"Elden är lös!"

Text och bilder är ett urval från utställningen "Elden är lös!".


Branden på Norrskensflamman år 1931

"Av 1930-talets större bränder må här följande nämnas. Den 7 jan. 1931 kl. 10.24 kallades brandkåren till Storgatan 57, där eld och rök slog ut genom bottenvåningens fönster åt gatan och gården. Borgarbrandstyrkan inkallades genast och ryckte ut med bl. a. den hästdragna motorsprutan och slangvagnarna. Sammanlagt nio strålrör gav vatten, av dessa fem på slangledningar från södra fjärden, där ena motorsprutan uppställdes med den andra seriekopplad halvvägs för tryckförstärkning.

Först klockan 18 var branden begränsad och fyra timmar senare indrogs maskinsprutorna och sex slangledningar. Branden, som förstörde hela den stora byggnaden, var mycket svårbemästrad. En slangledning användes till den 10 jan. på morgonen. Huset hade både längs- och tvärgående korridorer och dörrar hade lämnats öppna då de innevarande räddade sig ut. Innan brandkåren varskoddes hade man i ungefär 15 minuter sökt släcka den från början ringa branden.

Två personer skadades vid hopp från andra våningen. Fyra man av släcknings-manskapet ådrog sig också skador, två borgarbrandmän då de föll från en stege. Temperaturen var 22-24 grader under fryspunkten."

Källa: Arvid Moberg Fågel Fenix. Luleå 1966.

Byggnaden där Norrskensflamman låg. Foto: Henny Tegström.

Byggnaden där Norrskensflamman låg. Foto: Henny Tegström.

Det är sommaren 1916. I Europa pågår första världskriget och i centrala Luleå går livet sin gilla gång. Emellertid gör kriget att tillgången på livsmedel är begränsad och regleras genom särskilda Livsmedelsnämnder. I februari 1916 tillsatte Stadsfullmäktige en Livsmedelsnämnd och en affärslokal hyrdes i korsningen Kungsgatan — Storgatan.

Fastigheten ägdes av Tryckeriaktiebolaget Norrskenet som gav ut tidningen Norrskensflamman. Redaktionen fanns i denna byggnad och tryckeriet i ett mindre hus bredvid.  

Storgatan vid hörnet Kungsgatan, brandkårens bilar står uppställda. 7 januari 1931.

Storgatan vid hörnet Kungsgatan, brandkårens bilar står uppställda. 7 januari 1931

Det brinner på Norrskensflamman. Brandkårens bilar är uppställda på Storgatan vid hörnet mot Kungsgatan. Mitt i bild hänger reklamskylten för Försäkringsbolaget Folket o Samarbete. Där arbetade ombudsmannen K J G Andersson. Han bodde en trappa upp, men var vid branden på resa till Karlstad. 

Dagen efter branden, från Storgatan mot Kungsgatan. Mest nedisning blev det i området där branden startade, ungefär mitt på byggnaden  Foto: Brandman Sigurd Borg, 8 januari 1931  .

Dagen efter branden, från Storgatan mot Kungsgatan. Mest nedisning blev det i området där branden startade, ungefär mitt på byggnaden Foto: Brandman Sigurd Borg, 8 januari 1931 .

Dagen efter branden, från Storgatan mot Kungsgatan. Mest nedisning blev det i området där branden startade, ungefär mitt på byggnaden



Branden på Centralhotellet år 1936

"Fredagen den 3 juli 1936. Kl. 11.29 anmäldes per telefon, att eldsvåda utbrutit i fastigheten Rådhustorget 6 Kv. Hönan 3 (Centralhotellet). Yrkesbrandkåren alarmerades och utryckte med bilarna n:r II, III, IV.

Redan innan brandkåren anlänt till eldstället, märktes en kraftig rök över staden från fastigheten och iakttogs vid framkomsten, att kraftiga eldslågor slogo ut längs hela trapphuset, som var beläget på gårdssidan; samt att rök trängde ut från hela vindan. Mekaniska stegen restes mot andra våningen i och för livräddning. En familj, som bebodde västra delen av andra våningen, måste räddas nedför stegen.

Reservbrandkåren alarmerades kl. 11.45. Rökbildningen var mycket svårartad, och på grund av att vindstilla rådde försvårades släckningsarbetet avsevärt. Särskilt var det förenat med svårigheter att å lämpliga ställen upphugga taket för att på så sätt dra elden uppåt och minska spridningen. Gasmasker, i huvudsak koloxid- och syrgasmaskerna, kommo flitigt till andvändning.

