Allmän information om hälsa

Bostad

Om du kommer från en annan kommun och skall studera i Luleå bör du ta kontakt med din hemkommun för inackorderingstillägg. Om du söker bostad kan du kontakta Lulebo AB eller annonsera lokalt.

Om du inte kan bo kvar hemma för att du har en jobbig hemsituation, ska du vända dig till socialförvaltningen. Du kan också kontakta din skolkurator så kan han/hon hjälpa dig med denna kontakt.

Vad säger lagen? Om du är under 18 år bestämmer dina vårdnadshavare var du ska bo. Om du hunnit fylla 18 men ej 20 och fortfarande läser på gymnasienivå, är dina föräldrar fortfarande skyldig att försörja dig. Detta innebär att möjligheten att få olika typer av bidrag är begränsade.

Droger

Alla människor kommer någon gång i livet i kontakt med droger av något slag. För många är alkohol ett trevligt inslag vid fest och goda middagar, alkoholen är en del av vår tradition och något vi måste förhålla oss till. Trots allt är det många som inte klarar av att hantera alkoholen och dricker för mycket och för ofta och fortsätter att dricka, fast man märker att det inte är bra för en. Då har man alkoholproblem. Det finns forskning som visar att 1 av 10 vuxna har alkoholproblem.

Alkoholkonsumtionen har ökat i Sverige de senaste åren, vi har en liberalare syn och det medför att vi dricker mer generellt sett. Som ung vill man ibland testa gränser och exempelvis dricka sig berusad. För några kan det bli ett dåligt mönster som kan vara svårt att bryta, plötsligt hamnar man inom riskzonen för att fasta i ett missbruk eller få skador.
I Sverige är det förbjudet att använda narkotika. De allra flesta människor vet att narkotika är mycket farligt och tar avstånd från det. Andra testar narkotika, exempelvis cannabis och fastnar för det.

En stor fara med alkohol eller narkotika är att det blir ett hinder för en bra utveckling. Som ung tar man också mer skada av alkohol och droger än vuxna. Nyare forskning hävdar att man inte ska dricka sig berusad förrän hjärnan mognat färdigt, d.v.s. i 20-25 års ålder.
Eftersom tobak inte får säljas till personer under 18 år, är signalen att ungdomar inte ska röka eller snusa. Rökning är förbjuden, både i skolbyggnaden och på skolgården. OBS detta gäller också i närheten av ingångarna till de enheter som saknar egentlig skolgård!

Om du är orolig för ditt eget sätt att dricka alkohol eller det handlar om narkotika: Bär inte på det själv, utan prata med någon vuxen. kanske handlar din oro istället om någon familjemedlem eller en kompis? Prata gärna med oss på elevhälsan. Vi har mycket kunskap om alkohol och droger. Du kan också tala med någon annan vuxen på skolan eller på din fritid, som du har förtroende för. Ungdomsmottagningen och Socialförvaltningen är också verksamheter som kan hjälpa dig.
Om du behöver råd och stöd för rök- eller snusavvänjning, kontakta skolsköterskan. Diplomerade tobaksavvänjare finns på Kv Kungsfågeln, Lärkan och Hackspetten.

Hälsa

"Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet "  (Källa: Världshälsoorganisationen, 1948)

För att må bra på lång sikt krävs att du investerar i din egen hälsa. Det du sår i unga år skördas i medelåldern och ålderdomen. Utsätts din unga kropp och själ för stora påfrestningar svarar den förr eller senare med sjukdomar. Lite sömn, dålig mat, för lite rörelse, för lite lek och för mycket allvar leder till sämre hälsa på sikt.

Mat som är bra för kroppen ger dig energi och gör dig redo för ansträngningar. Bra matvanor håller kroppen vid frisk och huvudet alert. Du orkar mer både fysiskt, och mentalt.
Vila och avslappning återhämtar kroppen och gör själen redo för nya utmaningar. För lite vila gör dig mottagligare för infektioner. Du blir också lättare irriterad och känsligare på alla vis. Den som inte sover på flera dygn tappar till slut förståndet, hjärnan behöver få "stänga av" ibland för att fungera.

Rörelse bygger upp kroppen - förutsatt att den är varierad och anpassad efter dig själv. Du blir piggare och mindre stressad om du motionerar i någon form.

