Ny skolstruktur för Notviken

På den här sidan kan du läsa mer om den nya strukturen för skolor och förskolor i stadsdelen Notviken.

En skolstruktur beskriver vilka skolor och förskolor som ska finnas i ett område. När kommunen arbetar med en förändrad skolstruktur ser vi över vilka lokaler som ska användas för skolor och förskolor, vilka lokaler som behöver byggas om och ifall kommunen behöver bygga nya skolor eller lägga ner vissa skolor.

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tog beslut om skolstrukturen i Notviken i april 2022. Nämnden beslutade om att gå vidare med förvaltningens förslag, alternativ 1.

Beslutet innebär bland annat:

  • Nuvarande struktur för skolor bibehålls.
  • Borgmästarens och Framnäsvillans förskolor slås ihop till en enhet.
  • De moduler som utgör Kristallens förskola ersätts med ny förskola på samma plats.
  • Munkebergs förskola bibehålls men nuvarande byggnader byggs samman
    med ett gemensamt kök och matsal och förskolan utökas med två avdelningar.

Här kan du ta del av beslutet som helhet:
Barn- och utbildningsnämndens sammanträdesprotokoll, 2022-04-20

  • Barn- och utbildningsnämnden är ansvarig, det vill säga huvudman, för de kommunala förskolorna och skolorna i Luleå. I barn- och utbildningsnämnden sitter det politiker från olika politiska partier, förtroendevalda.
  • Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för kommunens förskolor, grundskolor och gymnasium. Förvaltningen styrs av en förvaltningschef som ansvarar för att genomföra de politiska beslut som barn- och utbildningsnämnden fattar. På förvaltningen arbetar tjänstepersoner.

Utvecklingsalternativen

Här kan du läsa om de alternativ för skolstrukturen som förvaltningen tog fram.

Det här alternativet innebar att de skolor som finns i dag blir kvar. Borgmästarens och Framnäsvillans förskolor slås ihop till en förskola. De andra förskolorna blir kvar. Alternativet innebär även att de byggnader eller delar av byggnader som inte omfattas av ny- eller ombyggnation underhålls enligt plan de närmaste 10 åren

Sammanfattning, utvecklingsalternativ 1


Enhet



Förändring



Borgmästarens förskola



Hela byggnaden som i dag används av förskolan och

skolan ska användas av Borgmästarskolan.
Borgmästarens förskola slås ihop med Framnäsvillans förskola.



Framnäsvillans förskola



Framnäsvillans och Borgmästarens förskolor slås ihop.
Framnäsvillans nuvarande förskolebyggnad rivs och

i stället byggs en ny förskola med 6–8 avdelningar och större gård.



Kristallens förskola



Förskolan blir kvar. De nuvarande modulerna tas bort
och i stället byggs en ny förskola på samma plats.



Munkebergs förskola



Förskolan blir kvar. De nuvarande byggnaderna byggs samman med ett gemensamt kök och matsal och det byggs även två avdelningar till.


För att kunna göra ombyggnationen krävs att den nuvarande gång- och cykelvägen som går genom förskolans område flyttas.



Tunaskolan


Tunaskolan blir kvar. F–3 ska ha två klasser per årskurs och
4–9 tre klasser på årskurs. Anpassade grundskolan (tidigare grundsärskolan) ska också finnas kvar.
Skolan byggs om med nytt kök, större matsal och personalutrymmen. En ny eller större idrottshall byggs

och en ny multiarena. Anpassade grundskolans skolgård görs större och anpassas.


Borgmästar‑skolan

Borgmästarskolan F–3 behålls och har två klasser per årskurs.
Skolans lokaler utökas till hela byggnaden. Byggnaden ändras
till viss del, till exempel fler grupprum.


Kartbild som visar utvecklingsalternativ 1

Kartbild som visar utvecklingsalternativ 1

Utbyggnadsmöjligheter i framtiden

  • Kommunen ska säkra plats för ytterligare en förskola på fastigheten där
    Munkebergsskolan låg, om det behövs i framtiden.
  • Det här utvecklingsalternativet innebär att det finns överkapacitet i årskurs F–3, vilket gör det möjligt att ta emot fler elever om det behövs i framtiden.

Det här alternativet innebär att alla elever i Notviken samlas på Tunaskolan. Borgmästarens och Framnäsvillans förskolor slås ihop till en enhet. De andra förskolorna blir kvar. Alternativet innebär även att de byggnader eller delar av byggnader som inte omfattas av ny- eller ombyggnation underhålls enligt plan de närmaste 10 åren.

Sammanfattning, Utvecklingsalternativ 2

Enhet

Förändring

Borgmästarens förskola

Nuvarande Borgmästarskolan, där förskolan i dag
använder halva byggnaden, byggs om till förskola för
6–8 avdelningar. Även kök och matsal byggs om.
Borgmästarens förskola slås ihop med Framnäsvillans förskola.

Framnäsvillans förskola

Framnäsvillans förskola slås ihop med Borgmästarens förskola.
Förskolan ska ligga i nuvarande Borgmästarskolans lokaler.

Kristallens förskola

Förskolan blir kvar. De nuvarande modulerna tas bort
och i stället byggs en ny förskola på samma plats.

Munkebergs
förskola

Förskolan blir kvar. De nuvarande byggnaderna byggs samman med
ett gemensamt kök och matsal och det byggs även två avdelningar till.

För att kunna göra ombyggnationen krävs att den nuvarande
gång- och cykelvägen som går genom förskolans område flyttas.

Tunaskolan

Tunaskolan blir en skola med tre klasser i varje årskurs F–9.

