Planeringsförutsättningar 2022 2022

Kommundirektören fick i strategisk plan och budget 2020-2022 ett särskilt kommunövergripande utredningsuppdrag för att nå de ekonomiska målen och stärka Luleås förmåga att nå de övergripande målen i vision 2050. Det arbetet benämns förflyttningsresan och bedrivs till och med 2024.

Principer för arbetet

Förflyttningsresan genomförs tillsammans med förvaltningarna och utgår från följande principer:

• Särskilt utreda effektiviseringsmöjligheter utifrån kostnadsjämförelser där Luleå kommun ligger högre än jämförbara kommuner
• Freda insatser som är avgörande för goda uppväxtvillkor för barn och ungas samt möjligheten att attrahera unga människor till Luleå, särskilt unga kvinnor
• Så långt som möjligt samordna resurser för god kostnadseffektivitet, såväl inom koncernen som med andra kommuner
• Göra en hållbarhetsbedömning av samtliga förslag till effektiviseringar och besparingar.

Därutöver ska kommundirektören särskilt utreda och lägga förslag rörande utvecklingsområdet ”minskad klimatpåverkan”.

Arbetet med ytterligare effektiviseringar ska särskilt fokusera på den administrativa överbyggnaden.

För att nå resultat måste alla verksamheter delta aktivt och samordnat i arbetet med att ta fram och genomföra åtgärder.

Lokalt kan vi se följande (närvärld):

• Om kommunen inte effektiviserar sin verksamhet kommer kostnaderna att överstiga intäkterna år 2024
• Det är osäkert om vi kommer att nå våra övergripande mål till 2050
• Luleå kommun har en nedåtgående trend i medborgarundersökning och företagsklimat
• Konkurrensen om kompetens ökar
  

Utmaningar

• Ökade välfärdskostnader och fortsatta investeringsbehov kräver prioriteringar, innovation och samarbete
• Ökade förväntningar hos medborgare på kommunens service
• Minskat förtroende för kommunen hos medborgare och företag
• Kompetensförsörjning för att klara välfärdsuppdraget
• Delta aktivt och hålla jämna steg när andra aktörer i samhället ställer om för att bidra till en hållbar utveckling

Målbild för förflyttningsresan under 2022-2024

• Vi har en ekonomi i balans och stärker vår förmåga att nå våra långsiktiga mål för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Luleå
• Vi är innovationsstarka, effektiva och tillsammansskapande
• Våra verksamheter skapar resultat som ligger i Sveriges framkant
• Vi har högt förtroende hos luleåborna och företagen
• Vi främjar ett ledarskap och styrsystem som bygger på tillit och fokus på kvalitet i det vi gör
• Vi har medarbetare som är stolta och känner tillit att utveckla verksamheten och sig själva

Genom att arbeta inifrån för ett hållbart arbetsliv och skapa en god arbetsmiljö där medarbetare känner sig trygga, betydelsefulla, delaktiga och uppskattade, så får vi medarbetare som vill och kan arbeta länge hos oss. Vi vill skapa en arena där alla får nyttja sin fulla potential utifrån sina unika förutsättningar, då lockar vi också andra att vilja jobba hos oss.

Utmaningar

• Öka möjligheten för medarbetare att utveckla verksamheten utifrån sin erfarenhet och kompetens
• Fortsatt aktivt arbete för en trygg och bra arbetsmiljö, för både chefer och medarbetare
• Utmana strukturer i organisationen för att frigöra tid i chefers uppdrag för att leda
• Öka chefers kompetens i att leda med tillit som verktyg

Personalpolitiska ambitioner

Medarbetare i Luleå kommun känner stolthet i sitt uppdrag och upplever att de spelar en viktig roll i verksamheten. Genom att aktivt arbeta med vår interna stolthet på våra arbetsplatser, ska våra medarbetares förståelse för sitt bidrag till att Luleå kommun kan lösa sitt uppdrag öka.

Tydligt, sammanhållet och utvecklande ledarskap i Luleå kommun. Utgångspunkter för chef- och ledarutveckling i Luleå kommun är att det ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Chefer ska ges möjlighet att utveckla sin roll så att det matchar behov och förändringstakt utifrån uppdrag som chef i kommunal verksamhet.

