Inger Karlefors har arbetat som lärare i idrogg och kemi. Hon är också doktor i pedagogik och har under många år utbildat nya lärare. Foto: Fran Rizo

Både kunskap och kreativitet behövs

Världen förändras ständigt och kanske går det allt snabbare. Hur ska skolan vara för att möta alla förändringar? Vi har träffat Inger Karlefors, lektor vid Luleå tekniska universitet.

Inger Karlefors har lång erfarenhet av skolan och läraryrket, bland annat som lärarutbildare. Hon är också doktor i pedagogik.    

– Skolan styrs tyvärr mycket av trender. Det är också mycket antingen-eller: kunskap eller fostran, betyg eller inte, offentligt eller privat. Men skolan är en väldigt komplex verksamhet och det finns inga enkla lösningar. Ofta handlar det om både och.

Inger Karlefors tycker att det finns en negativ bild av skolan som snedvrider diskussionen.

– Min bild är att det är betydligt bättre. För det mesta möter man välartade barn och ungdomar. Men det kan slå om blixtsnabbt från ordning till kaos.

Som så många andra betonar Inger Karlfors lärarnas roll. Hon vill se både mer resurser till skolan och större förståelse för läraryrket.

– När jag gjorde min avhandling så var ett av resultaten att de skolor där lärarna fått möjlighet att diskutera hur de ville arbeta också var de skolor som genomförde läroplanen tydligast. Sämst fungerade de skolor där uppifrån och ner perspektivet dominerade.

– Vi har utbildat massor av lärare som hoppat av. Det handlar inte bara om löner utan också om att kunna göra ett bra jobb. Lärare vill vara del av elevers utveckling, inte vara upptagna med att dokumentera och administrera. 

– Läraryrket kräver stor koncentration, det är inget åtta-till-fem-jobb. Det är viktigt att lärarna får tid för återhämtning och fortbildning. Man behöver också få stöd i jobbiga klasser.

Konst och kreativitet

Inger Karlefors är kritisk till dagens betoning av mätbara kunskaper.

– Åter igen, det behövs både och! De estetiska ämnena behövs också, annars blir skolan urtråkig för en del. Vad är naturvetenskap och teknik utan ett humanistiskt sammanhang? Konst och kreativitet främjar även naturvetenskap och matematik.

– Luleå kommun kanske borde satsa på att bli en nationell förebild när det gäller kreativa ämnen?

– Men visst, kunskap är makt. Massutbildningen har varit en fantastisk grund för det svenska samhället. Det är oroande inför framtiden att skillnaderna mellan eleverna växer och att vi tappar så många. Vi behöver satsa mer på barn som har det svårt och ge nyanlända en bra start.

– Det krävs arbete för att lära sig något och det är ju inte alltid roligt. Men när man väl lärt sig är det kul.

Vad gäller skolors storlek vill Inger Karlefors inte heller vara kategorisk.

– Det som är viktigt är hur det är organiserat. Man kan ha en stor skola som består av mindre enheter. Men det behövs en fast punkt och tydliga ramar.

– Små barn behöver en trygg omgivning men alla små klasser är inte bra. Alla elever behöver däremot synas och känna tillhörighet.

Allt längre tid i skolan

En långsiktig trend är att vi utbildar oss allt längre. Allt fler arbeten kräver akademisk examen. Kommer trenden att fortsätta?

– Akademiska betyg har en begränsning, likformighet är inget bra, svarar Inger Karlefors.  Jag tycker att man ska uppvärdera det praktiska.

En annan stark trend är den nya teknikens utbredning.

– Ja, den trenden lär fortsätta men IT måste sättas in i sitt sammanhang. När är datorn ett bra läromedel? När passar grupparbete eller föreläsning bättre? Förmågan att kunna bearbeta information och formulera sig behöver utvecklas, såväl på nätet som muntligt.