Ylva Jóhannesson, världsarvssamordnare

Ylva Jóhannesson, världsarvssamordnare

Världsarvet Gammelstad Kyrkstad

1996 utnämnde UNESCO Gammelstads kyrkstad till världsarv, en av de finaste utnämningarna en plats kan få. Men också ett åtagande som förpliktigar och med många samarbetspartner involverade

" Gammelstad kyrkstad är ett enastående exempel på den traditionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien. Den illusterar på ett utomordentligt sätt anpassningen av traditionell stadsplanering till de speciella geografiska och klimatologiska förhållanden som råder i en svår miljö" ( UNESCOs motivering 1996)

På den här sidan kan du läsa om hur vi arbetar med att förvalta och utveckla världsarvet. Vilka är samarbetsparterna? Hur ser organisationen ut? Vad bör jag tänka på som kyrkstugeägare?

Är du istället ute efter information om världsarvet som besöksmål? Då ska du titta in på Visit Gammelstad Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här kan du läsa december månads nyhetsbrev Pdf, 991.6 kB, öppnas i nytt fönster.

Vi ses i världsarvet!

Ylva Jóhannesson, världsarvssamordnare Luleå kommun
0920-45 51 11
ylva.johannesson@lulea.se


Att världsarv utses av Unesco på initiativ av Riksantikvarieämbetet känner många till. Att Riksantikvarieämbetet på uppdrag av regeringen tagit fram en nationell strategi för världsarvsarbetet 2020 – 2030 är kanske inte lika känt. Och hur kopplas egentligen det nationella världsarvstrategin till det lokala arbetet?

Här beskriver vi hur arbetet med världsarvet planeras och styrs – nationellt och lokalt.

Nationellt Strategi för världsarbetet

I korthet ska den nationella strategin ge en samlad beskrivning av hur Sverige arbetar med Unescos världsarvskonvention idag och hur arbetet ska inriktas framöver. Strategin kompletteras med handlingsplanen 2021 – 2024.

Om detta och annat matnyttigt kring vad ett världsarv egentligen är kan du läsa om på Riksantikvarieämbetets sida om världsarv. Där kan du också läsa om hur det nationella arbetet ser ut och vad den periodiska rapporteringen som varje världsarv måste göra innebär Världsarv i Sverige | Riksantikvarieämbetet (raa.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Världsarvet Gammelstad - organisation, styrdokument och finansiering

När det gäller världsarvet Gammelstads organisation lokalt så består den av tre olika nivåer:

1. Kyrkstadrådet Här behandlas strategiska och långsiktiga frågor som berör bevarande och utvecklande av världsarvet utifrån världsarvets unika värden. Det handlar alltså om att svara upp mot de krav som ställs av Unesco för att säkerställa bevarandet av världsarvens särskilt stora universella värde, Outstanding Universal Value (OUV). Världsarvets OUV är den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen, vägnätet och en månghundraårig sedvänja.

Kyrkstadrådet sammanträder för nävarande fyra gånger om året och består av följande samarbetspartner: Luleå Kommun, Länsstyrelsen Norrbotten, Norrbottens Museum, Nederluleå församling, Kyrkbyns Intresseförening, Kyrkstugeägarnas intresseförening, Luleå Business Region, Nederluleå Hembygdsförening.

Det är på uppdrag av Kyrkstadsrådet som Beredning- och planeringsgruppen tar fram underlaget till förvaltningsplanen. Förvaltningsplanen styr övergripande arbetet i världsarbetet och tydliggör de olika samarbetspartnernas specifika ansvarsområde. Arbetet leds av världsarvssamordnaren. Beslut om plan tas i respektive samarbetspartners organisation.

Världsarvets är alltså ett gemensamt ansvar. Utöver världsarvssamordnaren tjänst samt Visitor center som finansieras av Luleå kommun finns i dagsläget inga specifika resurser avsatta utan arbetet bygger på samverkan mellan de olika samarbetspartnerna.

I förvaltningsplanen bryts därför det övergripande ansvaret ner till direkt utpekade ansvarsområden för respektive samarbetspartner och det är respektive samarbetspartners ansvar att avsätta medel för att finansiera det egna ansvarsområdet.

I många fall sker dock finansiering i form av samverkansprojekt där medel även kan sökas genom till exempel Länsstyrelsen i Norrbotten eller Tillväxtverket.

