Förskolornas prioriterade utvecklingsområden

Förskolan i Luleå som helhet har valt att prioritera:

• Lärmiljö
  
• Språkutveckling
• Ledning och styrning

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lärmiljön är den samlade kontext som erbjuds barnen i förskolan utifrån förutsättningar för lärande samt social, pedagogisk och fysisk miljö enligt Tillgänglighetsmodellen.

Pedagogiska strategier som stöds av den fysiska och sociala lärmiljön ger förutsättningar för ökad delaktighet och att barnen lyckas i sitt lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Undervisningen i förskolan samt jämställdhet behöver fortsatt utvecklas.
Internationalisering ökas - ERASMUS+

Kompetenshöjande insatser, exempelvis:

• 60 förskollärare deltar i poängkurs LTU
• generella inom exempelvis digital teknik, pedagogiska caféer, språk samt barn i behov.
  

Förskolans kreativa kompetenscentrum är en arena för ökad kompetens, kollegialt lärande och likvärdighet inom och mellan förskolor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnen har med sig kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet och den fortsatta skolgången.
  
  
• Utvecklade lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.
  
  
• Ökade kunskaper hos pedagoger, rektorer och ledning i systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete med barnet i centrum.
  
  
• Lärplattformen är ett stöd för arbetet.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språket är en viktig del i barnens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen där samtliga barn inkluderas. Ökad kunskap och kompetens hos pedagoger ger utvecklade möjligheter för barnens lärande.

Pågående kvalitets- och utvecklingsarbete inom fältet språkutveckling samt förskolors valda undervisningsstrategier där variation i lärmiljöer, uttryckssätt och språk ger goda förutsättningar för barnens lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetensutvecklingsinsatser inom Språkutveckling genomförs. Tid avsätts under förskolors kvalitetsdagar för kompetenshöjande insatser inom exempelvis Högläsning, Tecken som stöd, Flerspråkighet med mera.

Uppmärksamma de nationella minoritetsspråken i undervisningen i samtliga förskolor.

Förskolans kreativa kompetenscentrum är en arena för ökad kompetens, kollegialt lärande och likvärdighet inom och mellan förskolor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnen har med sig kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet och den fortsatta skolgången. Språkutvecklande arbete som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.

• Ökade kunskaper hos pedagoger, rektorer och ledning.

• Ledning och rektorer kan följa effekterna av insatserna i det systematiska kvalitetsarbetet för ökad kvalitet.

• Lärplattformen är ett stöd för arbetet.

Utvecklingsområde: Ledning och styrning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Ledningen av det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till förbättrad och fördjupad utveckling av arbetssätt, metoder, val av insats som bygger på vetenskaplig grund inom förskolor, för rektorer samt för förskolans verksamhetsledning.

Forskning visar att en utvecklad helhetsidé i kombination med utveckling av arbets- och utvecklingsorganisation i samtliga praktiker genom styrkedjan kan ge ökad likvärdighet och kvalitet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Ledningsgrupp, rektorer och förskolor:

• lär genom att utmanas och granskas med vetenskapligt förhållningssätt utifrån relevant forskning och beprövad erfarenhet
• hjälps åt att hålla valda gemensamma prioriteringar levande
• leder/arbetar vidare för att utveckla processer och dokumentationsverktyg för SKA-arbetet
• hanterar nya utmaningar som påverkas av omvärlden som kompetensförsörjning, mottagande av barn
• använder det Nationella kvalitetssystemet som stöd i SKA-arbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Det nya Nationella kvalitetssystemet stöder verksamhetens och förskolornas systematiska kvalitetsarbetet för ökad kvalitet.

Kvalitet i förskolan är välkänt som begrepp samt ett välutvecklat kvalitetsarbete som stöds av processer på samtliga nivåer.

Utvecklingsområden:

• Språk och kommunikation 100 språk
• Barns delaktighet och inflytande
  

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation 100 språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser i våra analyser att barnen har behov av att uttrycka, uppleva och lära sig på olika sätt, vi vill även göra dem uppmärksamma detta.

Estetiska upplevelser beskrivs av Vikingsen (2020) som ett sätt att uppleva sin omvärld genom olika sinnen utifrån sina erfarenheter. det krävs att vi får erfara, uttrycka och använda estetiska processer för att fördjupa vårt lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska erbjuda många olika sätt att uttrycka, uppleva och lära på, bland annat skapande, musik, utevistelse, lek och dans. Vi ska benämna att vi lär oss och använda ”rätt” ord. Vi ska göra barnen uppmärksamma på att de lär på olika sätt med alla sinnen genom dokumentation och reflektion.

Vi ska ge barnen möjlighet att uttrycka sig med alla sinnen, hela kroppen olika uttrycksätt på alla sina språk. Vi ska finnas nära barnen för att stötta dem i sin kommunikation. Vi ska jobba i mindre grupper för att alla ska våga uttrycka sig på olika sätt. Vi ska vara närvarande, flexibla, lyhörda för att kunna ta nästa steg och utveckla barnens upplevelser och skapande vidare. Vi upptäcker, provar och är delaktiga tillsammans med barnen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill se barn som uttrycker sin kreativitet, visar nyfikenhet, visar vilja att lära och vågar ta plats i sin omgivning.

Utvecklingsområde: Barns delaktighet och inflytande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att vi behöver öka barnens förståelse för och möjlighet att kunna påverka sin utbildning.

Barns delaktighet och inflytande beskrivs på detta sätt av Pramling Samuelsson & Sheridan (2003:71-71) ”När barn erfar att deras värld blir hörd och sedd, att deras intressen, intentioner och sätt att förstå bemöts och tas tillvara på ett respektfullt sätt menar vi att barn har inflytande och är delaktiga”.
Och på detta sätt av UNICEF (2020) ”Vår utgångspunkt är att delaktighet och inflytande är två separata, men sammanlänkande begrepp. Delaktighet handlar om processen att involvera barn och ta del av deras åsikter. Inflytande handlar om att barns åsikter påverkar de beslut som fattas. Det kan ifrågasättas, vilka många teoretiker gör, om delaktighet är möjlig utan inflytande”.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi tar tillvara barnens idéer och intressen genom att dokumentera deras upplevelser och erfarenheter. Vi gör även barnen delaktiga i dokumenterandet, genom bland annat veckans dokumenterande. Vi reflekterar tillsammans både i barngruppen och i personalgruppen och gör på det viset barnen delaktiga i besluten. Vi är uppmärksamma i vardagliga situationer så att alla ska få komma till tals och att allas åsikter värderas lika.

Vi delar in oss i mindre grupper under stora delar av dagen. Vi är närvarande, nyfikna och medforskande pedagoger. Vi möjliggör för varandra och skapar förutsättningar för barnen och oss pedagoger. Vi är flexibla i arbetet med barnen och har materialet tillgängligt så att barnen självständigt kan ta fram det de behöver.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill se barn som är medvetna om att de är delaktiga, barn som är nyfikna och tar initiativ och vet att deras idéer blir omhändertagna och tas tillvara. Vi vill se barn som vet att det är deras lärmiljö och att de får använda det de behöver och frågar efter/önskar material de behöver som de inte ser.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer
• Undervisning utomhus
  

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analyser visar att organisation har stor inverkan på att skapa förutsättningar till utveckling av lärmiljön. Analyser framför ur ett likvärdighetsperspektiv behovet av en röd tråd som genomsyras i hela vår utbildning.
Analyser visar att pedagogerna behöver fortsätta skapa en rutin för att använda underlagen mer systematiskt för att följa utvecklingen.

Heikilää et al. (2020) framhåller att begreppet affordance innefattar barns handlingsmöjligheter i lärmiljön vad de ska leka och hur.
Vi vill utveckla lärmiljöerna med material som främjar en variation av handlingsmöjligheter för att ge förutsättningar till barnen att utforska och lära.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Observation och dokumentation av barns intresse och behov som utgångspunkt i arbetet.

Organisera för när omformulering av miljöerna ska ges tid och utrymme till. Fokusera på fem lärområden som ger fokus i utvecklingen av vår lärmiljö.

Kollegiala möten mellan pedagoger utifrån gemensam litteraturläsning om hur vi skapar likvärdighet och en rödtråd i vår utbildning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Effekter av arbetet är att lärmiljöerna erbjuder varierat föränderligt material som skapar intresse och stimulerar barns förmåga att leka och lära samt bidrar till ett fördjupat utforskande och lärande.

Att pedagogerna använder gemensamma underlag för att följa utvecklingen av underlagen systematiskt.

Barnens intresse och projekt genomsyrar utformningen av de pedagogiska lärmiljöerna och undervisningens innehåll.

Utvecklingsområde: Undervisning utomhus

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

I analyser framkommer det att en stor del av undervisningen bedrivs utomhus. Den planerade undervisningen behöver utvecklas genom organisation då resultat visar att mer spontan undervisning sker utomhus. Undervisningen bör organiseras för att skapa bättre förutsättningar till lärande och utforskande. Resultatet visar att okodat material främjar barns lärande och därmed bör miljön utomhus utvecklas till att erbjuda mer varierat material som främjar barns utforskande, kreativitet och fantasi.

En studie av Åström, Björck-Åkesson, Sjöman och Granlund (2020) visade att fri lek utomhus är den dominerande aktiviteten . Vi vill eftersträva en variation av barns egeninitierade lek och planerad och spontan undervisning på både barn och pedagogers initiativ för att skapa mer förutsättningar till lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Använda veckoplanering för struktur till framåtsyftande planerad undervisning samt skapa underlag för vilka förutsättningar vi ger barnen.
• Utomhusgrupper som fokuserar på att utveckla olika områden i vår utomhusmiljö.
• Skapa fler mötesplatser utomhus genom stationsarbete med varierat material.
• Byta ut kodat material till mer okodat ex. naturmaterial, återbruk.
• Gemensamt projekt för hela förskolan " vi i naturen".

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Effekter av arbetet med undervisningen utomhus är att undervisningen innehåller både planerad och spontan undervisning. Andra effekter som eftersträvas är att utomhusmiljön erbjuder varierat material som främjar barnens kreativitet och fantasi.

Utforma stationer som erbjuder varierat material som utmanar barnens i deras lärande och utveckling.

Utvecklingen synliggörs via pedagogisk dokumentation. Vi följer upp arbetet genom våra SKA-perioder.
Uppföljning och planering av stationer sker av ansvarig utvecklingsgrupp som sammanställer resultat och reflektioner från pedagogerna.

Utvecklingsområden:

• Språk och kommunikation
• Normer och värden
  

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har sett i vår analys att barnen både i grupp och som individ har behov av tydlighet och förstärkning av det talade språket. Vi har arbetat med bildstöd under en längre tid och ser goda effekter i form av att barnen får ökad förståelse. Som en fördjupning i detta arbete kommer vi även utöka vårt arbete med TAKK.

Tydliggörande pedagogik i förskolan handlar bland annat om att nyttja bildstöd och andra hjälpmedel för att hjälpa barnen förstå vad som ska ske, hur, när, vad och varför. Edfelt et al (2019)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kommer att börja med att vi pedagoger tillsammans med barnen börjar använda oss av två-tre tecken i veckan.

Kollegialt & kollektivt lärande där vi fördjupar oss genom:

• gemensamma föreläsningar/litteratur
• handledning i arbetslaget av fortbildad förskollärare

Barn och pedagoger kommer att följa, synliggöra processen genom pedagogisk dokumentation. Uppföljning och utvärdering kommer att ske vid avd. planering, personalkonferenser och utvecklingsdagar.
Dokumentationen kommer ske i Unikum där barn, pedagoger och vårdnadshavare görs delaktiga.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill skapa förutsättningar för barnen att få ökad förståelse för sin omvärld. Att barnen ges alternativa verktyg för att att kommunicera och uttrycka sig.

Vi följer och synliggör vårt arbete genom det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområde: Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har sett i vår analys att trygga barn och en trygg grupp är en förutsättning och framgångsfaktor för att arbeta med utveckling och lärande. Där vi som en del av samhället i stort behöver ta ansvar för våra medborgares hälsa, där vi i förskolan lägger grunden för individens fortsatta utveckling och lärande.
Vi ser att vi behöver utveckla vårt arbete kring sociala och emotionella färdigheter.

Omsorg kan ses som en förutsättning för lärande och utveckling.
Barns sociala och emotionella färdigheter har en avgörande betydelse för lärandet, för hälsan, för livet och för det samhälle vi skapar tillsammans, Löwenborg (2019).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi organiserar oss i mindre grupper, där barnen bland annat kommer få möta materialet Jag och Vi - känslor samspel och empati.

Vi pedagoger kommer kollegialt & kollektivt lärande där vi fördjupar oss genom:

• gemensamma föreläsningar/litteratur
• handledning i arbetslaget av fortbildad förskollärare

Barn och pedagoger kommer att följa, synliggöra processen genom pedagogisk dokumentation. Uppföljning och utvärdering kommer att ske vid avdelningsplanering, personalkonferenser och utvecklingsdagar. Dokumentationen kommer ske i Unikum, där barn, pedagoger och vårdnadshavare görs delaktiga.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Långtsiktigt vill vi skapa förutsättningar för att barnen ska få ökad förståelse för sina färdigheter:

• förstå sig själv
• styra sig själv
• social förståelse
• hantera relationer och sampel
• ansvarsfullt beslutsfattande

Vi följer och synliggör vårt arbete genom det systematiska kvalitetsarbetet

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

Kreativa lärprocesser - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagogerna möter Gunnar Jonsson i föreläsning kring aspekter av Hållbar utveckling.

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Samverkan med Måltidsservice och områdets blivande förskoleklassbarn och framtagande av en kokbok.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande" Margaretha Öhman.

Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Social hållbarhet
• Ekologisk hållbarhet
  

Utvecklingsområde: Social hållbarhet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har sett att vårt arbete kring sociala relationer har varit en framgångsfaktor. Trender i samhället visar att psykisk ohälsa kryper ner i åldrarna. Folkhälsomyndigheten visar på att förhållandena under barnåren har stor betydelse för barns fysiska och psykiska hälsa genom hela livet. Det är viktigt att tiden på förskolan skapar goda förutsättningar för barns hälsa och relationsbyggande. Därför väljer vi att ha fokus på social hållbarhet och arbeta för fysisk och psykisk hälsa, för både barn och pedagoger.

Enligt Vygotskij formas barns identitet i samspel med andra i en social kontext. Vi utgår i vår undervisning från postmoderna perspektiv och tanken att vi lär tillsammans genom intraaktion - lärmiljö/material och människa.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Ett utvecklingsarbete kring att hitta våra styrkor och förmågor, för både barn och pedagoger.

Fördjupa och utveckla vårt arbete kring TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation).

Projektinriktat förhållningssätt i mindre barngrupper. Organisera för relationsbyggande och reflektion.

Skapa platser för avskildhet, där vila och återhämtning kan ske.

Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.

Samarbete med köket kring mat och hälsa.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill skapa en attraktiv arbetsmiljö för både barn och vuxna, där alla blir accepterade för den de är och befinner sig i en gemenskap där empati och respekt råder, samt känner tillit till sin egen förmåga och därmed utvecklas till empatiska och demokratiska medborgare.

Projekterande förhållningssätt ska stärka barnen som aktiva samhällsmedborgare och lägga grund för deras kritiska och kreativa tänkande genom identitetsskapande och nyfikenhet inför andras tankar och erfarenheter.

TAKK blir en naturlig del av utbildningen och ett av alla uttryckssätt vi erbjuder på förskolan.
En vardag i balans mellan aktivitet och återhämtning.

