Livsmedelsföretag

Om du ska starta, ändra eller ta över en livsmedelsverksamhet behöver du registrera den genom att använda e-tjänsten nedan. En anmälan om registrering ska göras senast 14 dagar innan du planerar att starta verksamheten. När du har anmält din verksamhet för registrering får du ett skriftligt beslut från miljö- och byggnadsnämnden att anläggningen har blivit registrerad. Om du inte blivit meddelad något annat får du starta din verksamhet 14 dagar efter att du gjort din anmälan. Om du ändrar bolagsform behöver du också skicka in en ny anmälan om registrering.

E-tjänst - Registrera din livsmedelsverksamhet Länk till annan webbplats.

Läs mer om att starta livsmedelsverksamhet på Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad händer efter registrering?

När miljö och bygg fått in din registrering av livsmedelsverksamhet kommer vi att kontakta dig för att boka tid för ett första besök. Vid detta besök kommer vi att kontrollera hur anläggningen ser ut, hur den är inredd, hur flödet är i lokalen och hur företagets egenkontrollprogram fungerar. Vi kan vid det besöket komma att ställa krav på livsmedelsföretagaren att åtgärda brister om vi ser sådana. I fall där det ser riktigt illa ut kan vi komma att begränsa verksamheten alternativt förbjuda verksamheten i lokalen.

Undantag från krav på registrering

Om någon som inte redan är en livsmedelsföretagare vill sälja eller servera livsmedel går det i vissa fall att göra det utan registrering hos miljö- och byggnadsnämnden. Det rör sig då om verksamheter som bara sker vid några enstaka tillfällen per år. Kontakta avdelning miljö och bygg för bedömning.

Vad händer om du startar utan att ha gjort en registrering?

Om du startar en livsmedelsverksamhet innan du har registrerat den kan du behöva betala en sanktionsavgift. Sanktionsavgiften kan bli från 2 500 upp till 75 000 kronor, beroende på ditt företags årsomsättning.

Om staten, kommunen eller en region startar en ny, eller tar över en befintlig registreringspliktig livsmedelsverksamhet och inte anmäler det till miljö- och byggnadsnämnden innan verksamheten påbörjats, riskerar de att få betala ett fast belopp på 40 000 kronor.

Den 1 januari 2024 träder nya regler i kraft som ställer krav på återanvändbara matlådor och muggar vid servering av snabbmat. Detta görs för att förebygga förbrukning av jordens resurser och minska nedskräpning.

Vilka omfattas av de nya reglerna?

De nya reglerna gäller för de serveringsställen som serverar mer än 149 engångsmuggar eller engångsmatlådor per dag. Reglerna gäller för mat och dryck som är avsedd att ätas direkt eller kort efter köp, som kan ätas direkt ur förpackningen och som inte behöver värmas eller beredas.

Vad omfattas inte av de nya reglerna?

Lagkraven gäller inte om ni erbjuder engångsmuggar och engångsmatlådor som helt är i papper eller kartong och som inte har modifierats så att nedbrytningen fördröjs.

Vad måste ni göra?

• Ni måste kunna erbjuda kunden en möjlighet att få maten eller drycken i en återanvändbar matlåda eller återanvändbar mugg. Den möjligheten ska finnas som ett alternativ oavsett om maten ska tas med eller ätas på försäljningsstället.
  
  
• Kunden måste få information om att de har möjlighet att få maten eller drycken i en återanvändbar behållare, samt information om engångsproduktens miljöpåverkan och fördelarna med en minskad förbrukning av engångsprodukten. Informationen ska vara väl synlig och lättillgänglig. Exempeltexter ni kan använda er av finns på Naturvårdsverkets hemsida, naturvardsverket.se Länk till annan webbplats. Kunden har alltså fortfarande möjligheten att välja den icke-återanvändbara matlådan eller muggen, men kunden måste få möjlighet att välja mellan att få maten serverad i en återanvändbar produkt eller engångsprodukt.
  
  
• Ni måste vidta effektiva åtgärder så att de återanvändbara behållarna roterar flera gånger.

