Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Fabian Norberg och Ester Garberg, årskurs 3, tar gärna cykeln till skolan i Antnäs. Foto: Simon Eliasson

Fabian Norberg och Ester Garberg, årskurs 3, tar gärna cykeln till skolan i Antnäs. Foto: Simon Eliasson

Att röra på sig ger resultat

I fem skolor i Luleå gör barn som förr: de går eller cyklar till skolan. Det är en del av projektet Aktiva skoltransporter där skolorna i Antnäs, Porsön, Sunderbyn, Måttsund samt Ormbergsskolan medverkar.

– Det är viktigt ur ett hälsoperspektiv att barn och vuxna rör på sig mer. Hittills har vi bara fått positiva reaktioner från föräldrarna, säger Agneta Hedenström, rektor för skolorna i Antnäs och Måttsund.

Så sent som på 1970-talet gick eller cyklade 90 procent av alla barn i Sverige till skolan, idag är siffran under 50 procent. Barns upplevelser när de cyklar eller promenerar till skolan, som senare tas upp i undervisningen kan främja lärandet. Forskningen visar att barns kognitiva förmåga exempelvis minne, koncentrations- och problemlösningsförmåga förbättras av fysisk aktivitet.

Pigga barn

Förmiddagsrasten är precis slut. Eleverna i klass 3 på Antnässkolan kommer in i klassrummet, en efter en, alldeles rosiga om kinderna. Pedagogen Marie Sundqvist är glad över elevernas engagemang:

– Jag upplever att eleverna rör på sig mycket mer än tidigare. Även de som inte har tyckt om att röra på sig så mycket har kommit igång, fast vi inte har hållit på med det här projektet så länge. Till och med jag har rört på mig mer.

Vägen till skolan erbjuder många lärorika inslag som kan användas i undervisningen och lärandet.

– Projektet handlar om hållbar framtid och det jobbar vi med inom alla skolämnen, fortsätter Marie.

– Kroppen, skelettet och musklerna mår bra av att man rör på sig. Matematik i praktiken, det är till exempel Piggelinrundan, en runda på 300 meter i en skogsdunge nära skolan. För varje varv eleverna springer placerar de ärtor i piggelinburken. Ärtorna räknas sen ihop för att se hur långt klassen har sprungit.

För varje varv i Piggelinrundan placerar eleverna ärtor i Piggelinburken. Sen räknas ärtorna för att se hur långt klassen har sprungit.

För varje varv i Piggelinrundan placerar eleverna ärtor i Piggelinburken. Sen räknas ärtorna för att se hur långt klassen har sprungit.

Nya intryck av skolvägen

Något annat som eleverna gör är att bygga sin resväg i dataspelet Minecraft. Inom gamification (med hjälp av datorspel eller andra liknande lekar) kan man använda sig av flera olika sätt att stimulera motivation, man kan samla, tävla eller utforska i olika moment. Ett annat exempel är att leta burkar och plocka skräp.

– Det är roligt att cykla till skolan. På vintern när det inte går att cykla promenerar jag istället, säger 9-åriga Ida som har en bit till skolan.

På frågan till klassen om det är fler som cyklar eller går till skolan nu än innan projektet startade räcker många upp handen.

– Det är kul att det redan märks skillnad. Antalet elever som cyklar och promenerar till och från skolan har ökat sedan projektet startade, säger Marie.

– Men den här veckan måste vi lägga på ett extra kol för att ”aktiva skolmasken” ska blir längre än förra veckan, avslutar hon.

The road to success - Aktiva skoltransporter

Ett samverkansprojekt mellan barnoch utbildningsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen och Luleå tekniska universitet.

Projektet pågår mellan 2017-2019. Efter projektets slut är målet att barnen fortsätter ta cykeln eller promenera till skolan. Förhoppningsvis sprids det till flera skolor.

Caroline Rönnberg