Luleå kommun logo

Miljöprojekt Karlshäll

Sedan 2011 har det pågått förberedelser inför sanering av gamla kvicksilverföroreningar vid Karlshäll. Sommaren 2020, körde vi igång med reningen av bottensedimentet i viken. 2026 beräknas projektet vara genomfört.

Film om Miljöprojekt Karlshäll

"Gjord av naturfilmaren Elin Lundqvist, Luleå för Miljöprojekt Karlshäll" - 2020/21

Det här är Miljöprojekt Karlshäll

"Luleå kommun driver miljöprojekt Karlshäll i samarbete med Länsstyrelsen och Naturvårdsverket för att förbereda och genomföra efterbehandlingsåtgärder av förorenade sediment i Karlshäll. Syftet är att minimera spridningen av föroreningarna till Luleälven och till Bottenviken."

Bakgrund till åtgärderna

Karlshäll ligger cirka 5 km väster om centrala Luleå, invid Notviken i Luleälven. Under åren 1912—1962 bedrevs tillverkning av slipmassa på platsen. Under en tioårsperiod användes kvicksilver i processen för att för­hindra mögelskador i massabalarna. Orenat processvatten släpptes ut i Notviken. Kvicksilverförorenat sediment samlades på delar av vikens botten, i ett område vid Notvikens södra strand.

Karlshäll ligger ca 5km väster om centrala Luleå, invid Notviken i Luleälven

Bidrag av Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har beviljat ett bidrag på 160,5 miljoner kronor till saneringsarbetet. Det beviljade bidraget gäller för åtgärdsförberedelser och åtgärder och kommer att betalas ut under perioden 2018 - 2026.

Filmen kan visas i helskrämsläge.

Dykinventering med dykare

Inspektion av bärgat timmer

Upptagning av stockar från botten

Pråm som fraktar stockarna i land

Tidplan säsong 2021

Miljöprojekt Karlshäll - Sommarsäsongen 2021

Muddring av fibersediment start efter midsommar

Arbetet på platsen innebär att vi syns och hörs vid Notvikens södra strand när vi genomför saneringsarbetet med efterföljande hantering av de massor vi muddrar.
Muddringen utförs dygnet runt med start efter midsommar. Om muddringen går bra är den klar efter cirka en månad men det kan ta längre tid om det finns hinder på botten som vi inte hittat tidigare.

Sammanfattning

Under försommaren kommer sugmuddringen av de kvicksilverförorenade sedimenten vid Karlshäll att påbörjas. Sedimenten sugs upp från botten via ett mudderverk och pumpas vidare till ytan där Tyskmagasinen tidigare stod för att avvattnas. I processen renas vattnet från föroreningar och släpps sedan tillbaka till viken i Karlshäll. När sedimenten är torra nog för transport kommer de att transporteras med lastbil till godkänd mottagningsanläggning.

Maj

Just nu pågår arbeten med att färdigställa avvattningsytan där fibersedimenten ska avvattnas i geotuber. Ytan består av en ca 10 000 m2 stor plan där det renade vattnet leds på tätdukar till en sedimentationsbassäng för att sedan släppas ut tillbaka i viken. Innan vattnet leds ut till havet passerar det en mätstation för att säkerställa att inget förorenat vatten släpps tillbaka i viken.

När viken är fri från is återupptas även arbetet med att bärga timmer med hjälp av en pråm. Stockarna rengörs och transporteras sedan vidare till flisning. Timmerbärgningen genomförs för att möjliggöra en effektiv sugmuddring av fibersedimenten.

Juni

Under juni månad påbörjas sugmuddringen av de förorenade sedimenten. Via ett hydrauliskt sugmudderverk pumpas de förorenade sedimenten genom en ledning till avvattningsytan vid Karlshäll. Vid avvattningsytan tillsätts flockningsmedel innan materialet pumpas in i geotuber där vattnet separeras från de förorenade partiklarna genom att dessa binds till varandra. För att säkerställa att inga föroreningar släpps tillbaka i viken passerar vattnet sedan en sedimentationsbassäng och en mätstation i anslutning till avvattningsytan. Sugmuddringen pågår hela sommaren och beräknas vara avslutad under augusti. Efter avslutad muddring ska sedimenten avvattnas i geotuberna under ca. 2-3 års tid.

