. Vi lär inte bara med med hjärnan utan även med ögonen, känseln, synen och kroppen. Ju fler sinnen som kopplas in, desto mer ökar de intellektuella krafterna." (Göran Lundborg, handkirurg)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop/reflektion med estetiska uttryck, flera tillfällen under året. Lerutbildning samt estetiskutbildning.

I LpFö 18 har de estetiska uttrycksformerna som bild, form, drama, rörelse, sång och dans ett tydligt fokus. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker , såväl digitala som andra. Estetiska uttrycksformer är ett verktyg för barns utveckling och lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Vi vill se barns alster och dokumentationer på processväggar där barnen arbetar med de estetiska uttrycksformerna.

Lång sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processvägg att barnen kan i en undervisningssituation arbeta parallellt med olika uttryck.

Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av Ska- verktygen. Avstämning vid Ska -dagar med handledning oktober/februari. Förskolornas pedagogiska strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagoger behöver utveckla processarbetet i undervisningen med barnen.
Genom ett projekterande förhållningssätt med utforskande av ett kooperativt, gemensamt innehåll under en längre tid leder det till ett fördjupat lärande.
Ett projekterande förhållningssätt är att förstå något i ett gemensamt sammanhang.

"Processorienterad undervisning erbjuder öppna, utforskande arbetssätt där barnens frågor, fascination och förväntan har en central plats" (Ekologins nyanser" Caiman, Björklund, Möller).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Processarbete tillsammans med pedagogista Martina Lundström med fokus på planerad undervisning i förskolan.
• Projekten ska leva under hela dagen och pågå under hela verksamhetsåret. Vi synliggör våra processer på förskolans processväggar tillsammans med barnen.
• Med stöd av ett gemensamt projektår skapas
  likvärdighet på områdets förskolor.
• Litteraturseminarium " Ekologins nyanser" Caiman, Björklund, Möller.
• Utbildning internt för reflektionsagenter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processvägg processarbeten och förbindelse mellan barnens olika spår.

Långsiktigt: Vi vill se och höra att barnen kan berätta om projektet.
Pedagogerna arbetar enligt projektåret.

Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av Ska- verktygen. Avstämning vid Ska -dagar med handledning oktober/februari.

Förskolornas pedagogiska strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Social hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

För att barnen ska få kunskaper om hur deras val/handlingar påverkar situationer och omgivning. Kunna möta utmaningar i olika sociala sammanhang.

Barnkonventionen: Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Barn har rätt att säga vad de tycker och delta när vuxna bestämmer saker som gäller dem. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Stärka barnens identitet och utveckla deras empatiska förmåga.

Erbjuda olika kommunikativa och estetiska uttrycksmöjligheter som vi förstärker med digitala verktyg och bildstöd.

Jobba med ett projekterande arbetssätt och kollegial reflektion.

Kompetensutveckling för pedagogerna om barns psykiska hälsa och välbefinnande med hjälp av Margareta Öhmans föreläsning/bok.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barnen ska kunna möta olika
utmaningar i deras sociala sammanhang. Visa förståelse för allas lika värde och rätten att få vara den man är, kunna stå upp för sig själv och andra. Kunna kommunicera med olika uttryckssätt för att förmedla känslor och sätta ord på händelser.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

För att barnen ska erbjudas en mångfald av estetiska läroprocesser och inspireras till samspel, nyfikenhet och utforskande.

Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.

Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang. LPFÖ 18

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Samarbeta med Martina Lundström, Pedagogista och pedagogisk rådgivare. Läsa hennes böcker det synliga barnet och den synliga förskolan.

Barngruppens behov och intressen inventeras för att ge dem inflytande i utformande av miljöerna.

Bygga sociala mötesplatser för samspel och kommunikation.

Erbjuda olika kommunikativa, estetiska uttrycksmöjligheter, digitala verktyg och berikande material.

Jobba med ett projekterande arbetssätt och kollegial reflektion.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att lärmiljön speglar barnens intressen och verksamhetens mål.

Att barnen är trygga i förskolans miljöer och självständigt tar initiativ till lekar och aktiviteter.

Att barnen visar empati och tar ansvar för vår gemensamma miljö både inne och ute.

