Hur kan det upplevda avståndet mellan Luleå och Boden överbryggas?
Visioner: i norr - Luleå och Boden – framtidens hållbara städer
Nu har de sammanfattande resultaten av de fyra teamen som arbetet med att försöka svara på frågan om hur Boden och Luleå ska kunna närma sig varandra både fysiskt och mentalt presenterats.
I Norrbotten och Västerbotten pågår just nu en av de största investeringarna någonsin på grön industri, teknik och infrastruktur. Satsningen ställer ökade krav på arbetskraft och attraktiva, hållbara miljöer som gör att de som bor här vill stanna kvar och nya vill flytta hit.
De stora satsningar på grön industri i flera kommuner i Norrbotten och Västerbotten bidrar till att göra dessa platser till potentiella förebilder när det gäller klimatomställningen och skapandet av attraktiva livsmiljöer.
Nu är de färdiga - idéerna för hur framtiden i Boden och Luleå och områdena däremellan skulle kunna se ut om de multidisciplinära team som medverkat i projektet Visioner: i norr fick bestämma.
Presentationerna hittar du i de blå boxarna längre ned på sidan.
Hur ska vi minska avståndet mellan Luleå och Boden? Svaret är till synes både enkelt och komplext. Vi kan se frågan i närbild utifrån det angränsande lokalsamhället eller ta på oss de större glasögonen och se området som en del i den arktiska cirkeln. Klart är att vi måste vara beredd på att ändra vårt sätt att uppfatta perspektiven. Att vara beredd på att våga vara modiga och se bortom det vi känner till. Att skapa nya boende- och livsmiljöer som gynnar tillväxt men också tar tillvara den lokala kulturen och naturvärdena.
Vi har den gröna omställningen och de nya industrietableringarna att anpassa oss till. Och de etableringarna måste också visa hänsyn till kulturlivet, civilsamhället och lokalsamhället på ett effektivt men varsamt sätt.
Förslagen för framtiden i Boden och Luleå är klara
Frågan om hur Boden och Luleå ska kunna närma sig varandra både fysiskt och mentalt är besvarad i en tid av tillväxt där befolkningen kommer att öka i takt med nya förväntade industrietableringar i de båda kommunerna.
Väck liv i ödehusen
En av slutsatserna kan vara att satsa på utvecklingen av landsbygderna mellan de båda städerna. Till exempel ses stor potential i att möjliggöra inflyttning genom att väcka liv i de ödehus som står i bygden kring de båda älvdalarna.
Andra förslag är att stimulera självförsörjningsgraden i bygderna genom att värna odlingslandskapet och stötta möjligheterna till lokal närodling. Skapa småskalig produktion av energi och utveckla samhällsservicen så att den blir mer flexibel och jämlik mellan olika orter i kommunerna. Andra möjligheter är att skapa mötesplatser längs älven som binder samman de båda sidorna.
Byagemenskapen har gett inspiration
Kraften och entusiasmen i de olika byarna som teamen besökt under sin studieresa i Norrbotten är något som teamen tagit fasta på. De servicepunkter som lyfts som positiva exempel är Råek i Gunnarsbyn och UnEk i Unbyn/Avan. Där ses många fördelar i att knyta samman flera byar genom servicepunkter. Servicepunkter som gör att små välmående samhällen har möjlighet att byggas upp på ett sätt som värnar ortens historia, kultur och förutsättningar.
Där borde även bättre lokaltrafik mellan byarna och tätorterna kunna erbjudas. Bättre samhällsservice och möjlighet att ta del av den digitala infrastrukturen kan också vara ett stort steg för att skapa fungerande starka samhällen.
Samhällsservicen kan även utvecklas till att vara mer mobil och ska kunna möta människorna där de är och inte tvärtom.
Stora krav på attraktiva, hållbara livsmiljöer
I spåren av de största investeringarna någonsin på grön industri, teknik och infrastruktur ställs även stora krav på nya bostäder, attraktiva livsmiljöer och långsiktig hållbarhet. Och hur ser kommunerna Boden och Luleå till att nuvarande invånare har fungerande livsmiljöer som gör att man vill stanna kvar på orten och som dessutom lockar nya boende?
