Samhällsorientering

Kommunen är från och med den 1 december 2010 skyldiga att ge samhällsorientering för nyanlända som har en etableringsplan, det vill säga flyktingar. Den 1 maj 2013 utökades kommunens ansvar till att även erbjuda Samhällsorienteringen till nyanlända vuxna anhöriga som folkbokför sig i kommunen.

Samhällsorientering – för nyanlända

Nyanlända flyktingar som från och med den 1 december 2010 har en etableringsplan ska delta i samhällsorientering. Deltagandet är obligatoriskt. Kommunerna ska anordna samhällsorienteringen.

Kommunerna är skyldiga att erbjuda varje nyanländ minst 60 timmars samhällsorientering. Den ska påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan har upprättats och normalt vara avslutad inom ett år.

Samhällsorienteringen ska ges av personer som har lämplig pedagogisk utbildning eller erfarenhet och ämneskunskap.

Länsstyrelserna ska främja och stödja samarbete mellan kommunerna och följa upp verksamheten.

Från den 1 maj 2013 erbjuder kommunerna fler nyanlända invandrare Samhällsorientering. Lagen gäller nyanlända anhöriginvandrare som har fyllt 18 men inte 65 år och är folkbokförda i en kommun. Lagen gäller inte de som är medborgare i ett EES land eller Schweiz eller som går i gymnasieskolan. Gäststuderande, gästforskare och arbetskraftsinvandrare omfattas inte heller av erbjudandet. Kursen ska påbörjas så snart som möjligt efter att den nyanlände har folkbokfört sig. Kommunernas skyldighet att erbjuda Samhällsorientering upphör tre år efter den första folkbokföringen i en kommun. Kommunerna ska aktivt verka för att nyanlända som har rätt till Samhällsorientering deltar i verksamheten.

Luleå kommun samarbetar med Piteå, Boden, Älvsbyn och Kalix när det gäller samhällsorientering för nyanlända. Samordningen för kurserna ligger i Luleå, men kurserna kan förläggas i samtliga samarbetande kommuner.

Kurserna har utökats till att omfatta 66 timmar, med fördjupning inom områdena ”Att bilda familj och leva med barn i Sverige” och ”Att vårda sin hälsa i Sverige”, främst med barnkonventionen, föräldrastöd samt psykisk ohälsa.

Syfte och innehåll i samhällsorienteringen

Samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. I samhällsorienteringen ska betydelsen av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna tas upp, likaså den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt samt om hur samhället är organiserat och om praktiskt vardagsliv.

Samhällsorienteringen ska ge utrymme för dialog och reflektion och i möjligaste mån bedrivas på modersmålet eller annat språk som deltagaren behärskar väl. Den ska innehålla följande delar:

  • Att komma till Sverige.
  • Att bo i Sverige.
  • Att försörja sig och utvecklas i Sverige.
  • Individens rättigheter och skyldigheter.
  • Att bilda familj och leva med barn i Sverige.
  • Att påverka i Sverige.
  • Att vårda sin hälsa i Sverige.
  • Att åldras i Sverige.

Innehåll i de olika delarna

Att komma till Sverige

Denna del bör behandla: Invandring, integrations- och etableringsprocessen. Svensk historia. Kultur och högtider i Sverige.

Att bo i Sverige

Denna del bör behandla: Arbetsmarknad, bosättningsmönster, näringslivsstruktur och infrastruktur. Sveriges geografi och befolkning. Bostad och boende: boendeformer, bostadsförmedling, bostadsfinansiering och hemförsäkring m.m. Kommunal service och lokalkännedom, exempelvis de viktigaste kommunala institutionerna, det lokala näringslivet, sopsortering, brandsäkerhet och annat skydd mot olyckor. Det dagliga livet, exempelvis praktiska aspekter på konsumentrollen, allemansrätt och djurskydd.

Att försörja sig och utvecklas i Sverige

Denna del bör behandla: Utbildningsmöjligheter, vuxenutbildning och villkor för studerande. Validering av utländsk kompetens. Arbetsmarknaden och den svenska arbetsmarknadsmodellen. Att söka arbete. Att arbeta. Att starta och driva företag. Skatt och deklarationer. Socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringen. Fritid, kultur- och föreningsliv.

Individens rättigheter och skyldigheter

Denna del bör behandla: Jämställdhet och individens frihet. Rättigheter för homo-, bi- och transsexuella och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskrimineringslagstiftning och Diskrimineringsombudsmannen. Hjälp och stöd: familjerådgivning, kvinnojourer, och Barnens Rätt I Samhället (BRIS). Barns och ungdomars rättigheter i relation till föräldraansvaret - kamratkretsen, relationer samt fritidsaktiviteter. Religionsfrihet och religiösa samfund.

Att bilda familj och leva med barn i Sverige

Denna del bör behandla: Svensk lagstiftning om äktenskap och samboförhållanden. Att vänta och föda barn. Föräldraförsäkring. Barns rättigheter. Synen på barnuppfostran. Barnhälsovård. Skola, förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet - organisation, arbetssätt, syfte och förväntningar på barnen och föräldrarna.

Att påverka i Sverige

Folkstyrelsen: Demokrati i teori och praktik. Hur Sverige styrs - nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Europeiska unionen. Åsiktsbildningen i samhället inklusive politiska partier, massmedier, föreningar och organisationer. Det svenska valsystemet. Grundlagarna. Rättsväsendet.

Att vårda sin hälsa i Sverige

Hälso- och sjukvård i Sverige. Vad är hälsa? Faktorer som påverkar din hälsa. Alkohol, tobak och narkotika. Egenvård. Vart ska man vända sig? Tandvård. Att leva med funktionshinder.

Att åldras i Sverige

Denna del bör behandla: Fysiska och psykiska förändringar när man blir äldre. Aktiviteter och förmåner för äldre. Äldreomsorg. Begravning. Svenska arvsregler.