Just nu pågår ett arbete med revidering av förvaltningsplan. Efter det att förvaltningsplanen gått ut på remissrunda till berörda parter samt godkänts av kyrkstadsrådet tas beslut om godkännande i kommunfullmäktige.

2. Berednings- och planeringsgruppen. Här behandlas mer operativa frågor, planering och genomförande av delmål och beredning och uppföljning av Kyrkstadsrådets möten. I beredningsgruppen sitter de samarbetspartners som i världsarvsansökan benämns som ” nationella samarbetspartners” dvs Länsstyrelsen, Norrbottens musem, Nederluleå Församling samt Luleå kommun. Mötena leds av världsarvssamordnaren och beroende på aktuella frågor utökas gruppen med adjungerande. Det är i detta forum planering av arbetet kring revidering av förvaltningsplanen sker.

3. Arbetsgrupper Världsarvet
Utifrån aktuella frågor skapar Berednings- och planeringsgruppen arbetsgrupper på temat där berörda aktörer och specialkompetens bjuds in.

Förvaltningsplan Världsarvet Gammelstad 2015 – 2020 (under revidering) Pdf, 1.7 MB.

(Just nu har arbetet med en reviderad förvaltningsplan påbörjats. Mer information kommer inom kort )

Att förvalta ett världsarv förpliktigar. Underhåll och utveckling måste ske på ett genomtänkt sätt som tillvaratar platsens Outstanding Universal Values (OUV). Därför har världsarvets ägare och intressenter, enligt UNESCO:s Operational Guidelines, uppdraget att ta fram en gemensam förvaltningsplan.

Syfte med förvaltningsplanen

Förvaltningsplanen fungerar som en gemensam plattform för alla ägare, myndigheter och övriga aktörer som på olika sätt verkar i Gammelstads kyrkstad. Planen beskriver övergripande världsarvsområdets universella värden (OUV) och målsättningarna för hur de ska bevaras, utvecklas och förmedlas. Prioriterade utvecklingsområden är identifierade och de olika ansvarsområdena klargjorda.

Förutsättningar, underlag och avgränsning

  • Förvaltningsplanen motsvarar Planer & Riktlinjer i dokumentstrukturen för Luleå kommuns översiktsplan [Program för Vision Luleå 2050].
  • Förvaltningsplanen förhåller sig också till den Regionala turismstrategin för destination Swedish Lapland 2014-2020.
  • Planens geografiska avgränsning utgörs av världsarvsområdet samt världsarvets buffertzon.

Uppdragsgivare och process

Förvaltningsplanen 2015 - 2020 togs fram av världsarvets förvaltningsråd Kyrkstadsrådet vars parter äger förvaltningsplanen. Planen beslutades 22 maj 2015.

Planbestämmelser för kyrkstugor

Att äga en kyrkstuga i Gammelstad kyrkstad är ett stort privileguim men också ett stort ansvar. Som ägare av en kyrkstuga är du en del av ett världsarv och en kulturmiljö med allt vad det innebär.

Kraven på dig som stugägare att underhålla din stuga styrs av Plan- och bygglagen §§ 8:13 och 8:17

Detaljplan PL 166 skyddar alla kyrkstugor och stall samt ett hundratal andra byggnader i området genom rivnings- och förvanskningsförbud. För alla byggnader inom världsarvsområdet gäller också utökad lovplikt där alla underhållsåtgärder, från ommålning av fasad och fönster till tak- och fasadbyte, kräver bygglov. Bygglovet är kostnadsfritt för alla kyrkstugeägare. Det är också viktigt att antikvarisk expertis kontaktas för konsultation i samband med planerad åtgärd.

Läsa mer om vad som gäller när du äger en kyrkstuga i Kyrkbyn: När du äger ett hus i Kyrkbyn - Luleå kommun (lulea.se) Länk till annan webbplats..

Kontakta bygglov: Bygglovsrådgivning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Bidragsmöjligheter och annat stöd

Är din kyrkstuga i behov av att renoveras? Då kan du söka bidrag hos
Länsstyrelsen. Information om bidrag Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Kontaktar du Norrbotten museums byggnadsantikvarier kan du få kostnadsfri information och tips kring renovering och byggnadsvård av
kyrkstugorna: Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie erica.duvensjo@norrbotten.se
0920-24 35 22 , Kristin Lång, byggnadsantikvarie, kristin.lang@norrbotten.se 073-068 42 41

Här nedanför hittar du material framtaget av bland annat Länsstyrelsen Norrbotten, Norrbottens museum och Luleå kommun i samverkan - allt för att underlätta för dig som kyrkstugeägare:

Markupplåtelseavtal

Kyrkstugeförvärv i Gammelstad Kyrkstad regleras av 1817 års kungliga brev och innebär att även Länstyrelsen måste pröva ett köpet.