Erfarenheter och resultat (invärld)

Kommunen har nått ett mycket starkt resultat för 2020. Pandemin har medfört flera omprioriteringar i verksamheterna och även minskade kostnader. De statliga tillskotten gav under fjolåret goda ekonomiska förutsättningar att med ekonomin tryggad hantera pandemin.

Samtidigt kommer den demografiska utvecklingen och behovet av investeringar att ge stora utmaningar och långsiktiga effekter på ekonomi och bemanning framöver.

Utmaningar

• Att både effektivisera verksamheten och samtidigt komma ikapp med sådant som inte kunnat göras till följd av pandemin
• Kommun och kommunkoncernens stora investeringsbehov framåt
• Pensionsutbetalningarna ökar för perioden 2022–2024
• Finansiera välfärden med tanke på den demografiska utmaningen
  
• Kompensera verksamheter för ökad andel äldre och tonåringar
• Att ha en ekonomi i balans och klara 2 % resultatmålet

Driftbudget 2022-2024

För beräkningen av nämnders budget används flera utgångspunkter och antaganden som de finansiella målen, befolkningsprognosen, demografisk kompensation, utvecklingen av pensioner och skatter.

För varje nämnd ska en resultatutjämningsfond (RUF) finnas för att hantera över- och underskott. Utöver dessa utgångspunkter och antaganden finns även tidigare beslut att ta hänsyn till.

I budgeten finns följande behov av prioriteringar:

• Kompensation för lönerevisioner och prisuppräkningar
• Höjning av friskvårdsbidrag till 2 200 kronor per anställd
• Kompensation för demografisk volymökning för socialnämnd samt barn- och utbildningsnämnd
• Kompensation enligt volymmodell för stadsbyggnadsnämnd
• Nytt betalsystem i lokaltrafiken (LLT), kollektivtrafikanslaget
• Tillfällig förstärkning av kommunbidrag för stadsbyggnadsnämnd år 2022
• Ekonomiska effektiviseringar för:
  kommunstyrelsen/kommunstaben, 1% från 2022
  kommunstyrelsen/arbetsmarknadsförvaltningen, 1% från 2022
  kommunstyrelsen/räddningstjänsten, 0% i effektivisering
  barn- och utbildningsnämnden, 7 miljoner per år från 2022
  kultur- och fritidsnämnden, 1% från 2023
  miljö-och byggnämnden, 1% från 2022
  socialnämnden, 1% från 2022
  stadsbyggnadsnämnden, 1 miljon 2022, 2 miljoner 2023 och 3 miljoner 2024
• Dagvattenpumpstationer 0,9 miljoner kronor för stadsbyggnadsnämnd
• Anslag för innovation och arbetsmiljö
• Hertsö badhus driftkostnader 15 miljoner kronor från 2024
• Skolstruktur driftkostnader 10 miljoner kronor från 2024
• Minskad effektivisering för kultur- och fritidsnämnden enligt beslut i budgetutskottet 2021/503, 2021-04-22.

Tabellen nedan visar preliminära budgetramar fördelat per nämnd

Dessa mål är en del av vårt omhändertagande av de mål i Agenda 2030 som berör ökad jämlikhet.

Koppling finns även till det nationella folkhälsomålet om att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation (till 2048).

Omvärld

Pandemin har tydliggjort behovet av att arbeta för ökad jämlikhet. Studier visar att det är de som redan innan pandemin hade dålig hälsa, var utsatt eller hade sämre socioekonomiska förutsättningar som drabbats hårdast av pandemin. Flickor och kvinnors psykiska hälsa har uppmärksammats under ganska lång tid och nu lyfts psykisk ohälsa som en konsekvens av pandemin. Det är oklart vilka långsiktiga konsekvenser pandemin ger. Men pandemin har visat att det går att ställa om och erfarenheter av den omställning som gjorts behöver tas tillvara.

