Miljökontroller

Under hela entreprenaden genomförs kontinuerligt miljökontroller för att säkerställa att saneringsmålet uppfylls och att föroreningar ej sprids utanför saneringsområdet. Alla arbeten i viken sker innanför en avskärmande siltgardin som hindrar sediment från att spridas. Längs siltgardinen finns även mätbojar utplacerade som mäter turbiditeten (grumlingen) i vattnet. Är grumlingen för stor larmar dessa och arbetet avbryts till dess att siltgardinens funktion är säkrad.

Miljöprojekt Karlshäll - Vintersäsongen 2021

Februari 2021

Miljöprojekt Karlshäll återupptar nu arbetet med bärgningen av timmer från den tidigare massafabriken i Karlshäll. Bärgningen genomförs av dykare från isen och innebär att vi sågar upp vakar där dykare går ned för att fästa vajrar på stockarna som sedan vinschas upp och rengörs. Därefter transporteras stockarna vidare till upplag och flisning.

Provtagning av vatten parallellt

Under tiden timmerbärgning pågår sker provtagning av vatten avseende grumling och för att säkerställa att inga föroreningar sprids utanför området.

Det är en siltgardin med en fiberduk hängande undertill som ansluter till botten som har till uppgift att fånga upp sediment i vattnet och hindra vågor och vattenströmmar från att sprida grumlat vatten från det inhägnade området.

Vinterbärgning

– Vi hann rensa timmer från halva ytan innanför siltgardinen innan det blev vinter med is och mörker. Det var förväntat att det skulle komma fram fler stockar när vi började bärga men inte hur många. Dykab hade möjlighet att bärga stockar också från is och vi valde att prova det nu, säger projektledare Christin Jonasson, Golder Associates AB.

Projektet arbetar vidare med timmerbärgning från is så länge underlaget håller. Därefter fortsätter timmerbärgningen från pråm på vattnet så snart isen släppt och till sommaren börjar sugmuddring av fibersedimenten.

Vintersäsongen 2020/2021

Här är en kort sammanfattning av vad som händer just nu. Sedan i våras har vi arbetat med, mark- vatten och sedimentprov.

Under juli-augusti har fokus legat på timmerbärgningen med pråmar.

Nu under vinterperioden kommer vi att genomföra en provtagning och inmätning av sedimentytan.

I övrigt gör vi förberedande markarbeten för avvattningsanläggningen på kajen.

Tidplanen för åren 2023/2024 är preliminär och beror på avvattningshastigheten i tidigare skeden.

När sedimenten i geotuberna har avvattnats genomförs kvicksilveranalyser och kontroller av torrsubstanshalter. När materialet har uppnått önskad torrsubstanshalt schaktas de ur geotuberna och transporteras på lastbil till godkänd mottagningsanläggning.

När geotuberna är tömda och sedimenten är borttransporterade återställs avvattningsytan till sitt ursprungliga utseende.

Under vecka 24 kommer Golder att utföra vattenprovtagning i Notviken och kartering av strandzonen i Karlshäll. Vattenprovtagningarna kommer att följas upp vid flera tillfällen under året.

Under vecka 25 och 26 kommer Geovista att från båt mäta över fiberbanken med georadar med syfte att erhålla mer information om fiberbanken och förekomsten av timmer. Därefter kommer Clinton att utföra mätningar med två olika ekolod för att undersöka sedimentens mäktighet och utbredning men de hoppas också kunna se om det finns timmer i fiberbanken.

2018-10-29

Under vecka 44 kommer Clintons Marine AB tillsammans med Golder Associates påbörjar sjömätning och sedimentsprovtagningen vid det planerade saneringsområdet i Karlshäll.

2018-10-24

Naturvårdsverket har beviljat ett bidrag på 160,5 miljoner kronor till sanering av Karlshäll. Det beviljade bidraget gäller för åtgärdsförberedelser och åtgärder och kommer att betalas ut under perioden 2018 - 2026.

Luleå kommun driver, i samarbete med Länsstyrelsen och Naturvårdsverket ett miljöprojekt för att åtgärda det förorenade området runt den gamla slipmassefabriken i Notviken, Karlshäll. Syftet är att minimera spridningen av föroreningarna till Luleälven och till Bottenviken.