Möjlighet till pant för återanvändbara matlådor och muggar

Ni har möjligheten att ta ut pant eller avgift på de återanvändbara eller icke-återanvändbara matlådorna eller muggarna.

Andra regler som ni omfattas av

Det är numera förbjudet att ha engångsprodukter som sugrör, bestick, tallrikar mm gjorda av plast. Förbudet gäller engångsplastprodukter som är släppta på marknaden efter den 31 december 2021.

Tillsyn av reglerna

Miljö- och byggnadsnämnden är ansvarig för tillsyn över återanvändbara matlådor och muggar. Avdelning miljö och bygg kan därför göra slumpvisa kontroller för att se att kraven följs.

Vi reserverar oss från felskrivning. Tolkningar utgår från varje enskilt ärende och kan ändras beroende på tillgänglig vägledning.

Mer information om reglerna

Förordning (2021:996) om engångsprodukter i Sveriges riksdag Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs vägledning på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Avgift för registrering

När du startar en verksamhet ska du betala en avgift för handläggningen av din registrering. Avgiften baseras på hur lång tid handläggningen av din registrering tar. I de flesta fall tar registreringen ungefär en timme, förutsatt att du har lämnat alla de uppgifter som behövs när du skickar in din registrering. År 2025 är timavgiften för registrering 1493 kr.

Riskklassning och avgift för vår kontroll

Varje livsmedelsanläggning läggs in i en riskklass, beroende på verksamhetens storlek och vilken typ av livsmedelshantering som genomförs. Utifrån riskklassen fattas beslut om en kontrollfrekvens, uttryckt som ett visst antal besök per fem år. Om vi med tiden ser att företaget sköter sig bra, kan kontrollfrekvensen komma att reduceras eftersom behovet av kontroll då inte är lika stort.

Vi tar ut avgifter för våra kontroller, utifrån en timtaxa. Den summa som debiteras för en kontroll motsvarar antalet timmar som inspektören lägger på hela kontrollprocessen. Förutom själva besöket inkluderar detta även förberedelser, efterarbete och övriga administrativa uppgifter. Det är alltså inte enbart den tid inspektören är på plats som debiteras. Den totala tiden för en kontroll brukar ligga på ungefär tre timmar, men kan även vara längre eller kortare. År 2025 är timavgiften 1493 kr.

Avgift för uppföljande kontroll

Om kontrollen visar på brister som behöver följas upp, kommer avdelning miljö och bygg att göra en uppföljande kontroll. För dessa besök tar vi ut en timavgift enligt fastställd timtaxa. År 2025 är timavgiften 1493 kr. Avgiften betalas per påbörjad halvtimme.

Företagens eget ansvar att producera säker mat är mycket tydligt uttalat i livsmedelslagstiftningen. För att kunna servera eller sälja mat som är säker att äta krävs det att företaget själv kontrollerar sig genom egenkontroll. Ett system för egenkontroll kan byggas upp på många sätt och den är i första hand till som hjälp för verksamheten.

Ditt företag skall följa något som kallas "God hygienpraxis" (GHP), det är ett antal grundläggande rutiner som all livsmedelshantering ska uppfylla. Din verksamhet behöver också ett bra system för egenkontroll som ska bygga på principerna för HACCP vilket betyder Hazard Analysis and Critical Control Points (Faroanalys och kritiska styrpunkter). Det är en modell där du som företag identifierar riskerna samt hittar, styr och kontrollerar de punkter i processen som är särskilt kritiska i din verksamhet.

Livsmedelsverket anser att kraven på tillämpning av HACCP-principerna i livsmedelsföretagen kan hanteras enligt något av följande alternativ:

• Detaljhandelsföretag som bara hanterar förpackade livsmedel. Grundförutsättningar räcker. Dessa företag behöver inte göra en faroanalys.
• Företag som med stöd av en faroanalys kan visa att grundförutsättningarna räcker. Dessa behöver ingen HACCP-plan.
• Övriga företag skall inrätta, genomföra och upprätthålla ett eller flera förfaranden grundande på HACCP-principerna, dvs de skall göra en faroanalys, identifiera kritiska styrpunkter med kritiska gränser och övervakningsrutiner och korrigerande åtgärder. Dessa företag kan använda sig av nationell branschriktlinje eller en generisk plan, om sådana finns.