Lokalt kan vi se följande (närvärld):

• Den socioekonomiska kommunanalysen visar att Luleå har goda förutsättningar med en hög utbildningsnivå, hög andel i förvärvsarbete mm. Men det finns socioekonomiska skillnader mellan kommunens olika stadsdelar och byar.
• Antal barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll i Luleå ökat något mellan 2017 och 2019. Fler barn med utländsk bakgrund finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Några kommundelar har betydligt fler barn i ekonomiskt utsatta hushåll än andra.
• Flickor har en sämre psykisk hälsa än pojkar och hälsan försämras ju äldre flickorna blir.
• SCB:s medborgarundersökning 2020 visar att Nöjd-inflytande-index för Luleå ligger under medel och känslan av inflytande har minskat över tid.
• Många sk instegsjobb inom handel, restaurang och hotell har försvunnit som en konsekvens av pandemin.

Erfarenheter och resultat (invärld)

Det finns resultat som visar på en positiv utveckling ex behörighet till gymnasieskolan, andra områden har inte lika positiv utveckling.

Många åtgärder har inte kunnat genomföras pga coronapandemin, medan andra verksamheter har ställt om. Ett större fokus på kompensatoriskt arbete utifrån socioekonomiska förutsättningar behövs för en ökad jämlikhet.

Utmaningar

• Trots krympande budget satsa på främjande och förebyggande åtgärder och insatser i tidig ålder och i tidigt skede
• Socioekonomisk hänsyn vid planering och prioritering
• Psykisk hälsa
• Medborgarnas minskade förtroende och bedömning av sina möjligheter att påverka
• Barn och ungas delaktighet
• Samverkan för fler i arbete

Uppnå under mandatperiodens sista år 2022

Delområden:

• Öka fokus på jämlikhet och förstärka det främjande och förebyggande arbetet kring barn och ungas uppväxtvillkor
  … till exempel genom att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer i planering och prioritering inom kommunens olika uppdrag samt genom insatser i tidig ålder och i ett tidigt skede.
• Öka ungas delaktighet i kommunens alla frågor som berör dem
  … till exempel genom att implementera barnkonventionen, utveckla systematik och former för att delaktiggöra unga och synliggöra det arbete som redan sker.
• Av de som står långt från arbetsmarknaden ska en ökad andel gå till arbete eller studier
  … till exempel genom en kommungemensam samverkan och ett gemensamt ansvarstagande.

Dessa mål är en del av vårt omhändertagande av målet i Agenda 2030 för jämställdhet.

Luleå kommuns arbete för ökad jämställdhet utgår från regeringens nationella jämställdhetspolitiska mål. Luleå kommun har också undertecknat den europeiska jämställdhetsdeklarationen CEMR. Deklarationen omfattar alla aspekter av verksamheten, dvs. såväl det politiska arbetet som arbetsgivarfrågor och servicen till invånarna.

Omvärld

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande statsrättslig norm och ett tydligt politiskt mål i Sverige. Jämställdhetspolitikens övergripande mål är att; kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetspolitiken Länk till annan webbplats. bryts ned i sex delmål som anger fokus och inriktning för arbetet på alla nivåer i samhället.

• En jämn fördelning av makt och inflytande
• Ekonomisk jämställdhet
• Jämställd utbildning
• Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
• Jämställd hälsa
• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Jämställdhetsintegrering, i kombination med särskilda jämställdhetsåtgärder, är den huvudsakliga strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.

Lokalt kan vi se följande (närvärld):

