Riksantikvarieämbetet rekommenderar att använda plattformen till hur värderings- och urvalsarbetet bör utföras. Ett beskrivet förhållningssätt till hur värderings och urvalsfrågor rörande kulturarvet och kulturmiljö kan hanteras. Plattformen ger ett större perspektiv på hur arbetsprocessen före, under och efter en värdering.
Plattformens beskrivande momentet handlar om att undersöka och beskriva ett landskap, en byggnad eller ett föremål, dels utifrån dess fysiska och i förekommande fall immateriella innehåll och dels utifrån den präglande kulturhistoriska bakgrunden. Det vill säga att inventera och registrera vilka strukturer, beståndsdelar och detaljer som återspeglar vilka kulturhistoriska skeenden, händelser, verksamheter och perspektiv som rått. Syftet är att därigenom avgöra och avgränsa en företeelses kulturhistoriska sammanhang och karaktärsdrag.
Plattformens analyserande moment utgör den egentliga kulturhistoriska värderingen. Den består i att närmare bedöma hur väl och i vilken grad den kulturhistoriska bakgrunden återspeglas eller uttrycks i företeelsens innehåll och egenskaper. Här avgörs och förklaras vad hos ett landskap, en byggnad eller ett föremål som utgör kulturhistoriska värden samt görs en gradering eller rangordning av dessa värden.
Riksantikvarieämbetets utarbetade system för kulturhistorisk värdering av bebyggelse har legat som grund för att definiera och beskriva bevarandemotiv och göra en sammanvägd bedömning av de olika kriterierna. Värderingsmetoden har flera begrepp som kan behöva utvecklade resonemang om företeelsers egenskaper och värden, eftersom det är viktigt att förklara vad det är som utgör ett visst värde. Längre utläggningar och resonemang är inte tidsmässigt möjligt i inventeringen, de finns men är begränsade. Därför är också ytterligare djupinventeringar/värderingar viktiga främst för de nya identifierade kulturhistoriskt intressanta byggnaderna och miljöerna.
