Unik sträfse (Chara braunii) i fjärden

Luleå kommun har sedan augusti 2014 arbetat med projekt Östra länken längs Skurholmsfjärdens östra och norra strand. Det innefattar nedläggning av nya avlopps- och vatten- ledningsrör och delar av fjärdens östra strandlinje påverkas av anläggningarbetena där ledningarna sjöförlagts. I samband med detta har strandlinjen förskjutits västerut och nya parker har anlagts. Eftersom Skurholmsfjärden hyser den rödlistade kransalgen barklöst sträfse (Chara braunii) har åtgärder vidtagits för att gynna artens fortlevnad längs delar av den nyanlagda stranden.

Bakgrund

Barklöst sträfse är i dagsläget i Sverige noterad från nio lokaler mellan Luleå och Haparanda (Artportalen 2015, Blindow 2009) där det växer på grunt vatten i tämligen vågskyddade mil- jöer. Sannolikt finns fler lokaler att upptäcka i området. Arten verkar vara försvunnen från lokaler i sötvatten i Mariestad och Hedemora där den senast sågs i slutet av 1800-talet (Blin- dow 2009). Eftersök i Vänern har dock varit mycket få. Barklöst sträfse är upptagen i Rödlis- tan 2015 som sårbar (VU, ArtDatabanken 2015).

I september 2013 genomfördes en inventering av det barklösa sträfset i stora delar av Skur- holmsfjärden för att utreda vad som skulle kunna göras (Johansson 2013). Arten växer i stort sett bara grundare än 1 m och få plantor står djupare än 0,5 m varför inventeringen bara gjor- des längs stränderna. Bortsett från längst i söder avsöktes hela den östra stranden där anlägg- ningsarbetena kunde påverka. Sträfset förekom i varierande mängder upp till i höjd med Kronbacksvägen. Barklöst sträfse övervintrar sannolikt endast i form av vilande oosporer i bottensedimentet. Oosporer är vanligen mycket tåliga och förmodligen fryser stora delar av den botten där sporerna hamnat under vintern.

I mars 2015 togs ett ca 10 cm tjockt lager bottenfrusna sediment upp i de områden söder om Kronbacksvägen som skulle beröras av utfyllning. Materialet lades ut på isen utanför gränsen för utfyllnadsområdet och hamnade på botten utanför detsamma då isen smälte under maj 2015 (Ramböll, 2016). Oosporer från det barklösa sträfset och spridningskroppar från annan vattenvegetation hamnade på detta sätt direkt på lämpliga växtplatser och har kunnat etablera sig sedan dess.

För att kontrollera hur sträfset återhämtat sig återinventerades den östra stranden av Skur- holmsfjärden i september 2016. Inventeringen har utförts av Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult på uppdrag av Ramböll.

Metoder

Liksom vid inventeringen 2013 snorklades det aktuella området och mängden barklöst sträfse samt frånvaro av densamma noterades. I görligaste mån användes de positioner som mättes in vid inventeringen 2013. Även vid föreliggande inventering avsöktes området längs stranden genom sicksack-simning mellan ca 0,7 m djup och in till vasskant/strandlinje. En sträcka om ca 250 m söder om den del där den nyanlagda stranden börjar ingick i inventeringsområdet för att kunna jämföra med opåverkad botten. Sannolikt varierar mängden barklöst sträfse mellan åren beroende på t.ex. väderförhållanden och genom att även räkna längs denna sträcka fanns möjlighet att korrigera resultaten från området där åtgärder vidtagits. Under snorklingen note- rades även andra arter av undervattensvegetation. Vattenståndet var vid inventeringstillfället 14 september 2016 några centimeter över medelvattenstånd.

Resultat och diskussion

Det barklösa sträfset hade återetablerat sig på i stort sett hela den sträcka där den förekom 2013 (Figur 1). Jämfört med 2013 var tätheten av arten jämnare även längs strandlinjen som inte påverkats av anläggningsarbetena. Därmed saknades tätare förekomster söderut längs stranden. Det enda stället där förekomsten kunde betecknas som tät var vid gränsen mellan den nyanlagda och den opåverkade stranden. Den täta förekomsten sträckte sig något tiotal meter in på både den senare och den förra. I den norra delen av den nyanlagda stranden före- kom inget barklöst sträfse 2013 och inga plantor kunde heller hittas i föreliggande studie. I övrigt saknades sträfset endast direkt utanför nödutloppet där övrig undervattensvegetation också var mycket sparsam. Bandnate (även den rödlistad som VU – sårbar i rödlistan 2015) som påträffades i riklig mängd i fjärden 2013 var lika riklig 2016 även utanför de nyanlagda strandpartierna.