I teamens arbete som beskriver förändringarna närmare stadskärnorna föreslås att bygga in naturen i samhällen och inte låta byggnationerna tränga ut naturen. Viktigt är att bygga smart och blanda boendeformer för att minimera nyttjande av markytor som bättre kan användas till odling och naturbruk. Småskalig produktion av energiförsörjning kan tillgodose de nya områdena som byggs upp. Det kan även implementeras i de befintliga byarna för att säkra självförsörjningsgraden. Och varför inte utveckla möjligheterna med Luleå älv som en nygammal färdväg?
Visionerna ute på visning
Teamen har under våren varit på plats i kommunerna, pratat med boende, fått inspel från föreningslivet och undersökt olika platsers unika värden. Resultatet är olika visionsdokument som är tänkt att inspirera, inte bara kommunerna utan även andra aktörer som jobbar med samhällsutveckling på olika nivåer till exempel näringsliv, lokala föreningar, kulturutövare och medborgare.
- Jag tycker att alla som är intresserade av samhällsutveckling och vår framtid i Norrbotten ska ta del av visionerna antingen här på webben eller besöka de utställningar där visionerna presenteras säger Jenny Lindberg, samhällstrateg på Luleå Kommun.
Not! Se vart du kan se utställningarna i blå box nedan.
Visioner: i Norr - bakgrund
Samverkansparterna bakom Visioner: i norr gick i november 2021 ut med en öppen utlysning om att medverka i ett idéskissarbete i samarbete med sex kommuner i norra Sverige. Gensvaret blev stort, totalt kom 55 ansökningar in för att skissa på visioner för framtidens livsmiljöer i Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå.
Utlysningen är en inspirerat av EU-initiativet New European Bauhaus, som går ut på att uppmuntra arkitekter, designers, ingenjörer, kreatörer, konstnärer, forskare, studenter och andra att ta sig an utmaningen att skapa vackra, hållbara och inkluderande livsmiljöer.
”Visioner: i norr” är ett första steg i en satsning på att engagera många i omställningen av vårt samhälle. Skissarbetet handlar om att på ett visionärt, konkret och lokalt förankrat sätt visa vägen till nydanande livsmiljöer som värnar om människa och miljö.
Det är bland annat satsningar på grön industri i flera av kommunerna som gör att de är intressanta och potentiella internationella förebilder när det gäller klimatomställningen och skapandet av attraktiva livsmiljöer.
Fokus: Samhällsomvandling i norr
I flera kommuner i Västerbotten och Norrbotten växer storskaliga gröna industrietableringar fram, där svenska företagare och entreprenörer vill gå i spetsen för omställningen till en fossilfri värld, genom satsningar på exempelvis koldioxidfri stålindustri, batterier och vätgas. Samtidigt innebär det att flera kommuner snabbt behöver växa.
Upp till 100 000 nya arbetstillfällen
Det är svårt att uppskatta vidden av utvecklingen som sker i Västerbottens och Norrbottens län men bedömningen är att pågående satsningar kommer att innebära mellan 50 000 till 100 000 nya arbetstillfällen på 10-15 år. Arbetslösheten i regionerna är redan låg vilket innebär att det kommer att vara en stor utmaning att tillskapa de nya jobb som krävs utan att utarma redan etablerade verksamheter – det kommer att krävas en betydande inflyttning i kommunerna. Det finns redan nu under uppbyggnad en brist på arbetskraft i regionerna, den problematiken tros fortsatt blir en knäckfråga när det kommer till långsiktig drift av verksamheterna. En risk som flera parter ser är att många snabbt flyttar till kommunerna och sedan snabbt flyttar ut igen. I ett tidigt skede finns eventuellt inte infrastrukturen som behövs vilket kan skapa ett stort bilberoende i och med att kollektivtrafik och förutsättningar inte är klara.