Förutom de fysiska behoven behöver du också trygghet, kärlek, glädje, och gemenskap. Du behöver trivas och känna mening med livet. Du befinner dig i starten av ett långt liv, och både kropp och själ ska må gott!  

Om du har frågor om hälsa, kost eller motion ska du vända dig till skolsköterska på din enhet.

Identitet, vem är jag och vad vill jag?

Identiteten utvecklas och förändras under hela livet. Under tonåren när man är på gränsen mellan barn och vuxen kan stora förändringar ske med ens utveckling. Många frågor och funderingar kan dyka upp t.ex. kring sexualitet, relationer, livsstil, hur man vill leva och vad man vill göra. Det är när vi söker efter egna värderingar och ställningstaganden kring detta som vi utvecklas. Ibland kan det kännas tungt och vilset i dessa funderingar och det kan vara bra att ha någon att vända sig till med sina funderingar.

Vi i elevhälsan kan vara en samtalspartner om man har sådana här funderingar.

Kost

Med mat i magen orkar du mer och får lättare att koncentrera dig på dagens uppgifter. Tre mål om dagen är en bra grund ( frukost, lunch och middag ) Ett mellanmål då och då ger dig nya krafter. Du håller dig mätt mellan måltiderna och faller inte lika lätt i godisfällan.

Om du vill ha kostråd kan du med förtroende vända dig till din skolsköterska, tycker du att du är för smal eller för kraftig eller har du andra frågor, hör gärna av dig. Din skolsköterska kan också hjälpa dig vidare till en specialist om det finns skäl till det. Om du har funderingar kring vegan- eller, laktovegetarisk kost kan du också vända dig till skolsköterskan. Skolsköterskan skriver kostintyg om du behöver det.

Krissituation

En kris kan uppstå för den enskilde vid svåra förluster eller om det finns risk för att man ska mista något som är viktigt. Exempel på sådana situationer är vid dödsfall, skilsmässa, slut med pojk- eller flickvän.

Vi reagerar individuellt olika men några vanliga reaktioner är:
Initialt kan man hamna i en chock man upplever skräck, förvirring och overklighetskänslor som "det har inte hänt". Man kan få svårt att koncentrera sig och minnas saker.
Efter ett tag kommer man in i reaktionsfasen där man börjar bli medveten om vad som verkligen hänt. Många känslor kan välla fram.
Så småningom börjar man införliva det som hänt, får klart för sig den nya situationen och vilka konsekvenser det får för egen del - Bearbetningsfasen.
Efter ytterligare en tid kan man anpassa sig till sitt nya liv och börjar känna sig nöjd med situationen - nyorientering. Vid en kris är det viktig med stöd från andra. Ibland behöver man experthjälp.

Var kan man vända sig om man hamnat i en krissituation?

  • Elevhälsan, eller någon annan vuxen på skolan som du har förtroende för
  • BUP mottagningen om du är under 18 år
  • Vuxenpsykiatrin eller din hälsocentral om du är över 18 år
  • Camilla Rönnbäck Skolkyrkopedagog: mobil 070-6010893
    camilla.ronnback@svenskakyrkan.se

Skolans kris- och stödgrupp

Vid en svår olycka eller annan krissituation i skolan, aktiveras den lokala kris- och stödgruppen. Den består av representanter från elevhälsan, rektor, skolkyrkan samt särskilt utvalda lärare. Gruppens uppgift är att stötta drabbade och deras anhöriga/närstående i den akuta situationen. Gruppen kan också lämna information om vad som hänt till oroliga anhöriga och media.
Om något hänt och du vill ha information, ska du ringa Luleå Kommuns växel, 0920-45 30 00, de har numret till gruppen.
När krisgruppen aktiveras upprättas också ett kriscentrum på skolan. Hit kan man komma om man vill ha fortlöpande information och stöd.  

 

Mobbning/Kränkning

Vad är mobbing? Det finns flera olika sätt att definiera det. Ett sätt kan vara: "Ett negativt eller elakt beteende, som upprepas och pågår under en viss tid, i en relation som präglas av obalans i styrkeförhållandet mellan parterna". (Källa: Olwéus, 1999)

Kränkning innebär en enstaka handling medan mobbning innebär kränkningar vid flera tillfällen. Det är den utsatte som avgör om en handling innebär en kränkning. Skolan är att betrakta som vilken annan arbetsplats som helst. Det är olagligt att utsätta en människa för kränkande behandling och detta finns reglerat i olika lagar och föreskrifter, för skolans del i exempelvis skollagen. Där står bl.a. att den som arbetar inom skolan:"... aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden."

