Planeringen för bostäder för äldre i Luleå

Äldre personer blir en allt större del av Luleås befolkning och därför ökar behovet av bostäder för äldre. Med anledning av det har Luleå kommun har tagit fram en genomförandeplan som är inriktad på tre former av boende för äldre; trygghetsboenden, pensionärsbostäder och anpassade lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet.

För trygghetsboenden har kommunen tagit fram ett regelverk med krav på hur ett trygghetsboende ska vara och drivas. En del äldreboenden har bra förutsättningar att omvandlas till trygghetsboenden.

Att skapa fler anpassade lägenheter i det befintliga bostadsbeståndet har visat sig svårast, på grund av kostnaderna för fastighetsägarna. Bedömningen är att ett kommunalt bidrag till fastighetsägarna skulle kunna öka tillgängligheten i stora bostadsbestånd med god ekonomi för kommunen och fastighetsägarna. Regeringen ser över möjligheterna för ett sådant bidrag.

Luleå kommuns utredning Planering för bostäder för äldre i Luleå visade på ett behov att utveckla och anpassa bostadsbeståndet för äldre människor. Den färdigställdes våren 2010 och innehåller förslag till utbyggnadsplan av vård-och omsorgsboende, trygghetsboende, seniorboende samt ökad tillgänglighet till det ordinarie bostadsbeståndet. Utbyggnadsplanen baseras på utredningens bedömning över behovet av bostäder för äldre utifrån demografiutvecklingen fram till år 2020 och med utblick mot år 2035 samt på utredningens inventering av tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet.

Kommunfullmäktige tog vid behandling av utredningen beslut om att en genomförandeplan skulle tas fram. Genomförandeplanens inriktning är att skapa möjligheter för trygghetsboenden, ta fram en strategi för pensionärsbostäder och förbättra tillgängligheten i det ordinarie bostadsbeståndet.

Genomförandeplanen lägger grunden för det praktiska genomförandet av Luleå kommuns utredning Planering för bostäder för äldre i Luleå. Planen har fokus på trygghetsboende, pensionärsbostäder och befintligt bostadsbestånd.

För trygghetsboende har ett kommunalt regelverk framtagits. Regelverket innehåller kriterier och preciserade krav. Till regelverket finns kopplat en finansiell medverkan från kommunen. Regelverket fastställdes av kommunfullmäktige i augusti 2011.

År 2020 beräknas kommunens kostnad för drygt 420 lägenheter i trygghetsboende att uppgå till 20,7 mkr. Det motsvarar kostnaden för 35 platser i vård-& omsorgsboende.

Utredningen har också undersökt vilka äldreboenden som kan omvandlas till trygghetsboenden och kommit fram till att de som tidigare varit servicehus har bra förutsättningar att bli trygghetsboenden. En metod för samordning av äldreomsorgens planering med utbyggnaden av trygghetsboende har också framtagits.

För kommunens 154 pensionärsbostäder har en strategi utformats som innebär att några fastigheter avvecklas eftersom de inte fungerar som pensionärsbostäder. Ytterligare ett antal avvecklas i Bergnäset och i Kyrkbyn när trygghetsboende byggts i de stadsdelarna.

För socialförvaltningens behov avsätts 57 lägenheter. Resterande pensionärsbostäder läggs ut till försäljning som pensionärsbostäder, gärna med lokalt ägande.

Samverkan har skett med Luleå Byaforum om att utveckla koncept med lokal förankring. I ett första skede sker utveckling av ett koncept med helhetssyn i Niemisel.

Att skapa fler tillgängliga lägenheter i det befintliga bostadsbeståndet har visat sig svårast eftersom det saknas incitament för fastighetsägare att förbättra tillgängligheten.

Äldreboendedelegationens förslag om statliga tillgänglighetsbidrag har inte genomförts. Några fastighetsägare gör dock tillgänglighetsförbättringar i samband med andra åtgärder. På begäran av regeringsuppdraget Teknik för äldre har projektet utrett möjligheterna till bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare. Den utredningen visar på möjligheter att med god ekonomi för kommun och fastighetsägare förbättra tillgängligheten i stora bostadsbestånd om reglerna ändras så att kommunen kan ge bidrag till fastighetsägare.