Utvecklingsområde: Ekologisk hållbarhet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi strävar efter att utveckla förståelse för samband i naturen och för hur våra val kan göra skillnad, både ekologiskt, ekonomiskt och socialt, för en hållbar samtid och framtid för oss själva och vår omvärld. Vi vill också genom lekfulla processer fördjupa vår relation till naturen samt tillägna oss ett varsamt förhållningssätt till vår omgivande miljö och natur.

Enligt Cecilia Caimans resultat visar förskolebarn en stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö, bara de får möjlighet att med stöd från pedagoger utforska i naturen. Därför tänker vi, med barnens nyfikenhet som grund, utforska samband i naturen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Tillsammans vill vi utforska sambanden mellan människor och natur, för att skapa förutsättningar för en hållbar framtid, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Vår projektidé det här året är "Kropp och sinne - Må bra ute och inne".

Vi startar upp med en sommaruppgift med syfte att få syn på barnens perspektiv och bygga vidare från dem.

Vi utgår från ett processinriktat förhållningssätt där barnens frågor och hypoteser är drivande och utforskas genom transduktionskedjor. Kreativa workshops bidrar till fördjupning.

Vi vill utveckla vår undervisning ute i naturen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att skapa nyfikenhet och förståelse för hur allt hänger samman vill vi skapa en djupare relation och omsorg till naturen och till varandra, så att alla kan utvecklas så långt som möjligt.

Att barnen ökat sin förståelse för människans påverkan i och för naturen och utvecklar sin ekologiska medvetenhet.

Barnen får med sig kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.

Utvecklingsområde:

• Mitt val gör skillnad

Utvecklingsområde: Mitt val gör skillnad

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

I vårt samhälle pratas mycket om klimatkrisen, om att vi behöver hushålla med våra resurser och att alla behöver bidra. För att kunna göra det behöver man utveckla förståelse för att vi kan påverka genom de olika val vi gör. Det blir också viktigt att börja förstå något om kretslopp.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kommer att jobba mot målet: "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling." (Lpfö18, s14)

Vi kommer att arbeta för att barnen successivt ska förstå att deras val har betydelse och att de ska börja se samband mellan människa, natur, teknik och samhälle.

Vi vill ge dem goda förutsättningar så att de kan känna framtidshopp.
Förskolan kommer att arbeta med äventyrspedagogik som verktyg inom området.

Dokumentationer som visar på processer kommer att vara en viktig del av lärmiljön.

Vi ska utveckla miljöer som är varierande, inspirerande och håller kvar barns uppmärksamhet inom området.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnen börjar förstå kopplingar mellan konsumtion, återbruk och sopor.
• Att barnen genom samtal och handlingar visar att de utvecklat sin förmåga att förstå att ”Mitt val gör skillnad".
• Att förskolans lärmiljö innehåller aktuella/föränderliga dokumentationer och material som erbjuder inspiration inom området och utvecklas utifrån pågående processer.
  

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer
• Språkutveckling
  

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lärmiljöer, både ute och inne och med olika form och innehåll, är det som erbjuds barn i förskolan i dag. Förutsättningar för lärande beror på den sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljön. Dessa tre behöver samspela för att ge barnen bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande.

Våra analyser visar att vi behöver fortsätta vårt arbete med att utveckla våra lärmiljöer där SPSM:s tillgänglighetsmodell ska vara vägledande.

Vi vill också att barnen blir mer medvetna om våra lärmiljöer och utvecklar förmågan att ta ansvar för vår miljö och vårt material på förskolan ur ett hållbart perspektiv.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Lpfö18 s.15 Arbetslaget ska verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande.

Lpfö18 s.16 Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla förmågan att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön på förskolan.

Pedagogerna kommer att utveckla arbetet med en tillgänglig förskola där vi använder TAKK och bildstöd i vardagen.

Pedagogerna kommer fortsätta utveckla lärmiljöerna så de anpassas efter alla barns olika förutsättningar samtidigt som vi börjar tänka på ett hållbart förhållningssätt.

Vi arbetar med Skolverkets modul: Tillgänglig förskola där alla arbetslag får handledning kring modulerna.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Det gör skillnad för barnen genom att vi ökar deras förutsättningar till utveckling och lärande vad gäller tillgängliga lärmiljöer genom de sociala, pedagogiska och fysiska lärmilöerna både inne och ute.

Utvecklade lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov,möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt.

Utvecklade kunskaper och medvetenhet hos pedagoger vad gäller tillgängliga lärmiljöer och tydliggörande pedagogik och vilken skillnad det gör för barnen och deras möjlighet att lära och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språket är en viktig del i barnens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen där alla barn inkluderas.

Alla barn ska få möjlighet att uttrycka sig med och på olika sätt. Med olika språk och uttryckssätt vill vi ge alla barn de förutsättningar de behöver för att kunna göra sig förstådda.

Med variation i lärmiljöer, uttryckssätt och språk ges goda förutsättningar för barnens lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi vill tillsammans skapa förutsättningar för alla barns rätt till olika uttryckssätt genom att aktivt arbeta med Skolverkets modul "Tillgängliga lärmiljöer".

Tid avsätts för kompetenshöjande insatser där pedagogerna jobbar med modulerna och får handledning i arbetslagen. Vi uppmärksammar de 100 språkens möjligheter och erbjuder barnen olika sätt att uttrycka sig på. Det kan handla om att uttrycka sig med till exempel TAKK, bildstöd, flerspråkighet eller estetiska uttryckssätt.

Lärmiljöerna tydliggörs med bildstöd och TAKK samtidigt som vi gör de likvärdiga och tillgängliga för alla barn.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökade kunskaper och medvetenhet hos pedagogerna vad gäller språkutveckling skapar fler förutsättningar för barnen och utvecklas och lära.

Vi uppmärksammar barns rätt att få uttrycka sig och kommunicera med olika språk och uttrycksformer.

Förskolan blir mer likvärdig, tillgänglig och tydlig när vi ger barnen möjlighet att använda olika uttrycksformer.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljö
• Språk
  

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Då vi har stora förskolelokaler är det viktigt att lärmiljöerna är tydliga och barnet vet vad som förväntas av dem i de olika rummen. Lärmiljön i förskolan består av en fysisk miljö, en social miljö och en pedagogisk miljö som tillsammans skapar förutsättningar för lärande. När de tre delarna är i samklang är förutsättningarna för barnets utbildning mest gynnsam. Därför lägger vi vikten på tydliggörande pedagogik. Barnen ska veta vad de ska göra, när, med vem, hur länge och vad som sker sedan.

Forskning visar att varje barn behöver vara trygg med svaren på frågorna: Var? Med vem? Vad ska jag göra? Vad ska jag lära? Hur? När? Hur länge? samt Vad ska jag göra sen? (Valsö & Malmgren 2019). Dessa är enligt Sjölund et al. (2017) nyckelfrågor inom tydliggörande pedagogik vilka syftar till att göra händelser, handlingar och situationer begripliga och hanterbara.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

I lärmiljön ska barnen mötas av tydliggörande pedagogik i olika former, anpassat för just den barngrupp som de befinner sig. Till vår hjälp använder vi stödstrukturer som t.ex. bildstöd i form av exempelvis schema, tydligt uppmärkta miljöer (rum, material), tidshjälpmedel vid behov.
Skapa fungerande rutiner och en god struktur under hela dagen och i alla rutinsituationer. Vår organisationen ska ha en tydlig struktur så att vi inte behöver bygga upp nya upplägg från gång till gång. Genom dokumentation får vi syn på olika delar. Barnens tankar och ageranden blir synliga och vi kan sedan planera verksamheten vidare.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Syftet är att göra händelser, handlingar och situationer begripliga och därmed hanterbara. Målet med tydliggörande pedagogik är att skapa förutsättningar för barnen att bli delaktig och så självständig som möjligt i olika situationer och aktiviteter. Tillgängliga miljöer på förskolan som inspirerar och utmanar till samspel och utforskande. Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Då barnen ska erbjudas en stimulerande utbildningsmiljö har Borgmästarens förskola valt att medvetet arbeta med språkutveckling under hela dagen och i alla våra rutinsituationer. Förskolan ska därför lägga stor vikt på att stimulera barnens språkutveckling genom att uppmuntra och ta tillvara på deras nyfikenhet att kommunicera på olika sätt.

Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver.
Genom språket kan barnet sätta ord på sina egna upplevelser och det är också huvudnyckeln till kommunikation och relationsskapande med andra. Genom språket kan barnet uttrycka sina ståndpunkter, få nya tankar och infallsvinklar från andra, förhandla kompromissa och utveckla relationer." (Pihlgren, 2020 s 133)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

All personal och barn ska tillsammans arbeta med att utveckla, undersöka och välja språk som kommunikativt verktyg i vardagen. För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i planering och reflektion, material och att miljön är föränderlig och rik på verktyg, samt att pedagoger är lyhörda för barns tankar och uttryckssätt.
Detta förutsätter tydlig struktur och arbetsrutiner i verksamheten för att arbetet ska resultera i hög närvaro i barnens fria lek och närvaro i rutionsituationerna.
Vi kommer även att fokusera mer på användandet av digitala verktyg i syfte att stärka barns språkutveckling. Kunskapen kring digitala verktyg hos pedagogerna ska byggas upp genom workshop med förskolans it-utvecklare, webinarium samt stöttning av ikt-ansvariga i området.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barnen känner sig bekväm med att uttrycka sig på många olika sätt. Barnen ska ha fått möjlighet att prova många olika sätt att skapa och kommunicera. Vi strävar efter att skapa en utveckling av undervisningen, ett lugn i barngruppen och en lärmiljö där barnen kan få utrycka sig på många olika sätt och få ett lärande som har en rödtråd. Att alla barn ska kunna uttrycka sina känslor, uttrycka sina behov, berätta vad man varit med om, berätta om framtiden, ställa en fråga, välja, säga nej, ropa och påkalla uppmärksamhet.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

Kreativa lärprocesser - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagogerna möter Gunnar Jonsson i föreläsning kring aspekter av Hållbar utveckling.

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Samverkan med Måltidsservice och områdets blivande förskoleklassbarn och framtagande av en kokbok.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande" Margaretha Öhman.

Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Mina val och vår miljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

I vårt samhälle pratas mycket om klimatkrisen, om att vi behöver hushålla med våra resurser och att alla behöver bidra. För att kunna göra det behöver man utveckla förståelse för att vi kan påverka genom de olika val vi gör. Det blir också viktigt att börja förstå något om kretslopp.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kommer att jobba mot målet: "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling." (Lpfö18, s14)

Vi kommer att arbeta för att barnen successivt ska förstå att deras val har betydelse och att de ska börja se samband mellan människa, natur, teknik och samhälle.

Vi vill ge dem goda förutsättningar så att de kan känna framtidshopp.
Förskolan kommer att arbeta utifrån naturvetenskapliga arbetssätt med fokus på att sortera, jämföra och klassificera. Dokumentationer som visar på processer kommer att vara en viktig del av lärmiljön.

Vi ska utveckla miljöer som är varierande, inspirerande och håller kvar barns uppmärksamhet inom området.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnen genom samtal och handlingar visar att de börjat utveckla förståelse kring hur deras val påverkar vår miljö.
• Att barnen börjar utveckla insikt om vad kretslopp är.
• Att förskolans lärmiljö innehåller aktuella/föränderliga dokumentationer och material som erbjuder inspiration inom området och utvecklas utifrån pågående processer.
  

Utvecklingsområden:

• Lärmiljö
• Estetiska uttryckssätt
• Språk och kommunikation

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

I analysen framkommer behovet att fortsatt utveckla förskolans lärmiljöer vad gäller tillgänglighet av fysisk,pedagogisk och social miljö.
Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera till samspel meningsskapande och utforskande samt bidra till utveckling, lärande, lek och kommunikation.
Förskolans miljö ska inspirera och utmana barn att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda en tillgänglig lärmiljö som väcker nyfikenhet och lust till utforskande och lärande där digitala verktyg blir en del i miljön för meningsskapande processer.
• Med utgångspunkt i lärmiljön utmana och vägleda barnen utifrån olika intressen och behov.
• Genom pedagogisk dokumentation kollegialt och kollektivt lärande i reflektionsgrupper.
• Handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barn möter en variation av material där digitala verktyg är en naturlig del i miljön och utgör ett uttryck för kommunikation och meningsskapande processer.
• Att barns självkänsla stärks genom att få utveckla en bredd av olika erfarenheter och utmaningar i mötet med olika lärmiljöer.
• Genom arbetslagets kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärdering samt analys enligt plan november och maj kopplat till gemensamt läst litteratur.

Utvecklingsområde: Estetiska uttryckssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

 I analysen framkommer behovet att fortsatt utveckla förskolans arbete med att möjliggöra barns förutsättningar att uttrycka sina tankar och erfarenheter genom en variation av estetiska uttryckssätt.

Att skapa och kommunicera på ett kreativt sätt med yngre barn handlar om att erbjuda rikligt med intryck, erfarenheter och möjligheter. De skapande erfarenheterna kan bidra till att barn lär sig kommunicera och uttrycka sina upplevelser genom att berätta, upptäcka, fundera och växa i sitt vetande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda mötesplatser för introduktion av olika estetiska material samt möjlighet att prova materialet många gånger.
• Arbeta med en mångfald av estetiska uttryckssätt på ett kreativt och nyfiket sätt.
• Skapa förutsättningar för barn att kommunicera tankar och hypoteser genom estetiska uttryckssätt.
• Med pedagogisk dokumentation som verktyg dokumentera, reflektera och utmana barns processer.
• Kollegialt och kollektivt lärande i reflektionsgrupper.
• Handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att alla barn har materialkännedom.
• Att barn har erfarenheter av olika material som medför att de gör egna val på vilket sätt de vill uttrycka sig på.
• Att barns tankar, erfarenheter och hypoteser kommer till uttryck genom estetiska uttryckssätt.
• Genom arbetslagets kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärdering samt analys enligt plan november och maj kopplat till gemensamt läst litteratur.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom analys ser vi goda resultat på barns språkande, kommunikation och berättande. Det är en viktig del för barns möjlighet till inflytande och delaktighet samt att komma överens och samspela med andra.
Förskolans uppdrag är att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra barns nyfikenhet och intresse för den skriftspråliga världen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda en tillgänglig stimulerande miljö med material som skapar förutsättningar för högläsning, berättande och kommunikation.
• Agera som läsande förebilder och stimulera barns intresse för läsning och den skriftspråkliga världen.
• Med pedagogisk dokumentation som verktyg dokumentera, reflektera och utmana barns processer.
• Kollegialt och kollektivt lärande i reflektionsgrupper.
• Handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barn genom meningsskapande processer utvecklar sitt talspråk och ordförråd.
• Att barn tillägnar sig kunskaper och erfarenheter som blir viktiga nu och för framtiden.
• Genom arbetslagets kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärdering och analys enligt plan november och maj kopplat till gemensamt läst litteratur.

Utvecklingsområden:

• Språkutvecklande arbetssätt
• Estetiska lärprocesser
  

Utvecklingsområde: Språkutvecklande arbetssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver arbeta mer strukturerat med språk, ljud, återberättande, tolka text, dvs högläsning m.m. Detta ligger också i linje med aktuell forskning som visa på att barn idag läser för lite, har svårt lyssna på bokläsning, samtala och tolka innehåll och m.m.

Inom språkområdet behöver vi även lyfta flerspråkighet, främst de nationella minoritetsspråken, men även andra språk.

