Gå till innehållet

Hjälp oss bekämpa invasiva växter

Invasiva växter är växter som kommer från en annan del av världen och hotar att konkurrera ut vår egen växtlighet. Tillsammans kan vi bekämpa de invasiva växterna och återställa miljön så att de inhemska växterna får en möjlighet att växa. Det gynnar insekter och andra djur som lever i vår natur.

De som äger en fastighet har en skyldighet att hindra spridningen av invasiva växter. Har du någon av arterna på din mark är du skyldig att ta hand om dem på ett sådant sätt att de inte kan spridas vidare.

Du kan hjälpa till att stoppa spridningen:

  • Släpp inte ut eller lämna dessa arter i naturen.
  • Rapportera fynd på offentliga platser via invasivaarter.nu.
  • Lägg ditt trädgårdsavfall som innehåller invasiva växter i säckar som fraktas till ÅVC. Där finns det en särskild container för invasiva växter.

EU-listade invasiva arter

  • Vresros
  • Jättebalsamin
  • Jätteloka
  • Tromsöloka

Arter som också ska rapporteras i Sverige

  • Blomsterlupin
  • Kanadensiskt gullris
  • Parkslide

För att skydda vår miljö och våra växter från invasiva arter finns en EU-förordning om hur vi ska hantera införsel och spridning av dessa arter. I norrbotten är det framför allt jätteloka, tromsöloka, jättebalsamin och smal vattenpest som är ett problem.

Enligt EU-förordningen är det förbjudet att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta eller släppa ut i naturen någon av de arter som finns upptagna på EU-förteckningen över invasiva främmande arter. Det är inte heller tillåtet att låta dessa arter växa eller reproducera sig.

Kommunen behöver därför säkerställa att upphandlingar, driftavtal och riktlinjer är anpassade till regelverket. Kommunen har även en viktig roll i information och samverkan. Genom att informera invånare, fastighetsägare och entreprenörer kan kommunen bidra till att minska risken för spridning.

Länsstyrelsen har huvudansvar men kommunen samarbetar med länsstyrelsen vid planering, genomförande och uppföljning av åtgärder.

Bland växter finns bland annat blomsterlupin, sandlupin, vresros, kanadensiskt gullris, höstgullris, spärroxbär, sibiriskt fetblad och kaukasiskt fetblad

Tipsa om trädgårdsavfall i naturen

När man slänger trädgårdsavfall ute i naturen finns det risk att växterna sprider sig och skapar problem. Det är dessutom förbjudet.

Luleå kommun behöver din hjälp att hitta tippar med trädgårdsavfall. Syftet är att se över dem så att de inte riskerar att sprida växter som kan orsaka skada i naturen. En del arter får fort spridning när de får fritt spelrum.

Finns det en tipp med trädgårdsavfall i närheten av ditt bostadsområde kan du hjälpa oss att hitta den genom att markera platsen i vår kartapplikation. Du markerar i kartan så nära du kan och kan även skriva in en kommentar. När du klickat på spara syns inte din markering längre. Det innebär att du inte kan se om någon annan markerat den, men också att ingen kan se att du markerat den.

Rapportera en tipp med trädgårdsavfall här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Släng växtdelarna från invasiva växter på återvinningscentralen

De växtdelar du klipper av och de växtdelar du gräver upp ska stoppas i plastsäckar som försluts ordentligt. De ska därefter läggas i de kärl som LUMIRE har uppställda på återvinningscentralerna från början på maj. Det är viktigt att inte frakta och slänga invasiva arter utan att ha förslutit säcken ordentligt. Frön och växtdelar kan annars lätt spridas.

I Luleå kommun finns ÅVC -återvinningscentraler i Luleå centrum (Risslan), Sunderbyn, Råneå och Antnäs.

Läs mer på LUMIRES hemsida

På återvinningscentralerna står containrar för säckar med samlade invasiva växter

På återvinningscentralerna står containrar för säckar med samlade invasiva växter

Grundläggande växtbeskrivningar

Texter från Naturvårdsverket och artdatabanken SLU

Vresros är en invasiv art som ofta planteras i parker, trädgårdar och längs kuster. Den sprider sig snabbt och hotar den biologiska mångfalden. Arten finns inte på EU:s lista, men omfattas av den nationella förteckningen i Sverige.

Varför är den ett problem?

  • Bildar täta, svårgenomträngliga bestånd som tränger undan annan vegetation.
  • Tar över livsmiljöer, särskilt sandstränder och kustområden där många känsliga arter finns.
  • Sprider sig både med frön (via nypon) och rotskott, vilket gör den svår att få bort.

Var försiktig vid hantering av vresrosen och dess fröer. Det är enklast att bekämpa den förvildade vresrosen medan den fortfarande är liten. Vresros måste grävas upp med rötterna för att inte snabbt återkomma på platsen.