Arbetet med Genomförandeplanen har erhållit ekonomiskt stöd från regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. Genomförandeplanen är framtagen i nära samarbete med utvecklandet av Luleå kommuns Vision 2050. En uppföljning av Genomförandeplanen bör ske år 2020 och en planering med sikte på år 2035 bör då också påbörjas.

Hela Genomförandeplanen finns att ta del av hos Luleå kommun. 0920-45 30 00.

Beslutat i kommunfullmäktige 2017 -06-19 § 127 2017/197–1.3.1.3

BAKGRUND
Kommunfullmäktige i Luleå behandlade i maj 2010 utredningsrapporten “Planering för bostäder för äldre i Luleå” och beslutade att en genomförandeplan skulle tas fram. En del i genomförandeplanen är att tillskapa trygghetsboenden i Luleå. Villkor som ska gälla för trygghetsboenden i Luleå behöver därför utarbetas. Detta dokument innehåller förslag till definitioner, organisation, regelverk, förmedling, kösystem, upplåtelseformer mm för trygghetsboende i Luleå.

SYFTE
Syftet är att erbjuda ett boende med möjlighet till utökad service, social gemenskap, att delta i gemensamma måltider och övrig samhällsservice vilket ger grund för trygghet och hög boendekvalitet för de äldre. Trygghetsboendets målgrupp är äldre människor som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade i sitt nuvarande boende. Boendeformen har indirekt det förebyggande perspektivet att skjuta upp och minska behovet av att flytta till ett vård- och omsorgsboende.

KRITERIER FÖR TRYGGHETSBOENDE
Trygghetsboende ska bestå av hyreslägenheter. Enskild som önskar lägenhet i trygghetsboende kan vända sig till den respektive fastighetsägare som driver Trygghetsboenden. Trygghetsboendet innefattar ett socialt innehåll med värd/värdinna, serviceinsatser, extern service och anpassad fysisk utformning med gemensamhetslokal. Trygghetsboendet ska ha en estetiskt tilltalande utformning och vara anpassat även till personer med funktionsnedsättningar. Miljö- och byggnadsförvaltningen beslutar om kommunal finansiell medverkan för varje enskilt
objekt enligt Miljö- och byggnadsnämndens delegationsordning.

VEM KAN SÖKA TRYGGHETSBOENDE
För att få tillgång till trygghetsbostad gäller följande två krav:
• Minst en person i hushållet ska ha fyllt 65 år.
• Den sökande känner sig orolig, otrygg och/eller socialt isolerad i sitt nuvarande boende.

Det är inte tillåtet med 2:a hands uthyrning eller inneboende. I anslutning till trygghetsboendet ska finnas uthyrningslägenhet/-rum för anhöriga.
För de som uppfyller kraven på trygghetsboende förmedlas bostad utifrån kötid. Förtur kan beviljas av samma skäl som för övriga bostäder hos fastighetsägaren.

ANSÖKAN OM KOMMUNAL MEDVERKAN TILL TRYGGHETSBOENDE
Förutsättningarna för att ett boende ska godkännas som trygghetsboende är att boendet uppfyller nedanstående kriterier. Vissa avsteg kan dock accepteras utifrån den aktuella situationen. Ansökan från fastighetsägare eller verksamhetsansvarig om kommunal finansiell medverkan ska göras till nuvarande Miljö- och byggnadsförvaltningen. Kommunens medverkan i 2016 års prisnivå framgår av bilaga ”Kommunal medverkan till trygghetsboende”. Årlig uppräkning sker med KPI.
Miljö- och byggnadsförvaltningen beslutar om kommunens medverkan för varje enskilt objekt. Vid bedömningen ska säkerställas att bostadsområden med störst behov enligt den av kommunfullmäktige antagna utredningsrapporten “Planering för bostäder för äldre i Luleå” i första hand får medverkan. Ansökan ska omfatta beskrivning av fastigheten, närområdet, det sociala innehållet och externa serviceinsatser. I ansökan anges begärd medverkan tillsammans med kostnadsunderlag för värd/värdinna och gemensamhetslokal.

KRITERIER
1. Värd/värdinna
Det ska finnas daglig tillgång till värd eller värdinna, som arbetar med att:
• bryta isolering och ensamhet och skapa förutsättningar för värdefulla sociala kontakter, möten och gemenskap,
• erbjuda stimulans och innehåll i vardagen,
• främja hälsa och fysiska aktiviteter,
• samverka med ideella organisationer.

