Bakgrund
Den 7 december 1996 fördes Gammelstads kyrkstad upp på Unescos Världsarvslista över för mänskligheten omistliga kultur- och naturmiljöer. Världsarvskommitténs motivering löd:
”Gammelstads kyrkstad är ett enastående exempel på den traditionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien. Den illustrerar på ett utomordentligt sätt anpassningen av traditionell stadsplanering till de speciella geografiska och klimatologiska förhållanden som råder i en svår naturmiljö.”
Världsarvsområdet omfattar kyrkan, omgiven av kyrkstaden, borgarkvarteren, de offentliga byggnaderna och delar av den yngre permanenta bebyggelsen. Kyrkstadstraditionen, det vill säga sedvänjan att övernatta i kyrkstugorna i samband med kyrkobesök, är avgörande för världsarvsstatusen. Nedan redovisas området som omfattas av Gammelstads kyrkstad.
Räddningstjänsten arbetar hela tiden för att minimera antalet olyckor och dess konsekvenser. För att förhindra att olyckan inträffar lägger vi mer och mer fokus på det förebyggande arbetet. En större brand i kyrkstaden kan bli mycket svår att bemästra med anledning av tät trähusbebyggelse och snabb brandspridning. Som en förebyggande åtgärd råder därför förbud mot eldning utomhus inom området.
Förbudet tas med stöd av kapitel 2 § 7 i förordning om skydd mot olyckor (SFS 2003:789). Förbudet gäller även fyrverkerier, smällare och liknande pyrotekniska varor.