Elden var begränsad kl. 13. och släckt omkring kl. 14. Eftersläckningen pågick till kl. 21. Från nämnda tid till kl. 12.30 dagen därpå var brandvakt utsatt, och hade denna till sitt förfogande två grenade slangledningar, uppdragna till olika platser inom huset.

Elsvådeorsaken kunde ej fastställas. Elektriska installationen var visserligen föråldrad och en del kontakter bristfälliga, men det antages, att eldsvådan vållats genom vårdslöshet av personer, vilka icke bodde i fastigheten.Byggnaden var uppförd av reveterat trä i två våningar jämte delvis inredd vind under tak av plåt. Den del av fastigheten som berör av eldsvådan, var försäkrad för 185.000 kronor och reglerades skadan med 70%. Väglängd: 390 mtr. Slanglängd: 1080 mtr."

Källa: Luleå stad Brandkårens brandliggare, Luleå kommuns stadsarkiv.

Centralhotellet i hörnet Kyrkogatan-Rådhustorget år 1924. Foto: Henny Tegström.

Centralhotellet i hörnet Kyrkogatan-Rådhustorget år 1924. Foto: Henny Tegström.

Centralhotellet i hörnet Kyrkogatan — Rådhustorget. Byggnaden uppfördes under åren 1888-1889 av firman Riström & Nordmark. Bakom firmanamnet fanns handlarna Henrik August Nordmark (1862-1896) och E Riström. De var svågrar och startade firman 1884, men gick i konkurs 1893. Över tiden har funnits många verksamheter i byggnaden, länge fanns här det s k Centralhotellet.  

Elden bekämpas med vatten inne på gården.



Kraftig rök väller ut från Centralhotellet 3 juli 1936.Foto: Gustaf Holmström.

Kraftig rök väller ut från Centralhotellet 3 juli 1936.Foto: Gustaf Holmström.

Översikt från domkyrkan. Kraftig rök väller ut från Centralhotellet och brandkåren har lagt ut slangar runt hela byggnaden. Till höger syns den mekaniska stegen som restes mot andra våningen och räddade en familj.



Konsum-branden 1941

"Den 17 maj 1941 kl. 10.56 ringde på brandstationen klockorna för brand i Konsums fastighet Storgatan 36. Ett upplag av tomlådor och träull m. m. på en granntomt stod i lågor och elden slickade fastighetens södra gavel. Den blev snart släckt men hade tyvärr redan spritt sig in på husets vind och vållade där betydande skador, enär våningen användes som lagerlokal och innehöll ett ansenligt varulager. All tillgänglig brandpersonal kallades in och hemvärnet togs också i anspråk. Nio slangledningar var utlagda. Stark rökutveckling försvårade släckningsarbetet; först kl. var efter-släckningen avslutad. Vinden avbrändes och stora skador uppstod i underliggande våningar; de angavs till drygt en halv miljon kr."

Källa: Ur Arvid Mobergs Fågel Fenix. Luleå 1966.

Personal från Konsum och folk från gatan hjälps åt att rädda varor. Foto: Helmer Widlund.

Personal från Konsum och folk från gatan hjälps åt att rädda varor. Foto: Helmer Widlund.

Korsningen Storgatan — Smedjegatan. Röken slår ned mot Storgatan och Lulebor och butiksanställda bär ut varor från Konsum för brinnande livet.


Biografen Metropol till vänster och till höger syns Konsum, 17 maj 1941. Foto: Okänd

Biografen Metropol till vänster och till höger syns Konsum, 17 maj 1941. Foto: Okänd

Storgatan i förgrunden, till vänster biografen Metropol och till höger Konsum. Här använder brandkåren för första gången sin mekaniska Magirus-stege. Den installerades på brandkårens egen verkstad och var helt i metall.


Dagen efter branden och avspärrningarna har flytats ihop. Foto: Einar Wallin.

Dagen efter branden och avspärrningarna har flytats ihop. Foto: Einar Wallin.

Dagen efter branden har avspärrningarna flyttats ihop. Konsums byggnad ser förhållandevis välbehållen ut. Norrbottens-Kurirens utsände trodde med stor sannolikhet att byggnaden skulle rivas, men redan den 23 maj annonseras att charkuteributiken är öppen. Rökrea genomfördes den 26-30 maj och de två översta våningar renoverades före vintern samma år.

Foto: Landskanslist Einar Wallin, 18 maj 1941

Branden på stadshotellet år 1959

"Den största branden i det centrala Luleå efter 1887 drabbade Stadshotellet — det har uppgivits (Tidskriften Brandnytt nr 4/1959) att den vad skadornas omfattning beträffar skulle vara den svåraste civilriskbranden i Sverige, naturligtvis bortsett från de s k stadsbränderna.