Vi utgår från soiokulturella teorier och socialkonstruktionism. Genom att ta del av och använda, för att utveckla verksamheten kommer vi använda följande litteratur:
- Den betydelsefulla högläsningen (2020) Heimer
- Språkstimulera mera! (2019) Ashby.
Samt ta del av aktuell forskning inom ämnet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

All personal och barn tillsammans arbetar med att utveckla, undersöka och känna nyfikenhet och glädje inom språkområdet.

För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i reflektion, material och att miljön är föränderlig och rik på verktyg som stimulerar språkutveckling samt vara lyhörda för barns tankar och tillvarata dem. Samtala och tolka, fråga och fundera utifrån olika språk/språkljud. Högläsning ska vara strategiskt genomtänkt och strukturerade samtal ska främja språkutvecklingen.

Undervisningen ska ge alla barn möjligheter och utgå från kunskaper om barns proximala utvecklingszon samt för att möjliggöra för kollektiv och kollegialt lärande, delas barngruppen in i mindre grupper. Barn ska få lära med och av varandra. Undervisningsansvaret ligger på förskolläraren men all personal ansvarar för genomförandet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Synliggörande av flerspråkighet och TAKK i miljön. Utvald litteratur för främjande av boksamtal med reflektioner.

Lång sikt: Nyfikenhet på att språka på flera olika sätt. Fördjupade samtal kring innehåll i texter, tolkningar genom återberättande och kroppspråkande.

Uppföljning och utvärdering sker varje vecka genom reflekterande samtal i arbetslagen och under SKA-vecka då vi har avstämning. Detta gäller all personal, men ansvaret att det sker ligger på förskolläraren. Arbetet ska ske i förskolans dokumentationsunderlag och genom reflekterade lärloggar i Unikum.

Utvecklingsområde: Estetiska lärprocesser

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån vårt tidigare arbete med olika estetiska uttryckssätt, ser vi att det fortfarande finns delar att utveckla inom estetiken som t.ex. dans, teater och drama, men även inom bild och form. Använda analoga och digitala verktyg i skapande för att gestalta, kommunicera och uttrycka sig.

Vi utgår från sociokulturells teorier och socialkonstruktionism.
Genom att ta del och utveckla verksamheten, kommer vi använda följande litteratur: Rum för lärande (2020) Vikingsen
Förskola i rörelse och förändring (2018) Dalbeck & Westlund

Flera forskare visar på att barn behöver olika sätt, metoder och verktyg för att bearbeta, tolka och förstå sin omvärld, estetiska är ett språk i sig.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Använda digitala verktyg i skapande som rörliga bilder, film samt estetiskt i miljöns utformning, för att möjliggörande av att gestalta, kommunicera och uttrycka sig. Miljöns utformning ska främja lust till att gå in i och ur, olika roller. Tillsammans i undervisningen prova på att tolka genom dans, teater och drama samt via bilder och annat estetiskt material.

Undervisningen ska ge alla barn möjligheter och utgå från kunskaper om barns proximala utvecklingszon samt för att möjliggöra för kollektiv och kollegialt lärande, delas barngruppen in i mindre grupper. Barn ska få lära med och av varandra.

Undervisningsansvaret ligger på förskolläraren men all personal ansvarar för genomförandet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Kännedom om och möjlighet att prova olika material och tekniker i skapande digitalt, lera, teater, drama och sång.

Lång sikt: Samtala, gestalta och berätta genom olika sätt att uttrycka sig.

Uppföljning och utvärdering sker varje vecka genom reflekterande samtal i arbetslagen och under SKA-vecka då vi har avstämning. Detta gäller all personal, men ansvaret att det sker ligger på förskolläraren. Arbetet ska ske i förskolans dokumentationsunderlag och genom reflekterade lärloggar i Unikum.

Utvecklingsområden:

• Barns inflytande och delaktighet
• Undervisning i förskolan - matematik
• Lärmiljö

Utvecklingsområde: Barns inflytande och delaktighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver utveckla ett arbetssätt där barnen involveras i beslutsfattande processer. Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande.

Litteratur/ forskning: Vägar till delaktighet! /Shier (2001

Lpfö 18:
Förskolan ska främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Barnen involveras i reflektion, analys, planering och utvärdering.
• Dela in barnen i mindre grupper så att alla får göra sin röst hörd.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen är delaktiga i när besluten verkligen fattas och har verklig makt över beslutsfattandet.

Barnens möjligheter till inflytande och delaktighet ska öka genom att barnen upplever att de är med och påverkar sin dag på förskolan.

Utvecklingsområde: Undervisning i förskolan - matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver få en fördjupad förståelse för vad matematiska aktiviteter kan vara så att de på ett medvetet sätt kan planera, iscensätta och följa upp undervisningen i förskolan som utvecklar barnens förmåga att aktivt delta i matematiska aktiviteter.

Litteratur/ Forskning: Förskolans matematik Skolverket

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande
– Förskolans matematik, Skolverket

Fortsätta utveckla undervisningen och jämställdhet i förskolan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barnen erbjuds undervisning som stöttar deras lärande och utmanar dem att tänka vidare.

Att pedagogerna utvecklar en fördjupad förståelse för vad matematiska aktiviteter kan vara så att de på ett medvetet sätt kan planera, iscensätta och följa upp undervisningen i förskolan som utvecklar barnens förmåga att aktivt delta i matematiska aktiviteter.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolans miljöer ska vara tillgänglig, utmanande och inspirera till samspel och utforskande.

Miljön ska stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation oavsett individuella behov.

Litteratur/ forskning: Ann S Pihlgren: Tillgängligt lärande i förskolan

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetensutvecklingsinsatser genom Resurscentrum, IKT-pedagog, Pedagogiska nätverket.

De teoretiska kunskaperna behöver implementeras så att det blir det rådande förhållningssättet i mötet med varje barn.

Fortsätta utveckla undervisningen och jämställdhet i förskolan.

Vi behöver utföra observationer/ kartläggningar mer regelbundet. Bli bättre på att analysera dessa och omhänderta det observationer/ kartläggningar visar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen har med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet och den fortsatta skolgången.

Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Tillgängliga miljöer på förskolan som inspirerar och utmanar till samspel och utforskande.

Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområde: Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska ge alla barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde samt de mänskliga rättigheterna. Att stärka barnen i sin utveckling samt arbeta med alla barns lika värde lägger grunden för barnens fortsatta utveckling.
Forskning: T.ex. E. Doverborg och I. Pramling Samuelsson, om vikten av att förstå barns tankar.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolans utbildning fokuserar på att uppmärksamma "Allas lika värde" i olika sammanhang, både i spontan och planerad undervisning. Detta arbete sker i barngruppen, i olika aktiviteter och projektgrupper. Arbetet följer förskolans årshjul och det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentationer och analyser sker inom ramen för kvalitetsarbetet och genom pedagogiska planeringar och lärloggar ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att normer och värden genomsyrar utbildningen. Detta bidrar till ökad trygghet och en miljö, där varje barn kan utvecklas som människa i samspel med andra.
Arbetet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområden:

• Digitala verktyg
• Språkutveckling
  

Utvecklingsområde: Digitala verktyg

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån reflekterande samtal och observationer ser vi ett behov av att få in digitala verktyg i den spontana och planerade undervisningen. Målet är riktat mot att utveckla en förståelse av användandet av digitala verktyg hos både barn och pedagoger. Tillsammans och enskilt, lära mer om källkritiskt tänkande, mediakännedom, dokumentationer och använda tekniken i miljön, undersökande i ett sammanhang med analoga verktyg.
Vi utgår från aktuell forskning och vetenskapliga artiklar samt - Högberg, M. (2021). Digital kreativitet: i förskolans undervisning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
- Kyrk Seger, E. (red.) (2020). Digitalt meningsskapande i förskolan. (Första utgåvan). Stockholm: Lärarförlaget.
Vetenskaplig teori: Sociokulturell teori

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska utgå från den fysiska, sociala och den pedagogiska miljön. Miljö och material ska främja barns intresse för digitala verktyg på olika sätt. Pedagoger ska vara närvarande, lyhörda, medforskande och erbjudande i barns adekvata digitala utveckling.

All personal och barn tillsammans, arbetar med att utveckla, undersöka och välja digitala verktyg i vardagen. För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i planering och reflektion, material och att miljön är föränderlig och rik på digitala verktyg, samt att pedagoger är lyhörda för barns tankar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Det ska synas i miljön och genom dokumentationer att förskolan har främjat en utveckling av barn och pedagogers individuella adekvata digitala kompetenser.
Digitala verktyg används för att komplettera undervisningen och lärandet, samt en del i undersökande och forskande kring mediapedagogik, filma, fota, belysa m.m.

Uppföljning och utvärdering sker varje vecka genom reflekterande samtal i arbetslagen och under SKA-veckorna då vi har avstämning. Detta gäller all personal, men ansvaret att det sker ligger på förskolläraren. Arbetet ska ske i förskolans dokumentationsunderlag och genom lärloggar i Unikum. Under SKA-veckor sker PUG-arbete med processhandledning och vid behov oftare.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom de dagliga samtalen, bordssamtal och diskussioner vid samlingar kan vi se ett behov av utökad språkförståelse hos barnen.
Forskning och studier visar att högläsning gynnar barns språkutveckling och det är ett område vi behöver fördjupa oss mer inom samt att använda högläsning som ett undervisningsverktyg.
Vi kommer utgå från aktuell forskning och vetenskapliga artiklar samt litteratur inom området.
- Heimer, M. (2020). Den betydelsefulla högläsningen. (Upplaga 1:2). Lund: Studentlitteratur
- Ashby, E. (2019). Språkstimulera mera!. (Upplaga 1:2). Lund: Studentlitterat
Vetenskaplig teori: Sociokulturell teori

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska utgå från den fysiska, sociala och den pedagogiska miljön. Miljö och material ska främja barns intresse för språkutveckling på olika sätt. Pedagoger ska vara närvarande, lyhörda, medforskande och erbjudande i barns individuella språkutveckling.

All personal och barn tillsammans, arbetar med att utveckla, undersöka och välja språk som kommunikativt verktyg i vardagen. För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i planering och reflektion, material och att miljön är föränderlig och rik på ”verktyg”, samt att pedagoger är lyhörda för barns tankar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Det ska synas i miljön och genom dokumentationer att förskolan främjat en utveckling av barns individuella språkförståelse, återberättande, tolkningar och kommunikation. Högläsning används som metod för att skapa en större språkförståelse.

Uppföljning och utvärdering sker varje vecka genom reflekterande samtal i arbetslagen och under SKA-veckorna då vi har avstämning. Detta gäller all personal, men ansvaret att det sker ligger på förskolläraren. Arbetet ska ske i förskolans dokumentationsunderlag och genom lärloggar i Unikum. Under SKA-veckor sker PUG-arbete med processhandledning och vid behov oftare.

Utvecklingsområden:

• Hållbar framtid
• Hundraspråklig kommunikation
  

Utvecklingsområde: Hållbar framtid

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill fortsätta utveckla och befästa den transdisciplinära förståelsen för Hållbar Framtid genom ekologisk, social, ekonomisk känslighet, där den existentiella dimensionen av hållbarhet blir en hävstång för att nå hållbarhet och välbefinnande.
Fortsätta fördjupa oss kring begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati kopplat till medveten och meningsskapande undervisning, didaktisk bedömning och pedagogisk dokumentation. Utveckla våra samarbetslag vidare samt våra kommunikations- och informationskanaler.

Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som är kopplat till vårt uppdrag. Utifrån det tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året som vi arbetar med i våra Lär- och SKA-grupper.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen samt vill att en positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör påverkar en Hållbar Framtid och förskolan som demokratisk mötesplats. Vi ska fortsätta utveckla våra lärmiljöer så att de erbjuder alla barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.

Varje arbetslag har en processplan med mål, syfte, strategier och analysfrågor kopplat till utvecklingsområdet, som pedagoger bär med sig i mötet med barnen. Vår organisation stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell med underlag för SKA.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad medvetenhet kring den transdisciplinära förståelsen för området Hållbar Framtid samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati så att det omsätts i arbetet med barnen. Det ska synas i förhållningssätt, organisation, miljöer och material samt omsorgen om detta för att skapa en likvärdig utbildning och en demokratisk, social och kulturell arena med mötesplatser ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområde: Hundraspråklig kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill fortsätta utveckla och befästa förståelsen för hundraspråklig kommunikation där alla uttryckssätt ingår. Inom området vill vi även fortsätta utveckla begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati samt uppmärksamma de nationella minoriteterna i det interkulturella förhållningssättet. Fortsätta fördjupa oss i begrepp som medveten och meningsskapande undervisning, didaktisk bedömning, adekvat digital kompetens, pedagogisk dokumentation. Utveckla våra samarbetslag vidare samt våra kommunikations- och informationskanaler.

Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som är kopplat till vårt uppdrag. Utifrån det tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året som vi arbetar med i våra Lär- och SKA-grupper.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen. Vi vill att utbildningen ska ge barnen förutsättningar och möjligheter att kunna tänka, lära, reflektera, uppleva, gestalta samt kommunicera, lyssna och förhandla i olika sammanhang och för skilda syften genom olika uttrycksformer ur ett demokratiskt perspektiv. I det språkutvecklande arbetet ska vi fortsätta erbjuda alla barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas genom hundraspråklig kommunikation.

Varje arbetslag har en processplan med mål, syfte, strategier och analysfrågor kopplat till utvecklingsområdet, som pedagoger bär med sig i mötet med barnen. Vår organisation stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell med underlag för SKA.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad förståelse kring en Hundraspråklig Kommunikation samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati, där alla uttryckssätt ingår så att de omsätts i arbetet med barnen. Vi förväntar oss att pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt där olikheter berikar och där tillit, kommunikation, tiden och tillsammansskapet är viktiga aspekter ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområden:

• Hållbar utveckling
• Naturvetenskap och teknik
• Systematiskt kvalitetsarbete - pedagogisk dokumentation

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån barnens inflytande, som vi länge jobbat med behöver vi nu fördjupa oss i hållbarhet, ett område vi inte kan välja bort.
Ett område där barnen på ett positiv sätt behöver involveras.

Vi utgår ifrån Sanne Björklunds bok "Lärande för hållbar utveckling - i förskolan"
Artikel 12. Barnkonventionen
Agenda 2023

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Jobba tematiskt i mindre grupper.
• Pedagogernas uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå ifrån barnens frågeställningar och hypoteser.
• Skapa miljöer som stödjer hållbarhetstänk.

• Workshops
• Läsa gemensamt delar av boken Sanne Björklund "Lärande för Hållbar utveckling i förskolan"
• Kollegialt lärande på pedagogiskt forum, inspirera varandra.
• Handledning med pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

En ökad medvetenhet kring hållbarhet.
Att värna om natur/miljö.
Att arbetet mot målet blir synligt i våra miljöer och i våra materialval.
Att barnens frågor och hypoteser ligger som grund för utbildningen.

Genom pedagogiska dokumentationer kan vi följa arbetet, med barnen/ i arbetslaget/handledning med pedagogista.
UNIKUM möjliggör också för rektor och övriga pedagoger att följa arbetet.

Utvecklingsområde: Naturvetenskap och teknik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser barnens intresse för naturvetenskap, vi behöver fördjupa oss och komma i relation till naturen . Att öppna upp för barnens frågor och ge dem möjlighet att kunna beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.
Vi vill utveckla barnens kompetenser kring IKT, att bli producenter. Vi följer Luleå kommuns digitaliseringsplan.
Vi utgår ifrån Sanne Björklunds bok "Lärande för hållbar utveckling - i förskolan"
Agenda 2030

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Jobba tematiskt i mindre barngrupper.
• Pedagogernas uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgår ifrån barnens frågeställningar och hypoteser.
• Skapa inspirerande och kreativa miljöer som främjar utbildningen.

