Hjälp oss bekämpa invasiva växter

Invasiva växter är växter som kommer från en annan del av världen och hotar att konkurrera ut vår egen växtlighet. I norrbotten är det framför allt fyra arter som pekas ut. Det är Jätteloka, Tromsöloka,Jättebalsamin och smal vattenpest. Inom Luleå kommun arbetar vi även för att bekämpa Blomsterlupin.

Rapportera om du ser någon invasiv växt

Det är Länsstyrelsen som har ett samordnande ansvar i länet. Kunskap om var de invasiva arterna finns är grunden för arbetet med att bekämpa dem. Det är därför mycket viktigt att fynd rapporteras in.

Gemensamt ansvar

Tillsammans kan vi bekämpa de invasiva växterna och återställa miljön så att de inhemska växterna får en möjlighet att växa. Det gynnar insekter och andra djur som lever i vår natur.

De som äger en fastighet har en skyldighet att hindra spridningen av invasiva växter. Har du någon av arterna på din mark är du skyldig att ta bort dem på ett sådant sätt att de inte kan spridas vidare.

Så här gör du - släng växtdelarna på ÅVC

De växtdelar du klipper av och de växtdelar du gräver upp ska stoppas i plastsäckar som försluts ordentligt. De ska därefter läggas i de kärl som LUMIRE har uppställda på återvinningscentralerna från början på maj.

Det är viktigt att inte frakta och slänga invasiva arter utan att ha förslutit säcken ordentligt. Frön och växtdelar kan annars lätt spridas.

I Luleå kommun finns ÅVC -återvinningscentraler i Luleå centrum (Risslan), Sunderbyn, Råneå och Antnäs.

Läs mer på LUMIRES hemsida Länk till annan webbplats.

Kom ihåg! Det är förbjufet att skapa egna komposthögar utanför din tomtgräns där du inte har kontroll på komposteringen. Du får heller inte bränna upp ditt trädgårdsavfall utan tillstånd - Läs mer på sidan om säker eldning.

Grundläggande växtbeskrivningar

Texter från Naturvårdsverket

Denna trädgårdsväxt som härstammar från Nordamerika är älskad av många, men också ett hot mot ängsblommorna vid våra vägkanter och dikesrenar. Den tränger undan annan växtlighet med sitt invasiva växtsätt.

Var finns blomsterlupin?

  • I hela landet förutom Norrbottens inland och norra fjällen.
  • Växer helst på mager mark längs vägar, järnvägar, på skräpmark och hyggen och i trädgårdar

Hur vet jag att det är en Blomsterlupin?

  • Kan bli upp till 50–120 cm hög
  • Blomfärgen varierar, men vanligast är blå och rosa. Vita och lila finns också
  • Blommar juni till augusti
  • Det finns arter och sorter som liknar blomsterlupin. Förutom blomsterlupin så är sandlupinen invasiv.

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Blomsterlupin - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) Länk till annan webbplats.

Risker med Blomsterlupin

  • Sprider sig främst med sina frön som explosivt kastas ut från frökapslarna flera meter.
  • En planta kan ge 2 500 frön och fröna kan överleva i marken i över 50 år.
  • Sprids även med rotdelar vid grävning
  • Med sitt växtsätt tar den över, skuggar och tränger ut andra växter
  • Jordens blir mer kväverik där den växer och ängsblommor ersätts med kväveälskande växter.
  • Bin och andra pollinerare väljer lupinen före de inhemska.

Om du har Blomsterlupin på din gård

  • Köp, så eller plantera den helst inte
  • Den är inte förbjuden, men rådet är att ta bort den ändå så att den inte sprider sig.
  • Ta bort den innan den sätter frö. Små plantor kan ryckas upp, annars kan man slå med lie. Upprepa under säsongen.
  • Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte sprids. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen, förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport, små mängder läggs i hushållssoporna i sluten påse.
  • Du kan lämna växtavfallet för förbränning på närmaste ÅCV. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen.