I skolan går ungefär 700 elever i grundskolan samt 100 elever i den anpassade grundskolan.
Tunaskolan anpassas för fler elever med nytt kök, större matsal, fler klassrum

och personalutrymmen samt ny eller utökad idrottshall

och ny multiarena. Anpassade grundskolans (tidigare grundsärskolans) skolgård görs större och anpassas.

Borgmästarskolan

Borgmästarskolan byggs om till förskola. Eleverna
vid Borgmästarskolan flyttas till Tunaskolan.


Kartbild som visar utvecklingsalternativ 2

Kartbild som visar utvecklingsalternativ 2

Utbyggnadsmöjligheter i framtiden

  • Kommunen ska säkra plats för ytterligare en förskola på fastigheten där
    Munkebergsskolan låg, om det behövs i framtiden.
  • Det här utvecklingsalternativet innebär att det finns överkapacitet i årskurs F–3, vilket gör det möjligt att ta emot fler elever om det behövs i framtiden.

Effekterna av utvecklingsalternativen jämförs med effekterna av ett nollalternativ. Nollalternativet beskriver den sannolika utvecklingen om varken utvecklingsalternativ 1 eller 2 genomförs.

Nollalternativet innebär att de nuvarande byggnaderna för skola och förskola i området behålls och att byggnaderna underhålls enligt plan de närmaste 10 åren.

Kristallens förskola

Kristallens förskola utgörs av moduler. Nollalternativet innebär att
kommunen köper de nuvarande modulerna och använder dem
som förskola även fortsättningsvis eller att modulerna tas bort
och ersätts med en nybyggd förskola på samma plats.

Tunaskolan

I dag är tillgången till idrottshallen på Tunaskolan begränsad.
Nollalternativet innebär därför att Tunaskolans elever delvis använder Borgmästarskolans idrottshall. Matsal och kök byggs ut för att klara nuvarande elevantal. Anpassade grundskolans (tidigare grundsärskolans) skolgård görs större och anpassas. Den övriga utemiljön anpassas för elever i årskurs F–3 och den multiarena som planerats sedan tidigare byggs.

Borgmästarens förskola och Borgmästarskolan

Kök och matsal anpassas eventuellt.

Även andra alternativ för utveckling av skolor eller förändrad skolstruktur har studerats. De har avfärdats i ett tidigt skede då de inte uppfyller
de utgångspunkter som utredningen baseras på eller
inte är lämpliga eller möjliga av andra anledningar.

Samla årskurs F–3 på Borgmästarskolan

Detta alternativ är inte aktuellt på grund av långa avstånd till Mjölkudden.
Risken är att många väljer skola i ett annat område, vilket skulle innebära
minskad blandning av barn med olika socioekonomisk bakgrund.

Flytta den anpassade grundskolan (grundsärskolan) till en annan plats i kommunen

Detta alternativ är inte aktuellt då verksamheten nyligen har
utretts och flyttats för att samla hela den anpassade grundskolan på samma plats.
Kommunen har lagt ner stora resurser på att flytta verksamheten.
Eleverna inom anpassade grundskolan är dessutom en särskilt utsatt grupp.

Ny förskola på grönytan vid Mjölkuddens cirkulationsplats

Detta alternativ är inte aktuellt på grund av störande buller från trafiken.

Ny skola på samma fastighet som före detta Munkebergsskolan

Detta alternativ är inte aktuellt på grund av beslut i kommunfullmäktige i januari 2021 (2021-01-25, paragraf 31) om att redan genomförda beslut inte ska ändras.

Konsekvenserna av utvecklingsalternativen jämförs här med konsekvenserna av nollalternativet. Varje faktor har bedömts utifrån en 10-gradig skala där 1 är lägst och 10 är högst.


Konsekvenser av utvecklingsalternativen
FaktorUtvecklings­alternativ 1Utvecklings­alternativ 2Noll­alternativet
God utbildning och hälsa för alla barn8 av 1010 av 104 av 10
Rörelse, mötesplatser
och kultur- och
fritidsaktiviteter
för alla barn
2 av 102 av 104 av 10
Klimatpåverkan2 av 104 av 106 av 10
Ekonomisk hållbarhet4 av 106 av 102 av 10
Personal–fysisk arbetsmiljö
och attraktivitet för
Luleå kommun
som arbetsgivare
8 av 1010 av 103 av 10
Vårdnadshavare – trygghet
och valfrihet ur
vårdnadshavares
perspektiv
7 av 104 av 105 av 10

God utbildning och hälsa för alla barn

Den här delen hänger ihop med mål 1 i Vison Luleå 2040, Luleås invånare har god och jämlik hälsa. Det handlar om alla barns möjlighet till likvärdig utbildning och att utjämna socioekonomiska skillnader. Här bedömer vi också hur lokalerna stödjer skolans uppdrag.

Båda utvecklingsalternativen bidrar till att nå målet om god och jämlik hälsa. Alternativen innebär bättre förutsättningar för att behålla
och rekrytera utbildad och legitimerad personal främst i förskolan. Utvecklingsalternativ 1 innebär även ökad tillgång till elevhälsa (skolsköterska exempelvis) och ökad socioekonomisk blandning av elever i skolan. Därmed bedöms utvecklingsalternativ 1 i högre utsträckning bidra till målsättningen.

Rörelse, mötesplatser och kultur- och fritidsaktiviteter för alla barn

Den här delen hänger ihop med mål 3 i Vision Luleå 2040, Luleås invånare har ett socialt, kulturellt och fysiskt aktivt liv. Det handlar om barns möjlighet att få röra på sig varje dag och tillgång till mötesplatser och kultur- och fritidsaktiviteter.