Läs mer om egenkontroll och HACCP-analys på Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Spårbarhet

Med spårbarhet menas att det ska gå att spåra och följa livsmedel. Det ska gå att spåra livsmedelsproducerande djur och ämnen som är avsedda att eller kan förväntas ingå i ett livsmedel genom alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan. Det betyder att ett företag måste kunna visa varifrån man köpt alla sina ingredienser eller råvaror men också till vem man levererat sina produkter (undantaget slutkonsumenten).

Spårbarhet är ett grundläggande krav i livsmedelslagstiftningen. Spårbarheten är viktig både för att hitta och stoppa osäkra livsmedel. Det är också ett sätt att bekräfta att den information som ges om ett livsmedel är korrekt.

Kraven på spårbarhet gäller alla livsmedelsföretagare, till exempel primärproducenter, tillverkare, företag i detaljhandeln, transportörer, matmäklare och importörer. Kraven gäller också i hela produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan, ”från jord till bord”.

Spårbarhet används för att:

• spåra osäkra livsmedel eller livsmedel som på annat sätt inte uppfyller kraven i lagstiftningen
• kunna dra tillbaka livsmedels om det uppstår problem med livsmedelssäkerheten
• kontrollera hela livsmedelskedjan
• verifiera att livsmedelsinformationen är korrekt
• göra beräkningar av ingående och utgående livsmedel hos livsmedel

Läs mer om spårbarhet på Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Branschriktlinjer är branschens förslag till hur olika typer av livsmedelsföretag kan utforma sin verksamhet för att uppfylla livsmedelslagstiftningens krav och producera säkra livsmedel. De är frivilliga att följa men kan vara ett bra stöd i arbetet.

Visita som tidigare hette Sveriges hotell- och restaurangföretagare har tagit fram en branschriktlinje som är till för restauranger. Convenience stores (fd Svensk servicehandel) har ett dokument/app som hjälper dig som har en liten butik, kiosk, pizzeria, sushiställe, ett sallads- och mackställe, gatukök, en bensinmack med snabbmatsdel att servera säker mat. Svensk dagligvaruhandel har också släppt sin version av branschriktlinjer för livsmedelsbutiker.

Gå till en förteckning över vilka olika branschriktlinjer det finns för olika typer av livsmedelsföretag på Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det är förbjudet att uppge felaktiga namn på varor eller att ha falska påståenden om mat. Till exempel är det förbjudet att påstå att maten är ekologisk när den inte är gjord på ekologiska råvaror eller att maten kommer från ett speciellt land när den inte gör det.

I restauranger och pizzerior är det vanligt att man serverar maträtter med råvaror som är av den lite dyrare sorten. När det finns en dyr vara, så finns det ofta också billigare varor som påminner om den dyrare varan. Man får då inte använda den billigare varan och i menyer uppge den dyrare varans namn.

Exempel på varor där ursprunget ska stämma med det du skriver på menyn:

• Om du serverar krabba så ska det vara krabba och inte crabfish eller crabsticks.
• Serverar du sjötunga så ska det vetenskapliga namnet på fisken vara Solea solea.
• Om du skriver ut på menyn att du serverar oxfilé så måste det vara oxfilé.
• Står det lövbiff i menyn som är gjord på malet eller sammansatt kött så är inte det tillåtet. En lövbiff ska vara en tunn hel köttskiva.
• Om det står renstek på menyn så måste du servera renstek och inte till exempel renskav eller hjortskav.
• Skinka ska bestå av lårmuskulatur från gris. Övriga ingredienser som ingår är kryddor, vatten och ev tillsatser. Många köttprodukter som utges för att vara skinka kan innehålla potatisstärkelse, soja, selleri och andra ingredienser som gör att varan inte kan räknas som en skinka. Pizzaskinka är ett exempel på en sådan produkt. Soja och selleri är även allergener och därför viktiga att meddela till konsumenten. 
• Biff är en styckningsdetalj från ryggkotan på nötdjur. Används annan köttdetalj kan det helt enkelt kallas till exempel nötkött.