Ser du Blomsterlupin ute i naturen

  • Om du plockar den, se till att frön inte sprids till nya ställen.
  • Går du i ett område där de växer – borsta av skor och kläder innan du går vidare
  • Om du vill gräva bort blomsterlupin måste du fråga markägaren först
  • Rapportera på invasivaarter.nu

Rapportera

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar blomsterlupin som växer utanför trädgårdar. Skicka med ett foto.

www.invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.

Bilden visar Tjärblomster som kvävs av Blomsterlupin

Tjärblomster kvävs av blomsterlupin

Jättebalsamin är frösprättaren som har kommit hit ända från västra Himalaya. Här har den smitit från trädgårdarna och trivs alldeles för bra i det fria. Den är spridd i nästan hela landet. Eftersom den är EU-listad är det förbjudet att både sprida och ha den.

Var finns Jättebalsamin?

  • Förekommer i nästan hela Sverige och har stor spridning
  • Växer i fuktig, näringsrik miljö: vid åstränder, nära dammar, sjöar, diken samt i sumpskogar eller sänkor. Även i gamla komposter eller gödselstackar.

Hur vet jag att det är en Jättebalsamin?

  • Blommorna är rosa och ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga
  • Kan bli 2,5 m hög
  • Bildar täta bestånd som täcker i princip alla annan vegetation
  • Blommar juli till september

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Jättebalsamin - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) Länk till annan webbplats.

Risker mer Jättebalsamin

  • Har en stor fröproduktion – i genomsnitt cirka 700 frön per planta
  • Kan sprätta iväg sina frön upp till 7 meter.
  • Frön sprids långa sträckor via vatten
  • Konkurrerar ut andra växter genom att ta plats och solljus.
  • Förändrar näringsomsättningen där den växer vilket missgynnar andra växtarter.
  • Lockar pollinatörer så att inhemska växter får färre besök från pollinatörer.
  • Den hindrar framkomligheten där den växer.

Om du har Blomsterlupin på din gård

  • Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt.
  • Ta bort den innan den sätter frö. Den är lätt att rycka eller gräva upp.
  • Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte orsakar spridning. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen. Förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport
  • Du kan lämna växtavfallet för förbränning på närmaste ÅCV. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen.

Ser du Blomsterlupin ute i naturen

  • Rör inte och plocka inte med dig någon del av växten.
  • Går du i område där de växer – borsta av skor och kläder innan du går vidare
  • Informera gärna markägaren om att jättebalsamin växer på dennes mark
  • Om du vill ta bort plantor måste du fråga markägaren först
  • Rapportera på invasivaarter.nu

Rapportera

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar jättebalsamin som växer utanför trädgårdar. Skicka gärna med foto.

www.invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.

Jättebalsaminens blommor

En av de mest storvuxna och spridda invasiva främmande arten i Sverige. Den kan bli upp till 3 meter. Viktigt att veta är att den har en växtsaft som ger brännskador på huden. Eftersom den är EU-listad är det förbjudet att både sprida och ha den.

Var finns Jätteloka?

  • Förekommer i nästan hela Sverige och har stor spridning
  • Kan växa i många olika slags miljöer
  • Växer ofta nära städer och tätorter, på mark där man nyligen grävt eller på annat sätt ”stört” jorden. Även längs vägar, i dikeskanter, på fuktängar och stränder

Hur vet jag att det är en Jätteloka?

  • Kan bli upp till tre meter hög
  • Är lätt att känna igen, men kan förväxlas med andra flockblommiga arter som kvanne, strätta och björnloka. Ingen av dessa arter blir så hög som jätteloka.
  • Blommar juli till september
  • Mycket större än Hundkex som gärna växer efter vägarna

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Jätteloka - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) Länk till annan webbplats.

Risker med Jätteloka

  • Då växten producerar stora mängder frön kan ett bestånd snabbt mångdubbla sin storlek i ett område. En planta kan få upp till 100 000 frön.
  • Den bildar kraftiga, ogenomträngliga och täta bestånd som effektivt konkurrerar ut all annan örtflora.
  • Där den växer är det svårt och olämpligt att ta sig fram.
  • Får man växtsaften på huden kan det ge svåra brännskador och ärr om huden utsätts för solljus.