• Workshops för pedagogerna kring naturvetenskap och teknik på kompetensdagar.
• Läsa gemensamt delar av boken Sanne Björklund "Lärande för Hållbar utveckling i förskolan".
• Kollegialt lärande på pedagogiskt forum, inspirera varandra.
• Handledning med pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att vi alla uppmärksammar och värnar om varandra och vår miljö.
Att vi synliggör det vi har i vår natur och att vi gör detta med hjälp av många olika uttryckssätt.
Att barnens frågor och hypoteser ligger som grund för utbildningen.

Genom pedagogiska dokumentationer kan vi följa arbetet, med barnen/ i arbetslaget/handledning med pedagogista.
UNIKUM möjliggör också för rektor och övriga pedagoger att följa arbetet.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete - pedagogisk dokumentation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill utveckla vårt dokumentationsarbete.
Vi vill synliggöra barnens lärande samt att göra barnen delaktiga i kvalitetsarbetet och i sitt eget lärande.
Våra riktlinjer i Läroplanen är att arbetslaget ska följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter.

Vi utgår ifrån:
Skolverket: Kvalitetsarbete i praktiken Utbildningspaket: Linn Eckeskog "Kommunikation med vårdnadshavare"
Bok: Martina Lundström "Det synliga barnet"

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla pedagoger ansvarar för dokumentationer en vecka var.
Vi fördjupar oss i utbildningen Linn Eckeskog "Kommunikation med vårdnadshavare" i utvecklingsgruppen, med ledning av rektor.

Kompetensdagar/pedagogiskt forum/handledning/PUT/ inläsningstid/föreläsning/workshop.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att det varje vecka finns en dokumentation där barnen är involverade som visar på barnens lärprocesser samt att veckobreven till vårdnadshavare ska ha en tydlig koppling till dokumentationerna.

Genom pedagogiska dokumentationer kan vi följa arbetet, med barnen/ i arbetslaget/handledning med pedagogista.
UNIKUM möjliggör också för rektor och övriga pedagoger att följa arbetet.

Utvecklingsområden:

• Social hållbarhet
• Ekologisk hållbarhet
  

Utvecklingsområde: Social hållbarhet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har sett att vårt arbete kring sociala relationer har varit en framgångsfaktor. Trender i samhället visar att psykisk ohälsa kryper ner i åldrarna. Folkhälsomyndigheten visar på att förhållandena under barnåren har stor betydelse för barns fysiska och psykiska hälsa genom hela livet. Det är viktigt att tiden på förskolan skapar goda förutsättningar för barns hälsa och relationsbyggande. Därför väljer vi att ha fokus på social hållbarhet och arbeta för fysisk och psykisk hälsa, för både barn och pedagoger.

Enligt Vygotskij formas barns identitet i samspel med andra i en social kontext. vi utgår i vår undervisning från postmoderna perspektiv och tanken att vi lär tillsammans genom intraaktion - lärmiljö/material och människa.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Ett utvecklingsarbete kring att hitta våra styrkor och förmågor, för både barn och pedagoger.

Fördjupa och utveckla vårt arbete kring TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation).

Projektinriktat förhållningssätt i mindre barngrupper. Organisera för relationsbyggande och reflektion.

Skapa platser för avskildhet, där vila och återhämtning kan ske.

Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.

Samarbete med köket kring mat och hälsa.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill skapa en attraktiv arbetsmiljö för både barn och vuxna, där alla blir accepterade för den de är och befinner sig i en gemenskap där empati och respekt råder, samt känner tillit till sin egen förmåga och därmed utvecklas till empatiska och demokratiska medborgare.

Projekterande förhållningssätt ska stärka barnen som aktiva samhällsmedborgare och lägga grund för deras kritiska och kreativa tänkande genom identitetsskapande och nyfikenhet inför andras tankar och erfarenheter.

TAKK blir en naturlig del av utbildningen och ett av alla uttryckssätt vi erbjuder på förskolan.
En vardag i balans mellan aktivitet och återhämtning.

Utvecklingsområde: Ekologisk hållbarhet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi strävar efter att utveckla förståelse för samband i naturen och för hur våra val kan göra skillnad, både ekologiskt, ekonomiskt och socialt, för en hållbar samtid och framtid för oss själva och vår omvärld. Vi vill också genom lekfulla processer fördjupa vår relation till naturen samt tillägna oss ett varsamt förhållningssätt till vår omgivande miljö och natur.

Enligt Cecilia Caimans resultat visar förskolebarn en stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö, bara de får möjlighet att med stöd från pedagoger utforska i naturen. Därför tänker vi, med barnens nyfikenhet som grund, utforska samband i naturen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Tillsammans vill vi utforska sambanden mellan människor och natur, för att skapa förutsättningar för en hållbar framtid, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Vår projektidé det här året är "Kropp och sinne - Må bra ute och inne".

Vi startar upp med en sommaruppgift med syfte att få syn på barnens perspektiv och bygga vidare från dem.

Vi utgår från ett processinriktat förhållningssätt där barnens frågor och hypoteser är drivande och utforskas genom transduktionskedjor. Kreativa workshops bidrar till fördjupning.

Vi vill utveckla vår undervisning ute i naturen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att skapa nyfikenhet och förståelse för hur allt hänger samman vill vi skapa en djupare relation och omsorg till naturen och till varandra, så att alla kan utvecklas så långt som möjligt.

Att barnen ökat sin förståelse för människans påverkan i och för naturen och utvecklar sin ekologiska medvetenhet.

Barnen får med sig kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.

Utvecklingsområden:

• Språk
• Barns inflytande
• Systematiskt kvalitetsarbete

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vad är språk, är det alltid det talade? Kan vi uttrycka oss på fler sätt? Vi vill fortsätta utveckla de olika sätten vi kommunicerar på.

Vi ser att vårt arbete med parpedagoger i mindre grupper är en framgångsfaktor och vill därför att pedagogerna och barnen ska få fördjupa och utveckla sin undervisning kring olika uttryckssätt/språk.

I vår undervisning stödjer vi oss på sociokulturella/posthumanistiska teorier.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arbeta tematisk i mindre grupper med barnen.
• Skapa miljöer samt undervisningstillfällen som möjliggör för barnen att använda olika uttrycksätt i sin kommunikation.
• Inspirations uppstart "Magiska dansväskan" med kulturskolan.
• Kollegialt lärande och inspirera varandra på pedagogiskt forum.
• Riktad litteratur beroende på vilken par-pedagog grupp man tillhör.
• Handledning med pedagogista.
• Pedagoger reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg UNIKUM.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi utvecklar undervisningen kring uttrycksätt/språk.
• Att barns tankar, erfarenheter och hypoteser kommer till uttryck genom estetiska uttryckssätt.
• En harmonisk lärmiljö där barnen får uttrycka sig på många olika sätt, men även ett lärande som har en röd tråd.
• En levande dokumentation av temat genom en mindmap på "avdelningarna".
• Vi följer arbetet genom pedagogiska dokumentation, med barnen/ i arbetslaget/handledning med pedagogista.
• Vi följer upp och utvärderar arbetet genom vårt processverktyg UNIKUM. Samt löpande uppföljning av rektor.

Utvecklingsområde: Barns inflytande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att vi behöver involvera och synliggöra barns tankar och hypoteser i större utsträckning, bland annat i dokumentationer och temaarbete.

• Lpfö 18: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.
• Utifrån barnkonventionen kapitel 12; Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet.

I vår undervisning stödjer vi oss på sociokulturella/posthumanistiska teorier.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arbeta tematiskt, pedagogernas uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå från barnens frågeställningar och hypoteser.
• Spontana och planerade undervisningstillfällen, undervisning i olika gruppkonstellationer.
• Erbjuda föränderliga lärmiljöer.
• Kompetensutveckling för pedagogerna genom litteratur, pedagogiskt forum, kollegialt lärande, kompetensdagar och handledning av pedagogista.
• Medverkar i forskningsprojekt med Kerstin Löf från Luleå tekniska universitet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att vi har utvecklat ett kvalitetsarbete och temaarbete som är mer levande i vår verksamhet där både barn och pedagoger bidrar och ser den röda tråden i arbetet.
  Det ska synas i vårt utvecklingsarbete och i vårt lärmiljöer att barnen har inflytande.

• Vi följer arbetet genom pedagogiska dokumentation, med barnen/ i arbetslaget/handledning med pedagogista.
• Vi följer upp och utvärderar arbetet genom vårt processverktyg UNIKUM. Samt löpande uppföljning av rektor.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver utveckla vårt kvalitetsarbete så det blir ett levande dokument som utvecklar vår verksamhet och där barnen får vara mer delaktiga i sin utbildning och undervisning.

Vi lutar oss mot Skolverkets "Kvalitetsarbete i praktiken".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagogerna arbetar med mindmap tillsammans med barnen för att skapa en synlig röd tråd i arbetet. Vi ska lyssna in och utgå från barnens frågeställningar och hypoteser.
• Varje vecka dokumenterar vi vårt arbete i vårt processverktyg UNIKUM, för att synliggöra och reflektera över processer som sker i undervisningen.
• Ett tydligare processverktyg för pedagogerna samt genom pedagogiskforum, kollegialt lärande, kompetensdagar och handledning av pedagogista ska leda till utveckling.
• Medverkar i forskningsprojekt med Kerstin Löf från Luleå tekniska universitet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att vi har utvecklat ett kvalitetsarbete som är mer levande i vår verksamhet där både barn och pedagoger bidrar och ser den röda tråden i arbetet. Det ska synas i våra utvecklingsarbeten och lärmiljöer att barnen har inflytande.
• Genom processvertyget UNIKUM och utvärderingar, kan rektor, pedagogista och pedagoger följa arbetets gång.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt förskolans läroplan (Lpfö 18) ska förskolan lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt.

Under läsåret kommer vi att plocka in aktuell forskning och litteratur inom ämnet. Bland annat "Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta" (Larsson Samoladas & Bäversten, 2021), "Språkutveckling på gång" (Nordberg, 2023), "Språkets alla möjligheter i förskolan" (Eriksson, 2023) samt "Undervisning i förskolan" (Pihlgren, 2017).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. En språkutvecklande miljö och pedagogernas arbetssätt bidrar till att lägga grunden för att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver.

Barns förmåga att kommunicera ska utvecklas och uppmuntras bland annat med hjälp av TAKK ("TAKK-påsen", Resurscentrum). Barnens tankar och åsikter ska ligga till grund för utformningen av förskolans pedagogiska miljö.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill lägga en god grund där barnen ges förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang. På lång sikt ska detta vara ett arbetssätt som är väl förankrat med tydlig systematik. Det ska vara en naturlig del i den dagliga undervisningen.

Pedagogerna genomför kontinuerligt observationer för att få underlag att reflektera kring och på så sätt identifiera progression i arbetet. Utvärdering sker genom att arbetslagen systematiskt följer upp sitt arbete. Det sammanfattas och analyseras när UG träffas. Uppföljning, utvärdering och analys sker även på förskolans kvalitetsdagar.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

Kreativa lärprocesser - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagogerna möter Gunnar Jonsson i föreläsning kring aspekter av Hållbar utveckling.

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Samverkan med Måltidsservice och områdets blivande förskoleklassbarn och framtagande av en kokbok.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande" Margaretha Öhman.

Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Språk
• Naturvetenskap
  
• Lärmiljö

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk är ett av de viktigaste områdena i förskolans undervisande uppdrag. I Lpfö 18 framkommer att språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman.
Genom språket kan barn uttrycka sina ståndpunkter, få nya tankar och infallsvinklar från andra, förhandla, kompromissa och utveckla relationer.
Språk och tänkande är också starkt sammankopplade och språket är därför också starkt kopplat till allt lärande – genom språket kan barn planera, utvärdera, problemlösa och analysera, hantera det förflutna och dra slutsatser om framtiden. A.S Philgren.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan ska ge barnen möjlighet att utveckla språk-, läs- och skrivutveckling genom olika estetiska uttrycksformer, lekar och genom barnens egna berättelser. Förskolan tar tillvara på barnens erfarenheter och intressen.

Pedagogerna deltar i kompetensutveckling utifrån litteratur förankrad i forskning kring undervisning och metoder för språkutveckling.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förskolan har genom olika estetiska uttryckssätt gett barnen möjlighet att utveckla språk-, läs- och skrivutveckling samt att förskolan har tagit tillvara på barnens erfarenheter och intressen.

Pedagogerna reflekterar över sin pedagogiska praktik tillsammans med arbetslaget, barnen och pedagogista.

Utvecklingsområde: Naturvetenskap

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik. Lpfö 18
Skolverket, modulen: Natur, teknik och språkutveckling. Barns arbetsteorier om naturvetenskap. Modulen handlar om att arbeta språk- och kunskapsutvecklande med naturvetenskap och teknik. Den belyser också hur man kan fånga och utveckla barnens tankar om naturvetenskapliga fenomen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Genom det gemensamma projektarbetet så kommer barnen att ges möjlighet att prova/utforska sina arbetsteorier kring naturvetenskapliga fenomen.

Pedagogerna deltar i kompetensutveckling utifrån litteratur förankrad i forskning kring undervisning och metoder för naturvetenskap i förskolan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen har fått förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.

Pedagogerna reflekterar över sin pedagogiska praktik tillsammans med arbetslaget, barnen och pedagogista.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan behöver fortsätta utveckla lärmiljöerna utifrån tillgänglighetsbegreppet för att bidra till delaktighet och inflytande.

Förskolan ska erbjuda en tillgänglig lärmiljö för alla barn och som inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang. Många valmöjligheter ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina lekmönster och val av aktiviteter.
Lpfö 18

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan ska ge barn ska möjlighet att påverka lärmiljöns utformning. Lyssnandet på barnet blir centralt för arbetssättet och för hur den pedagogiska miljön formas, en miljö där barns intressen styr material och planering.

Pedagogerna deltar i kompetensutveckling utifrån litteratur förankrad i forskning kring undervisning och metoder för att främja bra lärmiljöer för barnen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Tillgängliga lärmiljöer som bidrar till utforskande och samspel. Lärmiljön stödjer utveckling och lärande - bidrar till självständighet samt kreativa lärprocesser.

Pedagogerna reflekterar över sin pedagogiska praktik tillsammans med arbetslaget, barnen och pedagogista.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer
• Språkutveckling
  

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lärmiljöer, både ute och inne och med olika form och innehåll, är det som erbjuds barn i förskolan i dag. Förutsättningar för lärande beror på den sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljön. Dessa tre behöver samspela för att ge barnen bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande.

Våra analyser visar att vi behöver fortsätta vårt arbete med att utveckla våra lärmiljöer där SPSM:s tillgänglighetsmodell ska vara vägledande.

Vi vill också att barnen blir mer medvetna om våra lärmiljöer och utvecklar förmågan att ta ansvar för vår miljö och vårt material på förskolan ur ett hållbart perspektiv.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Lpfö18 s.15 Arbetslaget ska verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande.

Lpfö18 s.16 Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla förmågan att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön på förskolan.

Pedagogerna kommer att utveckla arbetet med en tillgänglig förskola där vi använder TAKK och bildstöd i vardagen.