Utvecklingsområde: Pedagogisk miljö - från inne till ute

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Våra förskolors pedagoger behöver utveckla varierande, utforskande, tillgängliga miljöer utomhus.
• Pedagogerna behöver utveckla undervisningen utomhus.

"Utemiljön ska ses som ett extra rum, en plats för pedagogisk verksamhet som erbjuder barnen andra möjligheter än inomhusmiljön" ( "Lärande för hållbar utveckling" Sanne Björklund")

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Ta ett helhetsgrepp om utemiljön kring den fysiska miljön, pedagogens förhållningssätt, undervisning ute och hur kan en pedagogisk organisation se ut.
• Skapa variation i utmaningar för alla åldrar.
• Gemensamma workshops för pedagogerna kring förskolans utemiljö. Eventuellt studiebesök.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Pedagogerna reflekterar kring utomhusmiljön och vad barn blir i nuvarande miljö
På lång sikt: Vi ser en förändring i våra utomhusmiljöer samt pedagogernas förhållningssätt och organisation.

Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av Ska-verktygen (Ska=systematiskt kvalitetsarbete). Avstämning vid Ska-dagar med handledning oktober/februari.

Pedagogisk strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Estetiska uttryck

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver förankra sin förståelse kring vikten av att designa undervisning med att vandra mellan olika estetiska uttrycksformer samt öka kunskap kring materialens grammatik, vilken estetisk uttrycksform passar för just den här designade undervisningen.

"När du använder din hand så växer "handens område" i hjärnan. Det får fart på det synaptiska flödet. Vi lär inte bara med med hjärnan utan även med ögonen, känseln, synen och kroppen. Ju fler sinnen som kopplas in, desto mer ökar de intellektuella krafterna." (Göran Lundborg, handkirurg)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop/reflektion med estetiska uttryck, flera tillfällen under året. Lerutbildning samt estetiskutbildning.

I LpFö 18 har de estetiska uttrycksformerna som bild, form, drama, rörelse, sång och dans ett tydligt fokus. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker , såväl digitala som andra. Estetiska uttrycksformer är ett verktyg för barns utveckling och lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Vi vill se barns alster och dokumentationer på processväggar där barnen arbetar med de estetiska uttrycksformerna.

Lång sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processvägg att barnen kan i en undervisningssituation arbeta parallellt med olika uttryck.

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagoger behöver utveckla processarbetet i undervisningen med barnen.
Genom ett projekterande förhållningssätt med utforskande av ett kooperativt, gemensamt innehåll under en längre tid leder det till ett fördjupat lärande.
Ett projekterande förhållningssätt är att förstå något i ett gemensamt sammanhang.

"Processorienterad undervisning erbjuder öppna, utforskande arbetssätt där barnens frågor, fascination och förväntan har en central plats" (Ekologins nyanser" Caiman, Björklund, Möller).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Processarbete tillsammans med pedagogista Martina Lundström med fokus på planerad undervisning i förskolan.
• Projekten ska leva under hela dagen och pågå under hela verksamhetsåret. Vi synliggör våra processer på förskolans processväggar tillsammans med barnen.
• Med stöd av ett gemensamt projektår skapas
  likvärdighet på områdets förskolor.
• Litteraturseminarium " Ekologins nyanser" Caiman, Björklund, Möller.
• Utbildning internt för reflektionsagenter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se i dokumentationer och på processvägg processarbeten och förbindelse mellan barnens olika spår.

Långsiktigt: Vi vill se och höra att barnen kan berätta om projektet.
Pedagogerna arbetar enligt projektåret.

Utvecklingsområde: Barns inflytande och delaktighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser i vår analys att barns inflytande har ökat. Men vi behöver bli bättre på att få in barnen i reflektion och dokumentation. Samt att vi behöver utveckla ett arbetssätt där barnen involveras i beslutsfattande processer. Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande. Litteratur/ forskning: Vägar till delaktighet! /Shier (2001)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Utveckla våra Barnråd där barnen kan involveras i beslutsfattande processer.
• Barnen involveras i reflektion, analys, planering och utvärdering.
• Dela in barnen i mindre grupper så att alla får göra sin röst hörd.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen är delaktiga i när besluten verkligen fattas och har verklig makt över beslutsfattandet.