Båda utvecklingsalternativen bedöms motverka målsättningen om socialt, kulturellt och fysiskt aktivt liv. Den negativa påverkan beror främst på minskad friyta i anslutning till Tunaskolan och minskad tillgång till ytor för lek, rekreation och möten för allmänheten. Alternativen innebär dock ökad tillgång till friyta för förskolan samt förbättrad tillgång till idrottshall för föreningslivet. Utvecklingsalternativ 2 innebär även ökad tillgänglighet till skolbibliotek. Båda alternativen innebär en risk att eventuella kulturmiljövärden påverkas negativt.

Klimatpåverkan

Den här delen hänger ihop med mål 3 i Vision Luleå 2040, Luleå har ingen påverkan på klimatet. Här har vi bedömt vilken klimatpåverkan som
alternativen har.

Båda utvecklingsalternativen riskerar att leda till negativ klimatpåverkan och bedöms motverka möjligheterna att nå målet. Den negativa påverkan beror framför allt på transporter och byggmaterial som används vid nybyggnation. Utvecklingsalternativ 1 innebär mer nybyggnation och mer lokalyta än Utvecklingsalternativ 2 och därmed bedöms alternativet motverka möjligheten att nå målet i högre utsträckning.

Personal

Den här delen handlar om fysisk arbetsmiljö och om attraktivitet för Luleå kommun som arbetsgivare.

Båda alterntiven innebär att lokaler i hög grad anpassas för att de ska fungera bra för undervisning och ge god fysisk arbetsmiljö.
Alternativen innebär även att förutsättningarna för att behålla och rekrytera personal i förskolan förbättras. Utvecklingsalternativ 2 innebär även, till skillnad från utvecklingsalternativ 1, att förutsättningarna för att behålla och rekrytera personal i skolan förbättras. Därmed bedöms utvecklingsalternativ 2 i högre utsträckning bidra till hög kvalitet ur ett personalperspektiv.

Ekonomisk hållbarhet

I den här delen har vi bedömt övergripande ekonomiska konsekvenser för alterantiven.

Båda alternativen innebär investeringar i form
av nybyggnation, underhåll eller anpassningsåtgärder som kommer att kosta pengar den närmaste tiden. Utvecklingsalternativ 2 bedöms innebära lägre underhållskostnader än utvecklingsalternativ 1. Alternativen innebär
även förändrade kostnader för hyror och personal för barn- och utbildningsförvaltningen. Utvecklingsalternativ 1 bedöms innebära högre
personalkostnader som riskerar att öka med tiden medan utvecklingsalternativ 2 bedöms innebära högre hyreskostnader som däremot minskar med tiden. Därmed bedöms utvecklingsalternativ 2 i högre utsträckning bidra till ekonomisk hållbarhet.

Vårdnadshavare

Den här delen handlar om trygghet och valfrihet ur vårdnadshavarnas perspektiv.

Mindre enheter beskrivs av vårdnadshavare som positivt när det gäller trygghet och personliga relationer till personalen. Båda alternativen innebär att samtliga förskolor i området på sikt har sex avdelningar. Utvecklingsalternativ 1 bedöms i högre utsträckning bidra till upplevelsen av trygghet. Utvecklingsalternativ
1 medför även större valfrihet i skolan jämfört med utvecklingsalternativ 2. Därmed bedöms utvecklingsalternativ 1 i högre utsträckning bidra till hög kvalitet ur vårdnadshavarnas perspektiv

Nuläge

Området som vi utrett är stadsdelen Notviken. Notviken består av delarna Notviken, Tuna och Mjölkudden, men benämns i det här sammanhanget som Notviken.

Notviken är ett långsmalt område som ligger mellan Lule älv och väg 97 (Bodenvägen). Notviken består av delarna Notviken, Tuna och
Mjölkudden, men benämns i det här sammanhanget som Notviken.

Det bor ungefär 6200 personer i Notviken. I området finns en blandning av hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter (villor och radhus) och specialbostäder.

När utredningen genomfördes fanns det fyra förskolor och en skola i området. Skolan uppdelad i två byggnader, Tunaskolan och Borgmästarskolan. Notvikens upptagningsområde sträcker sig även ut till Karlsvik. Det innebär att barn som bor i Karlsvik har skolan i Notviken som sin anvisningsskola.

Det fria skolvalet innebär att vårdnadshavare kan välja en annan skola än anvisningsskolan. 2021 gick cirka 17 procent av barnen som bor i Notviken i skolor i andra områden. I den här utredningen antas att det så kallade nettoutflödet (andelen som väljer skolor i andra områden) är 17 procent även framöver

I Luleå kommun har vi delat upp kommunen i olika områden:

  • Upptagningsområde: I kommunen finns nio upptagningsområden. I varje upptagningsområde finns en skola för årskurs 7–9.
  • Skolområde: Varje upptagningsområde delas in i flera skolområden, ett för varje skola F-3 eller F–6 (förskoleklass till årskurs 3 eller 6).
  • Anvisningsskola: Alla barn som är folkbokförda (bor) inom skolområdet eller upptagningsområdet får plats i den skola som hör till området. Den skolan kallas för anvisningsskola. För elever i förskoleklass och årskurs 1–6 är anvisningsskola den skola som ligger i skolområdet. För elever i årskurs 7–9 är anvisningsskola den skola som ligger i upptagningsområdet. De vårdnadshavare som vill kan söka plats i en annan skola än anvisningsskolan.

