1910-talet genomsyras av krig och revolutioner i Sveriges närhet. Det är revolution i Ryssland och i Finland bryter inbördeskriget mellan de vita och de röda ut. I Europa mitt förs ett världskrig med ny teknik; ubåtar, flyg och pansarvagnar. I skyttegravarna används gas. Cirka 20 miljoner människor omkommer. Den världsomfattande influensaepidemin spanska sjukan skördar lika många offer, främst under åren 1918-1919.
År 1910 har befolkningen i Luleå stad sjunkit till 8 959, men trenden är stigande och 1919 är invånareantalet 10 281. Folkskollärarseminariet får nybyggda lokaler på Östermalm 1911 och samma år anläggs Luleå Träsliperi i Karlshäll. Statens Järnvägars lokverkstad flyttar från 1912 gradvis över från Boden till Notviken. Luleå stad övertar ansvaret för folkskolan från kyrkan 1912 och inrättar en egen barnkoloni i Vallen 1918.
Första världskriget påverkar Sverige genom flyktingtrafiken över Haparanda 1914. Staden blir Rysslands port västerut och i augusti 1915 passerar 2 000 personer per dygn över Haparanda. I Norrbotten invigs kraftverksbygget i Porjus 1915. Missnöjet med den svenska livsmedelspolitiken p g a kriget når sin kulmen i Norrbotten genom det så kallade Seskaröupproret 1917.
Arbetskommissionen och Tobaksmonopolet inrättas. Åtta timmars arbetsdag och allmän och lika rösträtt vid riksdags-och kommunalval genomförs. Svenska flaggans dag firas för första gången på Stadion i Stockholm 1916 och motboken införs 1917.