Så känner du igen vresrosen

  • Höjd: 1–2 meter, ofta som en tät och bred buske.
  • Blommor: Stora, enkla blommor i rosa eller vitt med tydlig gul mitt.
  • Blad: Mörkgröna, tjocka och rynkiga blad med flera småblad.
  • Stjälk: Kraftiga grenar med många taggar.
  • Växtplats: Vanlig längs kuster, i sandiga miljöer, parker och trädgårdar.

vresros-Artfakta från SLU Artdatabanken

Bilden visar Tjärblomster som kvävs av Blomsterlupin

Tjärblomster kvävs av blomsterlupin

Denna trädgårdsväxt som härstammar från Nordamerika är älskad av många, men också ett hot mot ängsblommorna vid våra vägkanter och dikesrenar. Den tränger undan annan växtlighet med sitt invasiva växtsätt.

Var finns blomsterlupin?

  • I hela landet förutom Norrbottens inland och norra fjällen.
  • Växer helst på mager mark längs vägar, järnvägar, på skräpmark och hyggen och i trädgårdar

Hur vet jag att det är en blomsterlupin?

  • Kan bli upp till 50–150 cm hög
  • Långa blomklasar i blått, rosa, lila eller vitt.
  • Blommar juni till augusti
  • Bladen är handformade med 7-9 flikar. Stjälken är styv och upprätt.
  • Det finns arter och sorter som liknar blomsterlupin. Förutom blomsterlupin så är sandlupinen invasiv.

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Blomsterlupin - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se)

Varför är den ett problem?

  • Den tränger undan ängsblommor som är viktiga för pollinatörer. Med sitt växtsätt tar den över, skuggar och tränger ut andra växter
  • Den förändrar markens näringsbalans, vilket gör att inhemska arter försvinner. Jordens blir mer kväverik där den växer och ängsblommor ersätts med kväveälskande växter.
  • Den sprider sig snabbt och frön kan överleva i jorden i många år. En planta kan ge 2 500 frön och fröna kan överleva i marken i över 50 år.

Om du har blomsterlupin på din gård

  • Köp, så eller plantera den helst inte
  • Den är inte förbjuden, men rådet är att ta bort den ändå så att den inte sprider sig utanför gården - då är det förbjudet.
  • Ta bort den innan den sätter frö. Små plantor kan ryckas upp, annars kan man slå med lie. Upprepa under säsongen.
  • Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte sprids. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen, förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport, små mängder läggs i hushållssoporna i sluten påse.
  • Du kan lämna växtavfallet för förbränning på närmaste ÅCV. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen.

Ser du Blomsterlupin ute i naturen

  • Om du plockar den, se till att frön inte sprids till nya ställen.
  • Går du i ett område där de växer – borsta av skor och kläder innan du går vidare
  • Om du vill gräva bort blomsterlupin måste du fråga markägaren först. Står den på Luleå kommuns mark kan du göra en insats och försiktigt plocka bort den. Plocka i säck som försluts och kastas på återvinningsstation.
  • Rapportera på invasivaarter.nu

Rapportera

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar blomsterlupin som växer utanför trädgårdar. Skicka med ett foto.

www.invasivaarter.nu

Jättebalsaminens blommor

Jättebalsamin är frösprättaren som har kommit hit ända från västra Himalaya. Här har den smitit från trädgårdarna och trivs alldeles för bra i det fria. Den är spridd i nästan hela landet. Eftersom den är EU-listad är det förbjudet att både sprida och ha den i sin trädgård.

Se en film om hur du kan bekämpa jättebalsaminen

Var finns Jättebalsamin?

  • Förekommer i nästan hela Sverige och har stor spridning
  • Växer i fuktig, näringsrik miljö: vid åstränder, nära dammar, sjöar, diken samt i sumpskogar eller sänkor. Även i gamla komposter eller gödselstackar.

Hur vet jag att det är en jättebalsamin?

  • Blommorna är rosa och ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Blommar juli till september
  • Frökapslarna är långsmala och när de är mogna spricker de och skjuter iväg frön långt från plantan.
  • Stjälken är ihålig, slät och rödaktig. Bladen är sågtandade, lansettformade och sitter i kransar om tre.
  • Kan bli 2,5 m hög
  • Bildar täta bestånd som täcker i princip alla annan vegetation

Varför är den ett problem?

  • Den tränger undan våra egna växter och minskar den biologiska mångfalden genom att den tar plats och skuggar bort solljus.
  • När den vissnar på hösten lämnas marken bar och ökar risken för erosion.
  • Förändrar näringsomsättningen där den växer vilket missgynnar andra växtarter.
  • Den sprider sig snabbt när frökapslarna skjuter iväg frön flera meter. Stor fröproduktion, i genomsnitt 700 frön per planta.
  • Växer gärna vid vatten och frön kan sprida sig långa sträckor.

