En expansiv period 1940-1976

När Norrbottens järnverk (NJA) stod klart 1943, inleddes en expansiv period i Luleås historia. Befolkningsökningen var med dagens mått enorm. År 1940 hade Luleå 14 018 invånare, 1950: 22 514 invånare, 1960: 30 105 invånare och 1970: 58 878 invånare (inklusive kommunsammanslagningen 1969).

Här är ett urval av de händelser som under 1940-1970-talet format det Luleå vi ser idag:

NJA på 1940-talet. Utlastning av göt på travers. Med byggandet av järnverket inleddes en expansiv period i Luleås historia. Foto: NJAs bildarkiv

1940-talet

  • Nya järnverket, Norrbottens Järnverks Aktiebolag (NJA), står klart 1943 och därmed inleds en ny högkonjunktur efter 1920- och 30-talens lågkonjunktur.
  • Inflyttningen från landsbygden var stor. Under decenniet fördubblades antalet invånare i Luleå stad.

Vy från Västra Brogatan på Malmudden 1954. Foto: Okänd

1950-talet

  • Småbruksdöden inleds. Inflyttningen från landsbygden fortsätter i stor omfattning.
  • Nya bostadsområden växer fram på Örnäset, Malmudden och Skurholmen.
  • Södra infarten till Luleå skapas då Bergnäsbron invigs 1954. Färjan Trafik hade länge varit en flaskhals när biltrafiken ökade. Sandviksgatan breddas och rustas. Norra infarten till Luleå är dock fortfarade en krokig landsväg.
  • Många av de vackra och typiska 1950-talsbyggnader vi har idag invigs; Posthuset (Vetenskapens hus) (1954), Shopping (1955) Pontusbadet (1957) och Stadshuset (1958).
  • Oljehamnen på Pontusudden och annan industriell verksamhet flyttar ut från stadskajerna (Norra och Södra hamn).

Nya posthuset i hörnet Storgatan-Kungsgatan invigdes 1954.

Okända arbetare med strandskoning i Norra hamn 1962. I bakgrunden syns hur Mjölkuddsbanken byggs. Foto: Okänd

1960-talet

  • Flera nya bostadsområden byggs eller förtätas. Stugor och gårdar löses in och ersatts både av flerfamiljshus eller villor, exempelvis på Mjölkudden och Notviken, Kallkällan, Stadsön och Bergnäset.
  • Mjölkuddsbanken står klar 1962. Vägar breddas och dras om för att möta den ökande bilismen.
  • Välfärden byggs ut, bl a med ett stort antal vårdhem, skolor och daghem.
  • Omfattande rivning av det gamla Luleå inleds.

Den stora rivningsvågen tog ordentlig fart på 1960-talet. Här sker rivning efter Storgatan 1961. I bakgrunden syns Ebeneser. Foto: Helmer Widlund

Luleå stads nya infart. Smedjegatan från Storgatan mot Mjölkudden 1962. Foto Okänd

HSB bygger i Mjölkudden 1962. Foto:Okänd

1970-talet

  • Luleå tekniska högskola inrättas.
  • Rivningen av staden fortsatter och den offentliga sektion fortsatter växa.
  • Regeringsbeslut om Stålverk 80 tas 1973. Tanken är att det stål som produceras ska förädlas på hemmaplan, att behovet av import ska minska och fler jobb ska skapas i Norrbotten. Det nya stålverket ska placeras invid det befintliga järnverket och väntas sysselsätta 2300 personer. Projektet ifrågasätts på ett tidigt stadium.

Börstskär och SSAB 1974 inför planerna för Stålverk 80. Bergnäsbron i bakgrunden till vänster. Foto Göte Selberg

Förberedelser inför Stålverk 80 1974. Foto: Göte Selberg

  • För att möta en stor och förväntad befolkningstillväxt drar kommunen igång ett omfattande planeringsarbete med nya bostadsområden, vägar, VA- och markarbeten.
  • Kommunen hjälper till med att lösa in och ställa i ordning den mark där stålverket ska ligga och fyller ut området mellan ett antal öar öster om Börstskäret (del av Svartön), bl a Gräsören, och Yttre och Inre sandskär, för att skapa det som kallades "Playa Plannja" eller ”NJAhara” vid tiden.
  • Bostadsområden som planerades eller byggdes ut i stor omfattning med anledning av Stålverk 80 var t ex Hertsön, Porsön, Björkskatan och Hammaren i Sunderbyn.
  • Efterfrågan på stål minskar och branschen går in i en världsomfattande lågkonjunktur. Redan under våren 1976 bantas projektet och avblåses helt i oktober samma år.
  • Därefter går Luleå i en lågkonjunktur.

Källa: Stadsarkivets årsbok 2009-2010 Pukslag i Luleås historia, Maurits Nyström

Till bildarkivetlänk till annan webbplats