Barnens möjligheter till inflytande och delaktighet ska öka genom att barnen upplever att de är med och påverkar sin dag på förskolan.

Utvecklingsområde: Undervisning i förskolan

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Uppdraget i styrdokumenten är att bedriva undervisning, såväl spontan som planerad, som leder till lärande. Därför måste förskolan säkerställa att undervisning bedrivs i utbildningen. Man behöver ha en genomtänkt strategi, medvetna val av metoder och arbetssätt för att möjliggöra lärande för barnen. Forskningen är samstämmig i att när undervisningssituationen är planerad ökar det kognitiva innehållet i barns lärande.
Litteratur/ Forskning: Ann S Pihlgren: Tillgängligt lärande i förskolan

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Med läroplanen som grund arbeta fram metoder och rutiner för att öka det undervisande innehållet på förskolan.
• Pedagogerna ska arbeta nära barnen, ställa stöttande/ utmanande frågor för att locka barnen att tänka vidare.
• Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barnen får möjlighet att ta del av undervisning som stöttar deras lärande och utmanar dem att tänka vidare.

Ökad kunskap hos pedagogerna av förskolans undervisande uppdrag.

Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområde: Lärmiljö/undervisningsmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

I Lpfö 18 har de pedagogiska miljöernas betydelse stärkts. Förskolans miljöer ska vara tillgänglig, utmanande och inspirera till samspel och utforskande. Miljön ska stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.

Vi behöver öka pedagogernas kunskap om olika teorier och medvetenhet om sin praxisteori för att kunna göra genomtänkta pedagogiska överväganden.
Litteratur/ forskning: Ann S.Pihlgren , Undervisning i förskola - att skapa lärande undervisningsmiljöer

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Kompetensutvecklingsinsatser genom Resurscentrum, IKT-pedagog, Pedagogiska nätverket.
• Erbjuda undervisningsmiljöer som stöttar barns lärande och utveckling.
• Litteraturstudier/ kollegialt lärande för att öka medvetenheten om sin egen praxisteori för att kunna göra genomtänkta pedagogiska överväganden.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Tillgängliga miljöer på förskolan som inspirerar och utmanar till samspel och utforskande.

Undervisningsmiljö som stödjer barnens utveckling, lärande, lek, fantasi och kreativitet

Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområde: Pedagogisk miljö - från inne till ute

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Våra förskolors pedagoger behöver utveckla varierande, utforskande, tillgängliga miljöer utomhus.
• Pedagogerna behöver utveckla undervisningen utomhus.

"Utemiljön ska ses som ett extra rum, en plats för pedagogisk verksamhet som erbjuder barnen andra möjligheter än inomhusmiljön" (Lärande för hållbar utveckling" Sanne Björklund)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Ta ett helhetsgrepp om utemiljön kring den fysiska miljön, pedagogens förhållningssätt, undervisning ute och hur kan en pedagogisk organisation se ut.
• Skapa variation i utmaningar för alla åldrar.
• Gemensamma workshops för pedagogerna kring förskolans utemiljö. Eventuellt studiebesök.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Pedagogerna reflekterar kring utomhusmiljön och vad barn blir i nuvarande miljö
På lång sikt: Vi ser en förändring i våra utomhusmiljöer samt pedagogernas förhållningssätt och organisation

Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av - Ska- verktygen. Avstämning vid Ska -dagar med handledning oktober/februari.

Förskolornas pedagogiska strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Estetiska uttryck

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver förankra sin förståelse kring vikten av att designa undervisning med att vandra mellan olika estetiska uttrycksformer samt öka kunskap kring materialens grammatik, vilken estetisk uttrycksform passar för just den här planerade undervisningen.

"När du använder din hand så växer "handens område" i hjärnan. Det får fart på det synaptiska flödet. Vi lär inte bara med med hjärnan utan även med ögonen, känseln, synen och kroppen. Ju fler sinnen som kopplas in, desto mer ökar de intellektuella krafterna." (Göran Lundborg, handkirurg)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop/reflektion med estetiska uttryck, flera tillfällen under året. Lerutbildning samt estetiskutbildning.