Pedagogerna kommer fortsätta utveckla lärmiljöerna så de anpassas efter alla barns olika förutsättningar samtidigt som vi börjar tänka på ett hållbart förhållningssätt.

Vi arbetar med Skolverkets modul: Tillgänglig förskola där alla arbetslag får handledning kring modulerna.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Det gör skillnad för barnen genom att vi ökar deras förutsättningar till utveckling och lärande vad gäller tillgängliga lärmiljöer genom de sociala, pedagogiska och fysiska lärmilöerna både inne och ute.

Utvecklade lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov,möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt.

Utvecklade kunskaper och medvetenhet hos pedagoger vad gäller tillgängliga lärmiljöer och tydliggörande pedagogik och vilken skillnad det gör för barnen och deras möjlighet att lära och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språket är en viktig del i barnens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen där alla barn inkluderas.

Alla barn ska få möjlighet att uttrycka sig med och på olika sätt. Med olika språk och uttryckssätt vill vi ge alla barn de förutsättningar de behöver för att kunna göra sig förstådda.

Med variation i lärmiljöer, uttryckssätt och språk ges goda förutsättningar för barnens lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi vill tillsammans skapa förutsättningar för alla barns rätt till olika uttryckssätt genom att aktivt arbeta med Skolverkets modul "Tillgängliga lärmiljöer".

Tid avsätts för kompetenshöjande insatser där pedagogerna jobbar med modulerna och får handledning i arbetslagen. Vi uppmärksammar de 100 språkens möjligheter och erbjuder barnen olika sätt att uttrycka sig på. Det kan handla om att uttrycka sig med till exempel TAKK, bildstöd, flerspråkighet eller estetiska uttryckssätt.

Lärmiljöerna tydliggörs med bildstöd och TAKK samtidigt som vi gör de likvärdiga och tillgängliga för alla barn.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökade kunskaper och medvetenhet hos pedagogerna vad gäller språkutveckling skapar fler förutsättningar för barnen och utvecklas och lära.

Vi uppmärksammar barns rätt att få uttrycka sig och kommunicera med olika språk och uttrycksformer.

Förskolan blir mer likvärdig, tillgänglig och tydlig när vi ger barnen möjlighet att använda olika uttrycksformer.

Utvecklingsområde: Lärmiljö - Digitalisering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Det framkommer i vår analys att vi behöver låta de digitala verktygen få ta större plats i våra lärmiljöer och vår utbildning.
Undervisning med digitala verktyg i förskolan handlar inte om tekniken i sig – datorer, lärplattor och olika appar – utan om hur de kan bidra till lärande och meningsskapande.

För barnen innebär det en möjlighet att skapa förståelse för omvärlden och att uttrycka sina tankar på många olika sätt. För pedagogen gäller det att ställa de didaktiska frågorna som vad, hur och varför, Kyrk Seger, 2020.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kollegialt kollektivt lärande där vi fördjupar oss genom:

• Gemensamma föreläsningar/litteratur
• Workshop och handledning av IKT-utvecklare

Utveckla våra lärmiljöer så att barnen ges större möjlighet till utforskande, där de ges möjlighet att upptäcka, prova och förundras genom digital teknik.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

i vill erbjuda en god och tillgänglig miljö, där barnen ges möjlighet att möta material såväl digitala som andra. Vi förväntar oss att digitala lärverktyg blir en naturlig del av vår utbildning, där förskolan använder digitala verktyg på ett medvetet sätt som gynnar barns lärande och utveckling.

Att barnen ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer
• Språk
  

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Arbetet med lärmiljöer har utgått från Tillgänglighetsmodellen (SPSM) och tar ett helhetsgrepp på tillgänglig utbildning. Modellen omfattar kunskap om konsekvenser av funktionsnedsättning för lärande, socialt samspel och valet av pedagogiska strategier. Den ger även kunskap om den fysiska lärmiljön som lokalernas utformning.
Vi har arbetat med tydliggörande pedagogik som en del i detta då forskning visar att varje barn/elev behöver vara trygg med svaren på frågorna; Var? Med vem? Vad ska jag göra? Vad ska jag lära? Hur? När? Hur länge? samt Vad ska jag göra sen? (Valsö & Malmgren 2019).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kommer att fortsätta med utvecklingen av tillgängliga lärmiljöer, och lägga vikten på tydliggörande pedagogik. Barnen ska veta vad de ska göra, när, med vem, hur länge och vad som sker sedan. Till vår hjälp använder vi stödstrukturer, ex bildstöd i form av schema, tydligt uppmärkta miljöer (rum,material), tidshjälpmedel vid behov.

Pedagogerna har sedan tidigare kunskap om tydliggörande pedagogik samt tillgänglighetsmodellen. De har även tillgång till relevant litteratur samt specialpedagog som finns tillgänglig för att bolla tankar med. Vi kommer detta läsår även att arbeta med Ann Pihlgrens bok "Undervisning i förskolan" för att få en fördjupning i hur vi skapar lärande undervisningmiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Tydliggörande pedagogik förväntas skapa förutsättningar för att barnen ska bli så delaktiga och självständiga som möjligt i olika situationer och aktiviteter.
Tillgängliga lärmiljöer på förskolan ska inspirera och utmana till samspel och utforskande samt erbjuda barn, oavsett individuella behov, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Vi hoppas på att kunna se att barnen vågar provar på nya saker. Vi vill se att gemenskapen i gruppen ökar och att barnen visar intresse för varandra.

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

En ökad användning av TAKK och bildstöd har gett mycket god effekt på språkutvecklingen hos barnen. Speciellt användandet av bildstöd har visat på en större positiv utveckling hos barnen än förväntat, och deras möjligheter att både förstå omgivningen och att kommunicera har breddats.
Vi ser även att vi behöver fokusera mer på användandet av digitala verktyg i syfte att stärka barnens språkutveckling. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.
Forskning visar att språkutvecklingen kan underlättas genom olika strategier för att skapa en språkstimulerande miljö och belyser TAKK och GAKK som stöttande strategier för kommunikation, där även gester är en form av strategi för kommunikation. (Larsson, 2020)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

För att gynna barnens språkutveckling har vi på Kristallens förskola valt att fortsätta lägga tyngdpunkten på att ge barnen möjlighet att kommunicera med alternativ kommunikation såsom bildstöd, tecken som stöd, samt böcker och digitala verktyg.

Pedagogerna använder AKK som ett komplement i sin undervisning både vid spontana och planerade lärtillfällen. Varje avdelning arbetar med att främja en språkstimulerande miljö som lockar till intresse för kommunikation, litteratur och lek.

Kunskapen kring digitala verktyg hos pedagogerna ska byggas upp genom workshop med förskolans it-utvecklare och genom att ta del av tillgängliga webinarium kring ikt, samt stöttning av ikt-ansvariga på enheten.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att barnen erbjuds många olika sätt att kommunicera förväntar vi oss att barnen utvecklar en ökad förmåga att kunna uttrycka sina tankar och åsikter i kontakten med sin omgivning.

På kort sikt förväntas att barnen kommer att utveckla ett intresse och en större förståelse för tecken som stöd och bildstöd.

På lång sikt förväntas att barnen själva kommer att ta till sig och använda alternativ kommunikation på förskolan. Vi förväntar oss också att användandet av digitala verktyg kommer att leda till språkutveckling och nya kunskaper.

Utvecklingsområde: Hållbar framtid - Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan arbetar dagligen med normer och värden.
I vårt arbete kommer vi fokusera på:
hänsyn, förståelse mot varandra och samspel.

Vi utgår från relevant forskning och Skolverkets stödmaterial.
Det sociokulturella perspektivet kommer ligga till grund i arbetet med normer och värden.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

I undervisningsgrupper ges barnen möten, omsorg och ett utforskande förhållningssätt i sin utbildning.

Förskollärare, barnskötare och ateljérista har kollegial samverkan,
med fokus på SKA - verktyg och kollegial reflektion.
Skolutveckling för pedagogerna med positiv psykologi samt stärka arbetslaget.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förskolan utvecklar sitt arbetssätt genom de kollegiala reflektionerna och SKA - arbetets mallar. Vi sätter fokus och ifrågasätter vårt arbete med detta område och har ett positivt förhållningssätt.

I utbildningen ges barnen förutsättningar att genom samspel visa hänsyn och förståelse mot varandra.

Uppföljning sker systematiskt genom reflektion och analys under arbetets gång. I analysarbetet fokuserar vi på om barnen visar hänsyn, förståelse och samspelar med varandra.

Utvecklingsområden:

• Språk
• Naturvetenskap och teknik
• Systematiskt kvalitetsarbete - pedagogisk dokumentation

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk/Miljö är ett prioriterat område för alla förskolor i Luleå kommun. Vi behöver använda flera olika språk i vår kommunikation. Vi behöver fortsätta vårt arbete med att se till så att våra miljöer bjuder in till olika uttryckssätt.

Vi utgår ifrån Martina Lundströms bok "Det synliga barnet".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Jobba tematiskt i mindre grupper.
• Pedagogernas uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå ifrån barnens frågeställningar och hypoteser.
  

• Workshops för pedagogerna kring olika estetiska uttryckssätt på kompetensdagar.
• Inspirera och skapa miljöer tillsammans med barnen som främjar olika estetiska uttryckssätt, både ute och inne.
• Kollegialt lärande, inspirera varandra på pedagogiskt forum.
• Handledning med pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barnen känner sig bekväm med att uttrycka sig på många olika sätt.
Att miljön bjuder in till olika estetiska uttryckssätt, både ute och inne.
Att material finns tillgängligt och att barnen har inflytande och ges möjlighet att ansvara över detta.

Genom pedagogiska dokumentationer kan vi följa arbetet, med barnen/ i arbetslaget/handledning med pedagogista.
UNIKUM möjliggör också för rektor och övriga pedagoger att följa arbetet.

Utvecklingsområde: Naturvetenskap och teknik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver fördjupa vårt arbete med hållbar utveckling - allas lika värde både människan och naturen.

Vi vill utveckla barnens kompetenser kring IKT, att bli producenter.

Vi utgår ifrån:
Sanne Björklunds bok "Lärande för hållbar utveckling - i förskolan"
Vi följer Luleåkommuns digitaliseringsplan.
Agenda 2030

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Jobba tematiskt i mindre barngrupper.
• Pedagogernas uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgår ifrån barnens frågeställningar och hypoteser.
• Workshops för pedagogerna kring naturvetenskap och teknik på kompetensdagar.
• Läsa gemensamt delar av boken Sanne Björklund "Lärande för Hållbar utveckling i förskolan".
• Kollegialt lärande på pedagogiskt forum, inspirera varandra.
• Handledning med pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att vi alla är rädda om varandra och vår natur.
Att vi kommer i relation till naturen för att skapa en medvetenhet för allas lika värde.
Att vi alla uppmärksammar/synliggör det vi har i vår natur och att vi gör detta med många olika uttryckssätt.

Genom pedagogiska dokumentationer kan vi följa arbetet, med barnen/ i arbetslaget/handledning med pedagogista.
UNIKUM möjliggör också för rektor och övriga pedagoger att följa arbetet.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete - pedagogisk dokumentation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill utveckla vårt dokumentationsarbete.
Vi vill synliggöra barnens lärande samt att göra barnen delaktiga i kvalitetsarbetet och i sitt eget lärande.
Våra riktlinjer i Läroplanen är att arbetslaget ska följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter.

Vi utgår ifrån:
Skolverket: Kvalitetsarbete i praktiken Utbildningspaket: Linn Eckeskog "Kommunikation med vårdnadshavare"
Bok: Martina Lundström "Det synliga barnet"

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla pedagoger ansvarar för dokumentationer en vecka var.
Vi fördjupar oss i utbildningen Linn Eckeskog "Kommunikation med vårdnadshavare" i utvecklingsgruppen, med ledning av rektor.

Kompetensdagar/pedagogiskt forum/handledning/PUT/ inläsningstid/föreläsning/workshop.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att det varje vecka finns en dokumentation där barnen är involverade som visar på barnens lärprocesser samt att veckobreven till vårdnadshavare ska ha en tydlig koppling till dokumentationerna.

Genom pedagogiska dokumentationer kan vi följa arbetet, med barnen/ i arbetslaget/handledning med pedagogista.
UNIKUM möjliggör också för rektor och övriga pedagoger att följa arbetet.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

Kreativa lärprocesser - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagogerna möter Gunnar Jonsson i föreläsning kring aspekter av Hållbar utveckling.

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Samverkan med Måltidsservice och områdets blivande förskoleklassbarn och framtagande av en kokbok.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande" Margaretha Öhman.

Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Naturvetenskap
• Normer och värden
• Lärmiljö

Utvecklingsområde: Naturvetenskap

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik. Lpfö 18
Skolverket, modulen: Natur, teknik och språkutveckling. Barns arbetsteorier om naturvetenskap Modulen handlar om att arbeta språk och kunskapsutvecklande med naturvetenskap och teknik. Den belyser också hur man kan fånga och utveckla barnens tankar om naturvetenskapliga fenomen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

I det gemensamma projektarbetet får barnen prova samt utforska sina arbetsteorier kring naturvetenskapliga fenomen, genom olika estetiska uttryckssätt.

Pedagogerna deltar i kompetensutveckling utifrån litteratur förankrad i forskning kring undervisning och metoder för språkutveckling.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen visar ett ökat intresse för naturvetenskap genom att de fått utforska och prova sina arbetsteorier kring olika naturfenomen och teknik.
Barnen har fått förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.

Pedagogerna reflekterar över sin pedagogiska praktik tillsammans med arbetslaget, barnen och pedagogista.

Utvecklingsområde: Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vid analys av resultat framkom att förskolan behöver levandegöra arbetet med likabehandlingsplanen. Genom kartläggningar utifrån likabehandlingsplanen, trygghetsvandringar och observationer kommer vi att få relevanta underlag som stöd i arbetet med normer och värden.

En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar.
Lpfö 18

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Barnen får möjlighet att genom lek, planerad och spontan undervisning samt genom estetiska lärprocesser utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.

Öka kunskap hos pedagogena om Barnkonventionen och att arbeta systematiskt med likabehandlingsplanen.

Likabehandlingsgruppen möts regelbundet.
Värderingsövningar med pedagogerna.

Trygghetsvandring, inne och ute.
Observationer/kartläggningar

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen visar en ökad respekt för varandra och att vi alla är olika
samt tar ansvar för och visar respekt för vår gemensamma miljö.

En ökad kunskap hos pedagogerna ang hur vi ska arbeta med barnkonventionen i förskolan samt hur det egna förhållningssättet och organisationen påverkar.

Pedagogerna reflekterar över sin pedagogiska praktik tillsammans med arbetslaget, barnen och pedagogista.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan behöver fortsätta utveckla lärmiljöerna utifrån tillgänglighetsbegreppet för att bidra till delaktighet och inflytande.

Förskolan ska erbjuda en tillgänglig lärmiljö för alla barn och som inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang. Många valmöjligheter ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina lekmönster och val av aktiviteter.
Lpfö 18

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan ska ge barn ska möjlighet att påverka lärmiljöns utformning. Lyssnandet på barnet blir centralt för arbetssättet och för hur den pedagogiska miljön formas, en miljö där barns intressen styr material och planering.

Pedagogerna deltar i kompetensutveckling utifrån litteratur förankrad i forskning kring undervisning och metoder för att främja bra lärmiljöer för barnen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förskolan ska ge barn ska möjlighet att påverka lärmiljöns utformning. Lyssnandet på barnet blir centralt för arbetssättet och för hur den pedagogiska miljön formas, en miljö där barns intressen styr material och planering.