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Jättebalsamin - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se)

Om du har jätteblasamin på din gård

  • Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt.
  • Ta bort den innan den sätter frö. Den är lätt att rycka eller gräva upp.
  • Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte orsakar spridning. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen. Förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport
  • Du kan lämna växtavfallet för förbränning på närmaste ÅCV. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen.

Ser du jättebalsamin ute i naturen

  • Går du i område där de växer – borsta av skor och kläder innan du går vidare
  • Informera gärna markägaren om att jättebalsamin växer på dennes mark
  • Rör inte och plocka inte med dig någon del av växten då du riskerar att sprida den.
  • Om du vill ta bort plantor måste du fråga markägaren först. Står den på Luleå kommuns mark kan du göra en insats och försiktigt plocka bort den. Plocka i säck som försluts och kastas på återvinningsstation.
  • Rapportera på invasivaarter.nu

Rapportera

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar jättebalsamin som växer utanför trädgårdar. Skicka gärna med foto.

www.invasivaarter.nu

Kanadensiskt gullris härstammar från Mexiko, södra och östra USA och Kanada. Arten introducerades i Sverige som en attraktiv och lättodlad trädgårdsväxt. Arten omfattas av den nationella förteckningen.

Varför är den ett problem?

  • Bildar täta bestånd som tränger undan inhemska växter och minskar artrikedomen.
  • Förändrar livsmiljöer för insekter och andra djur som är beroende av inhemska arter.
  • Sprider sig snabbt med både frön och underjordiska utlöpare.

Så känner du igen kanadensiskt gullris

  • Kanadensiskt gullris är en flerårig, beståndsbildande ört som kan bli upp till 2 meter hög.
  • I toppen av stjälken utvecklas täta, vipplika, pyramidformade klasar med grenar med rikliga små klargula blomkorgar. Blomningen sker i augusti till oktober
  • Rosettblad saknas. Längs stjälken sitter rikligt med strödda, kort- eller oskaftade blad. Bladen är smalt lansettlika med sågad kant.
  • Styvt upprätt stjälk något hårig upptill på växten. Den är oftast ogrenad nedtill.

kanadensiskt gullris-Artfakta från SLU Artdatabanken

Parkslide härstammar från Japan, Korea, Taiwan och Kina. Parkslide som odlas i europeiska trädgårdar härrör från en holländsk import från 1820-talet då de fördes från Japan till Europa och planterades i slottsparker. Arten förvildades i Sverige någon gång under sent 1800-tal till tidigt 1900-tal. I Sverige förekommer parkslide i ängsmark, skogsbryn och på kulturpåverkad mark.

Varför är den ett problem?

  • Parkslide sprids med rhizom (en horisontell underjordisk stam som möjliggör näringslagring och förökning) och har ett välutvecklat rotsystem. Bildar ofta stora och sammanhängande bestånd. Rhizom som går ut från de centrala delarna har en betydande genomträngande kraft och kan ta sig genom husgrunder och vattenledningar.
  • Rötterna kan bli mycket tjocka och kan ta sig under vägar och komma upp på andra sidan.
  • Det rekommenderas inte att man själv försöker gräva bort växten. Kontakta Länsstyrelsen.

Så känner du igen parkslide

  • En flerårig, storväxt, bambu-liknande växt
  • Parkslide blommar sent på säsongen, i september–oktober.
  • Den har ett grönt bladverk hela sommaren. Stjälkarna är grova, ihåliga och köttiga och sträcker sig två till tre meter över marken.
  • Stammen är ljusgrön, förgrenad och med rödaktiga fläckar. Åldrad stam blir tjock och vedartad.
  • När roten är färsk går den att bryta itu ungefär som en morot och är gul eller orange inuti.

parkslide-Artfakta från SLU Artdatabanken

Rapportera

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar jätteloka som växer utanför trädgårdar. Skicka gärna med foto.

www.invasivaarter.nu

Jättelokans blommor

En av de mest storvuxna och spridda invasiva främmande arten i Sverige. Den kan bli upp till 3 meter. Viktigt att veta är att den har en växtsaft som ger brännskador på huden. Eftersom den är EU-listad är det förbjudet att både sprida och ha den.

Var finns Jätteloka?

  • Förekommer i nästan hela Sverige och har stor spridning
  • Kan växa i många olika slags miljöer
  • Växer ofta nära städer och tätorter, på mark där man nyligen grävt eller på annat sätt ”stört” jorden. Även längs vägar, i dikeskanter, på fuktängar och stränder

Hur vet jag att det är en jätteloka?