I LpFö 18 har de estetiska uttrycksformerna som bild, form, drama, rörelse, sång och dans ett tydligt fokus. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker , såväl digitala som andra. Estetiska uttrycksformer är ett verktyg för barns utveckling och lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Vi vill se barns alster och dokumentationer på processväggar där barnen arbetar med de estetiska uttrycksformerna.

Lång sikt: Vi ser både i dokumentationer och på processvägg att barnen kan arbeta parallellt med olika uttryck i en undervisningssituation.
Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av - Ska- verktygen (systematiskt kvalitetsarbete). Avstämning vid Ska -dagar med handledning oktober/februari. Förskolornas pedagogiska strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver utveckla processarbetet i undervisningen med barnen där de tränas i att stanna kvar, fördjupa förståelsen kring ett innehåll samt att arbeta transdisciplinärt (ämnesövergripande).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Processarbete tillsammans med pedagogista Martina Lundström med fokus på planerad undervisning i förskolan.
• Projekten ska leva under hela dagen och pågå under hela verksamhetsåret. Vi synliggör våra processer på förskolans processväggar tillsammans med barnen.
• Med stöd av ett gemensamt projektår skapas
  likvärdighet på områdets förskolor
• Litteraturseminarium " Ekologins nyanser" Caiman, Björklund, Möller
• Utbildning internt för reflektionsagenter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi ser både i dokumentationer och på processvägg pågående processarbeten och förbindelse mellan barnens olika spår.

Långsiktigt: Vi ser och hör att barnen kan berätta om projektet.
Pedagogerna arbetar enligt projektåret.

Arbetsreflektion mot målområdet med hjälp av - Ska- verktygen.
Avstämning vid Ska -dagar med handledning oktober/februari.

Förskolornas pedagogiska strategigrupp analyserar arbetslagens utvärderingar i juni för fortsatt arbete med utvecklingsmålen.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Skollagen ska förskolan vara likvärdig utifrån tre grundläggande aspekter: Barn ska ha lika tillgång till, och lika kvalitet i, en utbildning som också ska verka kompenserande (Sven Persson).
Skolinspektionen skriver att kvalitet inkluderar barns samspel och lek i stimulerande miljö, att det är viktigt att barn utmanas och får utforska i meningsfulla sammanhang. Leken ska ha en central plats i utbildningen.

Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan begränsningar av könsstereotypa uppfattningar. Miljön i förskolan ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela, utforska, väcka nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära (Lpfö 18).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genom att observera, lyssna in barnen, vara närvarande och härvarande pedagoger utveckla lärmiljöerna utifrån barnens intressen.
• Processa fram gemensamma begrepp för lärmiljön- omsätta dessa i utbildningen.
• Medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet.
• Utifrån pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen titta tillbaka, ställa nya frågor och utmana vårt tänkande kring barnens möten med närmiljöerna.
• Ta fram och utveckla gemensamma ställningstaganden kring lärmiljöer som bygger på teorier utifrån vår Kompass.

Gemensam litteratur: Den synliga förskolan (Martina Lundstöm Handledning av pedagogista.
Resursenheten/Kompetenscentrum.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att en jämställd, likvärdig och tillgänglig lärmiljö utvecklats i förskolan utifrån gemensamma framtagna begrepp.
• Att lärmiljön ute- och inne ger barnen oberoende av könstillhörighet möjlighet till samarbete och utforskande samt väcker barnens nyfikenhet och kreativitet till att lära och utvecklas.
• Att barnen oberoende av könstillhörighet getts tid, rum och ro för lek som utvecklar samarbete, kommunikation och välbefinnande.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg/unikum. Handledning av pedagogista.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska erbjuda barnen en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring (Lpfö 18).

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
-intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt utveckla sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa (Lpfö 18 sid 14).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Att barnen fått utrymme och möjlighet att samtala, ifrågasätta och tolka berättelser, bilder och texter för att väcka deras intresse oberoende av könstillhörighet.

