Ökad rörelse hela dagen

En långsiktig satsning på ökad rörelse för barnen i låg- och mellanstadiet i Luleå kommun, för att skapa goda rörelsevanor som följer eleverna livet ut. Projektet har från hösten 2020 utvidgats till att hela skol- och fritidshemsdagen omfattas.

Genom att öka rörelseaktiviteter under hela skol- och fritidshemsdagen möjliggörs fysisk aktivitet i större utsträckning för alla elever. All rörelse och fysisk aktivitet får oss att må bättre och bidrar till en bättre folkhälsa.

Hur ni vill lägga upp arbetet hos er, för att öka den fysiska aktiviteten och rörelsen, bestämmer ni tillsammans på er skola och fritidshem.

Det är roligt att röra på sig tillsammans.

Vinster med ökad rörelse

Fysisk aktivitet som en del av skoldagen. En film producerad av Generation Pep i samarbete med Sveriges Centralförening för Idrottens främjande.

Ökad rörelse hela dagen

Förväntad effekt är att skapa hållbara vanor för barnen att använda aktiva transporter även efter genomfört projekt och därigenom bidra till förbättrad hälsa, ökad trafiksäkerhet och förbättrad miljö. När färre föräldrar skjutsar sina barn minskar trafiken i områden där barn vistas och därmed ökar trafiksäkerheten exempelvis i området kring skolorna.

Forskning visar även att barns lärande förbättras med kontinuerlig fysisk aktivitet.

Genom att denna modell når alla barn i skolan kan projektet bidra kompensatoriskt ur ett socioekonomiskt perspektiv för att främja jämlik hälsa. Luleå kommuns befolkningsundersökning 2018 visar att de med längre utbildningsbakgrund har bättre hälsa och sundare vanor.

Detta innebär att samhällsekonomiskt finns vinster både när det gäller hälsa och skola. I Folkhälsomyndighetens rapport, Barns och ungas rörelsemönster visas på ett möjligt samband mellan hög skolstress och mer inaktiv tid, vilket innebär att om skolan kan bidra till ökad grad av fysisk aktivitet bidrar det till att minska elevernas ”Skolstress” och därmed den psykiska ohälsan hos barn och unga. Elever som lyckas i skolan får bättre förutsättningar för ett framtida vuxenliv med egen försörjning.

Målsättningen med projektet är att:

implementera ökad rörelse i alla skolor som en ordinarie verksamhet och därmed nå alla elever i framtiden
utveckla skol, rast och fritidshemsverksamheten med mer rörelseaktiviteter
höja barns fysiska aktivitet i samband med transporter till och från skolan genom attityd- och beteendeförändringar hos barn och föräldrar när det gäller fysisk aktivitet
verka kompensatoriskt
motverka skolstress genom fysik aktivitet
fortsatta möjligheter att utveckla hälsoaspekten i verksamheten, bidra till och ta del av forskning samt fortsätta vara en nationell förebild inom barns aktiva skoltransporter och rörelse under skoldagen

Mer rörelse i skolan

På skolverket - stöd i arbetet - mer rörelse i skolan Länk till annan webbplats.hittar du inspiration och stöd när du vill arbeta med att få in mer rörelse under elevernas hela skoldag.

Ta del av filmer, reportage och samtalsunderlag om rörelseaktiviteter under olika situationer över dagen, samt få kunskap om kunskapsläget kring ungas rörelsebehov. Här finns också frågor som hjälper till att kartlägga er skola.

Starta upp

Sätt er ner tillsammans och tänk igenom vilka faktorer som är viktiga hos er med att öka rörelsen och vad ni vill göra för att öka den fysiska aktiviteten hos er.

Hur ser det ut beträffande fysisk aktivitet och rörelse på vår skola/vårt fritidshem idag? Finns det aktiviteter att bygga vidare på? Saknar vi något som vi tänker kan bidra till en ökad rörelse över dagen?

Vilket/vilka mål med den ökade rörelsen är viktiga för oss?

Vad gör vi tillsammans på skolan och fritidshemmet för att öka fysisk aktivitet och rörelse? Hur tar vi tillvara på varandras kompetenser på bästa sätt när vi planerar aktiviteter?

Hur bidrar jag och mitt arbetslag till arbetet med att öka rörelsen i mitt klassrum/på mitt fritidshem?

Hur kan vi börja?
När?
Hur vet vi att vi är på rätt väg?

Ökad rörelse på fritidshemmet

Vad motiverar er och era fritidshemselever till ökad fysisk aktivitet?

Hälsa, miljö, trafiksäkerhet?
Utmaningar, samla på belöningar, vara delaktiga i att planera vad som ska hända?
Att det är roligt, överraskande eller att man får kämpa mot ett mål?

Läroplanen

I del 4 hittar vi skrivningar kring bland annat lekar och fysisk aktivitet i olika miljöer. Hur kan ni göra för att få in ökad fysisk aktivitet på ett roligt och lustfyllt sätt? Samtidigt som ni utmanar era fritidshemselever och låter dem utvecklas och möta det centrala innehållet.