Skolan har ett stort ansvar att arbeta förebyggande och att utbilda personal inom detta område. Det handlar om att alla måste hjälpa till för att skapa en bra arbetsmiljö, där både elever och personal kan trivas och utvecklas. Både personal och elever måste lära sig att tolka olika varningssignaler, som kan bero på mobbing, så den som blir utsatt får hjälp.
Det är rektor som är ytterst ansvarig när det gäller handhavande av mobbningärenden, men elevhälsan är oftast också inblandad.   

Hedersrelaterat våld/kränkning

Finns det någonting du skulle vilja göra men inte får?
Finns det någonting du tvingas göra men inte vill?

Kontakta elevhälsan om du vill ha hjälp med dessa frågor.

Sex/Kärlek

Att vara förälskad eller kär är härligt och oftast oproblematiskt. Men ibland kan kärleksrelationer bli komplicerade eller smärtsamma och man vill kanske tala med någon för att få råd. Du kan vända dig till kuratorn eller skolsköterskan på din enhet, eller till ungdomsmottagningen.

Hos skolsköterskan kan du hämta kondomer gratis, för övriga preventivmedel måste du vända dig till ungdomsmottagningen eller preventivmedelsrådgivningen på din vårdcentral för att få hjälp med.

Om du är osäker på något när det gäller din sexualitet; att du är oskuld, du tror du har för mycket eller för lite sex, homosexualitet, funderingar över din kropp eller dess funktioner, eller något annat, kan du också vända dig till elevhälsan eller till ungdomsmottagningen för att få svar på dina frågor.

Om du är orolig för att du blivit gravid eller om du tror att du smittats av någon könssjukdom, kan du kontakta din skolsköterska eller ungdomsmottagningen. 

Gratis kondomer kan du även beställa på nätet: gratiskondomer.nu

Sjukdom/Olyckor

Vem kontaktar man?
Om det inträffar ett akut sjukdoms- eller olycksfall, kontakta skolsköterskan eller ring 112 till ambulans som ser till att den sjuke/skadade tas till Sunderby sjukhus. Du kan också vända dig till Jourcentralen som finns i Stadsvikens hälsocentrals lokaler på landstingshuset. Jourmottagningen har öppet när vårdcentralerna stänger, tfn: 1177

Sjukanmälan? Om du är sjuk och stannar hemma p.g.a. detta, ska du/din vårdnadshavare sjukanmäla dig hos din mentor eller via webben, Edwise. Inloggning till denna tjänst får du via mentor. OBS! Man kan inte sjukanmäla sig i efterhand.

Självförtroende

Självförtroende - att tro på sig själv, att tro att man kan - är något som vi får arbeta med hela livet. I tonåren är det vanligt att man är beroende av vad andra tycker. Man kan uppleva sig själv som osäker och ha dåligt självförtroende medan andra verkar säkra på sig själva. Det är mycket som händer i livet när man håller på att bli vuxen, och det vore konstigt om man inte kände sig osäker någon gång.

Om du tycker att ditt självförtroende påverkar din vardag på ett negativt sätt, kan du kontakta någon av nedanstående yrkesgrupper för att prata om situationen och få vägledning.

Stress/Krav

Att studera på gymnasiet innebär för många elever en press. Det är många prov och läxor som ska göras, ofta i kombination med långa skoldagar. Det är lätt att känna sig stressad, då man förutom skolan ska hinna med vänner, familj pojk-/flickvän, fritidsintressen m.m.

Vi reagerar olika på stress. För vissa kan det ta sig uttryck i fysiska symtom som t.ex. muskelspänningar, huvudvärk, hjärtklappning eller magont. Psykiska symtom som ångest, oro och sömnproblem kan också förekomma.

Om en stressad situation pågått en längre tid, kan det bli "obalans i systemet" vilket t.ex. kan leda till att kroppen blir mottagligare för infektioner.

Om din studiesituation känns pressad kan du kontakta elevhälsan och även begära hjälp med studieplaneringen hos din mentor eller studie- och yrkesvägledare.