Partikel- och kvävedioxidmätning på Sandviksgatan

Luftmätningar

Luleå kommun mäter halten av kväveoxid i gatunivå på Sandviksgatan.

Via länken här nedanför kan du se vilka resultaten är just nu. Miljökvalitetsnormen bygger på medelvärden för en timme under ett dygn och resultaten som visas här är inte medelvärden.

Olika förhållanden, till exempel problem med mätapparaturen eller andra oförutsedda händelser, kan göra att mätresultaten blir felaktiga. Det innebär att alla resultaten från direktmätningarna är preliminära.

Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid (NO2)

  • 40 µg/m³ luft som årsmedelvärde, får inte överskridas.
  • 60 µg/m³ som dygnsmedelvärde, får överskridas högst sju dygn per år.
  • 90 µg/m³ som timmedelvärde, får överskridas högst 175 timmar per år.

Så går mätningen till

Mättekniken i kväveoxidmonitorn (Thermo Scientific model 42i) bygger på att den snabba reaktionen mellan kväveoxid (NO) och ozon nyttjas. Då detta sker bildas en emmision av kemiluminescent ljus som översätts av en fotomultiplikator till en voltsignal. Ljusmängden som avsätts är proportionell mot kväveoxidhalten vilken därför kan mätas mycket noggrant. Därefter beräknas kvävedioxidhalten fram i en konverter.

Faktauppgifter

Beskrivning, Luleå kommun, NOx-analysator Pdf, 30.5 kB, öppnas i nytt fönster. (pdf, 30.5 kB)
Beskrivning, Opsis, UV-doastekniken Länk till annan webbplats.

Vad är kväveoxider (NOx)?

Kväveoxider kan delas in i kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2). Kvävemonoxid är en färglös, luktfri gas. Kvävedioxid är guldbrun och har en irriterande lukt. Det är framför allt kvävedioxid som är hälsofarlig. Hälsoproblem kan uppstå vid halter under gällande gränsvärden. En grov uppskattning tyder på att 200 000 till 300 000 människor i Sverige, både boende och på arbetsplatser, utsätts för kvävedioxider som överstiger gällande gränsvärden.

Jämte svaveldioxid är kväveoxidutsläppen den största orsaken till försurningen. Vid nästan all form av förbränning bildas kvävemonoxid, dels ur luftens syre och kväve och dels från kväveinnehållet i bränslet. I luften reagerar kvävemonoxid med mer syre och bildar kvävedioxid.

Den största delen av kväveoxiderna i luften kommer från trafiken, men även värmepannor och vissa industrier bidrar. En stor del av det kväve som faller ner över oss kommer ifrån utlandet. Våra kväveutsläpp påverkar i sin tur andra länder. Efter att vi fick katalysatorer i våra personbilar har kvävedioxidhalterna minskat i de flesta tätorter.

Effekter av kvävedioxid

Kvävedioxid har liksom svaveldioxid sin huvudsakliga verkan på andningsorganen. Vid låga halter ökar luftvägsreaktiviteten, vilket kan förstärka symptomen framför allt hos astmatiker vid exempelvis samtidig inandning av kall luft, pollen eller vid ansträngning. Astmatiker och barn är särskilt känsliga och kan påverkas akut vid halter på 200-500 µg/m³.

Genom att kvävedioxid kan spridas via blodet påverkas även andra organ i kroppen. Kvävedioxid minskar även motståndskraften mot t ex infektionssjukdomar. Kväveoxider anses även medverka till att cancerframkallande nitrosaminer bildas.

Ansvarig för luftövervakning inom Luleå kommun:
Kristofer Josefsson
Miljöingenjör
Avdelning miljö och bygg

E-post: kristofer.josefsson@lulea.se
Telefon: 0920-453000 val 2

Sidan uppdaterades den 22 maj 2024