Om du har Jätteloka på din gård

  • Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt. Läs på ordentligt hur du ska göra och använd skyddskläder och skyddsglasögon.
  • Ta kontinuerligt bort fröställningar innan de sätter frö, upprepa under säsong och över flera år.
  • Det går att kväva växten genom att täcka marken på våren.
  • Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong.
  • Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte orsakar spridning. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen. Förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport
  • Du kan lämna växtavfallet för förbränning på närmaste ÅCV. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen.

Ser du Jätteloka ute i naturen

  • Rör den inte om du stöter på den – du kan få växtsaft på huden som ger allvarliga blåsor
  • Går du i ett område där det växer jätteloka – borsta av skor och kläder innan du går vidare
  • Informera gärna markägaren om att jätteloka växer på dennes mark
  • Om du vill gräva bort plantor måste du fråga markägaren först
  • Rapportera fynd på invasivaarter.nu

Rapportera

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar jätteloka som växer utanför trädgårdar. Skicka gärna med foto.

www.invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.

Jättelokans blommor

Tromsölokan härstammar trots namnet från Iran och angränsande delar av Turkiet och Irak. Den har spridit sig från trädgårdar där den odlats som prydnadsväxt.

Var finns Tromsöloka?

  • är etablerad i Västerbotten men förekommer även i andra delar av landet.
  • trivs på öppen, näringsrik och gärna fuktig mark.
  • växer främst nära tätorter, längs vägar och järnvägar, på skräpmark och soptippar samt i parker och trädgårdar.

Hur vet jag att det är en Tromsöloka?

  • en stor flockblommig växt – enstaka plantor kan bli 4 meter höga.
  • blommar från mitten av juni till slutet av juli.
  • är mycket lätt att förväxla med jätteloka.
  • har vanligen flera stjälkar från basen, mera långsträckta blad med fler bladpar jämfört med jätteloka och bladspetsarna är trubbigare.
  • Nedre delen på stammen är oftast rödlila.

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Tromsöloka - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) Länk till annan webbplats.

Risker med Tromsöloka

  • den bildar stora mängder frö som kan spridas lätt
  • frön kan överleva i jorden upp till 7 år, men grobarheten minskar efter ett par år
  • bildar stora och täta bestånd som konkurrerar ut naturlig växtlighet.
  • avger substanser i marken som är giftiga för andra växter, vilket försvårar för växter att komma tillbaka även när Tromsölokan tagits bort.
  • försvårar framkomligheten där den växer
  • får man växtsaften på huden kan det ge svåra brännskador och ärr om huden utsätts för solljus.

Om du har Tromsöloka på din gård

  • Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt. Läs på ordentligt hur du ska göra och använd skyddskläder och skyddsglasögon.
  • Ta kontinuerligt bort fröställningar innan de sätter frö, upprepa under säsong och över flera år.
  • Det går att kväva växten genom att täcka marken på våren.
  • Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong.
  • Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte orsakar spridning. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen. Förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport
  • Du kan lämna växtavfallet för förbränning på närmaste ÅCV. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen.

Ser du Tromsöloka ute i naturen

  • Rör den inte om du stöter på den – du kan få växtsaft på huden som ger allvarliga blåsor
  • Går du i ett område där det växer tromsöloka – borsta av skor och kläder innan du går vidare
  • Informera gärna markägaren om att tromsöloka växer på dennes mark
  • Om du vill gräva bort plantor måste du fråga markägaren först
  • Rapportera fynd på invasivaarter.nu

Rapportera

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar tromsöloka som växer utanför trädgårdar. Skicka gärna med foto.

www.invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.

Var finns smal vattenpest?

Smal vattenpest är en vanlig damm- och akvarieväxt i Sverige. Det är en sötvattenväxt men den kan även förekomma i saltare vatten. Den trivs på grunt vatten i sjöar, dammar, lugna delar av vattendrag och våtmarker och föredrar kalk- och näringsrika vatten. I Sverige finns smal vattenpest främst i Stockholmsområdet och östra Mälaren men även i Skåne och längs Bottenviken.