Samhällsomvandlingarna ställer stora krav på såväl omsorgsfull gestaltning av den fysiska miljön som jämlik tillgång till goda livsmiljöer för alla invånare.
Hur kan bostäder, infrastruktur och service snabbt utvecklas för att möta behoven samtidigt som det ska sker på ett hållbart, vackert och inkluderande sätt, och som lockar nya invånare att inte bara göra en snabbvisit utan att också bosätta sig och integreras i samhället? Vad innebär omvandlingen för människorna som redan bor där, platserna och kulturen? Och hur kan denna omvandling ske inom planetens gränser?
Att ge nya idéer kring detta är vad Visioner: i norr handlar om.
”Imagining: the north” eller ”Visioner: i norr”
”Visioner: i norr” finansieras av Vinnova och Formas genom bidrag till finansiering om totalt 300 000 kr per team. Resultatet, som redovisas 1 juni 2022, kommer att användas i kommunernas strategiska planering och spridas till andra aktörer inom det stora internationella EU-nätverket kring New European Bauhaus.
Bakom utlysningen står de sex kommunerna i samarbete med Boverket, ArkDes, Energimyndigheten, Vinnova och Formas.
Advisory board
Ett advisory board har varit rådgivande under Visioner: i norr och kommit med inspel och stöd under projektets gång.
Medverkande:
Mia Hägg, MA Architecture /FAS SIA OTIA
Christer Larsson, Arkitekt SAR/ MSA, KKH
Michela Magas, Ordförande för Industry Commons Foundation, VD och grundare av MTF Labs AB
Johan Kuylenstierna, Ordförande för Klimatpolitiska Rådet samt Rektorsråd för Hållbar utveckling vid Stockholms universitet.
New European Bauhaus
New European Bauhaus initierades av EU-kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen i januari 2021. Initiativet lyfter arkitekturens, designens och de kreativa näringarnas kraft i hållbarhetsarbetet och har fungerat som inspiration till projektet Visioner: i norr.
Relaterad information på andra webbplatser
- Visioner: i norr på ArkDes webbplats
Länk till annan webbplats. - ArkDes webbplats Länk till annan webbplats.
Se länkar till övriga samverkanspartners i blå box nedan.
Utställningar - se presentationerna på plats
Presentationen av de fyra teamens arbete kommer att visas löpande i en utställning på olika platser i Bodens och Luleå kommun. Ytterligare platser för utställningen kan tillkomma. Håll utkik här. Vi har även möjlighet att besöka byar som är intresserade av att prata kring ämnet Visioner: i norr. Om er förening är intresserad av ett besök, hör av er till projektgruppen för Visioner: i norr. Se kontaktuppgifter i blå box nedan.
» Luleå Stadsbibliotek
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. våning 1
Utställningen visas 20 juni - 15 augusti
%20gr%C3%B6n%20tom%20platta.jpg)
» Servicepunkt Råek Råne älvdals ekonomiska förening Gunnarsbyn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Utställningen visas 20 juni - 15 augusti
%20gr%C3%B6n%20tom%20platta.jpg)
» Medborgarkontoret Råneå Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Utställningen visas 20 juni - 15 augusti
» Servicepunkt UNEK - Unbyn/Avan ekonomiska förening Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Utställningen visas 20 juni - 15 augusti
»Stadshuset Bodens kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Utställningen visas 20 juni - 15 augusti (prel.)
Team Hallemar Hejdelind
RUM FÖR EGENMAKT
Ett mikrosystem för många möjliga framtider
Städerna Boden och Luleå är formade av det system som teknikhistorikern Staffan Hansson har kallat ”Norrbottens teknologiska megasystem”: hamnarna i Luleå och Narvik, järnmalmsgruvorna i malmfälten, Malmbanan, Bodens fästning, och Porjus kraftstation i Luleälven.
Vilka system bygger vi idag när samhället står inför förändringar? Det kommer att påverka medborgarnas möjlighet att föreställa sig olika framtider. I förlängningen också beslutet om de ska bo, återvända till eller stanna kvar i regionen eller inte.