Tabell 1. Taxa av undervattensvegetation, förutom barklöst sträfse, som påträffades vid inven- teringen 14 september 2016. Om ett taxon förekom längs den nyanlagda stranden har detta markerats med ”X”.

Vetenskapligt namn

Svenskt namn

Nyanlagt

Orört

Callitriche hamulata

klolånke

 

fläckvis ganska vanlig

Callitriche hermaphroditica

höstlånke

X

vanlig

Ceratophyllum demersum

hornsärv

 

ganska vanlig

Elatine hydropiper

korsslamkrypa

 

fläckvis ganska vanlig

Elatine triandra

tretalig slamkrypa

 

enstaka

Eleocharis acicularis

nålsäv

X

fläckvis vanlig

Elodea nuttallii

smal vattenpest

X

fläckvis vanlig

Equisetum fluviatile

sjöfräken

 

enstaka

Isoetes sp.

braxengräs

X

enstaka

Myriophyllum alterniflorum

hårslinga

 

vanlig

Nitella flexilis/opaca

glans-/mattslinke

X

vanlig

Nitella wahlbergiana

nordslinke

X

vanlig

Nuphar lutea

gul näckros

X1

ganska vanlig

Potamogeton compressus

bandnate

X1

vanlig

Potamogeton natans

gäddnate

 

enstaka

Potamogeton perfoliatus

ålnate

X

vanlig

Ranunculus cf. peltatus ssp. peltatus

sannolik sköldmöja

 

ganska vanlig

Sagittaria sp.

pilblad, troligen hybrid

X

enstaka

Sparganium gramineum

flotagräs

X1

vanlig

Subularia aquatica

sylört

X

enstaka

Zannichellia palustris

hårsärv

X

enstaka

1) Djupare och längre ut än den anlagda bottenytan

Erfarenheterna från de åtgärder som vidtagits vid arbetena i Skurholmsfjärden visar att det, med ganska enkla medel, är möjligt att bevara möjligheterna för en art som det barklösa sträf- sets fortlevnad. I det aktuella fallet är det en fördel att Skurholmsfjärden redan är en tämligen vind- och vågskyddad miljö. I fall där utflyttning av strandlinje också innebär ökad expone-

ring är det sannolikt inte lika enkelt att få ett gynnsamt resultat. Möjligen spelar också klimat- faktorer roll. De grunda bottnarna där det barklösa sträfset lever utsätts troligen relativt ofta för bottenfrysning och ett upptag av sediment som fryser på land är sannolikt inga problem för arten. Även andra arter som t.ex. nålsäv och de båda slinke-arterna verkar ha klarat behandlin- gen väl. Nålsäven var t.o.m. redan mattbildande på de nyanlagda bottnarna.

Bandnate (ovan) förekom rikligt där vattendjupet översteg ca 0,7 m. Andra arter som bildade tätare bestånd var nålsäv (nere till vänster) på grundare vatten och smal vattenpest (nere till höger), den senare en introducerad art från Nordamerika.

Rapporten

Kontroll av förekomsten av barklöst sträfse efter åtgärder vid anläggningen av Östra länken Etapp 4 längs Skurholmsfjärdens östra strand, Luleå har genomförts av Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult oktober 2016

Hämta hela rapporten inklusive förklarande bild som pdf.öppnas i nytt fönster

Kontakt

Vill du veta mer om inventeringen kontakta:
Gustav Johansson
070-6904771
lassegurra@gmail.com

Referenser

ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala.

Blindow I (2009) Åtgärdsprogram för hotade kransalger: tuvsträfse och barklöst sträfse 2008–2011. Naturvårdsverket Rapport 5851.

Johansson G (2013) Inventering av barklöst sträfse (Chara braunii) i Skurholmsfjärden, Luleå. Hydrophyta Ekologikonsult.

Ramböll (2016) Hantering och omplacering av barklöst sträfse – Östra VA-länken, Etapp 4a.