Kompetenskravet för värd/värdinna är formell utbildning på lägst gymnasienivå med kunskaper om hälsa och pedagogik. Värd/värdinna ska ha tillgång till personalrum, kök, omklädningsrum och toalett.

2. Socialt innehåll
Det ska finnas gemensamhetslokal i anslutning till bostäderna. I gemensamhetslokalen ska det finnas möjlighet till gemensamma dagliga måltider, gemensamma aktiviteter och samverkan med frivilliga/frivillig organisationer etc. Aktiviteterna ska ha en förebyggande inriktning med fokus på hälsa och friskfaktorer. Den ska utformas så den enskilde ges möjlighet till inflytande samt med hänsynstagande till den enskildes egenansvar.

3. Serviceinsatser
Serviceinsatser beställs separat och ingår inte i hyran. Insatser som städning, fönsterputsning och liknande kan beställas genom Pensionärsservice som är
tillgänglig för alla över 65 år. För enklare fixaruppgifter som byta glödlampor, sätta upp gardiner, mm finns Fixar´ n tillgänglig för alla över 65 år.
Trygghetsboendet kan även erbjuda/förmedla hushållsnära tjänster som medger RUT-avdrag. Måltidsleveranser och varudistribution kan beställas genom socialförvaltningen. Vid behov av hemtjänst ansöker de boende i trygghetsboende hos socialförvaltningen på samma sätt som de som bor i vanliga lägenheter.

4. Extern service
Boendet bör även kunna erbjuda/förmedla annan service i samverkan med andra aktörer, företrädesvis i närområdet. T ex fotvård, frisör, restaurang.

5. Fysisk utformning/tillgänglighet
Trygghetsboendet ska vara tryggt och tillgängligt både inomhus och i närliggande utemiljö. Trygghetsbostäderna ska uppfylla förhöjd nivå (utökad tillgänglighet) enligt SS 91 42 21.
5.1. Närmiljön
– Allmänna och tillgängliga kommunikationer bör finnas i närheten.
– Närhet till dagligvaruaffär.
– Närliggande området ska vara tillgängligt även för personer med rörelsehinder och för de som har nedsatt orienteringsförmåga.
– Närhet till matservering.
– Tillgänglighet till service som apotek och vårdcentral bör finnas.
– I närområdet bör det finnas tillgång till grönytor.

5.2. Fastighetens utemiljö
– Belysningen runt fastigheten ska vara utformad för säkerhet och trygghet.
– Träd och buskar ska vara placerade så att inte miljön känns otrygg.
– Gång- och cykelvägar bör vara hårdgjorda, släta och halkfria.
– Uteplats ska finnas i direkt anslutning till huset, gärna vid entrén.
– Sittplatser ska finnas på gården och i närhet av huset.
– Anpassade ytor ska finnas för olika aktiviteter.
– Vid trappor ska hiss eller ramp finnas.
– Trappor utomhus ska ha räcke samt i övrigt vara säkert utformade. Trappan bör belysas.

5.3. Entré
– Entrédörr ska vara möjlig att passera även med rullstol.
– Dörrautomatik ska finnas.
– Låssystem ska vara funktionellt även för rullstolsburna personer.
– Passersystem med porttelefon ska finnas.
– Vändning av rullstol ska vara möjlig inne i entrén.
– Vägghängd pall bör finnas i entrén.
– Trappsteg och höga trösklar får ej förekomma i entrén.
– Mattor och skrapgaller fälls in så att boende ej riskerar att snubbla på dem.
– Det ska finnas möjlighet att köra bil ända fram till entrén.

5.4. Inomhus
– Gemensamma ytor ska vara anpassade för rullstolsburna.
– Gemensamhetslokal ska vara utrustad med hörselslinga.
– Nivåskillnader ska vara utjämnade och trösklar borttagna.
– God orienterbarhet ska finnas.
– Tunga dörrar ska förses med dörrautomatik.
– Möjlighet att förvara rullstol och rollator inomhus ska finnas.
– Möjlighet att förvara och ladda elrullstol ska finnas.
– Färg- och ljussättning samt skyltar används för att öka orienteringsförmåga och trivsel.
– Våningsplanen ska vara tydligt markerade med skyltning och färgsättning.
– Närvarostyrd belysning är lämpligt.
– Tvättstuga, förråd och miljöhus ska vara tillgängliga även för person i rullstol.
– Tvättstuga, förråd, miljöhus och andra gemensamhetslokaler ska vara tillgängliga även för person i rullstol.
– Gästlägenhet/gästrum för anhöriga ska finnas.
– Bastu ska vara tillgänglig även för personer i rullstol.
– Rum bör avsättas att disponeras för de boendes egna initiativ.