Teknikhistorikern Thomas P. Hughes har skrivit att megasystemen mekaniserade och systematiserade livet. Problemet med det var att man då offrade ”det organiska och det spontana i ordningens, systemens och kontrollens namn”. Vi ser att den framtida utveckling av Boden som tar sin utgångspunkt i flera mikrosystem, parallella med de befintliga, som
ett system som tillför något organiskt och spontant.
Staffan Hansson menar i sin tur att detta system kom att prägla ”det som skulle kunna betecknas som människors mentala karta”. Det kan förstå som deras upplevda makt, deras relationer, identitet och livsval. De mikrosystem vi föreslår hoppas vi kan prägla “den mentala kartan”, föreställningen om flera möjliga framtider, den upplevda makten och identiteten.
Det vi skulle kunna kalla för deras förväntanshorisonter. Mikrosystemet ska vara byggnader och infrastruktur som växer ur Bodensarnas erfarenheter och drivkrafter samt platsens förutsättningar och unika historia. Mikrosystemet utgår från Ragnar Thoursies ord: “en
öppen stad ej en befästad bygger vi gemensamt”. Också om det etableras i en tidigare befästad stad.
Det här systemet ska förstärka sådant som redan finns och görs, det ska förvaltas och byggas av det offentliga och vara en del av samhällets närvaro i kommunerna, förutsägbart som all infrastruktur, pålitlig. Det kan förstärkas av den ekonomi som kommer med nya etableringar, men har som mål att fungera både utan att investeringarna kommer eller om de skulle försvinna.
Bodens fästning utvecklas till allmän park
Vi kallar vår vision för Rum för egenmakt
Vi kallar vår vision för Rum för egenmakt - Det har fått rumslig gestalt i fem idéförslag:
- Lule älvdal - möte mellan vatten och land
- Råne älvdal - ödehus som resurs
- Bodens fästning utvecklas till allmän park
- Bodens förtätning börjar med mötesplatser
- Konsten och enprocentsregeln
TEAM HALLEMARHEJDELIND
Veronica Hejdelind, vd HallemarHejdelind
Dan Hallemar, landskapsarkitekt och skribent
Mariano Tellechea, arkitekt
Carmen Izquierdo, arkitekt
Johannes Samuelsson, konstnär
Ida-Maria Classon Frangos, stadsplanerare
Presskontakt för team HallemarHejdelind:
Veronica Hejdelind, HallemarHejdelind, 073 072 72 74
HallemarHejdelind - presentation
Se hela presentationen av team HallemarHejdelind i länksamlingen nedan.
Samtliga foton och illustrationer © THH
Team Fieldstudio
The desired path - en berättelse om ett kulturellt mikrosystem
Team Fieldstudio – The desired path
Ett kulturellt mikrosystem – kontinuerligt syrsande, ett nätverk av nästan omärkbara utbyten som lagrar minnen och formar identiteter.
Sammanfattning
Den gröna industrialiseringen ritar om landskapet och en oro föds att det går för fort, att identitet och minnen förändras utan tid till eftertanke. Svårare att placera in sig själv i ett narrativ – en kollektiv historia på en avgränsad plats. I en tid av identitetens förtunning krävs fästen för byggandet av samhörighet.
Genom att vända blicken, bortom det upplevda avståndet mellan Boden och Luleå, finner vi oss bland andra analogier. Under det större paraplyet, arktiska cirkeln. En handsträckning bortom Norrbotten finns samhällen på samma breddgrad med liknande perspektiv och problematik.
Från tyskan lånar vi ordet Hinterland för att förstå området bortom staden och de teknologiska systemen. Här hittar vi en tvärkultur. Byaföreningar, bagarstugor, fotbollslag och kulturföreningar. En rörelse i skuggan när fokuset läggs på storskaliga satsningar.