  • Förskola: Förskolan är en pedagogisk verksamhet för barn i åldern 1–5 år. I förskolan arbetar förskollärare och barnskötare. Förskolan är en frivillig skolform. Vårdnadshavare väljer själva om de vill att deras barn ska gå i förskolan. Förskolan har egna lokaler och en egen gård.
  • Förskoleklass och grundskola: Förskoleklassen och grundskolan är obligatorisk för alla barn i Sverige. Barn börjar i förskoleklassen på höstterminen det år de fyller 6 år. Det år de fyller 7 år börjar de i grundskolan. Grundskolan är nioårig och består av årskurserna 1 till 9. Förskoleklassen och grundskolan är
    placerade i samma skola. Beroende på vilka årskurser som finns i en skola brukar de beskrivas som exempelvis F–3 (förskoleklass till årskurs 3) eller F–6 (förskoleklass till årskurs 6).


Borgmästarens förskola

Förskolan ligger inom samma fastighet som Tunaskolan f.d. Borgmästarskolan och Framnäsvillans förskola.

Antal avdelningar: 2 avdelningar
Antal barn: cirka 35 barn
Kök: Mottagningskök (tar emot delvis färdiglagad mat från ett annat kök)
Gård: 1850 kvadratmeter, friyta cirka 41 kvadratmeter per barn
Byggår: 1970
Byggnadens skick: Flera renoveringar har gjorts, men det finns luktproblem
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Byggnaden används av
både förskolan och Tunaskolan f.d. Borgmästarskolan. Gymnastiksalen och matsalen är tillgängliga att hyra. Utöver det kan gården användas av allmänheten på kvällar och helger. Staket runt gården innebär dock att den inte upplevs vara tillgänglig för allmänheten.

Verksamheternas bedömning av lokaler och utomhusmiljö

Positivt

Negativt

  • Inomhusmiljön fungerar bra för förskolan
    – lokalerna är tillräckligt stora och det
    är möjligt att dela upp barngrupperna.
  • Närheten till skogsområdena i närheten.
  • Lokalerna är något slitna
  • Torftig utemiljö – upplevs karg,
    uppmuntrar inte till lek eller utmanar
    barnens kreativitet. Stort
    behov av upprustning.

 

Sammantaget bedöms förskolans lokaler och platsen förskolan är lokaliserad på bidra positivt till verksamhetens möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och nå uppsatta mål.Gården begränsar verksamhetens arbete utomhus.

Framnäsvillans förskola

Förskolan ligger inom samma fastighet som Tunaskolan f.d. Borgmästarskolan och Borgmästarens förskola.

Antal avdelningar: 2 avdelningar
Antal barn: cirka 40 barn
Kök: Serveringskök (serverar mat som lagas på en annan plats)
Gård: 1170 kvadratmeter, friyta cirka 34 kvadratmeter per barn
Byggår: 1991
Byggnadens skick: Stora behov av renovering
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Byggnaden är inte tillgänglig för andra verksamheter än förskola. Gården kan användas av allmänheten på kvällar och helger. Staket runt gården innebär dock att den inte upplevs vara tillgänglig för allmänheten

Verksamheternas bedömning av lokaler och utomhusmiljö

Positivt

Negativt

  • Lokalerna är överlag bra – det finns
    tillräckligt stora utrymmen och
  • möjlighet att dela upp barngruppen.
  • Närområdet är en viktig resurs och kan
    användas när det finns tillräckligt
    mycket personal
  • Det saknas utrymme för vila
    på storbarnsavdelningen.
  • Hög ljudnivå påverkar arbetsmiljön.
  • Utemiljön är för liten och dåligt
    utrustad. Den uppmuntrar inte till
    lek eller utmanar barns kreativitet.
  • Förråd på gården skymmer sikten,
    vilket är negativt för arbetsmiljön.
  • Att förskolan är liten gör det svårt att
    klara av bemanningen när personalen
    ska ha planering eller är sjuk.


Sammantaget bedöms förskolans lokaler och platsen förskolan är lokaliserad på bidra positivt till verksamhetens möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och nå uppsatta mål. Gården begränsar verksamhetens arbete utomhus.

Kristallens förskola

Antal avdelningar: 6 avdelningar
Antal barn: cirka 85 barn
Kök: Mottagningskök (tar emot delvis färdiglagad mat från ett annat kök)
Gård: 3140 kvadratmeter, friyta cirka 39 kvadratmeter per barn
Byggår: 2018. Byggnaden består av tillfälliga moduler som kommunen hyr in av en extern part.
Byggnadens skick: Hyresvärden står för det mesta av underhållet av modulerna. Det finns vissa återkommande fel som man tror beror på att det är en tillfällig byggnad, exempelvis att avloppet fryser och att delar av taket läcker.
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Byggnaden är inte tillgänglig för andra verksamheter än förskola. Gården kan användas av allmänheten på kvällar och helger. Staket runt gården innebär dock att den inte upplevs vara tillgänglig för allmänheten.

Verksamhetens bedömning av lokaler och utomhusmiljö

Positivt

Negativt

  • Gården är tillräckligt stor och är möjlig att överblicka.
  • Närmiljön är bra.
  • Förskolans lokaler är för små. Det ger
    hög ljudvolym, gör det svårt att dela
    upp barngruppen och gör att arbetsmiljön
    blir stökig. Särskilt de genomgående
    korridorerna på alla avdelningar gör
    att miljön blir stökig.
  • Det saknas möjlighet att dela upp
    barngrupperna utomhus.
  • Utomhusmiljöerna upplevs som torftiga.
  • Bristen på utrymme inomhus och kvaliteten på utomhusmiljön påverkar barnens
    möjlighet till rörelse, lek och vila negativt.