Tre olika skyddade beteckningar

Skyddad ursprungsbeteckning

Produktion, bearbetning och beredning av produkten måste ske inom ett avgränsat område. Detta gäller för till exempel:

• parmesanost (då måste det vara Parmigiano Reggiano),
• fetaost (om du använder apetina eller salladsost så får du inte skriva fetaost på menyn),
• parmaskinka (då måste du servera parmaskinka dvs Prosciutto di Parma och inte någon annan skinka. Om du serverar något som är "parmalindat" så ska det vara parmaskinka som maten lindats med),
• Kalix löjrom
  

Skyddad geografisk beteckning

Antingen produktion, bearbetning eller beredning sker inom det geografiska området. Råvarorna kan komma från annan plats. T ex ostarna Svecia och Gruyere.

Garanterad traditionell specialitet

Det är enbart själva receptet som är skyddat, det gäller till exempel mozzarella, hushållsost, serranoskinka och falukorv.

Avdelning miljö och bygg kontrollerar regelbundet livsmedelsverksamheterna som finns i kommunen. Syftet med kontrollerna är bland annat att se till att lagar och regler inom området följs, att maten är säker att äta samt att ge företagarna råd och stöd i sin verksamhet.

Kontrollen kan utföras på olika sätt. De tre sätt som livsmedelsföretagen oftast kommer i kontakt med är inspektion, revision och provtagning.

• Inspektion - Inspektionen är huvudsakligen oanmäld. Ofta består en inspektion av att visuellt granska omständigheter, till exempel lokaler, märkning eller en process. Det handlar då alltid om att vi gör en bedömning av vad som pågår just för tillfället och det ger en ögonblicksbild av det som granskas.
  
  
• Revision - Revisionen är vanligtvis föranmäld eftersom verksamhetsutövaren behöver avsätta tid för att delta. Vid en revision jämför vi vad företaget planerar att göra i olika situationer (deras rutiner) mot vad de faktiskt gör. Vi jämför rutiner och faktiska åtgärder för att avgöra om lagstiftningen följs.
  
  
• Provtagning av livsmedel - Avdelning miljö och bygg tar prov för att bekräfta att gränsvärden i lagstiftningen följs eller för att visa på brister i livsmedelshanteringen. Metoden kan även användas för att verifiera den provtagning företagen själva gör för att kontrollera att de följer gällande lagstiftning. Provtagning kan också ske när det finns misstanke om att ett livsmedel inte är säkert eller om vi misstänker fusk.

Vid kontrollen tittar inspektören bland annat på hur det ser ut i lokalen och ställer frågor om verksamhetens hantering av livsmedel. Du som livsmedelsföretagare ska kunna visa att du är medveten om eventuella faror i din verksamhet och har rutiner för att minimera farorna. Du ska också kunna visa att verksamheten uppfyller lagkraven på det eller de områden som inspektören vill kontrollera.

Efter utförd kontroll får ditt företag en kontrollrapport med resultatet av kontrollen. I den står vad som har kontrollerats och om företaget har fått någon avvikelse eller inte. En avvikelse innebär att inspektören har konstaterat att lagstiftningen inte följs. Om ditt företag har fått en avvikelse ska den åtgärdas och du ska förhindra att den upprepas. Om ditt företag har fått en avvikelse kan kontrollmyndigheten också komma att fatta beslut om åtgärder. Åtgärderna är till för att skydda människors hälsa genom att stoppa osäkra livsmedel från att säljas eller serveras. Oavsett om du bara fått en kontrollrapport eller både en kontrollrapport och ett beslut så kommer avvikelserna att följas upp vid en senare kontroll. Vissa avvikelser kan följas upp digitalt.

På livsmedelsverkets webbplats hittar du mer information om offentlig kontroll av livsmedelsverksamheter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.