Wilma Westman, Ida Hedkvist och Niki Biliou (från vänster) går i årskurs 2 på Samhällsprogrammet med internationell inriktning. På schemat står källkritik.

Wilma Westman, Ida Hedkvist och Niki Biliou (från vänster) går i årskurs 2 på Samhällsprogrammet med internationell inriktning. På schemat står källkritik och tjejerna granskar texter utifrån frågeställningar som äkthet,tid, förstahandskälla och tendens (exempelvis politisk färgning).

Källkritik: Hur vet vi att det stämmer?

Idag är informationsflödet enormt och kanalerna där man ta del av information är många. Men hur vet man vilken information man kan lita på?

Av den årliga studien ”Svenskarna och internet 2017” som tas fram av Internetstiftelsen i Sverige t framgår att yngre personer värderar information på internet mer skeptiskt än äldre personer, som i större utsträckning anser att det mesta som de tar del av på internet är pålitligt. Yngre har också i större utsträckning fått utbildning i att värdera information på internet.

Mats Johansen är lärare i historia och samhällsvetenskap på gymnasieskolan och arbetar med källkritik i sin undervisning.

– Den stora utmaningen i dagens medielandskap är inte att hitta information, utan att hitta information som är tillförlitlig och korrekt. I läroplanen ingår att eleverna ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska fakta. För att det inte ska uppstå kunskapsklyftor är det viktigt att alla har kunskap om behovet av källkritik för att kunna värdera information.

Eleverna Niki Biliou, Wilma Westman och Ida Hedkvist i årskurs 2, Samhällsprogrammet med internationell inriktning, granskar områdena ”sökmotorer är inte neutrala”, ”bilder visar inte allt” och ”nya medieproducenter”.

– Vi började med att lära oss vilka kriterier som definierar källkritik. De är äktheten, tiden, förstahandskälla och tendens (t ex politisk färgning), säger Ida Hedkvist. Bloggare eller andra aktörer i sociala medier har inga etiska krav när de gäller det gäller texternas innehåll. Vem som helst kan producera och publicera en text.

– I mitt projektarbete, nya medieproducenter, har jag märkt att det är svårt att veta om det som skrivs i sociala medier är trovärdigt eller inte, förklarar Niki Biliou.

Källkritik är inte bara viktigt när det kommer till traditionella- och sociala medier utan också när du söker din information på nätet genom sökmotorer.

– Sökmotorernas resultat anpassas till just dig som person och filtrerar resultat utifrån bland annat var du befinner dig och vad du sökt på tidigare, säger Wilma Westman.

Det betyder att två olika personer som söker på samma sak kan få olika sökresultat. Sökmotorerna påverkar vilka resultat vi får. När det kommer till bilder gäller det även där att tänka kritiskt. Det är viktigt att vara medveten om att ett fotografi endast är en del av verkligheten.

– Det är lätt att manipulera bilder, både genom att retuschera dom och ur vilken vinkel bilden tas, menar Ida. I dag ska allt hända så snabbt, många tävlar om att vara först med en nyhet och det gör att bilderna kan vinklas felaktigt.

– På högstadiet var det inte så stort fokus på källkritik som det är nu på gymnasiet, säger Niki. Det känns som att de kompisar som inte går samma program är inte lika medvetna. Jag märker också att föräldrar inte har lika bra koll.

Rapporten Svenskarna och internet 2017: http://www.soi2017.se/länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Text: Caroline Rönnberg, foto: Susanne Lindholm

Källkritik i skolan

I läroplanen för grundskolan och gymnasieskolan står att eleverna ska använda källkritik för att kritiskt granska och bearbeta information. Barn- och utbildningsförvaltningen har som mål i sin IT-strategi att alla barn och elever ska kontinuerligt utveckla sin förmåga att med ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt använda internet som en viktig arena för lärande och utveckling.