Pedagogerna deltar i kompetensutveckling utifrån litteratur förankrad i forskning kring undervisning och metoder för att främja bra lärmiljöer för barnen.
Pedagogerna reflekterar över sin pedagogiska praktik tillsammans med arbetslaget, barnen och pedagogista.

Utvecklingsområden:

• Hållbar framtid
• Hundraspråklig kommunikation

Utvecklingsområde: Hållbar framtid

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill fortsätta utveckla och befästa den transdisciplinära förståelsen för Hållbar Framtid genom ekologisk, social, ekonomisk känslighet, där den existentiella dimensionen av hållbarhet blir en hävstång för att nå hållbarhet och välbefinnande.
Fortsätta fördjupa oss kring begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati kopplat till medveten och meningsskapande undervisning, didaktisk bedömning och pedagogisk dokumentation. Utveckla våra samarbetslag vidare samt våra kommunikations- och informationskanaler.

Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som är kopplat till vårt uppdrag. Utifrån det tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året som vi arbetar med i våra Lär- och SKA-grupper.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen samt vill att en positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör påverkar en Hållbar Framtid och förskolan som demokratisk mötesplats. Vi ska fortsätta utveckla våra lärmiljöer så att de erbjuder alla barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.

Varje arbetslag har en processplan med mål, syfte, strategier och analysfrågor kopplat till utvecklingsområdet, som pedagoger bär med sig i mötet med barnen. Vår organisation stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell med underlag för SKA.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad medvetenhet kring den transdisciplinära förståelsen för området Hållbar Framtid samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati så att det omsätts i arbetet med barnen. Det ska synas i förhållningssätt, organisation, miljöer och material samt omsorgen om detta för att skapa en likvärdig utbildning och en demokratisk, social och kulturell arena med mötesplatser ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområde: Hundraspråklig kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill fortsätta utveckla och befästa förståelsen för hundraspråklig kommunikation där alla uttryckssätt ingår. Inom området vill vi även fortsätta utveckla begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati samt uppmärksamma de nationella minoriteterna i det interkulturella förhållningssättet. Fortsätta fördjupa oss i begrepp som medveten och meningsskapande undervisning, didaktisk bedömning, adekvat digital kompetens, pedagogisk dokumentation. Utveckla våra samarbetslag vidare samt våra kommunikations- och informationskanaler.

Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som är kopplat till vårt uppdrag. Utifrån det tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året som vi arbetar med i våra Lär- och SKA-grupper.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen. Vi vill att utbildningen ska ge barnen förutsättningar och möjligheter att kunna tänka, lära, reflektera, uppleva, gestalta samt kommunicera, lyssna och förhandla i olika sammanhang och för skilda syften genom olika uttrycksformer ur ett demokratiskt perspektiv. I det språkutvecklande arbetet ska vi fortsätta erbjuda alla barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas genom hundraspråklig kommunikation.

Varje arbetslag har en processplan med mål, syfte, strategier och analysfrågor kopplat till utvecklingsområdet, som pedagoger bär med sig i mötet med barnen. Vår organisation stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell med underlag för SKA.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad förståelse kring en Hundraspråklig Kommunikation samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati, där alla uttryckssätt ingår så att de omsätts i arbetet med barnen. Vi förväntar oss att pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt där olikheter berikar och där tillit, kommunikation, tiden och tillsammansskapet är viktiga aspekter ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområden:

• Språkutvecklande arbetssätt
• Leken

Utvecklingsområde: Språkutvecklande arbetssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Forskning visar att språk och språkförståelse är områden som inom skolan och landet är nedåtgående. Vi ser också att barn visar på ett intresse för berättande och texter och att det finns delar som vi behöver arbeta mer med. Till exempel återberättande och reflekterande samtal (eftertänksamhet). Men även skapa intresse för olika lärstarategier till språkande. Språkanutvecklingen ska gynnas av miljön, TAKK, AKK samt flerspråkighet.

Den betydelsefulla högläsningen, med fokus på kap 3 (2020) Heimer Läs, lek och ha roligt enligt: Språkstimulera mera! (2019) Ashby. Högläsning och muntligt berättande ger näring åt barns lekar enligt: Värna barns lekstyrka (2019) Öhman Undervisa för att stödja förståelse genom att bl.a. läsa och diskutera berättelser och bilder enligt: Undervisningsstrategier i förskolan (2020) Pihlgren. Vi utgår från sociokulturella teorier.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

All personal och barn, arbetar med språkutveckling tillsammans för att väcka intresse för berättande, olika texter och att tolka dessa med hjälp av olika verktyg samt känna nyfikenhet och glädje inom området. För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i reflektion, material och att miljön är föränderlig och rik på "verktyg", samt vara lyhörda för barns tankar.

Kort sikt: Säkerställa att det finns tillgång till olika material och redskap. Samt att personal behöver även fördjupa kunskapen i t.ex. hur undervisningen kan främja barns språkande och berättande.

Lång sikt: Arbetet med barnen kan göras via olika multimodala verktyg. Skapa en miljö där språkutvecklande material kan finnas framme tillgängligt i miljöerna. Barn ska få lära med och av varandra. Undervisningsansvaret ligger på förskolläraren men all personal ansvarar för genomförandet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Lärmiljön möjliggör för barn att vara skapare av berättelser genom att självständigt eller med hjälp av pedagog / kamrat, använda multimodala verktyg.

Lång sikt: Ett ökat intresse hos barnen för att skapa egna berättelser samt att tolka och förstå texter och bilder.

Genom kontinuerliga observationer. Dokumentationer och reflektioner av vårt arbete ska ske i UNIKUM. Förskollärare ansvarar för att uppföljning sker under SKA-veckorna.

Utvecklingsområde: Leken

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Leken ska ligga som grund för utbildningen i förskolan. Vi har sett att många barn behöver utmaningar och vägledningar i det sociala samspelet i leken.

Vi kommer utgå från forskningsrapporter samt litteratur.
Läs, lek och ha roligt enligt: Språkstimulera mera! (2019) Ashby. Högläsning och muntligt berättande ger näring åt barns lekar enligt: Värna barns lekstyrka (2019) Öhman. Undervisningsstrategier i förskolan (2020) Pihlgren. Vi utgår från sociokulturella teorier.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Personal inspirerar till lek genom att tillhandahålla material utifrån barns intressen och skapa "börjor" i lärmiljön. Tid och utrymme för lek ska ges. Personal närvarar genom att delta, guida eller medla i lek. Ge barnen tid, rum och ro för lekandet.

All personal hjälps åt att hitta verktyg för att stötta varje barns behov och erbjuda en bra lekmiljö. För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i reflektion, material och att miljön är föränderlig, samt vara lyhörda för barns tankar.
Barn ska få lära med och av varandra. Undervisningsansvaret ligger på förskolläraren men all personal ansvarar för genomförandet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Lärmiljön möjliggör både vuxeninitierad lek och barninitierad lek.

Lång sikt: Att barn hittar fler strategier för en stimulerande och fungerande lek. Att barn utvecklar sin fantasi och föreställningsförmåga.

Genom kontinuerliga observationer. Dokumentationer och reflektioner av vårt arbete ska ske i UNIKUM. Förskollärare ansvarar för att uppföljning sker under SKA-veckorna.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

Kreativa lärprocesser - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagogerna möter Gunnar Jonsson i föreläsning kring aspekter av Hållbar utveckling.

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Samverkan med Måltidsservice och områdets blivande förskoleklassbarn och framtagande av en kokbok.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande" Margaretha Öhman.

Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)
  
• Språk
• Lärmiljö

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Det är viktigt att utveckla förskolans kvalitet och därmed öka barnens möjligheter till god omsorg, utveckling och lärande.

Alla arbetslag fördjupar analyser av de pedagogiska dokumentationerna i Unikum för att fortsätta kvalitets-och utvecklingsarbetet när det gäller undervisning.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.
Organisering: Utvecklingsgruppen ser över de underlag som finns i Unikum för att systematiskt arbeta med våra prioriterade mål.

Förskolan väljer att samtliga pedagoger ska läsa gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet, "Det synliga barnet" av Martina Lundström och "Lyssnandets pedagogik" av Ann Åberg. Även förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling och litteraturseminarier.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnens arbete och utveckling synliggörs än tydligare genom dokumentationer av barnens aktiviteter, tankar och undersökande.

Alla pedagoger är delaktiga genom att vi dokumenterar och analyserar i Unikum.

Analyser bidrar till fortsatt utveckling och fortsatta prioriteringar inom förskolan.

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Språkutvecklingsarbetet har gett gott resultat både för pedagoger och barn. Det är ett viktigt område att fortsätta med för det är grunden för allt att ha ett bra språk, stort ordförråd och ordförståelse. Barnen behöver utmanas med fler estetiska utryckssätt.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.
Organisering: Förskolan väljer att samtliga pedagoger ska läsa gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet, "Det synliga barnet" av Martina Lundström och "Lyssnandets pedgogik" av Ann Åberg.

Även förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling och litteraturseminarier. Pedagogerna lär sig mer om estetiska uttryckssätt och hur det kan stötta barnens lärande utifrån vår gemensamma pedagogiska kompass.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom olika estetiska uttryckssätt och en utforskande lärmiljö vill vi öka barnens förståelse för vikten av hållbara relationer mellan människa - människa och människa - natur.

Barnen förväntas få använda fler språk och uttryckssätt i undervisningen för att stärka den språkliga utvecklingen.

Arbetet följs upp i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet genom Unikum samt att rektor följer arbetslagens arbete.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande.

De senaste åren har fokus varit lärmiljöerna inomhus. Arbetslagen har kommit olika långt i sitt utvecklingsarbete av lärmiljöerna, vi behöver öka det kollegiala och kollektiva lärandet.

Lärmiljö utomhus samt att inomhus skapa lärmiljöer som speglar vår gemensamma pedagogiska kompass är utvecklingsområden.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Lärmiljöernas roll i undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.
Organisering: Förskolan väljer att samtliga pedagoger ska läsa gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet, "Det synliga barnet" av Martina Lundström och "Lyssnandets pedagogik" av Ann Åberg.

Även förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling och litteraturseminarier. Pedagogerna lär sig mer om lärmiljöer och hur dessa kan stötta barnens lärande utifrån vår gemensamma pedagogiska kompass.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom olika estetiska uttryckssätt och en utforskande lärmiljö vill vi öka barnens förståelse för vikten av hållbara relationer mellan människa - människa och människa - natur.

Barnen förväntas få använda fler språk och uttryckssätt i undervisningen för att stärka den språkliga utvecklingen.

Arbetet följs upp i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet genom Unikum samt att rektor följer arbetslagens arbete.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer
• Språk och kommunikation
  

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Skollagen ska förskolan vara likvärdig utifrån tre grundläggande aspekter: Barn ska ha lika tillgång till, och lika kvalitet i en utbildning som också ska verka kompenserande (Sven Persson).

TAKK är mer konkret än enbart tal och tydliggör det talade språket. Ger tidig tillgång till språk, använder andra sinnen, ökar koncentrationen, dämpar taltempot, bygger broar mellan olika språk, ger ögonkontakt.
Bildstöd kan hjälpa, förmedla och förstå språkligt innehåll och eller instruktioner. Bilder kan hjälpa till att minska stress och oro, samt öka trygghet hos barnen. Bildstöd kan hjälpa barn till att bli mer självständiga. Språkutvecklande syfte att använda bildstöd. Ge förutsättningar att delta och förstå samtalet. (Resurscentrum)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska arbeta för likvärdighet och tydliggörande pedagogik där TAKK, bildstöd och generella anpassningar blir en naturlig del i alla sammanhang.

Arbetet utgår från ställningstaganden att barnen möter medupptäckande, medupplevande, medundersökande, medagerande pedagoger.

Förskolan kommer revidera bilagan till pedagogiska kompassen med tillägg inom generella anpassningar.

Gemensam litteratur och artiklar kommer bearbetas.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Likvärdig och tillgänglig lärmiljö utvecklas i förskolan där vi ser att TAKK och bildstöd används i vår verksamhet.Barnen har tillit till sin egna förmåga.

Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar (Lpfö).

Barnen har tillit till sin egna förmåga.

Arbetslag reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum. Stöd av pedagogista både inom arbetslag och kollegialt inom och över enheten.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska erbjuda barnen en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver.

Förmågan att söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring (Lpfö 98).

Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer såsom bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans (Lpfö 98).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Även om barnen inte kan formulera ord kan de rita, göra symboler eller kanske skriva någon bokstav. Genom att engagera föräldrar, använda olika uttrycksformer och utveckla lekar och miljöer för skrivande skapas förutsättningar för alla barn att utforska skriftspråket (Skolverket).

Fortbildning via Skolverket där samtliga pedagoger medverkar i kollegiala lärtillfällen, enskillt och i grupp och gemensam litteratur bearbetas.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum. Pedagogista stödjer arbetet i arbetslag och kollegialt inom inom rektorsområde.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barn fått möjlighet att uppleva, utforska olika berättelser, bilder , drama, musik och texter för att väcka deras intresse samt utveckla sin förmåga att uttrycka sig på olika sätt oberoende av könstillhörighet.Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum. Stöd av pedagogista både inom arbetslag och kollegialt inom och över enheten.

Utvecklingsområden:

• Barns inflytande och delaktighet
• Undervisning i förskolan - matematik
• Lärmiljö

Utvecklingsområde: Barns inflytande och delaktighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver utveckla ett arbetssätt där barnen involveras i beslutsfattande processer. Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande.

Litteratur/ forskning: Vägar till delaktighet! /Shier (2001

Lpfö 18:
Förskolan ska främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Barnen involveras i reflektion, analys, planering och utvärdering.
• Dela in barnen i mindre grupper så att alla får göra sin röst hörd.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen är delaktiga i när besluten verkligen fattas och har verklig makt över beslutsfattandet.

Barnens möjligheter till inflytande och delaktighet ska öka genom att barnen upplever att de är med och påverkar sin dag på förskolan.

Utvecklingsområde: Undervisning i förskolan - matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver få en fördjupad förståelse för vad matematiska aktiviteter kan vara så att de på ett medvetet sätt kan planera, iscensätta och följa upp undervisningen i förskolan som utvecklar barnens förmåga att aktivt delta i matematiska aktiviteter.

Litteratur/ Forskning: Förskolans matematik Skolverket

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande
– Förskolans matematik, Skolverket

Fortsätta utveckla undervisningen och jämställdhet i förskolan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barnen erbjuds undervisning som stöttar deras lärande och utmanar dem att tänka vidare.

Att pedagogerna utvecklar en fördjupad förståelse för vad matematiska aktiviteter kan vara så att de på ett medvetet sätt kan planera, iscensätta och följa upp undervisningen i förskolan som utvecklar barnens förmåga att aktivt delta i matematiska aktiviteter.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolans miljöer ska vara tillgänglig, utmanande och inspirera till samspel och utforskande.

Miljön ska stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation oavsett individuella behov.

Litteratur/ forskning: Ann S Pihlgren: Tillgängligt lärande i förskolan

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetensutvecklingsinsatser genom Resurscentrum, IKT-pedagog, Pedagogiska nätverket.

De teoretiska kunskaperna behöver implementeras så att det blir det rådande förhållningssättet i mötet med varje barn.

Fortsätta utveckla undervisningen och jämställdhet i förskolan.

Vi behöver utföra observationer/ kartläggningar mer regelbundet. Bli bättre på att analysera dessa och omhänderta det observationer/ kartläggningar visar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen har med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet och den fortsatta skolgången.

Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Tillgängliga miljöer på förskolan som inspirerar och utmanar till samspel och utforskande.

Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområde: Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska ge alla barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde samt de mänskliga rättigheterna. Att stärka barnen i sin utveckling samt arbeta med alla barns lika värde lägger grunden för barnens fortsatta utveckling.
Forskning: T.ex. E. Doverborg och I. Pramling Samuelsson, om vikten av att förstå barns tankar.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolans utbildning fokuserar på att uppmärksamma "Allas lika värde" i olika sammanhang, både i spontan och planerad undervisning. Detta arbete sker i barngruppen, i olika aktiviteter och projektgrupper. Arbetet följer förskolans årshjul och det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentationer och analyser sker inom ramen för kvalitetsarbetet och genom pedagogiska planeringar och lärloggar ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att normer och värden genomsyrar utbildningen. Detta bidrar till ökad trygghet och en miljö, där varje barn kan utvecklas som människa i samspel med andra.
Arbetet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområde: Pedagogisk miljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang. Många valmöjligheter ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina lekmönster och val av aktiviteter. Pedagogerna hjälper barnen att klara mer på egen hand.

Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen. Under läsåret plockar vi in aktuell forskning och litteratur i ämnet, bland annat "Rum för lärande" (Vikingsen, 2020) samt "Undervisning i förskolan" (Pihlgren, 2017).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Miljön på förskolan förändras utifrån vilket lärande som eftersträvas. Pedagogerna planerar för längre perioder och utmanar barnen med komplexa problem.

Pedagogerna arbetar systematiskt för att visa barnen strukturer för arbete, utforskande och ordning. Genom pedagogernas bemötande och förhållningssätt får barnen stöd i sitt utforskande (Vikingsen, 2020).

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ett ökat samspel mellan barnen då de tillsammans och i olika gruppkonstellationer får arbeta med olika utmaningar. Efter hand ansvarar barnen för delar av ordning och innehåll i de olika miljöerna på förskolan.

På lång sikt ska detta vara ett arbetssätt som är väl förankrat och med en tydlig systematik. Det ska vara en naturlig del i den dagliga undervisningen. Utvärdering sker genom att arbetslagen systematiskt följer upp sitt arbete. Det sammanfattas och analyseras när UG träffas. Uppföljning, utvärdering och analys sker även på förskolans kvalitetsdagar.

Utvecklingsområden:

• Social hållbarhet
• Ekologisk hållbarhet
  

Utvecklingsområde: Social hållbarhet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har sett att vårt arbete kring sociala relationer har varit en framgångsfaktor. Trender i samhället visar att psykisk ohälsa kryper ner i åldrarna. Folkhälsomyndigheten visar på att förhållandena under barnåren har stor betydelse för barns fysiska och psykiska hälsa genom hela livet. Det är viktigt att tiden på förskolan skapar goda förutsättningar för barns hälsa och relationsbyggande. Därför väljer vi att ha fokus på social hållbarhet och arbeta för fysisk och psykisk hälsa, för både barn och pedagoger.

Enligt Vygotskij formas barns identitet i samspel med andra i en social kontext. I vår undervisning utgår vi från postmoderna perspektiv och tanken att vi lär tillsammans genom intraaktion - lärmiljö/material och människa.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Vi startar ett utvecklingsarbete för att hitta styrkor och förmågor hos både barn och pedagoger.
• Vi fördjupar och utvecklar vårt arbete kring TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation).
• Vi organiserar för relationsbyggande och reflektion och utgår från ett projektinriktat förhållningssätt i både stora och mindre grupper.
• Vi skapar platser för avskildhet, där vila och återhämtning kan ske samt lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.
• Vi utvecklar vårt samarbete med köket kring mat och hälsa.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En positiv arbetsplats för både barn och vuxna, där alla blir accepterade för den de är och befinner sig i en gemenskap där empati och respekt råder, samt att alla känner tillit till sin egen förmåga och därmed utvecklas till empatiska och demokratiska medborgare.
• Ett projekterande förhållningssätt stärker barnen som aktiva samhällsmedborgare och lägger grund för deras kritiska och kreativa tänkande genom identitetsskapande och nyfikenhet inför andras tankar och erfarenheter.
• TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) blir en naturlig del av utbildningen och ett av alla uttryckssätt vi erbjuder på förskolan.
• En vardag i balans mellan aktivitet och återhämtning.

Utvecklingsområde: Ekologisk hållbarhet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Cecilia Caimans resultat visar förskolebarn en stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö, bara de får möjlighet att med stöd från pedagoger utforska i naturen. Därför tänker vi, med barnens nyfikenhet som grund, utforska vänskap och relationer i naturen.

Vi strävar efter att utveckla förståelse för samband i naturen och för hur våra val kan göra skillnad, både ekologiskt, ekonomiskt och socialt, för en hållbar samtid och framtid. Vi vill fördjupa vår relation till naturen samt tillägna oss ett varsamt förhållningssätt till vår omgivande miljö och natur.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Tillsammans utforskar vi samband mellan människor och natur, för att skapa förutsättningar för en hållbar framtid, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Vi fortsätter med vår projektidé:
"Spirande spår för en hållbar framtid" som startar med barnens sommaruppdrag - "Vi vill att ni letar efter tecken på vänskap och relationer mellan de som lever i naturen".
Vårt mål med uppgiften är att få syn på barnens erfarenheter av olika samspel i naturen och genom vidare utforskande göra dem uppmärksamma på hur stor betydelse allt har i naturen.
Vi utgår från ett processinriktat förhållningssätt där barnens frågor och hypoteser är drivande och utforskas genom transduktionskedjor.
Kreativa workshops för pedagogerna bidrar till inspiration och fördjupning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att skapa nyfikenhet och förståelse för hur allt hänger samman vill vi skapa en djupare relation och omsorg till naturen och till varandra, så att alla kan utvecklas så långt som möjligt.

Barnen ökar sin förståelse för människans påverkan i och för naturen och utvecklar sin ekologiska medvetenhet.

Barnen får med sig kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer
• Språkutveckling
  

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lärmiljöer, både ute och inne och med olika form och innehåll, är det som erbjuds barn i förskolan i dag. Förutsättningar för lärande beror på den sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljön. Dessa tre behöver samspela för att ge barnen bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande.

Våra analyser visar att vi behöver fortsätta vårt arbete med att utveckla våra lärmiljöer där SPSM:s tillgänglighetsmodell ska vara vägledande.

Vi vill också att barnen blir mer medvetna om våra lärmiljöer och utvecklar förmågan att ta ansvar för vår miljö och vårt material på förskolan ur ett hållbart perspektiv.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Lpfö18 s.15 Arbetslaget ska verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande.

Lpfö18 s.16 Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla förmågan att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön på förskolan.

Pedagogerna kommer att utveckla arbetet med en tillgänglig förskola där vi använder TAKK och bildstöd i vardagen.

Pedagogerna kommer fortsätta utveckla lärmiljöerna så de anpassas efter alla barns olika förutsättningar samtidigt som vi börjar tänka på ett hållbart förhållningssätt.

Vi arbetar med Skolverkets modul: Tillgänglig förskola där alla arbetslag får handledning kring modulerna.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Det gör skillnad för barnen genom att vi ökar deras förutsättningar till utveckling och lärande vad gäller tillgängliga lärmiljöer genom de sociala, pedagogiska och fysiska lärmilöerna både inne och ute.

Utvecklade lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov,möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt.

Utvecklade kunskaper och medvetenhet hos pedagoger vad gäller tillgängliga lärmiljöer och tydliggörande pedagogik och vilken skillnad det gör för barnen och deras möjlighet att lära och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språket är en viktig del i barnens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen där alla barn inkluderas.

Alla barn ska få möjlighet att uttrycka sig med och på olika sätt. Med olika språk och uttryckssätt vill vi ge alla barn de förutsättningar de behöver för att kunna göra sig förstådda.

Med variation i lärmiljöer, uttryckssätt och språk ges goda förutsättningar för barnens lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi vill tillsammans skapa förutsättningar för alla barns rätt till olika uttryckssätt genom att aktivt arbeta med Skolverkets modul "Tillgängliga lärmiljöer".

Tid avsätts för kompetenshöjande insatser där pedagogerna jobbar med modulerna och får handledning i arbetslagen. Vi uppmärksammar de 100 språkens möjligheter och erbjuder barnen olika sätt att uttrycka sig på. Det kan handla om att uttrycka sig med till exempel TAKK, bildstöd, flerspråkighet eller estetiska uttryckssätt.

Lärmiljöerna tydliggörs med bildstöd och TAKK samtidigt som vi gör de likvärdiga och tillgängliga för alla barn.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökade kunskaper och medvetenhet hos pedagogerna vad gäller språkutveckling skapar fler förutsättningar för barnen och utvecklas och lära.

Vi uppmärksammar barns rätt att få uttrycka sig och kommunicera med olika språk och uttrycksformer.

Förskolan blir mer likvärdig, tillgänglig och tydlig när vi ger barnen möjlighet att använda olika uttrycksformer.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljö
• Estetiska uttryckssätt
  
• Språk och kommunikation

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

I analysen framkommer behovet att fortsatt utveckla förskolans lärmiljöer vad gäller tillgänglighet av fysisk, pedagogisk och social miljö.
Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera till samspel meningsskapande och utforskande samt bidra till utveckling, lärande, lek och kommunikation.
Förskolans miljö ska inspirera och utmana barn att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda tillgängliga lärmiljöer som utmanar barns nyfikenhet och lust till utforskande och lärande där digitala verktyg blir en del i miljön för meningsskapande processer.
• Med utgångspunkt i lärmiljön utmana och vägleda barnen utifrån olika intressen och behov.
  
• Skapa samsyn och organisation gällande förskolans gemensamma rum.
• Genom pedagogisk dokumentation kollegialt och kollektivt lärande i reflektionsgrupper.
• Handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barn möter en variation av material där digitala verktyg är en naturlig del i miljön och utgör ett uttryck för kommunikation och meningsskapande processer .
• Att barns självkänsla stärks genom att få utveckla en bredd av olika erfarenheter och utmaningar i mötet med olika lärmiljöer.
• Genom arbetslagets kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärdering samt analys enligt plan november och maj kopplat till gemensamt läst litteratur.

Utvecklingsområde: Estetiska uttryckssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

I analysen framkommer behovet att fortsatt utveckla förskolans arbete med att möjliggöra barns förutsättningar att uttrycka sina tankar och erfarenheter genom en variation av estetiska uttryckssätt.

Att skapa och kommunicera på ett kreativt sätt med yngre barn handlar om att erbjuda rikligt med intryck, erfarenheter och möjligheter. De skapande erfarenheterna kan bidra till att barn lär sig kommunicera och uttrycka sina upplevelser genom att berätta, upptäcka, fundera och växa i sitt vetande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda mötesplatser för introduktion av olika estetiska material samt möjlighet att prova materialet många gånger.
• Arbeta med mångfald av estetiska uttryckssätt på ett kreativt och nyfiket sätt.
• Skapa förutsättningar för barn att kommunicera tankar och hypoteser genom estetiska uttryckssätt.
• Med pedagogisk dokumentation som verktyg dokumentera, reflektera och utmana barns processer.
• Kollegialt och kollektivt lärande i reflektionsgrupper.
• Handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att alla barn har materialkännedom.
• Att barn har erfarenheter av olika material som medför att de gör egna val på vilket sätt de vill uttrycka sig på.
• Att barns tankar, erfarenheter och hypoteser kommer till uttryck genom estetiska uttryckssätt.
• Genom arbetslagets kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärdering samt analys enligt plan november och maj kopplat till gemensamt läst litteratur.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom analys ser vi goda resultat på barns språkande, kommunikation och berättande. Det är en viktig del för barns möjlighet till inflytande och delaktighet samt att komma överens och samspela med andra.

Förskolans uppdrag är att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra barns nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda en tillgänglig stimulerande miljö med material som skapar förutsättningar för högläsning, berättande och kommunikation.
• Agera som läsande förebilder och stimulera barns intresse för läsning och den skriftspråkliga världen.
• Med pedagogisk dokumentation som verktyg dokumentera, reflektera, och utmana barns processer.
• Kollegialt och kollektivt lärande i reflektionsgrupper.
• Handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barn genom meningsskapande processer utvecklar sitt talspråk och ordförråd.
• Att barn tillägnar sig kunskaper och erfarenheter som blir viktiga nu och för framtiden.
• Genom arbetslagets kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärdering och analys enligt plan nov och maj kopplat till gemensamt läst litteratur.

Utvecklingsområden:

• Hållbar utveckling
• Barns inflytande
• Systematiskt kvalitetsarbete

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har pratat om hur vi är mot varandra, ht2023 går vi vidare till hur vi tar hand om vår värld. Hur vi värnar om vår natur, djur och det vi har runt omkring oss. Vi vill att barnen ska förstå sitt eget samband om hur de påverkar världen och speciellt närmiljön.

• Vi lutar oss på Agenda 30, de globala målen för hållbar utveckling.
• I vår undervisning stödjer vi oss på sociokulturell teori.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arbeta tematiskt, pedagogernas uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå från barnens frågeställningar och hypoteser.
• Spontana och planerade undervisningstillfällen, undervisning i olika gruppkonstellationer.
• Erbjuda föränderliga lärmiljöer.
• Kompetensutveckling för pedagogerna genom litteratur, pedagogiskt forum, kollegialt lärande, kompetensdagar och handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnen fått en ökad förståelse och medvetenhet för vår miljö/natur.
• Att barnen är medvetna att deras agerande påverkar vår värld samt att de ser samband mellan det dem gör och vad som händer i vår natur/miljö
• Vi följer arbetet genom pedagogiska dokumentation, med barnen/ i arbetslaget/handledning med pedagogista.
• Vi följer upp och utvärderar arbetet genom vårt processverktyg - UNIKUM. Samt löpande uppföljning av rektor.

Utvecklingsområde: Barns inflytande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att vi behöver involvera och synliggöra barns tankar och hypoteser i större utsträckning, bland annat i dokumentationer och temaarbete.

• Utifrån barnkonventionen kap 12; Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet.
• Vi lutar oss på Agenda 30, de globala målen för hållbar utveckling.
• I vår undervisning stödjer vi oss på sociokulturell teori.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arbeta tematiskt, pedagogernas uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå från barnens frågeställningar och hypoteser.
• Spontana och planerade undervisningstillfällen, undervisning i olika gruppkonstellationer.
• Erbjuda föränderliga lärmiljöer.
• Kompetensutveckling för pedagogerna genom litteratur, pedagogiskt forum, kollegialt lärande, kompetensdagar och handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att vi har utvecklat ett kvalitetsarbete och temaarbete som är mer levande i vår verksamhet där både barn och pedagoger bidrar och ser den röda tråden i arbetet. Det ska synas i vårt utvecklingsarbete och i våra lärmiljöer att barnen har inflytande.
• Vi följer arbetet genom pedagogiska dokumentation, med barnen/ i arbetslaget/handledning med pedagogista.
• Vi följer upp och utvärderar arbetet genom vårt processverktyg - UNIKUM. Samt löpande uppföljning av rektor.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver utveckla vårt kvalitetsarbete så det blir ett levande dokument som utvecklar vår verksamhet och där barnen får vara mer delaktiga i sin utbildning och undervisning.