Markupplåtelseavtalet är ett avtal mellan Nederluleå församling (markägaren) och kyrkstugeägaren. Undertecknat markupplåtelseavtal krävs för att kunna förvärva kyrkstuga. Markupplåtelseavtalet reglerar hur kyrkstugan ska underhållas, vårdas och nyttjas samt att marken runt stugan inte får tas i anspråk för planteringar, utemöbler etc.

Har du frågor kring köp, sälj och ägarskap av kyrkstuga? Kontakta Nederluleå församling. Länk till annan webbplats.

 

Så skyddar du världsarvet från brand

En större brand i kyrkstaden kan bli mycket svår att bemästra med anledning av tät trähusbebyggelse och snabb brandspridning. Som en förebyggande åtgärd råder därför förbud mot både eldning och smällare utomhus inom hela världsarvsområdet.
Räddningstjänsten rekommenderar att även du som bor i den del av Kyrkbyn som ligger utanför världsarvsområdet följer bestämmelserna.

Här kan du läsa vad eldnings- och fyrverkeriförbudet innebär.

Sotning varje år

En stor del av alla bränder i bostäder och stugor är kopplade till eldstäder och skorstenar. Vid sotning tas brandfarliga beläggningar bort för att minska risken för brand.
Det är kommunen som fastställer sotningsintervaller. För världsarvsområdet gäller att eldstäder ska sotas en gång per år. Det gäller även eldstäder som används sporadiskt. Pannor ska sotas från en gång per år, och beroende på användning och bränsle, upp till fyra gånger per år.

Som ägare till en kyrkstuga är det viktigt att ha kontroll på att eldstaden är i särskilt gott skick, att rökkanalen är tät och att det finns en luftspalt mellan murstocken och omgivande träkonstruktion.

Brandskyddskontroller

Syftet med brandskyddskontrollen är att i ett tidigt skede upptäcka fel och brister i anläggningen som kan innebära risker för brand. Vid en brandskyddskontroll tittar man på anläggningen i sin helhet. Man är särskild uppmärksam på bland annat sotbildning, avstånd till brännbara material och skador orsakade av till exempel slitage. Kontrollen omfattar även taket med tillträdes- och skyddsanordningar.

Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som fastställer intervaller för brandskyddskontroller. Beroende på vilken panna eller eldstad du har och hur den används varierar intervallet och ligger just nu på två, fyra eller åtta år.

Brandskyddsutrustning i kyrkstugan

Om du äger en kyrkstuga är det viktigt att du skyddar den mot brand. Räddningstjänsten rekommenderar därför att du utrustar din stuga med: brandvarnare - gör det till en rutin att brandvarnarna kontrolleras och får nytt batteri varje år vid lucköppning. Ta ur batteriet när stugan lämnas för vinterkallställning så att brandvarnaren inte börjar fellarma under vintern.
Brandsläckare - välj helst en pulversläckare på minst 6 kg (klass 143A 233BC). En pulversläckare tål att lämnas i minusgrader när stugan kallställs, men släckarens tryck bör kontrolleras årligen och då också vändas så att pulvret inte klumpar ihop sig. Brandfilt kan användas till att släcka ett nedramlat ljus, brand på spisen eller brand i kläder.

 

Kyrkan och kulturlager under mark skyddas av kulturmiljölagen

Visste du att Gammelstads kyrkstad inte bara är ett världsarv utan också en fornlämning? Om du planerar markarbeten utomhus eller inomhus i Gammelstad - kom ihåg att först söka tillstånd hos Länsstyrelsen, detta för att kunna säkra viktiga pusselbitar i Luleås äldsta historia.

På länsstyrelsens webb finns information om hur du söker tillstånd Länk till annan webbplats.

Miljöbalken

Riksintresset för kulturmiljövården innefattar den medeltida kyrkan, kyrkstadsbebyggelsen, borgarkvarteren, medeltida kulturlager, gatunätets tydliga medeltida drag, sockenmagasin samt andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Riksintresse är inte i sig ett skydd men ett viktigt underlag i samhällsplaneringsprocessen.

Förstora bilden

Klicka på bilden för att förstora den

Förstora bilden

Klicka på bilden för att förstora den

Sidan uppdaterades den 21 februari 2024