Förslag till reviderad budget 2019
Högre effektiviseringar och mindre investeringar – det är de två grundpelarna i förslaget till reviderad budget som kommunfullmäktige ska besluta om. Bakgrunden är kraftiga obalanser i den tidigare budgeten motsvarande cirka 360 miljoner kronor fram till 2021, med investeringsnivåer på cirka 900 mkr per år och ett stort upplåningsbehov.
Rapporten ”Luleås ekonomi och digitalisering” som belyste kommunens ekonomi föreslog flera åtgärder för en hållbar ekonomi, bland annat en reviderad budget för 2019. Utifrån det beslutade kommunstyrelsen i december 2018 att revidera budgeten för 2019-2022. Luleå kommun ska lämna ett förslag hur man får en budget i balans med följande premisser:
- inga skattehöjningar
- leveransen till medborgarna och brukarna får inte försämras
- kommunfullmäktiges utvecklingsområden och mål ska fullföljas
- omställningsarbete ska stödjas och möjliggöras av en digital transformation
- i slutet av mandatperioden 2022 är budgeten i balans.
En budget i balans innebär ett årligt överskott med 100 miljoner kronor samt investeringar motsvarande maximalt 400 miljoner kronor.
– Vi står inför den stora utmaningen att vi ska göra rätt saker och inte spara på fel ställe så att Luleås utveckling och tillväxt hämmas. Inte minst ska kommunen även i framtiden vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera personal till välfärden, förklarar kommundirektör Mikael Lekfalk.
Höjda effektiviseringskrav
Sedan tidigare har alla verksamheter ett effektiviseringskrav på en procent per år. Detta föreslås höjas ytterligare. Samtliga förvaltningar föreslås effektivisera sex procent under perioden 2019-2022, utom kommunstaben vars effektiviseringskrav är sju procent. Det betyder effektiviseringar mellan 45,6 – 85,6 miljoner kronor per år för nämnderna, sammanlagt 269 miljoner kronor under planperioden 2019-2022.
Nämnd | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
|---|---|---|---|---|
KS/Kommunstab | 4 100 | 5 000 | 5 000 | 3 000 |
KS/Arbetsmarknadsförv | 1 300 | 1 700 | 1 600 | 1 400 |
KS/Räddningstjänst | 700 | 700 | 900 | 950 |
Barn- och utbildningsnämnd | 29 000 | 38 000 | 18 000 | 21 000 |
Kultur- och fritidsnämnd | 3 100 | 7 300 | 9 300 | |
Miljö- och byggnämnd | 400 | 500 | 200 | 300 |
Socialnämnd | 28 400 | 28 400 | 28 400 | 16 600 |
Stadsbyggnadsnämnd | 4 200 | 4 000 | 3 000 | 2 300 |
Kommunrevisionen | 40 | 40 | 40 | 40 |
Överförmyndarnämnd | 580 | 0 | 0 | 0 |
Summa nämnderna | 71 820 | 85 640 | 66 440 | 45 590 |
Finansförvaltningen | 42 467 | 21 564 | 30 466 | 6 206 |
Summa totalt effektiviseringar | 114 287 | 107 204 | 96 906 | 51 796 |
Effektiviseringar ska uppfyllas genom att minimera byråkrati och minska genomloppstider. Digitaliseringen skapar större verksamhetsnytta. Under utvecklingsarbetet gäller digitalt först, som är den nationella inriktningen för kommunikation med medborgare, brukare och företag. Välfärdsteknik ska användas för att underlätta för medborgare, medarbetare och brukare. Verksamheter ska bedrivas i större enheter (främst inom skola och omsorg) för att minska lokalkostnader och behålla personal.
Minskade investeringar
Enligt gällande strategisk plan och budget 2019-2022 ligger investeringarna på 900 miljoner kronor per år med ett stort upplåningsbehov. Förslaget är att minska investeringsnivån till 400 miljoner kronor per år för skattefinansierad verksamhet (t ex omsorg, skola och fritid). För avgiftsfinansierade verksamheter (t ex va-nät, exploatering) täcks investeringsbehovet inom taxan. Va-nätet fortsätter att byggas ut.
Investeringar ska i första hand riktas mot underhåll, struktur- och digitaliseringsinsatser. För alla investeringar gäller att nämnderna ska klara av drifteffekter innan investeringen sätts igång.
Undantag i den minskade investeringsvolymen föreslås bli det fortsatta bygget med räddningsstationen i kvarteret Risslan samt badhuset på Hertsön.
2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|
Skattefinansierad verksamhet | 400 000 | 398 000 | 365 000 | 400 000 |
Större projekt Risslan | 44 000 | 150 000 | 50 000 | |
Större projekt Hertsö badhus | 30 000 | 80 000 | 30 000 | |
Avgiftsfinansierad verksamhet, VA | 256 000 | 238 000 | 219 000 | 219 000 |
Förbättrat resultat 2019-2022
Förslaget till reviderad budget når inte hela vägen fram till målet om ett årligt överskott med två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Med högre effektiviseringar och minskade investeringar beräknas kommunens resultat se ut enligt följande:
2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|
budgeterat resultat, nov 2018 | 93 015 | 96 632 | 148 085 | |
nytt budgeterar resultat | 80 995 | 73 046 | 57 735 | 13 557 |
resultat 1% av skatt/statsbidrag | 1,7% | 1,5% | 1,2% | 0,3% |
Bakgrund: välfärdens utmaningar
Rapporten om Luleås ekonomi och digitaliseringen föreslår som en första konkret åtgärd för att nå en hållbar ekonomi att ta fram en reviderad budget och förbättra budgetprocessen. (infoga länk till artikel här) Inom kommunen fortsätter arbetet med att implementera förslag från rapporten i den dagliga verksamheten.
Intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under flera år varnat för den situation som kommunsektorn nu befinner sig i. Anledningen är att välfärdsbehoven ökar genom att antalet barn och äldre ökar snabbare än personer i arbetsför ålder. Det är svårt att rekrytera till välfärden samtidigt som medborgarna förväntar sig tillgänglig service på ett helt annat sätt än tidigare.
Förslag om reviderad budget 2019 behandlas i budgetutskottet den 27 februari och i kommunfullmäktige den 25 mars 2019.
Kontaktpersoner:
Mikael Lekfalk, kommundirektör, 070 650 54 10
Anna Lindh Wikblad, biträdande kommundirektör, 070 228 77 51
Jan Öström, ekonomichef, 070 329 37 92
Sidan uppdaterades den 27 september 2021