Hur du känner igen smal vattenpest

Smal vattenpest är en dybladsväxt som växer i långa slingor med stjälkar som kan bli upp till 2 meter långa. Bladen ungefär 6-13 mm långa och cirka 1,5 mm breda och sitter i kransar om tre blad runt stammen. Formen på bladens yttersta spets är spetsig, till skillnad mot släktingen vattenpestens mer äggformade, tunglika blad. Den blommar med små vita blommor, ungefär åtta millimeter breda. Smal vattenpest är ljusare grön än vattenpesten.

Risker med Smal vattenpest

Som alla invasiva främmande arter är smal vattenpest ett hot mot biologisk mångfald. Den växer snabbare än vattenpest och kan i vissa områden konkurrera ut sin artsläkting. Effekten är dock liknande. Det bildas täta bestånd som tar plats och hindrar solljuset att tränga ned i vattnet vilket påverkar livsvillkor för andra växter. Det kan även förändra miljön för djurlivet genom att skrymmande massor av smal vattenpest kan ödelägga livsmiljöer för kräftor och fisk. Smal vattenpest bidrar till övergödningen i ett vatten i och med att den först tar upp näringsämnen ur sedimenten under tillväxten som sedan frigörs och hamnar i vattnet när växten bryts ned inför vintern. Nedbrytningen av växtmaterial kan också leda till syrebrist. Täta bestånd av smal vattenpest kan ställa till problem för båttrafik, fiske och rekreation och även påverka vattenflöden i mindre vattendrag.

Det här kan du göra

Undvik att bada, fiska eller köra båt i närheten av växten. Plantera inte smal vattenpest i naturvatten eller dammar, då kan den sprida sig. Det räcker med att små bitar av växten sprids för att den ska etablera sig i ett nytt vattenområde. Lämna eller släng aldrig främmande växter i naturen. Kontrollera och rensa båtar och utrustning om du flyttar dem mellan olika vatten.

Rapportera

Om du råkar på smal vattenpest, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu. Länk till annan webbplats.

Här kan du läsa mer om smal vattenpest. Länk till annan webbplats.

Bild på smal vattenpest.

Uppstickare att hålla ögonen på

Slideväxter, Rönnspirea, Vresros och Kanadensiskt Gullris

Det finns några arter som föreslås till en nationell lista av invasiva arter som bör bekämpas. De främsta som är aktuella för norra Sverige är Slideväxter, Rönnspirea, Vresros och Kanadensiskt Gullris.

I och med ett allt varmare klimat har de börjat få bättre villkor och breder ut sig med ibland förödande konsekvenser. Slideväxterna är otroligt svåra att bli av med när de har etablerat sig. De kan förstöra husgrunder och rörsystem. Rönnspirea och Vresros kan skapa ogenomträngliga snår som är väldigt svåra att få bort.

Det kanadensiska gullriset får snabbt fäste när det blir varmare och tar över ängsmarker.

EU-förordning styr

För att skydda vår miljö och våra växter från invasiva arter finns sedan 2015 en EU-förordning om hur vi ska hantera införsel och spridning av dessa arter. I norrbotten är det framför allt Jätteloka, Tromsöloka,Jättebalsamin och smal vattenpest som är ett problem.

Enligt EU-förordningen är det förbjudet att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta eller släppa ut i naturen någon av de arter som finns upptagna på EU-förteckningen över invasiva främmande arter. Det är inte heller tillåtet att låta dessa arter växa eller reproducera sig. Totalt finns 36 växtarter upptagna i EU-förordningen. Den senaste uppdateringen gjordes den 25 juli 2019.

Luleå kommuns arbete mot invasiva växter

Luleå kommun arbetar aktivt för att begränsa spridningen av invasiva växter. Under 2024 är fokuset på Jättebalsamin och Blomsterlupin. Två arter som sprider sig snabbt i kommunen. Projektet är delfinansierat med statliga medel via Naturvårdsverkets LONA-projekt.

Mer information

Den lokala naturvårdssatsningen, LONA, är ett bidrag som ska stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang.

Sidan uppdaterades den 13 maj 2024