Sammantaget bedöms förskolans inomhusmiljö och gård begränsa möjligheterna
för verksamheten att uppfylla sitt uppdrag, nå uppsatta mål och erbjuda en god
arbetsmiljö. Förskolans placering innebär att närmiljön kan användas.

Munkebergs förskola

Antal avdelningar: 8 avdelningar fördelat på två enheter
Antal barn: 85 barn i den ena enheten (huvudbyggnaden) och 55 barn i den andra enheten (paviljongen)
Kök: Eget tillagningskök
Gård: 3170 kvadratmeter för huvudbyggnaden och 2940 kvadratmeter för paviljongen. Friyta cirka 37 kvadratmeter per barn för huvudbyggnad och 54 kvadratmeter per barn för paviljongen.
Byggår: 1987
Byggnadens skick: Bland annat köken och ventilationen behöver bytas eller repareras
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Byggnaden är inte tillgänglig för andra verksamheter än förskola. Gården kan användas av allmänheten på kvällar och helger. Staket runt gården innebär dock att den inte upplevs vara tillgänglig för allmänheten

Verksamheternas bedömning avlokaler och utomhusmiljö


Positivt



Negativt



  • Lokalerna har goda
    grundförutsättningar. Det finns bland
    annat flera olika rum som gör det
    möjligt att dela upp barngruppen.
  • Närmiljön är värdefull för
    verksamheten.


  • Det saknas plats för vila.
  • Lokalerna upplevs slitna.
  • Detaljer som tillgång till anslutningar
    för digitala hjälpmedel, belysning
    med mera behöver förbättras.
  • Eftersom gården är uppdelad på
    två enheter är det svårare att använda
    båda gårdarnas olika funktioner.
  • Gårdarna anses vara dåligt utrustade.
  • De saknas solskydd på gården,
    vilket bedöms särskilt viktigt
  • eftersom förskolan är sommarförskola


Sammantaget bedöms lokalerna och platsen som förskolan är placerad på bidra till verksamhetens arbete i enlighet med uppdraget och uppsatta mål. Vissa åtgärder för att bland annat kunna använda digitala hjälpmedel behövs. Gården bedöms dock begränsa verksamhetens arbete utomhus.

Tunaskolan

Årskurser: F–9 samt anpassad grundskola
Antal elever: 510 elever i grundskolan och 95 elever i anpassade grundskolan
Kök: Produktionskök (tillagar mat både till Tunaskolan och andra verksamheter)
Gård: 1,5 hektar, friyta cirka 31 kvadratmeter per barn. Anpassade grundskolan (tidigare grundsärskolan) har en egen gård.
Byggår: 1965
Byggnadens skick: Generellt är byggnaden i bra skick även om vissa
renoveringsbehov finns, som exempelvis kök och matsal
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Det finns flera lokaler som
går att hyra, till exempel fotolabb, fotolokal, hemkunskapssal och sporthall. Utöver de uthyrningsbara lokalerna finns också skolgården med lekutrustning som kan användas av allmänheten när skolans verksamhet inte är igång, som på kvällar och helger.

Verksamheternas bedömning av lokaler och utomhusmiljö


Positivt



Negativt



  • Skogsområdet och Tunavallen
    som finns i skolans närområde
    är en viktig resurs för
    undervisningen.
  • De delar av skolan som har
    renoverats uppfattas som
    trivsamma miljöer.
  • En stor skola med flera årskurser
    bidrar till ökat samarbete mellan
    personalen och att det finns god
    tillgång till olika funktioner (grupprum och specialsalar bland annat).



  • Lokalerna är för små för det antal elever
    som går på skolan. Det är brist på grupprum, platsbrist i matsalen och
    i specialsalar för exempelvis slöjd och idrott. Det gör att undervisningen inte kan bedrivas
    på det sätt som lärarna önskar, ger hög
    ljudnivå och stressig miljö, särskilt vid lunch.
    Bristen på lokaler påverkar också
    fritidshemmet negativt.
  • Gården upplevs som torftig, även om
    lekutrustningen som tagits hit från före
    detta Munkebergsskolan är en tillgång.
  • Upplaget av byggmaterial på grund av
    arbetet med Östra länken bidrar negativt.



Sammantaget bedöms lokalerna begränsa verksamhetens arbete med uppdraget och mot uppsatta mål, medan gården har förutsättningar att användas för lek, aktivitet och undervisning. Skolans närmiljö kan användas som en resurs för verksamheten.

Tunaskolan f.d. Borgmästarskolan

Årskurser: F–3
Antal elever: cirka 140 elever
Kök: Mottagningskök (tar emot delvis färdiglagad mat från ett annat kök)
Gård: 11 420 kvadratmeter, friyta cirka 82 kvadratmeter per barn
Byggår: 1970
Byggnadens skick: Flera renoveringar har gjorts, men det finns luktproblem
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Byggnaden används av både skolan och Borgmästarens förskola. Gymnastiksalen och matsalen är tillgängliga att hyra. Utöver de uthyrningsbara lokalerna finns också skolgården med lekutrustning och vintertid en spolad yta för skridskor som kan användas av allmänheten på kvällar och helger.

Verksamheternas bedömning av lokaler och utomhusmiljö

Positivt

Negativt

  • Tillgång till idrottshall.
  • Att skolan är relativt liten bidrar till
    elevernas trygghet och att avståndet
    mellan hemmet och skolan inte är så långt.
  • Utemiljön ger goda förutsättningar för
    olika typer av utomhusaktiviteter.
  • Närmiljön bidrar till verksamheten.
  • Skolans lokaler är för små
    och det saknas grupprum.
  • Skolgården behöver renoveras.