  • Kan bli upp till tre meter hög
  • Är lätt att känna igen, men kan förväxlas med andra flockblommiga arter som kvanne, strätta och björnloka. Ingen av dessa arter blir så hög som jätteloka.
  • Blommar juli till september
  • Mycket större än Hundkex som gärna växer efter vägarna

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Jätteloka - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se)

Risker med jätteloka

  • Då växten producerar stora mängder frön kan ett bestånd snabbt mångdubbla sin storlek i ett område. En planta kan få upp till 100 000 frön.
  • Den bildar kraftiga, ogenomträngliga och täta bestånd som effektivt konkurrerar ut all annan örtflora.
  • Där den växer är det svårt och olämpligt att ta sig fram.
  • Får man växtsaften på huden kan det ge svåra brännskador och ärr om huden utsätts för solljus.

Om du har jätteloka på din gård

  • Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt. Läs på ordentligt hur du ska göra och använd skyddskläder och skyddsglasögon.
  • Ta kontinuerligt bort fröställningar innan de sätter frö, upprepa under säsong och över flera år.
  • Det går att kväva växten genom att täcka marken på våren.
  • Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong.
  • Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte orsakar spridning. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen. Förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport
  • Du kan lämna växtavfallet för förbränning på närmaste ÅCV. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen.

Ser du Jätteloka ute i naturen

  • Rör den inte om du stöter på den – du kan få växtsaft på huden som ger allvarliga blåsor
  • Går du i ett område där det växer jätteloka – borsta av skor och kläder innan du går vidare
  • Informera gärna markägaren om att jätteloka växer på dennes mark
  • Om du vill gräva bort plantor måste du fråga markägaren först
  • Rapportera fynd på invasivaarter.nu

 

Förstora bilden

Tromsölokan härstammar trots namnet från Iran och angränsande delar av Turkiet och Irak. Den har spridit sig från trädgårdar där den odlats som prydnadsväxt.

Var finns tromsöloka?

  • är etablerad i Västerbotten men förekommer även i andra delar av landet.
  • trivs på öppen, näringsrik och gärna fuktig mark.
  • växer främst nära tätorter, längs vägar och järnvägar, på skräpmark och soptippar samt i parker och trädgårdar.

Hur vet jag att det är en tromsöloka?

  • en stor flockblommig växt – enstaka plantor kan bli 4 meter höga.
  • blommar från mitten av juni till slutet av juli.
  • är mycket lätt att förväxla med jätteloka.
  • har vanligen flera stjälkar från basen, mera långsträckta blad med fler bladpar jämfört med jätteloka och bladspetsarna är trubbigare.
  • Nedre delen på stammen är oftast rödlila.

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Tromsöloka - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se)

Risker med tromsöloka

  • den bildar stora mängder frö som kan spridas lätt
  • frön kan överleva i jorden upp till 7 år, men grobarheten minskar efter ett par år
  • bildar stora och täta bestånd som konkurrerar ut naturlig växtlighet.
  • avger substanser i marken som är giftiga för andra växter, vilket försvårar för växter att komma tillbaka även när Tromsölokan tagits bort.
  • försvårar framkomligheten där den växer
  • får man växtsaften på huden kan det ge svåra brännskador och ärr om huden utsätts för solljus.

Om du har tromsöloka på din gård

  • Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt. Läs på ordentligt hur du ska göra och använd skyddskläder och skyddsglasögon.
  • Ta kontinuerligt bort fröställningar innan de sätter frö, upprepa under säsong och över flera år.
  • Det går att kväva växten genom att täcka marken på våren.
  • Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong.
  • Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte orsakar spridning. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen. Förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport
  • Du kan lämna växtavfallet för förbränning på närmaste ÅCV. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen.

Ser du tromsöloka ute i naturen

  • Rör den inte om du stöter på den – du kan få växtsaft på huden som ger allvarliga blåsor
  • Går du i ett område där det växer tromsöloka – borsta av skor och kläder innan du går vidare
  • Informera gärna markägaren om att tromsöloka växer på dennes mark
  • Om du vill gräva bort plantor måste du fråga markägaren först
  • Rapportera fynd på invasivaarter.nu

Rapportera

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar tromsöloka som växer utanför trädgårdar. Skicka gärna med foto.

www.invasivaarter.nu

Luleå kommuns arbete mot invasiva växter

Luleå kommun arbetar aktivt för att begränsa spridningen av invasiva växter. Fokuset är på Jättebalsamin och Blomsterlupin. Två arter som sprider sig snabbt i kommunen. Projektet är delfinansierat med statliga medel via Naturvårdsverkets LONA-projekt.

Den lokala naturvårdssatsningen, LONA, är ett bidrag som ska stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang.

Mer information

Rapportera

www.invasivaarter.nu

Sidan uppdaterades den 10 juli 2026

Till toppen