"Luleå på 1910-talet"

1910-talet genomsyras av krig och revolutioner i Sveriges närhet. Det är revolution i Ryssland och i Finland bryter inbördeskriget mellan de vita och de röda ut. I Europa mitt  förs ett världskrig med ny teknik; ubåtar, flyg och pansarvagnar. I skyttegravarna används gas. Cirka 20 miljoner människor omkommer. Den världsomfattande influensaepidemin spanska sjukan skördar lika många offer, främst under åren 1918-1919.

År 1910 har befolkningen i Luleå stad sjunkit till 8 959, men trenden är stigande och 1919 är invånareantalet 10 281. Folkskollärarseminariet får nybyggda lokaler på Östermalm 1911 och samma år anläggs Luleå Träsliperi i Karlshäll. Statens Järnvägars lokverkstad flyttar från 1912 gradvis över från Boden till Notviken. Luleå stad övertar ansvaret för folkskolan från kyrkan 1912 och inrättar en egen barnkoloni i Vallen 1918.

Första världskriget påverkar Sverige genom flyktingtrafiken över Haparanda 1914. Staden blir Rysslands port västerut och i augusti 1915 passerar 2 000 personer per dygn över Haparanda. I Norrbotten invigs kraftverksbygget i Porjus 1915. Missnöjet med den svenska livsmedelspolitiken på grund av kriget når sin kulmen i Norrbotten genom det så kallade Seskaröupproret 1917.  

Arbetskommissionen och Tobaksmonopolet inrättas. Åtta timmars arbetsdag och allmän och lika rösträtt vid riksdags-och kommunalval genomförs. Svenska flaggans dag firas för första gången på Stadion i Stockholm 1916 och motboken införs 1917.

Elisabeth "Bettan" Lindgren med Landahls hund King.

Interiör från Luleå kooperativa förening i hörnet Nygatan - Storgatan. Från vänster Axel Werner Jüring (f 1893), Jonas Herman Vincentius Dahlén (1886-1963), Waldemar Sundström, Sigurd Pettersson och Karl Jansson.

På grund av första världskrigets utbrott skedde inmönstring av hästar till armén. Redan 1895 kom "Lag, angående anskaffande av hästar och fordon för krigsmagtens ställande på krigsfot". Den innebar i korthet att uttagning av hästar skedde av kommunen särskild utsedd nämnd bestående av fem personer. Hästarna skulle vara av kraftig kroppsbyggnad och deras duglighet prövades av en mönstringskommisson bestående av tre personer; en från försvaret, länsstyrelsen och kommunen. I bakgrunden syns Rådstugatan och den s k Bergströmska gården.

Ebeneserkyrkan i hörnet Storgatan — Skomakargatan. Här fotograferat mot fasaden efter Skomakargatan. Till höger syns den ursprungliga byggnaden som uppfördes 1896. Stenbyggnaden i hörnet invigdes nyårsdagen 1906 av föreningen Ebeneser. Först tio år senare hade föreningen råd att köpa en piporgel.

Luleå Sportklubb (LSK) möter Karlsborgs IFK på Oscarsvarvs fotbollsplan. Ett femtontal medlemmar inom IFK Luleå ville ha in nya krafter inom fotbollen och beslöt att bilda en egen förening.

Efter ett möte i september 1915 bildades Luleå Sportklubb. I den första styrelsen ingick Gösta Olander, ordförande, John Lindström, vice ordförande, Bernhard Johansson (Jidemo) sekreterare, Hugo Sandström vice sekreterare, Gustav Karlsson, kassör, Hjalmar Nordström vice kassör och Bror "Brockas" Berggren (1893-1983) som materialförvaltare.

Redan vid SM i Örnsköldsvik 1916 vann föreningen sitt första svenska mästerskap i grenen budkavle på skidor. I skidlaget ingick John Lindström, Sven Johansson, Linus Eriksson och Gideon Wikström.

Den första viadukten över bangården från korsningen Lotsgatan — Prästgatan mot Malmudden. Vägen över viadukten och blivande Malmudden byggdes under åren 1914-1918 för att upprätta förbindelse mellan staden och Svartön, Skurholmsstaden och Svartöstaden. Till höger syns Statens Järnvägars tjänstebostäder som uppfördes åren 1902-1903.

Vy mot västra stadsdelen och Gültzauudden från kyrktornet. Närmast till vänster gamla rådhuset, som här bl a inrymmer hamnkontor. Under samma år uppfördes en ny byggnad för Hamnkontoret i Södra hamn. De två sammanbyggda långa byggnaderna med långsidorna mot rådhuset hade i gaveln mot stadsparken en affär för "Husqvarna Symaskiner Stickmaskiner" och efter långsidan "Raksalong" samt "Skrädderiaffär".

I mars 1870 beslutade Sveriges riksdag att militärövningar skulle införas vid läroverken och folkskoleseminarierna. Vår och höst ägde övningarna rum och på hösten inspekterades de av någon högre officer. Militäriska utmarscher med vapen gjordes till omkringliggande byar.

Under 1890-talet var läroverken i norra Sverige, förutom Luleå, eniga om militärövningarnas störande inverkan på undervisningen. Men utbildningen skulle fortsätta i ytterligare ett tjugotal år. Värnpliktslagen 1914 medförde att alla ungdomar, oavsett utbildningsnivå, fick militär utbildning vilket i sin tur gjorde särskilda övningar i läroverken överflödiga. År 1917 beslutade riksdagen att avskaffa militärövningar vid läroverken med ingången av vårterminen 1918.