Nyhet 2017-03-20

Mark- och miljödomstolen – tillstånd till efterbehandlingsåtgärder i Notviken, m.m.,Luleå kommun

Umeå tingsrätt, mark- och miljödomstolen, har i dom den 27 mars 2017 lämnat Luleå kommun tillstånd till efterbehandlingsåtgärder och uppläggning av muddermassor m.m. i och i anslutning till Notviken vid Karlshäll, Luleå kommun (mål nr M 428-15). Domen och övriga handlingar i målet finns tillgängliga på domstolens kansli och hos aktförvararen Elisabeth Andersson, stadsbyggnadsförvaltningen, Luleå kommun, Bangårdsgatan 12, 973 34 Luleå, tel. 0920-45 32 29.

Läs Domen här Pdf, 11.1 MB.

Nyhet 2017-02-07

Miljödomstolen avser delge dom den 20/3 2107

Nyhet 2017-01-15

Huvudförhandling om tillstånd till efterbehandlingsåtgärder och deponering m.m. i och i anslutning till Notviken vid Karlshäll, Luleå kommun

Tid: Den 17 januari 2017, med start kl. 09.00, och med fortsättning

den 18 januari 2017

Plats: Sal 8 i Luleå tingsrätts lokaler, Luleå

Karlshäll ligger cirka 5 km väster om centrala Luleå, invid Notviken i Luleälven. Under åren 1912—1962 bedrevs där tillverkning av slipmassa.

Under en tioårsperiod användes kvicksilver i processen för att för­hindra mögelskador i massabalarna. Orenat processvatten släpptes ut i Notviken.

Kvicksilverförorenat sediment samlades på delar av vikens botten, i ett område vid Notvikens södra strand. 

Sedan 2011 pågår förberedelser inför sanering av dessa föroreningar. 

Vi gör jobbet i samverkan

Arbetet med saneringen genomförs i samverkan mellan Luleå kommun, Golder,
Peab Anläggning, Swerock, Dykab, A-Metodik och Länsstyrelsen.

Projektet finansieras av Naturvårdsverket.

Bärgning, frysmuddring, sugmuddring och täckning

Under vecka 42 hösten 2013 inleddes pilotförsöken. De omfattade följande moment:

Bärgning av timmerstockar

Försöksytan rensas från stockar och andra hinder. Detta utförs innanför siltskärmar som går från ytan till botten. Stockarna bärgas med dykare eller kran beroende på hur lättillgängligt de ligger. Stockarna tvättas av innanför siltskärmen innan de lyfts över till en transportpråm som ligger utanför siltskärmen och fraktar dem till land. Därifrån transporteras stockarna med timmerbil eller kranbil till Norrlandsjord
för flisning.

Avvattningsförsök frysmuddring

En del av testytan kommer att användas för provning av frysmuddringsteknik i fältskala. Muddring sker genom att ett frysaggregat placeras på botten.
När ett parti av sedimenten har frysts ner lyfts detta upp och läggs på pråmen.
Totalt kommer 50-100 m³ sediment att muddras på detta sätt vilket beräknas ta 5-10 dygn att genomföra.
De frysta sedimenten transporteras sedan med båt/pråm till land där de lastas till lastbil för vidare transport till arbetsområdet hos Norrlandsjord, där de frysta sedimenten läggs upp på en tät yta med uppsamling av avrinnande vatten.
När tining och torkning avslutats kommer sedimenten att transporteras bort till en extern mottagningsanläggning med tillstånd att ta om hand massorna.

Avvattningsförsök sugmuddring

För genomförandet kommer en slampump att användas för muddringen, med vars hjälp sediment blandat med vatten pumpas upp till en pråm. Muddermassorna transporteras i täta containrar till arbetsområdet hos Norrlandsjord där polymer tillsätts för flockning och sedimentering.

Anläggande av testytor för täckning

Inom området som rensats från stockar planeras att ytor för test av olika kombinationer av täcknings-lösningar ska utvärderas. Försöket kommer omfatta dels täckning med ett finkornigt material (typ sand) och dels även med ett överlagrande erosionsbeständigt lager (typ grus eller bergkross). Kontroller under konstruktionen/placeringen av skyddslagret kommer att genomföras så att skyddslagret håller de krav som ställts.