Norrbottens teknologiska megasystem har en statistik och sublim närvaro. Vi letar oss bort till motsatsen och hittar ett system som är föränderligt, mobilt och formaterat av användarna. Vi kallar det ett kulturellt mikrosystem.
Vi vill se en investering i det systemet. En infrastruktur för kulturen som sträcker sig över upplevda och verkliga gränser. Med fler mötesplatser för det fria kulturlivet, civilsamhället och lokalsamhället. En ny dialog mellan det fria kulturlivet och teknologi/industri. En lokal valuta som skapar en social infrastruktur och organiserar våra individuella insatser och uttag – våra gemensamma resurser.
Vi pratar om ett nytt förhållningssätt, ett kulturellt skifte. Genom att motstå uppdelningen urbanitet/landsbygd och teknologi/kultur vill vi uppmana till att se framtidens livsmiljöer som ett decentraliserat nätverk av olika identiteter och uttryck, som skapar motståndskraft inför politiska och ekonomiska förändringar. Ett nätverk som formulerar frågorna och svaren i gemenskap.
Team Luleå: Fieldstudio
Hildegun Varhelyi, Varhelyi+Varhelyi/SLU
Isabelle Sahba, arkitekt/konstnär
Michaela Frycklund, Umeå konsthögskola
Eliot Axelsson, formgivare/BOSMAN.XYZ.
Shueyb Abshir Mohamed, Luleå tekniska universitet
David Varhelyi, Umeå konsthögskola
Maryan Abshir Mohamed, Luleå tekniska universitet
Presskontakt för team Fieldstudio:
Michaela Frycklund, Umeå konsthögskola, 0702471012
Team Fieldstudio - presentation
Se hela presentationen av Team Fieldstudio i länksamlingen nedan.
Illustrationer © Team Fieldstudio
Team TIP++
Motto: Framtiden är att samsas
Vår vision utgår från Bodens kommuns natur, dess invånare och byggnader som främsta resurs för att hantera utvecklingen som står för dörren. Industrins omställning innebär fantastiska möjligheter men kommer också kräva stora resurser i en framtid där tillgången till dessa resurser kommer bli alltmer knapp och där vi alla behöver minska vårt fotavtryck.
Gemensamma rum
Vårt förslag är därför att inom det redan byggda addera en delad struktur av gemensamma rum, mellan det privata och det offentliga. En struktur och byggd miljö som ger alla Bodensare och Lulebor möjlighet att delta och bidra i omställningen, och som fördelar våra gemensamma resurser mer jämlikt. Det innebär ett synsätt som förflyttar fokus från två enskilda noders relation till hela kommunens nätverk och relationer. Visionen kan också sänka klimatavtrycket per person, trots att invånarna blir fler.
Omställning ger nya möjligheter
Redan idag finns en rad lokala initiativ och en kommunal planering som kan visa vägen för hur omställningen inte blir en begränsning utan en möjlighet till något mycket större. Här finns både erfarenheter och kunskap att hantera den positiva kris som kommunerna står inför – en möjlighet att utifrån omställningens ekonomiska och tekniska potential skapa helt nya värden för samhället i stort.
Gunnarsbyn visar vägen - Återuppväckta ödehus bidrar till en gemensam framtid längs Råne älv
Team TIP++ Theory in practice
Anna Sundman, Theory Into Practice (TIP)
David Väyrynen, frilans/egen firma
Magnus Björkman, TIP
Nils Björling, Chalmers ACE
Nils Borg, Borg & co
Veronika Borg, Borg & co
Presskontakt team TIP++
Magnus Björkman, TIP++, 073 647 65 94
Team TIP++ Theory in practice - presentation
Se hela presentationen av team Team TIP++ i länksamlingen nedan.
Illustrationer © Team TIP++
Team Nordic Future
Norr är hemma för mig
Bothniadalen: en konstellation av naturcentrerade rurbana livsmiljöer
VISION BOTHNIADALEN
Hela Bothniadalens funktioner och olika intensiteter kommer likt historien att blandas. Hur ser det ut när natur, ruralitet, industrier och urbanitet blandas och tar steget in i den gröna ekonomin?