Genom fritidshemmets undervisning kan eleverna få uppleva rörelseglädje tillsammans med andra och möjlighet att utveckla ett intresse för att vara fysiskt aktiva, nu och i framtiden. I uppdraget ligger även att skapa tillfälle för eleverna att utveckla en förståelse för vad som påverkar deras välbefinnande. Ett sätt är att genom ett utforskande arbetssätt hjälpa eleverna att se samband i vardagen. Exempelvis att samtala om hur sömn-, mat- och motionsvanor påverkar oss.

Pedagogiska planeringar

När ni planerar uppstart och arbetsgång hos er, kan ni med fördel använda er av arbetsgången i steg-för-steg-guiden även på fritidshemmet.
Miljö-, hälso- och trafikaspekterna gör det extra viktigt och meningsfullt. Vi kan på så sätt få in mycket centralt innehåll i ett projekt.

Planera för delaktighet - empowerment

Hur kan era fritidshemselever vara delaktiga? Vad kan och vet de om området ni fokuserar på?

Har de några idéer och förslag på hur ni tillsamans kan öka den fysiska aktiviteten?

Uppdrag och utmaningar sporrar eleverna. Vi har några som ni kan välja att delta i, välj en eller flera. Hitta på egna, samla på badges.Tänk på att fira!

Uppstart

Som en introduktion i arbetet på fritidshemmet finns det ett förslag på uppstartsbrev till eleverna. Brevet är formulerat som ett upprop och en utmaning till eleverna att hitta sätt att röra sig mera. Men ni har säkert massor av egna förslag och idéer.

Bild på ett introduktionsbrev utformat till elever. Texten innehåller ett upprop och en fråga från djuren i skogen till eleverna om hur de kan börja röra sig mer. Bilden föreställer en skog. texten i sin helhet. Hej! Här kommer ett rop från skogen, vi är några djur från skogen som har hört talas om att ni barn idag rör er mindre än era föräldrar gjorde när de var små. Vi såg att era föräldrar gick och cyklade mycket oftare. De var också ute och lekte och hälsade på oss mer i skogen. Kan ni vara med och hjälpa oss att ändra på det? Vi behöver hjälpas åt att skapa nya vanor, hur kan vi göra? Vi är förstås lite rädda när vi ser er i skogen, men tycker att det är väldigt roligt att se er, för skogen är ju till för oss alla. När man rör på sig mycket så blir man gladare och orkar bättre i skolan och det är ju bra eller hur? Om vi tänker på miljö och hälsa så mår vi alla bättre både ni barn och vi djur i skogen. Vi skulle nu vilja utmana er och se om ni kan hitta på olika sätt som gör att ni rör er mer och samtidigt lösa roliga uppdrag. Fundera på: Vad mår du bra av? Varför är det viktigt att röra sig mer? Vad kan ni tillsammans göra för att röra er mer? Det kommer att bli spännande att se hur det går för er! Djuren i skoge

Förstora bilden

Uppstartsbrev ökad rörelse

Morgonpuls

Ett sätt att få igång pulsen före skolstarten är gemensam fysisk aktivitet. På exempelvis Sunderbyskolan erbjuds morgonpuls. Ett kort Tabatapass just före det ringer in med olika övningar där man får igång kroppen.

Raster och rastverksamhet

Börja med att se den här filmen om aktiva raster som Generation Pep har producerat i samarbete med med Sveriges Centralförening för Idrottens främjande. På deras sida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.hittar ni också många bra tips och förslag kring hur man kan arbeta för ökad rörelse.

Rastaktiviteter

Rastaktiviteter i form av planerade, organiserade lekar och aktiviteter är ett komplement till elevernas fria lek. De ger möjligheter att värna leken, bygga relationer, öva lekskicklighet och utveckla sociala förmågor. De ger möjlighet för alla att delta i ett tryggt sammanhang.

Lekar och rörelse för att öka pulsen och den fysiska aktiviteten är dessutom roligt och skapar rörelseglädje.

Engagemang och iniativ till aktiva lekar

Det finns stöd för att engagemang och iniativ från vuxna till aktiv lek har betydelse. Att lekarna och aktiviteterna är roliga, lustfyllda, utmanande och spännande samt utgår från vad eleverna är intresserade av.

Synliga scheman

Utöver att planera och organisera rastaktiviteter behöver vi nå ut med dem till eleverna. Synliggör fria och styrda rastaktiviteter under veckan.

Ett tips är att tänka över hur ni "presenterar" de olika aktiviteterna. En lockande utmaning, bilder och text ni väljer lockar olika grupper av elever.

Tydliga instruktioner

Tydliga regler och instruktioner. Möjlighet att vara publik, "hjälpa till", pröva på med en kamrat eller en vuxen i förväg gynnar alla oavsett funktionsvariationer. Det kan var avgörande för att elever ska kunna växa in i leken och delta utifrån sin fulla potential.

Miljöer och redskap

En lockande miljö både inne och ute inspirerar till olika sorters lekar och rörelse. Material för olika lekar och aktiviteter. Tillgång till bollar, rockringar och andra leksaker som kan användas både ute och inne. Vad är "inne" bland eleverna nu?