Att barnen fått möjlighet att uppleva, utforska olika berättelser, bilder och texter på många olika sätt oberoende av könstillhörighet.

Alla enheter har SKA-nedslag systematiskt fördelade över året.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg/Unikum. Handledning av pedagogista vid olika tillfällen för arbetslaget och kollegialt under SKA-dagen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att en jämställd, likvärdig och tillgänglig språkmiljö utvecklats i förskolan utifrån gemmensamma ställningstagande.
• Att barnen fått utrymme och möjlighet att samtala, ifrågasätta och tolka berättelser, bilder och texter för att väcka deras intresse oberoende av könstillhörighet.
• Att barnen fått möjlighet att uppleva, utforska olika berättelser, bilder och texter på många olika sätt oberoende av könstillhörighet.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg/Unikum. Handledning av pedagogista.

Utvecklingsområde: Social hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

För att barnen ska få kunskaper om hur deras val/handlingar påverkar situationer och omgivning. Kunna möta utmaningar i olika sociala sammanhang.

Barnkonventionen: Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Barn har rätt att säga vad de tycker och delta när vuxna bestämmer saker som gäller dem. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Stärka barnens identitet och utveckla deras empatiska förmåga.

Erbjuda olika kommunikativa och estetiska uttrycksmöjligheter som vi förstärker med digitala verktyg och bildstöd.

Jobba med ett projekterande arbetssätt och kollegial reflektion.

Kompetensutveckling för pedagogerna om barns psykiska hälsa och välbefinnande med hjälp av Margareta Öhmans föreläsning/bok.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barnen ska kunna möta olika
utmaningar i deras sociala sammanhang. Visa förståelse för allas lika värde och rätten att få vara den man är, kunna stå upp för sig själv och andra. Kunna kommunicera med olika uttryckssätt för att förmedla känslor och sätta ord på händelser.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

För att barnen ska erbjudas en mångfald av estetiska läroprocesser och inspireras till samspel, nyfikenhet och utforskande.

Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.

Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang. LPFÖ 18

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Samarbeta med Martina Lundström, Pedagogista och pedagogisk rådgivare. Läsa hennes böcker det synliga barnet och den synliga förskolan.

Barngruppens behov och intressen inventeras för att ge dem inflytande i utformande av miljöerna.

Bygga sociala mötesplatser för samspel och kommunikation.

Erbjuda olika kommunikativa, estetiska uttrycksmöjligheter, digitala verktyg och berikande material.

Jobba med ett projekterande arbetssätt och kollegial reflektion.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att lärmiljön speglar barnens intressen och verksamhetens mål.

Att barnen är trygga i förskolans miljöer och självständigt tar initiativ till lekar och aktiviteter.

Att barnen visar empati och tar ansvar för vår gemensamma miljö både inne och ute.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Skollagen ska förskolan vara likvärdig utifrån tre grundläggande aspekter: Barn ska ha lika tillgång till, och lika kvalitet i, en utbildning som också ska verka kompenserande (Sven Persson).
Skolinspektionen skriver att kvalitet inkluderar barns samspel och lek i stimulerande miljö, att det är viktigt att barn utmanas och får utforska i meningsfulla sammanhang. Leken ska ha en central plats i utbildningen.

Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan begränsningar av könsstereotypa uppfattningar. Miljön i förskolan ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela, utforska, väcka nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära (Lpfö 18).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genom att observera, lyssna in barnen, vara närvarande och härvarande pedagoger utveckla lärmiljöerna utifrån barnens intressen.
• Processa fram gemensamma begrepp för lärmiljön- omsätta dessa i utbildningen.
• Medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet.
• Utifrån pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen titta tillbaka, ställa nya frågor och utmana vårt tänkande kring barnens möten med närmiljöerna.
• Ta fram och utveckla gemensamma ställningstaganden kring lärmiljöer som bygger på teorier utifrån vår Kompass.