Hur ser delad invånartillhörighet ut?
Vem är egentligan lokal?
Kanske är vi alla multilokala?
Är arkitekturen mobil?
Har den fått hjul, drönarvingar, nedmonterbarhet, flexibilitet eller lyfter den likt en zeppelinare?
Hur ser det demokratiska, inkluderande och tillgängliga samhället i norr ut?
Ger det ytterligare investe-ringsalternativ/skalor som passar fler målgrupper?
Blir trafiken självklar och trygg likt ”luften vi andas” med prioritering av sårbara barn, äldre och funktionsnedsatta?
Hur stärker vi ett agilt styre som kan ta sig an alla platser ännu mer effektivt?
Vi vill utveckla det existerande med resiliens in i framtiden, så att anledningarna till att invånare väljer att identifiera sig med platsen och leva här på kort eller längre tid stärks.
Team Luleå: Nordic Future
Björn Ekelund, Warm in the Winter
Nisse Örnberg, Warm in the Winter
Erik Giudice, Erik Giudice Architects
Gustav Magnusson, Erik Giudice Architects
Christina Eneris, AFRY
Camilla Fransson, AFRY
Lia Ghilardi, Lia Ghilardi/Univeristy College London
Lisa Torell, Lisa Torell
Presskontakt för team Nordic Future
Björn Ekelund, Warm in the Winter, 070 334 77 39
Nordic Future - presentation
Se hela presentationen av team Nordic Future i länksamlingen nedan.
Illustrationer © Nordic Future
Presentationerna i PDF
Samverkanspartners
Bakom utlysningen Visioner: i norr står
- Boverket Länk till annan webbplats.
- ArkDes Länk till annan webbplats.
- Energimyndigheten Länk till annan webbplats.
- Vinnova Länk till annan webbplats.
- Formas Länk till annan webbplats.
- Rådet för hållbara städer Länk till annan webbplats.
- Internationella EU-nätverket New European Bauhaus Länk till annan webbplats.
Användarrättigheter
© Samtliga presentationer ägs av arrangören, myndigheterna i Rådet för hållbara städer tillsammans med kommunerna och respektive team. Kotakta dem för användning av materialet.
Ägande, nyttjande- och upphovsrätt, förutsättningar för inlämnat material
Arrangören innehar den materiella äganderätten till förslagen, och har rätt att använda förslag, helt eller delvis, som underlag i det fortsatta utredningsarbetet. Förslagsställare innehar upphovsrätten och behåller nyttjanderätten till sina förslag. Förslagsställare äger ej rätt att publicera eller på annat sätt offentliggöra sitt förslag utan godkännande av arrangören.
Kontakt - Press
Presskontakt teamen
- Presskontakt för team Nordic Future:
Björn Ekelund, Warm in the Winter, 070 334 77 39
- Presskontakt för team Field Studio:
Michaela Frycklund, Umeå konsthögskola, 0702471012
- Presskontakt för team HallemarHejdelind:
Veronica Hejdelind, HallemarHejdelind, 073 072 72 74
- Presskontakt för team TIP++
Magnus Björkman, TIP++, 073 647 65 94
Luleå kommuns kontaktpersoner i projektet:
- Anne-Lie Granljung, samhällsutvecklingschef
annelie.granljung@lulea.se
0920 45 35 46
- Jenny Lindberg, strateg samhällsplanering
jenny.lindberg@lulea.se
0920 45 37 58
070 387 68 61
- Sofia Andersson, planarkitekt, stadsbyggnadsförvaltningen
sofia.andersson@lulea.se
0920 45 41 68
- Eva Sundgren, kommunikation, stadsbyggnadsförvaltningen
eva.sundgren@lulea.se
070 338 96 95
Bodens kommun kontaktperson i projektet:
- Gustav Hamlund, planarkitekt
gustav.hamlund@boden.se
070 243 15 88 - Beatrice Isaksson, kommunikation
beatrice.isaksson@boden.se
0921-62304