Sammantaget bedöms lokalerna begränsa verksamhetens arbete med uppdraget och mot uppsatta mål, medan gården har förutsättningar att användas för lek, aktivitet och undervisning. Skolans närmiljö kan användas som en resurs för verksamheten.

Dialog

Så genomförde vi dialogerna

Barn- och utbildningsnämnden har pratat med vårdnadshavare, personal och elever i Notviken. På grund av pandemin genomfördes de flesta av samtalen digitalt. Endast samtalen med eleverna genomfördes vid ett fysiskt möte.
Utöver barn- och utbildningsnämndens samtal har vi även genomfört workshops med personal i förskolan och skolan.
Dialogerna ägde rum i juni–september 2021, utom samtalen med eleverna i årskurs 3 och 5 som ägde rum i januari 2022.

Synpunkter, elever i årskurs 3 och 5, Notviken

Elever i årskurs 3 och 5 i Notviken fick i december 2021 uppdrag av sin klasslärare att beskriva vad som är en bra skola för dom genom att rita och skriva ner detta. Teckningarna och texterna kommer att finnas med som underlag inför beslut.

Utdrag av teckningar/texter om vad som är en bra skola Pdf, 2.2 MB.

Dialog med elevrådsrepresentanter årskurs 7-9, Tunaskolan

Dialog med elevrådsrepresentanter från Tunaskolan genomfördes den 22 september 2021 på Navet. Eleverna delades in i grupper och fick beskriva vad som är en bra skola för barn- och utbildningsnämndens ledamöter.

Många av elevernas åsikter om skolan handlar om lokalerna och möjligheter att vara aktiv på rasten men även att skolan upplevs vara för liten för antalet elever och en stressig miljö. Eleverna tycker att lärarna är viktiga för att skapa lugn både i och utanför klassrummet. De framförde även att lokalerna bidrar till en stressig miljö framförallt lunchsituationen men även när man ska hinna ta sig mellan lektioner. Eleverna efterfrågade miljöer inom - och utomhus för vistelse och aktivitet när det inte är lektioner, exempelvis multisportarena/isrink, bord och bänkar. Tunaskolan är en F-9 skola och eleverna i årskurs 7-9 upplever att de ibland trängs undan av de yngre eleverna. Eleverna efterfrågar mer åtskilda utrymmen att vistas i utanför lektionstid. En bra skola handlar även om trygga miljöer och bra skollunch enligt deltagarna.

Dialog efter beslut Notviken söndag 22 maj 2022

Fråga, Medborgare: Jag undrar hur evakuering av förskolebarn är tänkt, särskilt i Framnäsvillan om ni river den och ska bygga nytt?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef:
Vi börjar med att bygga ihop Munkebergs förskolor så att det blir fler avdelningar där. Då kan Framnässkolans förskolebarn flyttas dit, och så kan vi bygga en ny förskola på den tomten. När den är klar kommer vi att ha flera avdelningar där och få plats med många barn, så att Kristallen kan flytta in dit. När Kristallen flyttar dit så kan vi bygga på Kristallens tomt och ta bort modulerna. Borgmästarens förskola kan vara kvar så länge vi behöver. Det här är en preliminär plan som gör att barnen kan vara kvar i området.

Fråga, Medborgare: Finns det plats eller kommer det bli trångt?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef:
Vi är redan i ett läge att vi ibland måste erbjuda plats i annat område till barn. Vi kan inte tränga ihop hur mycket som helst. Men när allt är färdigt kommer vi att ha fler avdelningar än vi har idag, vilket är välbehövligt i området.

Fråga, Medborgare:

Kan ni säga något om när allt kommer vara klart?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Svårt att säga eftersom vi kommer göra det i etapper. Om jag inte har helt fel behöver vi också göra en detaljplan i Munkeberg eftersom cykelvägen kommer behöva dras om, så jag vågar inte säga. Men vi siktar på att börja 2023 och vi kommer att informera om tidsplanen så snart vi har mer fakta på borde.

Malin, Moderator:
Hur får föräldrar del av informationen?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef:
Via rektor och via vår hemsida. Rektorn är den som främst har kontakt med vårdnadshavare på enheterna.

Emma Engelmark, (S): Jag vill också tillägga att man får information via appen Unikum. Jag vill också lägga till att appen ska utvecklas och bli bättre så att det blir mer dialog, att man själv kan skicka meddelanden och t ex ta kontakt med rektorn.

Medborgare:

Vi har två barn på Borgmästaren. Och jag har bara hört löst om planerna om att slå ihop tidigare.

Emma Engelmark, (S): Det finns en plan om att hela tiden gå ut med information så att föräldrarna känner att de vet vad som händer.

Malin, Moderator:

Det går självklart bra att höra av sig till Emma och Maarit i efterhand om man vill.

Emma Engelmark, (S):

Vill man prata är man varmt välkommen.

Maarit Enbuske, skolchef:
Tveka inte att kontakta oss om ni har funderingar vi vill gärna svara på alla frågor.

Emma Engelmark, (S): Vill någon annan i nämnden säga något?

Maria Müller (S): Jag vill betona att det varit en bra process. Det är en stor förändring som sker och det är ni föräldrar som är specialister när det gäller era barn. Det är viktigt att ni kontinuerligt kommunicerar med pedagoger och rektor och även med oss politiker. Med er hjälp och pedagogernas hjälp tror jag att det kommer bli riktigt bra.

Dialog Notviken tisdag 14 september 2021

Fråga, medborgare: har barn på Tunaskolan. Det är väldigt stora klasser, många barn per pedagog. Och det blir värre ju äldre barnen blir. Det är rörigt med många barn på skolan.