Se över era ytor, vilka använder dem, fungerar lekarna bra. Hur inspirerar de till lek, vem "äger" leken, ytan? Vad kan locka till nya aktiviteter, lekar?

Tips att tänka på när du håller i en rastaktivitet.

Enkla instruktioner
Man kan hoppa in och ut ur leken
Lagom nivå
Lätta och tydliga regler
Korta omgångar 3-5 minuter
Rolig att delta i
Pröva, utvärdera, utveckla
Få, tydliga vuxna ansvarar

Olika roller ute på rasten

När vi är ute med eleverna är det viktigt att vi har olika perspektiv.

Pedagogen/pedagogerna som håller i:

Aktivitet - håller i pedagogiskt planerad aktivitet
Helikopterperspektiv - överblick, löser problem som uppstår
Lots - stöttar och lotsar in elever i sammanhang

Rörelserunda, piggelinrunda, aktivitetsbana

Ett sätt att få till rörelse är en rörelserunda på skolgården alternativt i anslutning till skolan/fritidshemmet som eleverna kan gå/springa.

Den kan utformas på många olika sätt och sättet att använda den kan också variera över tid.

Här har vi samlat några olika idéer;

Mät upp sträckan - hitta ett sätt att räkna den så ni kan räkna hur låg sträckan ni går eller springer tillsammans blir. Exempelvis lägg en flirtkula/ärta/makaroner i en burk, eller samla en stämpl för varje varv.
Mät upp hur långt ni kommer till nästa stadsdel, stad eller land. Kanske ni bestämmer ett mål i förväg?
Utmana en annan klass, personalen eller en annan skola. Kanske eleverna får extra poäng om de får vaktmästare, städ eller rektor, vårdnadshavare att springa rundan?
Kan ni slå er själva? Testa en gång till, får vi ihop fler varv eller en längre sträcka?
Sätt ut olika bilder på rörelser efter slingan, gör rörelserna. Hitta på egna eller turas om att göra rörelserundor för varandra.
Har ni tillgång till wifi samt läsplattor kan ni göra qr koder som ni kan scanna med olika rörelser / uppdrag.
Använd slingan när ni gör en tipsrunda.
Placera ut bilder efter slingan, ni skall i grupper memorera vad som finns på bilderna. Det är bra om det är lite svårt då måste eleverna samarbeta för att minnas.
Lägg ut saker som ej skall finnas i naturen, vilka har ni sett efter vägen?
Gör hinder exemplevis av naturmaterial som ni kan hoppa över, på eller krypa under.
Markera vissa platser, placera ut stationer med uppgift som skall göras där.

Rörelse under arbetspass

Inför korta rörelsepauser så kallade brainbreaks regelbundet. Gör några rörelser, en dans eller följ en rörelsevideo.

Använd dig av exempelvis fyra- hörn övningar, gåpromenader eller flytta undervisningen utomhus. Stå upp istället för att räcka upp handen, stå och arbeta.

Utmaningar och tips på lekar

För att ge er lite idéer och tips på att komma igång så finns det några utmaningar som ni kan göra med era elever.

Låt gärna eleverna vara med och välja lekar eller hitta på egna utmaningar. Samla badges eller diplom och fira!

Maskots

Vill ni ha besök av våra maskots?

Vi kommer gärna och peppar er när ni har uppnått ert mål. Eller kanske vi kan vara hejjarklack när ni kör en utmaning?

Bilden visar tre personer utklädda till maskots i form av en räv, en björn och en älg. Bilden är tagen ute på vintern.

Våra maskots.

Anmäl intresse till:

Solveig Parviainen

Therese Broström

Åsa Öystila

Att tänka på före ett besök:

Våra maskotar är rätt skygga, de kan bli rädda om man springer fram för nära, klappar eller kramas för mycket precis som våra vilda djur.

Länkar

Generation Pep Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lekarkivet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Lekbank med lekar för olika tillfällen

Pausrörelsekort Länk till annan webbplats.
Det är roligt att röra på sig! För att skapa en rörelseglädjerik vardag och uppmuntra till spontan rörelse kan du använda Folkhälsans pausrörelsekort .

Pep skola Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Ett kostnadsfritt stöd till alla skolor i Sverige, som hjälper er i arbetet med fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor under skoldagen.

Rastaktivisterna! - rasten som aldrig tar slut Länk till annan webbplats. Ett forum för att dela med sig av lekar och rastaktiviteter

Riksidrottsförbundet Länk till annan webbplats. Idrotter, forskning, information om Riksidrottsförbundets satsning Rörelse i skolan. Länk till annan webbplats. Här hittar du tipsbank och övningar, material kring rörelseförståelse. Länk till annan webbplats.

RF Sisu Norrbotten Länk till annan webbplats. Material och kontakt om ni är intresserade av anmäla er till Riksidrottsförbundets rörelsesatsning.

Skolgårdsläraren Gustav Sundh Länk till annan webbplats.

Skolverket Mer rörelse i skolan Länk till annan webbplats.Inspiration och stöd när du vill arbeta med att få in mer rörelse under elevernas hela skoldag. Inspirationsmaterialet innehåller film, bildreportage och diskussionsfrågor.