Vi lutar oss mot Skolverkets "Kvalitetsarbete i praktiken".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagogerna arbetar med mindmap tillsammans med barnen för att skapa en synlig röd tråd i arbetet. Vi ska lyssna in och utgå från barnens frågeställningar och hypoteser.

Varje vecka dokumenterar vi vårt arbete i vårt processverktyg -UNIKUM, för att synliggöra och reflektera över processer som sker i undervisningen.

Ett tydligare processverktyg för pedagogerna samt genom pedagogiskforum, kollegialt lärande, kompetensdagar och handledning av pedagogista ska leda till utveckling.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att vi har utvecklat ett kvalitetsarbete som är mer levande i vår verksamhet där både barn och pedagoger bidrar och ser den röda tråden i arbetet. Det ska synas i våra utvecklingsarbeten och i vårt lärmiljöer att barnen har inflytande.

Genom processvertyget UNIKUM och utvärderingar kan rektor, pedagogista och pedagoger följa arbetets gång.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

Kreativa lärprocesser - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagogerna möter Gunnar Jonsson i föreläsning kring aspekter av Hållbar utveckling.

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Samverkan med Måltidsservice och områdets blivande förskoleklassbarn och framtagande av en kokbok.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande" Margaretha Öhman.

Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

Kreativa lärprocesser - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagogerna möter Gunnar Jonsson i föreläsning kring aspekter av Hållbar utveckling.

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Samverkan med Måltidsservice och områdets blivande förskoleklassbarn och framtagande av en kokbok.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande" Margaretha Öhman.

Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Värna barns hälsa och välbefinnande
• Utveckla kollegiala samarbetsformer

Utvecklingsområde: Värna barns hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att en framgångsfaktor för barns lust att lära är deras välbefinnande.
Då vi i två år prioriterat social hållbar utveckling vill vi nu fördjupa oss i aspekten barns hälsa och välbefinnande.
Forskningen "förskolans roll för att främja psykisk hälsa" (FORTE) visar på vikten av att jobba förebyggande och främjande med tidiga insatser för en jämlik start i livet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Kartläggning i UNIKUM (stödinsatser) - "När vi möter gruppen"
• Kollegiala reflektioner och handledning.
• Låta barnen vistas i mindre sammanhang.
• Jobba med "att genom lek stödja och stimulera barns förmågor" (Skolforskningsinstitutet).
• Margareta Öhman, psykolog, familjeterapeut - ta stöd i boken och föreläsningen, "värna barns psykiska hälsa och välbefinnande"
• Ge barnen reelt inflytande över sin utbildning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Medvetna, engagerade och närvarande pedagoger som främjar alla barns engagemang i lekar, undervisning och dagliga rutiner.

Trygga barn som genom lek och samspel är delaktiga, engagerade och känner tillit till sin förmåga.

Om observervationer och analyser gällande organisationsval och aktiviteter främjat barnens hälsa, sänkt stressnivån och funnit stunder av återhämtning och meningsfull tillvaro.

Utvecklingsområde: Utveckla kollegiala samarbetsformer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

För att skapa en organisation som tar vara på pedagogernas kompetenser och vidgar barnens perspektiv/möjligheter.

För tillgång på likvärdig undervisning och samsyn på barns behov och utveckling.

Forskning (FORTE) visar att en förskola med hög kvalité leder till bättre social förmåga och att lyckas bättre i livet. För detta krävs organisatoriska och kompetensmässiga förutsättningar för att samverkan ska fungera bra.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Tvärgruppsreflektioner
• Handledning med litteratur och aktuell forskning.
• Organisera för samarbete mellan avdelningarna både ute och inne.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att kollegialt samarbete ger ett vidgat perspektiv och professionellt lärande vilket leder till skolutveckling.

Genom att observera och analysera om organisationsval och aktiviteter främjat barns- utveckling och lärande för en livärdig förskola.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

Kreativa lärprocesser - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagogerna möter Gunnar Jonsson i föreläsning kring aspekter av Hållbar utveckling.

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Samverkan med Måltidsservice och områdets blivande förskoleklassbarn och framtagande av en kokbok.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande" Margaretha Öhman.

Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Barns inflytande och delaktighet
• Undervisning i förskolan - matematik
• Lärmiljö

Utvecklingsområde: Barns inflytande och delaktighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver utveckla ett arbetssätt där barnen involveras i beslutsfattande processer. Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande.

Litteratur/ forskning: Vägar till delaktighet! /Shier (2001

Lpfö 18:
Förskolan ska främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Barnen involveras i reflektion, analys, planering och utvärdering.
• Dela in barnen i mindre grupper så att alla får göra sin röst hörd.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen är delaktiga i när besluten verkligen fattas och har verklig makt över beslutsfattandet.

Barnens möjligheter till inflytande och delaktighet ska öka genom att barnen upplever att de är med och påverkar sin dag på förskolan.

Utvecklingsområde: Undervisning i förskolan - matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver få en fördjupad förståelse för vad matematiska aktiviteter kan vara så att de på ett medvetet sätt kan planera, iscensätta och följa upp undervisningen i förskolan som utvecklar barnens förmåga att aktivt delta i matematiska aktiviteter.

Litteratur/ Forskning: Förskolans matematik Skolverket

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande
– Förskolans matematik, Skolverket

Fortsätta utveckla undervisningen och jämställdhet i förskolan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barnen erbjuds undervisning som stöttar deras lärande och utmanar dem att tänka vidare.

Att pedagogerna utvecklar en fördjupad förståelse för vad matematiska aktiviteter kan vara så att de på ett medvetet sätt kan planera, iscensätta och följa upp undervisningen i förskolan som utvecklar barnens förmåga att aktivt delta i matematiska aktiviteter.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolans miljöer ska vara tillgänglig, utmanande och inspirera till samspel och utforskande.

Miljön ska stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation oavsett individuella behov.

Litteratur/ forskning: Ann S Pihlgren: Tillgängligt lärande i förskolan

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetensutvecklingsinsatser genom Resurscentrum, IKT-pedagog, Pedagogiska nätverket.

De teoretiska kunskaperna behöver implementeras så att det blir det rådande förhållningssättet i mötet med varje barn.

Fortsätta utveckla undervisningen och jämställdhet i förskolan.

Vi behöver utföra observationer/ kartläggningar mer regelbundet. Bli bättre på att analysera dessa och omhänderta det observationer/ kartläggningar visar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen har med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet och den fortsatta skolgången.

Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Tillgängliga miljöer på förskolan som inspirerar och utmanar till samspel och utforskande.

Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

Kreativa lärprocesser - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagogerna möter Gunnar Jonsson i föreläsning kring aspekter av Hållbar utveckling.

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Samverkan med Måltidsservice och områdets blivande förskoleklassbarn och framtagande av en kokbok.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande" Margaretha Öhman.

Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer
• Spåk och kommunikation
  

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Skollagen ska förskolan vara likvärdig utifrån tre grundläggande aspekter: Barn ska ha lika tillgång till, och lika kvalitet i en utbildning som också ska verka kompenserande (Sven Persson).

TAKK är mer konkret än enbart tal och tydliggör det talade språket. Ger tidig tillgång till språk, använder andra sinnen, ökar koncentrationen, dämpar taltempot, bygger broar mellan olika språk, ger ögonkontakt.
Bildstöd kan hjälpa, förmedla och förstå språkligt innehåll och eller instruktioner. Bilder kan hjälpa till att minska stress och oro, samt öka trygghet hos barnen. Bildstöd kan hjälpa barn till att bli mer självständiga. Språkutvecklande syfte att använda bildstöd. Ge förutsättningar att delta och förstå samtalet. (Resurscentrum)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska arbeta för likvärdighet och tydliggörande pedagogik där TAKK, bildstöd och generella anpassningar blir en naturlig del i alla sammanhang.

Arbetet utgår från ställningstaganden att barnen möter medupptäckande, medupplevande, medundersökande, medagerande pedagoger.

Förskolan kommer revidera bilagan till pedagogiska kompassen med tillägg inom generella anpassningar.

Gemensam litteratur och artiklar kommer bearbetas.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Likvärdig och tillgänglig lärmiljö utvecklas i förskolan där vi ser att TAKK och bildstöd används i vår verksamhet.Barnen har tillit till sin egna förmåga.

Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar (Lpfö).

Barnen har tillit till sin egna förmåga.

Arbetslag reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum. Stöd av pedagogista både inom arbetslag och kollegialt inom och över enheten.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska erbjuda barnen en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver.

Förmågan att söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring (Lpfö 98).

Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer såsom bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans (Lpfö 98).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Även om barnen inte kan formulera ord kan de rita, göra symboler eller kanske skriva någon bokstav. Genom att engagera föräldrar, använda olika uttrycksformer och utveckla lekar och miljöer för skrivande skapas förutsättningar för alla barn att utforska skriftspråket (Skolverket).

Fortbildning via Skolverket där samtliga pedagoger medverkar i kollegiala lärtillfällen, enskillt och i grupp och gemensam litteratur bearbetas.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum. Pedagogista stödjer arbetet i arbetslag och kollegialt inom inom rektorsområde.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barn fått möjlighet att uppleva, utforska olika berättelser, bilder , drama, musik och texter för att väcka deras intresse samt utveckla sin förmåga att uttrycka sig på olika sätt oberoende av könstillhörighet.Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum. Stöd av pedagogista både inom arbetslag och kollegialt inom och över enheten.

Utvecklingsområden:

• Värna barns hälsa och välbefinnande
• Utveckla kollegiala samarbetsformer

Utvecklingsområde: Värna barns hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att en framgångsfaktor för barns lust att lära är deras välbefinnande.
Då vi i två år prioriterat social hållbar utveckling vill vi nu fördjupa oss i aspekten barns hälsa och välbefinnande.
Forskningen "förskolans roll för att främja psykisk hälsa" (FORTE) visar på vikten av att jobba förebyggande och främjande med tidiga insatser för en jämlik start i livet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Kartläggning i UNIKUM (stödinsatser) - "När vi möter gruppen"
• Kollegiala reflektioner och handledning.
• Låta barnen vistas i mindre sammanhang.
• Jobba med "att genom lek stödja och stimulera barns förmågor" (Skolforskningsinstitutet).
• Margareta Öhman, psykolog, familjeterapeut - ta stöd i boken och föreläsningen, "värna barns psykiska hälsa och välbefinnande"
• Ge barnen reelt inflytande över sin utbildning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Medvetna, engagerade och närvarande pedagoger som främjar alla barns engagemang i lekar, undervisning och dagliga rutiner.

Trygga barn som genom lek och samspel är delaktiga, engagerade och känner tillit till sin förmåga.

Om observervationer och analyser gällande organisationsval och aktiviteter främjat barnens hälsa, sänkt stressnivån och funnit stunder av återhämtning och meningsfull tillvaro.

Utvecklingsområde: Utveckla kollegiala samarbetsformer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

För att skapa en organisation som tar vara på pedagogernas kompetenser och vidgar barnens perspektiv/möjligheter.

För tillgång på likvärdig undervisning och samsyn på barns behov och utveckling.

Forskning (FORTE) visar att en förskola med hög kvalité leder till bättre social förmåga och att lyckas bättre i livet. För detta krävs organisatoriska och kompetensmässiga förutsättningar för att samverkan ska fungera bra.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Tvärgruppsreflektioner
• Handledning med litteratur och aktuell forskning.
• Organisera för samarbete mellan avdelningarna både ute och inne.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att kollegialt samarbete ger ett vidgat perspektiv och professionellt lärande vilket leder till skolutveckling.

Genom att observera och analysera om organisationsval och aktiviteter främjat barns- utveckling och lärande för en livärdig förskola.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer
• Språk och kommunkation
  

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Skollagen ska förskolan vara likvärdig utifrån tre grundläggande aspekter: Barn ska ha lika tillgång till, och lika kvalitet i en utbildning som också ska verka kompenserande (Sven Persson).

TAKK är mer konkret än enbart tal och tydliggör det talade språket. Ger tidig tillgång till språk, använder andra sinnen, ökar koncentrationen, dämpar taltempot, bygger broar mellan olika språk, ger ögonkontakt.
Bildstöd kan hjälpa, förmedla och förstå språkligt innehåll och eller instruktioner. Bilder kan hjälpa till att minska stress och oro, samt öka trygghet hos barnen. Bildstöd kan hjälpa barn till att bli mer självständiga. Språkutvecklande syfte att använda bildstöd. Ge förutsättningar att delta och förstå samtalet. (Resurscentrum)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska arbeta för likvärdighet och tydliggörande pedagogik där TAKK, bildstöd och generella anpassningar blir en naturlig del i alla sammanhang.

Arbetet utgår från ställningstaganden att barnen möter medupptäckande, medupplevande, medundersökande, medagerande pedagoger.

Förskolan kommer revidera bilagan till pedagogiska kompassen med tillägg inom generella anpassningar.

Gemensam litteratur och artiklar kommer bearbetas.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Likvärdig och tillgänglig lärmiljö utvecklas i förskolan där vi ser att TAKK och bildstöd används i vår verksamhet.Barnen har tillit till sin egna förmåga.

Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar (Lpfö).

Barnen har tillit till sin egna förmåga.

Arbetslag reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum. Stöd av pedagogista både inom arbetslag och kollegialt inom och över enheten.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska erbjuda barnen en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver.

Förmågan att söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring (Lpfö 98).

Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer såsom bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans (Lpfö 98).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Även om barnen inte kan formulera ord kan de rita, göra symboler eller kanske skriva någon bokstav. Genom att engagera föräldrar, använda olika uttrycksformer och utveckla lekar och miljöer för skrivande skapas förutsättningar för alla barn att utforska skriftspråket (Skolverket).

Fortbildning via Skolverket där samtliga pedagoger medverkar i kollegiala lärtillfällen, enskillt och i grupp och gemensam litteratur bearbetas.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum. Pedagogista stödjer arbetet i arbetslag och kollegialt inom inom rektorsområde.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barn fått möjlighet att uppleva, utforska olika berättelser, bilder , drama, musik och texter för att väcka deras intresse samt utveckla sin förmåga att uttrycka sig på olika sätt oberoende av könstillhörighet.Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum. Stöd av pedagogista både inom arbetslag och kollegialt inom och över enheten.

Utvecklingsområde: Hållbar framtid - Naturvetenskap

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Genom att vi har sett att barnen fått bra förutsättningar att utveckla språk och kommunikation.
• Vi går vidare med Naturvetenskap och vi kommer fortfarande arbeta med språk i utbildningen.
• Vi utgår från Variationsteorin i arbetet med naturvetenskap. Variationsteorin har sina rötter i fenomografiska forskningstraditionen. Fenomengrafin beskriver kvalitativt människors olika sätt att erfara fenomen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Barngruppen organiseras i undervisningsgrupper under utbildningen, med fokus på ett utforskande förhållningssätt.

Kollegial samverkan mellan Förskollärare, ateljérista och barnskötarna, ska bidra till att projektarbetena i utbildning utvecklas.
Arbetet med SKA är en viktig del i utbildningen.

Lärarna ska utgå från barnens intressen samt rikta nyfikenhet, förundran och frågor om naturvetenskap.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att vi gett barnen förutsättning att ingå i undervisningsgrupper, barnen har erfarit kunskap genom ett medvetet utforskande förhållningssätt inom naturvetenskap i utbildningen.

Barnen får förutsättningar att utveckla förståelse för vad som kan ingå inom ramen av naturvetenskap.
Genom reflektionsfrågor kring målet under arbetets gång, där vi pedagoger ställer oss bland annat frågorna utifrån variationsteorin som vi valt att utgå ifrån i våra undervisningsgrupper.