Svar, Emma Engelmark: Många funderar kring detta. Vi ligger på snittet i Sverige och intentionen är inte att det ska bli större grupper.

Fråga, medborgare: vill veta vilka siffrorna är? Här är det 42 barn och två pedagoger vilket jag tycker är orimligt. Som jämförelse ska en chef inte ha mer än 20 underställda.

Svar, Emma Engelmark: har inte exakta siffror. Större barngrupper innebär fler lärare. Emma återkommer med siffror. Generellt ligger vi på 11-13 elever per lärare i Luleå.

Moderator frågar Emma; vilka frågor återkommer i dessa möten?

Svar, Emma Engelmark: Fundering kring vad som händer. En reflektion är att många som varit med i samtalen är nöjda, med skolan, lärarna och rektorn och därför finns oro över förändringar. Ovissheten är frustrerande. Tillfälliga lösningar är inte optimalt. Hela arbetet att ta fram förslag är komplex. Personalen – funderar kring arbetsmiljön.

Fråga, medborgare: Vad är exakt frågeställningen när det gäller Notviken? Och som alla vet är det trångt på Notviken, Munkebergsskolan/Borgmästarskolan och Tunaskolan. Tycker att det vi har är bra och därför är vi orolig för förändring.

Svar, Emma Engelmark: Det hände saker som har gjort att vi behöver se över helheten. En del förskolor är eftersatta och behöver åtgärdas. Det blir en dominoeffekt i området. Och vi behöver se över helheten för att hitta en permanent långsiktig lösning.

Fråga, medborgare: Kristallen är moduler. Kan den inte bli permanent, där finns en utemiljö. I stället för att anpassa Borgmästarskolan till förskolebarn.

Svar, Emma Engelmark:vi har inte låst oss. Det är öppet. Det vi vet är att det är trångt och att vi behöver en långsiktig lösning.

Fråga, medborgare: vad som händer är viktigt. Men framför allt är vi nöjda med det vi har. Det känns tryggt att skicka barnen med cykel till skolan. Om de flyttas till Tuna så blir det inte det längre. Det blir lång och de måste korsa bilvägar. Och större enheter känns inte lika bra, då försvinner barn i mängden.

Fråga, medborgare: Mina barn går på Munkebergsskolan och flyttades till Tuna, inget blev bra av flytten, det gick för fort. Matsituationen är dåligt och det är otryggt att skicka barnen till skolan. För många barn på skolgården. Samt att det är tung trafik. Känns som att det är mycket som inte fungerar. Det är både särskolan samt F-9. Det är för många helt enkelt.

Svar, Emma Engelmark: Tråkigt att du uppfattar flytten så. Situationen är vi medvetna om. Viktigt att föräldrarna pratar med rektorerna om den befintliga oron. Vi vet att matsalen inte är dimensionerad för antal barn. Det ska åtgärdas.

Fråga, medborgare: Viktigt att det finns en långsiktig plan för underhållet. Så att vi inte hamnar i den här situationen igen. Nu förfaller det och sen ska det rivas. Det är för många barn på skolgården och alla är i olika åldrar.

Svar, Emma Engelmark: Fastighetsfrågan, vi håller med när det gäller eftersatt underhåll. Detta är en fråga som kommunerna i Sverige kämpar med. Vi försöker komma i kapp och en del i detta är att vi ser över helheten för att inte överraskas av nya ”skador” på fastigheterna. Vi vill inte riva utan också kunna bevara gamla vackra byggnader. Men vi behöver så klart lyssna på teknikerna för att kunna ta kloka beslut.

Fråga, medborgare: förtydligande om vad är planen för området. Finns det inte ett politiskt beslut om att Borgmästarskolan ska slås ihop med Tunaskolan? Eller är det upprivet? Toppen att mötet är digitalt så att jag kunde vara med och framföra mina åsikter. Synd att inte fler är med.

Svar, Emma Engelmark: alla gamla beslut som inte verkställts har rivits upp. Det är därför vi ser över helheten. Vi behöver fatta beslut så att vi kan verkställa och påbörja arbetet. Vi vill lyssna på föräldrarna, er syn är viktigt. Just nu är läget som det är, om det ska ske en förändring kommer vi att ta ställning till efter att processen är genomförd.

Fråga, medborgare: Jag var med på mötet före sommaren. VI fick då information om att beslutet om Borgmästarskolan skulle bli till våren. Är skeptisk till att det beslutet tas när det är valår? Kommer tidpunkten för beslut flyttas?

Svar, Emma Engelmark: I nämnden är intentionen är att vi behöver fatta beslutet till våren. Beslutet har redan dröjt och vi kommer inte skjuta på detta på grund av valet.

Gruppsamtal

Grupp 1

  • Vikarierna – många olika vikarier och tillgången på vikarier är olika på olika skolor.
  • Dålig utemiljö, många barn. Inga ”rum” i uterummet som medger separation av åldersgrupperna.
  • Små lokaler, till exempel kapprum
  • Orolig för ljudnivån när det ska rivas i området (Munkebergsskolan)
  • Kommunala riktlinjer så det inte är så stor skillnad mellan skolorna, till exempel vad gäller med GDPR
  • Steget från förskola till skolan – minska det steget. Att gå från liten förskola till en större skola som till exempel Tunaskolan ska inte vara otryggt.

Grupp 2

  • Utemiljön på Tunaskolan är inte bra med så många barn
  • Miljöerna är inte anpassade innan barnen flyttas. Det behövs rutiner.
  • Trygghet är viktig
  • Bra pedagogik. Lärarna behöver bra arbetsmiljö.
  • Mycket tung trafik på Tunaskolan som gör skolvägen otrygg – cykelstukturen; många cykelvägar men farliga passager vid övergångar.
  • Efter beslut anpassa lokalerna och utemiljön innan verkställandet sker. Ha inte för bråttom.

