Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

”Kunskap i programmering en viktig del i att vara en digital samhällsmedborgare...”

Agneta Hedenström rektor för skolorna i Antnäs och Måttsund, tillika eldsjäl som brinner för IT i skolan, lyfter fram programmering som viktigt pedagogiskt verktyg i skolans alla ämnen.

Varför är programmering så viktigt?

– Programmering handlar idag om makt och är därför en viktig demokratifråga. Långt tillbaka handlade det om att den lilla majoritet som kunde läsa och skriva hade makten. Idag är det de som programmerar som har makten i samhället. De styr vårt nyhetsflöde, vad vi får upp på facebook, instagram och twitter och styr även vilken reklam vi nås av. Både Google och Facebook, ja, alla de stora aktörerna vet precis vad vi gör och vilka vi är som människor. Därför är det jätteviktigt att alla som ska leva i ett än mer digitaliserat samhälle också vet vad som ligger bakom det här och kan vara med och påverka sin livssituation.
– Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att få in ett kvinnligt perspektiv i det som styr världen. Därför behövs det fler tjejer med kunskap och kompetens om programmering. I dag är det i huvudsak vita, välutbildade mäns perspektiv som speglar vår världsbild.

Går det att införa programmering i alla ämnen?

– Ja, programmering går absolut att väva in och använda i alla ämnen. Programmering är ett pedagogiskt verktyg. I exempelvis ämnet svenska kan en elev skriva en berättelse och med hjälp av olika datorprogram programmera den till rörliga bilder där slutresultatet blir en film. De allra yngsta eleverna skapar mattesagor, de äldre bygger upp bilder av matematiska formler och i årskurs 6 arbetar vi med även med skriftlig kod i matte. Inom SO-ämnet är programmering ett användbart verktyg för att på olika sätt visualisera vår omvärld.

Vad tycker eleverna om att lära sig programmering?

– Kul och spännande! Eleverna i Antnässkolan arbetar med programmering från förskoleklass till årskurs 6, med en progression, det vill säga svårighetsgraderna ökar med elevernas ålder. I förskoleklass arbetar vi analogt – programmerar utan datorer. När vi arbetar med programmering använder våra elever datorplattor (så kallade paddor) eller datorer. Till vår hjälp har vi också en del robotar och andra komplement.

Vad tycker lärarna?

– Jag upplever att de allra flesta lärare tycker det är spännande. Vi prövar oss fram och hjälper varandra. Ibland kan eleverna mer än oss, det tycker vi är bara är bra. Vi arbetar prestigelöst och vågar oss oftast på att kliva ut i det okända. De lärare i våra skolor som kommit lite längre och har ”spetskompetens” leder sina kollegor. Det är det som gör att fler och fler medarbetare blir både duktigare och mer intresserade – och förstås helt avgörande för att vi ska lyckas driva utvecklingen framåt.

Vid ett seminarium den 15 maj på Vetenskapens Huslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster presenterar rektor Agneta Hedenström tillsammans med andra engagerade pedagoger praktisk programmering i undervisningen. Där får besökarna chansen att ställa frågor, diskutera och pröva på digitala verktyg.