• Gällande makt och inflytande har representation mellan kvinnor och män blivit jämnare. Ju högre befattningar desto färre kvinnor, särskilt i privata näringslivet. I beslutsprocesser finns allt mer ett jämställdhetsperspektiv, men behöver utvecklas.
• Arbetsmarknaden är könsuppdelad, här har vi en sämre spridning både inom branscher och yrken än andra delar av Sverige. Det är ont om män i vård- och omsorgsyrken där kompetensförsörjning är en utmaning.
• Kvinnor som grupp har generellt lägre lön än män.
• Coronapandemin slår olika mot kvinnor och män i arbetslivet.
• Flickor och pojkar lyder under olika normer i skolan, vilket påverkar framtida studier, hälsa och yrkesval. Flickor har generellt högre måluppfyllelse i skolan och högre utbildningsnivå.
• Kvinnor utför mer obetalt arbete i hemmet än män, särskilt omsorg om barn och anhöriga. Män i Luleå tar ut 31 % av dagarna gällande föräldraledighet.
• Kvinnor rapporterar överlag en sämre hälsosituation än män och fler är sjukskrivna.
• Psykisk ohälsa ökar mest bland kvinnor och flickor. Kvinnor diagnostiseras i högre grad med arbetsrelaterade stressymptom. Män har högre dödlighet gällande våld, olyckor och självmord.
• Män dominerar i vålds-statistiken. Det gäller både våld mot män på offentliga arenor och våld mot kvinnor som sker både på offentliga arenor eller i hemmet, våld i nära relation och sexuellt våld. Coronapandemin och isolering i hemmet ökar risken för våld mot kvinnor och barn. Både kvinnojourer och Bris larmar om ökat tryck.

Erfarenheter och resultat (invärld):

Alla förvaltningar har ett pågående arbete med jämställdhetsintegrering av kommunens service. Åtagande sker utifrån lokala prioriteringar där flera verksamheter visar ett jämnt eller förbättrat utfall. Nya rutiner av jämställda beslut finns också på olika nivåer. Helhetssyn, systematik och samverkan kan utvecklas. Rutin av könsuppdelad uppföljning för att identifiera ojämställdhet i service och resurser är central. Därutöver fler åtagande med koppling till jämställdhetsutmaningar i närvärld såväl som jämställdhetsperspektiv i beslutsprocesser.

Medvetenhet om mäns våld mot kvinnor har ökat, som ett samhällsproblem och i kommunens verksamheter. Kompetens om och rutiner för att uppmärksamma våld i nära relation har ökat i delar av kommunen.

Utmaningar:

• Makt och representation i beslutsprocesser
• Attraktiv arbetsmarknad för kvinnor – fler män i omsorgsyrken
• Tidiga insatser för ökad jämställdhet - normkritiskt arbete i verksamheter som möter barn och unga
• Jämställt föräldraskap och trygga relationer
• Ohälsa - kvinnors arbetsmiljö, psykisk ohälsa män och kvinnor
• Våldsförebyggande arbete med fokus på maskulinitet – tidiga insatser
• 
  

Uppnå under mandatperiodens sista år 2022

Delområden:

• Mer jämställd service och bemötande
  … till exempel genom att utgå från kvinnor och mäns behov, villkor och intressen för att nå ett samhälle fritt från diskriminering och könsstereotyper samt bidra till jämställdhetspolitiska mål.
• Mer jämställd resursfördelning
  … till exempel genom arbetet med exempelvis budget, inköp, stöd, bidrag, taxor, kostnad per brukare, klient eller elev och bidra till jämställdhetspolitiska mål.
• Minskat våld, hot och trakasserier mot kvinnor och barn
  … till exempel genom att synliggöra, förebygga, upptäcka och stoppa mäns våld mot kvinnor samt ge skydd och stöd till utsatta. Fokus på tidiga insatser samt barn och unga.

Dessa mål är en del av vårt omhändertagande av de mål i Agenda 2030 som berör minskad klimatpåverkan.

Luleå har genom att skriva under EU-kommissionens Borgmästaravtal åtagit sig att vara ambitiösare än EU:s klimatmål. Vårt mål i Borgmästaravtalet är att minska utsläppen av koldioxid med 60% mellan åren 1995 och 2030.

Omvärld

Arbetet med att minska klimatpåverkan pågår nu i hela världen. Pandemin har visat att snabb omställning är möjlig. Många av de nationella stöd-paketen har krav på att bidragen ska användas mer hållbart. Flera länder är nu i pågående rättsliga processer som handlar om att åtgärderna har varit för få i förhållande till grundlagarnas innehåll om skydd av invånare.