5.5. Hiss
– Hissars minimått ska 1,1 x 2,1 m.
– Hissdörr ska ha fritt passagemått på minst 90 cm och bör vara försedd med automatisk dörröppnare.
– Hiss ska ha nödtelefon och bör ha sittmöjlighet.
– Hiss ska ha ljudmeddelande om vilken våning den stannar på.

5.6. Lägenheten
– Dörrar i lägenheten ska ha fritt passagemått på minst 90 cm.
– Inga trösklar/nivåskillnader ska finnas.
– Möjlighet till trygghetslarm.
– Brandvarnare ska finnas.
– Balkong eller uteplats/altan ska vara utan nivåskillnader.
– Balkonger bör vara inglasade.
– Skåpar ska ha skjutdörrar eller utdragsfunktion.
– Anslutning ska finnas för TV och telefon samt bredband.
– Allmänbelysningen ska vara förstärkt (högre luxtal och punktbelysning) i hall, kök och badrum bör vara dimmer styrd.

5.6.1. Kök
– Köket ska ha tillräckligt stor yta för att rollator ska kunna användas.
– Spishäll ska finnas, ska ha separat vredpanel i fronten på bänkskåpet.
– Spisvakt eller motsvarande ska finnas.
– Ugn/mikrovågsugn ska vara i ståhöjd.
– Hyllor och skåp ska ha utdragsfunktion.
– Köket ska lätt kunna anpassas för rullstolsburna personer, framför allt funktionen under spishällen och diskbänken.

5.6.2. Badrum
– Gummitröskel eller ingen tröskel till badrum/WC.
– Toalettstol ska vara placeras så att hjälp kan ges av en eller två personer samt att överflyttning från rullstol är möjlig.
– Toalettstolen ska vara förhöjd modell.
– Öppen duschplats ska finnas, ej duschkabin.
– Duschutrymme ska ge möjlighet att placera duschstol i.
– Stödhandtag ska finnas i duschutrymmet.
– Plats för förvaring bör finnas.
– Väggmaterialet bör vara kakel.
– Nattbelysning ska finnas i badrum med funktion orienteringsbelysning med sensor eller liknande.

5.6.3. Storlek
– Ett trygghetsboende bör bestå av 1-3 rumslägenheter.
– Till varje lägenhet ska det finnas normalstora förrådsutrymmen.
– Det bör finnas möjlighet att hyra extraförråd.
– Det ska finnas utrymme för parkeringar med motorvärmaruttag i tillräcklig omfattning, även för besökare.

6. Information
För att ge intresserade information om trygghetsboende bör hyresvärd/fastighetsägare inte enbart ha material på nätet. Skriftligt material i form av broschyrer bör även tas fram. Viktigt är att det också finns kontaktperson/-er som intresserade kan rådfråga. Gemensamma informationsinsatser av hyresvärd/fastighetsägare och kommunen bör tas fram.

Bilaga 2
Beslutat i kommunfullmäktige 2017 -06-19 § 127 2017/197–1.3.1.3
KOMMUNAL MEDVERKAN TILL TRYGGHETSBOENDE
Fastighetsägare/verksamhetsansvarig som startar ett trygghetsboende som uppfyller Luleå kommuns krav enligt regelverket ”Trygghetsboende i Luleå” kan hos miljö- och byggnadsförvaltningen ansöka om finansiell medverkan från kommunen. Nedan framgår omfattningen av kommunens medverkan i 2016 års prisnivå. Årlig uppräkning sker med KPI. Kommunens medverkan avser värd/värdinna och gemensamhetslokal.

VÄRD/VÄRDINNA
Kommunens medverkan:
• Trygghetsboende med upp till 30 lägenheter finansieras med 279 344 kr
• Trygghetsboende med 31-60 lägenheter finansieras med 380 924 kr
• Trygghetsboende med mer än 60 lägenheter finansieras med 482 504 kr

GEMENSAMHETSLOKAL
Kommunens medverkan:
• 2kvm/lägenhet finansieras med 1 625 kr/kvm

Sidan uppdaterades den 13 april 2023