Försök med täckning inomhus

Pilotförsöken med täckning inomhus påbörjades i december 2013 då de avvattningsförsök som utfördes utomhus på Storheden hade avslutats. Täckningsförsöken utfördes i höga plaströr som fylldes med sediment, täckmaterial- sand och grus. Rören fylldes sedan med vatten för att efterlikna naturliga förhållande i fält. Syftet var att undersöka om sedimenten kan täckas effektivt med sand och grus och hur det kan utföras.

Två metoder testades:

•  flera tunna lager av sand och grus läggs på sedimentet
• några tjockare lager av sand och grus läggs på sedimentet

Försöken pågick under cirka 2 månader, fram till februari 2014. Sättningar i sedimenten och täckningsmaterialet noterades under försöken.

Miljötekniska undersökningar

Under vecka 51, 2013 genomfördes miljötekniska markundersökningar vid området kring barktippen i Karlshäll. Undersökningarna var en del av den fördjupade lokaliseringsutredningen. Undersökningarna gjordes för att avgränsa utbredningen av föroreningar i marken och för att avgöra om deponin behövde förläggas till annan plats.

En siltgardin placerades ut runt försöksytan ute i vattnet kring Karlshäll. Innanför den togs stockar upp, tvättades och sediment sögs upp och frysmuddrades. Därefter gjordes täckningsförsök på labb i plasttuber av uppumpade sedimentmaterial.

När pilotförsöken är klara tas alla muddermassor omhand på en godkänd anläggning för förbränning eller deponering. Stockarna flisas och används som bränsleflis eftersom tidigare tester visat att de är rena.

Testytor i vatten och på land

I viken mellan Karshäll och Karlsvik i Notviken kommer en testyta att anläggas. Alternativt kommer ytan att delas upp på två närliggande områden, mindre än 250 m² vardera, för att täcka sediment med olika egenskaper.

Vi kommer också att använda en del av markområdet och kajen vid Tyskmagasinen för tillfällig lagring av massor, för täckning och för lastning och lossning av sediment, stockar och utrustning. Även upptaget och rengjort timmer kan tillfälligt komma att lagras här.

För att förhindra spridning av de förorenade sediment som rörs upp från havsbotten, kommer siltskärmar att användas. De består av flytande bojar på vattenytan med fiberduk hängande undertill som ansluter till botten. På så vis hindras vågor och vattenströmmar från att sprida grumlat vattnet från det inhägnade området.

1911-1912 uppfördes träsliperiet i Karlshäll. Samtidigt bildades Luleå träsliperi AB. Företaget köptes 1917 upp av Baltiska Trävaruaktiebolaget och såldes därefter 1918 till AB Yttersfors-Munksund som slutligen blev Munksund AB.

Framställning av pappersmassa

Verksamheten i Karlshäll omfattade framställning av mekanisk pappersmassa ur granved. Slipmassan levererades vidare i huvudsak till engelska pappersbruk. Timmer flottades till Notviken via Luleälven och togs upp i anslutning till magasinen (de s.k. Tyskmagasinen).

I renseriet barkades timret och barken fördes till barkdeponin. Efter barkning transporterades timret till sliperiet och infördes i processen, där veden pressades mot vattenbegjutna slipstenar och sönderdelades mekaniskt till så kallad slipmassa. Fiberhaltigt överskottsvatten leddes via en ledning ut i Notviken. Driften i träsliperiet pågick fram till 1962.

Kemisk impregneringsmetod

I trämagasinen lagrades slipmassan (ungefär halva årsproduktionen) i väntan på utskeppning. Detta på grund av att transportsäsongen var begränsad till 6 månader. Vid upptining möglade den lagrade slipmassan och av den anledningen introducerades 1952 en kemisk impregneringsmetod baserad på fenylkvicksilveracetat (pulpasan).

Fenylkvicksilveracetat blandades sannolikt även direkt i massabingarna. Överblivet processvatten, med restträfiber, leddes via träledningar ut i Notviken. Troligen användes fenylkvicksilveracetat även som slembekämpningsmedel i fiberavloppet från tillverkningen av slipmassa. Användningen av pulpasan som bekämpningsmedel fortgick fram till sliperiets nedläggning 1962.