Branden uppstod den 7 september 1959 och larm kom per telefon till brandkåren kl. 20.23. Brandchefen, brandmästaren, en brandförman och 10 brandmän ryckte ut med tre bilar. Redan från gatan kunde konstateras att elden hade stor spridning på vinden ovanför byggnadens norra del, åt Skeppsbrogatan till, och släckningsledaren gav därför omedelbart order om inkallande av all fri-dygnsledig personal och hela borgarbrandkåren.

Fastigheten, uppförd åren 1900-1903, hade en byggnadsvolym av omkring 44.000 kbm. Vinden hade en utsträckning av 3.000 kvm och saknade sektionering. Barn hade på middagen branddagen lekt där uppe och därvid tänt ett stearinljus, som antände en vid leken använd gammal madrass. En av pojkarna släckte den synliga elden med vatten som hämtades i en kaffekopp, men inne i madrassen pyrde eld, som fyra timmar senare spreds till omgivningen och kom ut i en närbelägen ven-tilationstrumma.

Släckningsarbetet gick i sitt första skede ut på att begränsa branden till vindens norra del. Trots strålförarnas oförskräckta insatser lyckades inte be-gränsningen utan elden spreds genom de mångahanda prången. Det väldiga takets plåtbeklädnad upphettades på många ställen till röd- och vitglödgning. Röken på vinden var mycket besvärande och försvårade i hög grad orienteringen. Husets mellanbottnar var av trä, på vinden var golvet belagt med på platten lagt tegel i bruk såsom brandbotten. Det lyckades brandkåren att med få undantag hindra branden från att genombryta denna botten. Flera dolda ventilationstrummor gick ner genom byggnaden, och i dessa spreds branden på olika ställen till lägre liggande våningar, där den dock kunde begränsas. Hela vinden avbrändes.

Släckningsarbetet pågick i tre dygn och först efter ytterligare tre dygn var eftersläckning och uppröjning av brandplatsen avslutade. Hela yrkesbrandkåren, 28 man, och borgarbrandkåren, 30 man, var i verksamhet, liksom 10 man ur Gammelstads brandkår, 20 man från F 21 och 20 man från Lv 7. Trots att släckningsarbetet utfördes under mycket vanskliga förhållanden inträffade därunder inte någon svårare olyckshändelse. En brandförman kom under ett ras och flera man ur yrkesbrandkåren fick ögonen rökskadade. Antalet i anspråk tagna stegar innebar rekord i Luleå: två maskinstegar, två utskjutsstegar och 12 skarvstegar. Strålförarna använde som rökdykare sex syrgasappa-rater och fem tryckluftsapparater. — Brandskadorna uppgick till omkring 2 milj. kr."

Källa: Arvid Moberg Fågel Fenix. Luleå 1966.

Åskådare ser på när stadshotellet brinner den 7 september1959.Foto: Arvid Moberg.

Åskådare ser på när stadshotellet brinner den 7 september1959.Foto: Arvid Moberg.

Åskådare står på stadshotellets terrass och betraktar branden. I förgrunden syns terrassens utemöbler.

Foto: Redaktionssekreterare Arvid Moberg,  7 september 1959

Brandmän arbetar inne i festivitetssalen 8 september 1959.Foto: Arvid Moberg.

Brandmän arbetar inne i festivitetssalen 8 september 1959.Foto: Arvid Moberg.

Brandchefen Carolus drar ned en gardin i festivitetssalen. Klockan är 13.54. Rakt ovanför pågår branden och takets bortre hörn har börjat vika sig nedåt. På golvet ligger ett lager skyddande sågspån. Klockan 14.17 rasar ett sjok av taket ned.

Foto: Redaktionssekreterare Arvid Moberg, 8 september 1959

Toppen av stadshotellets torn brinner. Foto: Arvid Moberg.

Toppen av stadshotellets torn brinner. Foto: Arvid Moberg.

Toppen av stadshotellets torn, i hörnet Storgatan — Kyrkogatan, brinner intensivt — elden lyser igenom den glödgade kopparplåten.

Foto: Redaktionssekreterare Arvid Moberg, 7 september 1959

En brandman jobbar med att släcka branden inne i stadshotellet den 7 september 1959. Foto: Arvid Moberg

En brandman jobbar med att släcka branden inne i stadshotellet den 7 september 1959. Foto: Arvid Moberg

Foto: Redaktionssekreterare Arvid Moberg


Text och bilder är ett urval från utställningen "Elden är lös!".

Se fler historiska utställningar