Dialog Notviken tisdag 8 juni 2021 , dokumentation

Mötesanteckningar

Fråga, medborgare: Vi har en bra skola här, jag oroar mig för en högstadieby i centrum för våra barn?

Svar, Emma Engelmark: Det här är en fråga som oroar många, men det finns inga beslut om att stänga skolor och samla högstadiet i centrum. Det finns ingen tanke om att stänga alla högstadier. Däremot så har vi en stor kö in till skolorna i centrum.

Fråga, medborgare: Jag är orolig kring hur det ska fungera med matsalen på Tunaskolan ska fungera under nästa läsår?

Svar, Emma Engelmark: Det är precis vad vi redan jobbar med, men om det ska byggas ut eller anpassas med tillfälliga lokaler vet vi inte ännu. Det arbetet pågår just nu. Vi hoppas förstås ha en lösning framme så snabbt som möjligt för att det ska fungera till hösten.

Fråga, medborgare: Har man funderat på att permanent Kristallen som förkola och behålla Borgmästarskolan som grundskola?

Svar, Emma Engelmark: Vi har sagt att vi har gjort ett helt omtag, det innebär att de tidigare planerna är stoppade. Så nu ska vi utreda just de här lösningarna. Ingenting är givet. Och när det finns förslag framme ska ni bjudas in till nya samtal.

Fråga, medborgare: Kan du berätta lite vilka fördelar ni ser med att göra en stor skola av Tunaskolan?

Svar, Emma Engelmark: Det här är en fråga som verkligen engagerar, det finns en oro kring just begreppet storskola. Men det är viktigt att slå fast att klasserna inte blir större och att lokalerna anpassas så att man indelar olika årskullar i olika delar av skolan. Olika årskullar har raster på olika tider och på andra sätt så anpassar man skolan så att det ska fungera så bra och tryggt som möjligt. Fördelen med en lite större skola är att vi kan ha stödresurser permanent på plats varje dag och inte låta dom åka mellan skolorna. Sedan så finns det samordningsvinster i att kök till exempel är väldigt dyra att renovera.

Gruppsamtal

Grupp 1:

Vi vill ha kvar närheten med Borgmästarskolan för de minsta.

Vi vill ha kvar Tunaskolan för de äldre.

Det som oroar oss är om man stressar fram beslut och att barn inte blir lika synliga i större skolor.

Att det blir längre till skolan, att man måste skjutsa till skolan.

Grupp 2:

  • Tryggheten och kvalitén är det viktigaste. Att ha bra lärare som vill stanna kvar.
  • Avståndet inget stort problem, menar några. Andra tycker att det är ett problem.
  • Barn med funktionsnedsättning kan få svårt i större skolor med mer störningsmoment.
  • Oroande att det inte finns en lösning av matsalen på Tunaskolan redan.
  • Brist på information från rektor.
  • Synd att det är så få föräldrar som deltar.
  • Vi vill ha kvar Borgmästarskolan och Tunaskolan, inte en högstadieby i centrum.

Grupp 3:

  • Det vi pratade om som är viktigt handlar om deras miljö, inne på skolan och den utemiljön som finns. Framförallt för de minsta barnen. Det är stor skillnad för de minsta att möta äldre barns beteenden. Vi tänker att det är viktigt att skilja de olika åldersgrupperna åt. Det kan vara läskigt att möta äldre.
  • Utomhusmiljön på Tunaskolan är inte anpassad för att slussa in fler och mindre barn.
  • Gör det färdigt först. Stressa inte igenom det.

Grupp 4:

  • Tryggheten var viktigast för oss.
  • Och att min sexåring kan cykla själv till skolan. Till Tuna skulle jag inte låta henne cykla.
  • Min äldre som går i nian kan ibland berätta att han sprungit omkull yngre på Tunaskolan.
  • Det finns en trygghet i att vi har samma lärare över tid, få byts ut, det känns också tryggare.

Fråga i avslutande samtal:

Finns det referenser från de som har små på förskolan på Tunaskolan och tycker att det fungerar bra vore det fint att få ta del av det.

Kanske kan de vara med i nästa möte så vi får höra vad de tycker och tänker.



Frågor och svar

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har kategoriserat skolenheter i fyra grupper utifrån hur många elever som går på skolan:

  • De minsta skolorna: 0–99 elever.
  • De små skolorna: 100–199 elever.
  • De mellanstora skolorna: 200–399 elever.
  • De stora skolorna: 400 elever eller fler.

Enligt den här definitionen har Luleå många små och medelstora skolor. Bara Stadsöskolan, Tunaskolan, Sunderbyskolan och Örnässkolan räknas som stora skolor enligt
definitionen.

Vi har tittat på personalomsättningen inom förskolan de senaste tre åren 2019–2021 och konstaterar att 49 procent kan relateras till enheter med 1–4 avdelningar och 51 procent till enheter med 5–8 avdelningar. Därigenom går det inte att dra några slutsatser att det skulle vara någon större skillnad för personalomsättningen relaterat till förskolans storlek.

Dokument – rapporter och beslut

Här kan du ta del av rapporter och beslut som handlar om skolstrukturen i Notviken.

Rapport: Skolstruktur - Notviken Länk till annan webbplats.
Barn- och utbildningsnämndens sammanträdesprotokoll, 2022-04-20

Artiklar från Vårt Luleå

Sidan uppdaterades den 1 november 2023