Spår kvar av verksamheten

Spår av den historiska verksamheten finns kvar än idag. På land fanns bland annat de gamla magasinsbyggnaderna - som dessvärre brann ned 25 juni 2016, samt övriga grunder och även barkdeponin.

I Notviken förekommer även utspolade fiber (så kallade fibersediment) från tillverkningsåren där förhöjda halter av kvicksilver har påvisats.

Pilotprojektet för förorenade sediment 2022-09-23 Pdf, 2.8 MB.

Miljö

Artskyddsutredning Pdf, 7.4 MB.

Sedimentkartering Pdf, 5.2 MB.

Förstudie Pdf, 9.7 MB.

Huvudstudie Pdf, 36.8 MB.

GPS-inmätningg Karlshäll 2018-11-22 - Bruten länk - felsökning pågår

Dykinventering 2012-05-09 Pdf, 6.3 MB.

Radarinmätningar av sjunktimmer mm. 2019-07-30 Pdf, 7.3 MB.

Rapport - Avvattningsförsök 2019-01-30 Pdf, 3.1 MB.

Batymetri Clinton 2019 - omfattande dokumentation. Kontakta Luleå kommun om hur du kan ta del av materialet.

Rapport Bottenundersökning Notviken 2012-04-13 Pdf, 38.2 MB.

Bilaga 1, Avfallskarakterisering & Lakvattenbelastning 2015-02-03 Pdf, 1.4 MB.

Bilaga 2, Nivåkartor från Sedimentkartering 2012-08-28 Pdf, 1.2 MB.

Bilaga 3, Naturvärdesinventeringar 2012-10-08 & 09 Pdf, 3.3 MB.

Bilaga 4, Lokaliseringsutredning 2015-02-09 Pdf, 12.2 MB.

Bilaga 5, Referensundersökningar 2014-12-12 Pdf, 5.3 MB.

Bilaga 6, Geoteknik & Geohydrologi vid Kalvholmen 2015-01-15 Pdf, 2.3 MB.

Bilaga C, MKB Efterbehandling av förorenade sediment 2015-02-09 Pdf, 14 MB.

Rapport Sammanfattning - Kartering av förorenade sediment 2012-06-30 Pdf, 67.3 kB.

Avvattnade fibersediment - Bränsletest 2019 Pdf, 100.5 kB.

Rapport- Avvattningsförsök sediment 2013-05-27 Pdf, 226.2 kB.

Rapport - Utökade avvattningsförsök sediment 2015 Pdf, 231.3 kB.

Miljötillstånd

Miljöprojekt Karlshäll lämnade in ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till efterbehandlingsåtgärder vid Karlshäll i Luleå kommun, Norbottens län

Hela ansökan presenteras nedan

Tillståndsansökan Pdf, 10 MB.

Miljödom Pdf, 11.1 MB.

Ansökan- kontakta Luleå kommun

Samråd

Samrådsunderlag 11 november 2014 Pdf, 430.4 kB.

• Bilaga 1 - Översiktskarta Kalvholmen Pdf, 2 MB.
• Bilaga 2 - Karta över Kalvholmen Pdf, 1.8 MB.
• Bilaga 3 -föroreningsutbredning på land Pdf, 882.8 kB.
• Bilaga 4 - Översiktskarta lokaliseringsalternativ Pdf, 2.1 MB.

Samrådsredogörelse 26 augusti 2013 Pdf, 9.3 MB.

Informationsmöten

21 augusti 2013

• ​Minnesanteckningar Pdf, 339.4 kB.
• Åhörarkopior Pdf, 675.4 kB.
• Bilaga Pdf, 1.1 MB.

2013

Under försommaren 2013 deltog representanter från Länsstyrelsen i Norrbottens miljöskyddsenhet på den sista resan för upptagning av sedimentfällor utanför Karlsvik.

Sällskapet fick se hur processen med upptagning och provtagning går till. Representanter från kommunen och Golder Associates fanns med som guider. Bland annat visades upptagning av sedimentfällorna och användande av den provtagningsutrustning som fanns med på båten.