Gemensam litteratur: Den synliga förskolan (Martina Lundstöm Handledning av pedagogista.
Resursenheten/Kompetenscentrum.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att en jämställd, likvärdig och tillgänglig lärmiljö utvecklats i förskolan utifrån gemensamma framtagna begrepp.
• Att lärmiljön ute- och inne ger barnen oberoende av könstillhörighet möjlighet till samarbete och utforskande samt väcker barnens nyfikenhet och kreativitet till att lära och utvecklas.
• Att barnen oberoende av könstillhörighet getts tid, rum och ro för lek som utvecklar samarbete, kommunikation och välbefinnande.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg/unikum. Handledning av pedagogista.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska erbjuda barnen en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring (Lpfö 18).

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
-intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt utveckla sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa (Lpfö 18 sid 14).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Att barnen fått utrymme och möjlighet att samtala, ifrågasätta och tolka berättelser, bilder och texter för att väcka deras intresse oberoende av könstillhörighet.

Att barnen fått möjlighet att uppleva, utforska olika berättelser, bilder och texter på många olika sätt oberoende av könstillhörighet.

Alla enheter har SKA-nedslag systematiskt fördelade över året.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg/Unikum. Handledning av pedagogista vid olika tillfällen för arbetslaget och kollegialt under SKA-dagen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att en jämställd, likvärdig och tillgänglig språkmiljö utvecklats i förskolan utifrån gemmensamma ställningstagande.
• Att barnen fått utrymme och möjlighet att samtala, ifrågasätta och tolka berättelser, bilder och texter för att väcka deras intresse oberoende av könstillhörighet.
• Att barnen fått möjlighet att uppleva, utforska olika berättelser, bilder och texter på många olika sätt oberoende av könstillhörighet.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg/Unikum. Handledning av pedagogista.

Utvecklingsområde: Kommunikation och språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Barn ska kunna utveckla sina kommunikativa förmågor, deras vardag i utbildningen blir begripliga och förutsägbar för alla barn. Barnen får möjligheter att göra val och uttrycka sina känslor och tankar.

Barn i förskoleålder har en intensiv och viktig period i språkutvecklingen enligt forskning. Förskolan är en viktig arena för språk- och kommunikationsutveckling och har stora möjligheter att stärka barns språkliga och kommunikativa förmågor. Förskolan kan i alla avseenden stötta barns utveckling av kommunikativa förmågor genom lärmiljöerna, kompetenta pedagoger och i undervisningen och den sociala samvaron. Kommunicerar gör vi hela tiden, barnens rätt till att öva sin kommunikativa förmåga är ett viktigt verktyg för att ta sin roll i ett demokratiskt samhälle.

Läroplanen, Lpfö 18 2:2, lyfter särskilt följande förmågor som förskolan avser att fördjupa sig inom:

• Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång , musik och dans.
• Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi som arbetar i förskolan använder språket på ett medvetet sätt i mötet med barnen, därför riktar vi särskilt fokus på språkutveckling där barnen kan öva sin förståelse av ord och begrepp.
Barnen ska få uppleva:

• Fundera; fascineras, fråga och fantisera.
• Utforska; undersöka och upptäcka.
• Begripa; betyda, benämna och berätta

Detta gör vi genom att erbjuda barnen olika arbetssätt för att kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, sång, musik och rörelse.

Genom undervisningsgrupper och miljöer som utmanar barnen, samtal, reflektioner, repetitioner och multimodala intryck och uttryck ska barnen ges gemensamma erfarenheter och upplevelser av föremål och sammanhang, bilder, filmer och ordbilder. Att barn får tillgång till att flera gånger prova och utveckla olika former att uttrycka och kommunicera i förskolan som stärker barnen i sin kommunikation och ger mervärde i deras lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ge god grund för barns språkutveckling genom kommunikation i olika sammanhang och med olika uttrycksformer förväntar vi oss att det visar sig i hur barnen kommunicerar och använder sitt språk.

Att vi organiserat för att barn fått möjlighet att

• öva och utveckla olika former av uttryck och kommunikation i förskolan
• leka och vara i socialt samspel
• stärka och utvecklas i sin utveckling när de får fundera, utforska och begripa tillsammans och enskilt med barn och vuxna.

När barnen använder sig av olika verktyg/sätt och kommunicera i det sociala samspelet.

Uppföljning sker systematiskt en gång i månaden i gemensamt dokument med resultat, analys och vidareutveckling.