Lokalt kan vi se följande (närvärld):

• Etableringar av verksamheter som tydligt arbetar för en minskad klimatpåverkan
• Låg andel miljöfordon
• Hög energianvändning i bostäder
• Ökat resande med kollektivtrafik men kraftig nedgång under pandemin
• Pandemin har förändrat de långväga resorna

Erfarenheter och resultat (invärld)

Ännu har inte arbetet för utvecklingsområdet lett till resultat som innebär en väsentligt minskad klimatpåverkan. Endast en del, klimatpåverkan från egna resor, har resultat som pekar på att området kommer att nås 2022. Samverkan och helhetssyn brister.

Utmaningar

• Fortsätta arbetet för halverad klimatpåverkan från resor och transporter
• Samverkan och gemensam syn på åtaganden kopplade till måltider och användningen av plaster
• Ökad kunskap om och åtgärder för klimatpåverkan från investeringar och transporter

Uppnå under mandatperiodens sista år 2022

Delområden:

• Långsiktiga investeringar ska bidra till en minskad klimatpåverkan
  … till exempel genom att ta fram underlag och åtgärder i samband med byggnation, renovering, anläggningsarbete etc.
• Halvera klimatpåverkan från egna resor och transporter i förhållande till 2019
  … till exempel genom att fortsätta att ersätta långväga resor med digitala möten och använda hållbara färdsätt. Nå en ökad andel tjänstefordon som drivs helt med el.
• Minska klimatpåverkan från vår måltidsverksamhet
  … till exempel genom att fortsätta och bredda arbetet med att öka andelen serverade vegetabilier samt minska matsvinnet.
• Minska klimatpåverkan från användningen av plaster
  … till exempel genom att ta fram underlag och åtgärder som effektiviserar användningen av plast men också byter ut material till mer förnybart och mindre miljöpåverkande.

Dessa mål är en del av vårt omhändertagande av de mål i Agenda 2030 som berör starkare ekonomi för tillväxt.

Omvärld

Coronapandemin har kastat Sverige och världsekonomin in i en lågkonjunktur som enligt Konjunkturinstitutet kommer att bestå till 2023. Hårdast drabbad är Stockholmsregionen medan landets norra och södra delar inte drabbats lika hårt.

Lokalt kan vi se följande (närvärld):

• Som situationen ser ut nu är 3 400 till 6 500 heltidstjänster i riskzonen p g a coronapandemin och vissa branscher är speciellt utsatta
• Antalet personer i arbetsför ålder växer mycket långsamt
• Kompetens- och arbetskraftsbrist
• I förhållande till jämförbara kommuner har vi en lägre andel unga kvinnor, vilket inte kan förklaras av ett mansöverskott kopplat till tekniska utbildningar
• Bra strukturell sammansättning av näringslivet, d v s bra fördelning inom både växande och krympande sektorer
• Branschbalansen är bra
• Bra balans och fördelning i nystartade företag
• Bra andel snabbväxande företag

Erfarenheter och resultat (invärld)

Kommunkoncernen har haft fokus på effektivisering och kvalitet i sin rapportering kring utvecklingsområdet. Få verksamheter har omhändertagit de två delområdena: Öka Luleås attraktionskraft för unga kvinnor samt Öka antalet arbetstillfällen (netto) med 500 st per år. Dessa två delområden har skymts av behovet av att genomföra ekonomiska effektiviseringar i kommunens verksamheter.

Utmaningar

• Fokus på samhällsperspektivet med fler arbetstillfällen och attraktivitet
• Framtidstro - tillväxt
• Företagsklimatet
• Internationell prägel
• Unga kvinnor värderar ett stort utbud av branscher, service och kultur högt och insatser som driver mot målet om 100 000 invånare är viktigt.

Uppnå under mandatperiodens sista år 2022

Delområden:

• Den kommunala servicen uppfattas positiv
  … till exempel genom att kommunicera och marknadsföra sakområden och resultat för att särskilt attrahera unga kvinnor 15-35 år.
• Förbättrat företagsklimat
  … till exempel genom att ge service och ha ett gott bemötande samt genomföra dialog och samverkan med näringslivets aktörer.