Miljökontroller

Under hela entreprenaden genomförs kontinuerligt miljökontroller för att säkerställa att saneringsmålet uppfylls och att föroreningar ej sprids utanför saneringsområdet. Alla arbeten i viken sker innanför en avskärmande siltgardin som hindrar sediment från att spridas. Längs siltgardinen finns även mätbojar utplacerade som mäter turbiditeten (grumlingen) i vattnet. Är grumlingen för stor larmar dessa och arbetet avbryts till dess att siltgardinens funktion är säkrad.

Miljöprojekt Karlshäll - Vintersäsongen 2021

Februari 2021


Miljöprojekt Karlshäll återupptar nu arbetet med bärgningen av timmer från den tidigare massafabriken i Karlshäll. Bärgningen genomförs av dykare från isen och innebär att vi sågar upp vakar där dykare går ned för att fästa vajrar på stockarna som sedan vinschas upp och rengörs. Därefter transporteras stockarna vidare till upplag och flisning.

Provtagning av vatten parallellt

Under tiden timmerbärgning pågår sker provtagning av vatten avseende grumling och för att säkerställa att inga föroreningar sprids utanför området.

Det är en siltgardin med en fiberduk hängande undertill som ansluter till botten som har till uppgift att fånga upp sediment i vattnet och hindra vågor och vattenströmmar från att sprida grumlat vatten från det inhägnade området.

Vinterbärgning

– Vi hann rensa timmer från halva ytan innanför siltgardinen innan det blev vinter med is och mörker. Det var förväntat att det skulle komma fram fler stockar när vi började bärga men inte hur många. Dykab hade möjlighet att bärga stockar också från is och vi valde att prova det nu, säger projektledare Christin Jonasson, Golder Associates AB.

Projektet arbetar vidare med timmerbärgning från is så länge underlaget håller. Därefter fortsätter timmerbärgningen från pråm på vattnet så snart isen släppt och till sommaren börjar sugmuddring av fibersedimenten.

Tidplan säsong 2020

Vintersäsongen 2020/2021

Här är en kort sammanfattning av vad som händer just nu.
Sedan i våras har vi arbetat med, mark- vatten och sedimentprov.

Under juli-augusti har fokus legat på timmerbärgningen med pråmar.

Nu under vinterperioden kommer vi att genomföra en provtagning och inmätning av sedimentytan.

I övrigt gör vi förberedande markarbeten för avvattningsanläggningen på kajen.

Tidplan säsong 2023/2024 (preliminär)

Tidplanen för åren 2023/2024 är preliminär och beror på avvattningshastigheten i tidigare skeden.

När sedimenten i geotuberna har avvattnats genomförs kvicksilveranalyser och kontroller av torrsubstanshalter. När materialet har uppnått önskad torrsubstanshalt schaktas de ur geotuberna och transporteras på lastbil till godkänd mottagningsanläggning.

När geotuberna är tömda och sedimenten är borttransporterade återställs avvattningsytan till sitt ursprungliga utseende.

Axplock händelser i projektet

juni 2019

Under vecka 24 kommer Golder att utföra vattenprovtagning i Notviken och kartering av strandzonen i Karlshäll. Vattenprovtagningarna kommer att följas upp vid flera tillfällen under året.

Under vecka 25 och 26 kommer Geovista att från båt mäta över fiberbanken med georadar med syfte att erhålla mer information om fiberbanken och förekomsten av timmer. Därefter kommer Clinton att utföra mätningar med två olika ekolod för att undersöka sedimentens mäktighet och utbredning men de hoppas också kunna se om det finns timmer i fiberbanken.

2018-10-29

Under vecka 44 kommer Clintons Marine AB tillsammans med Golder Associates påbörjar sjömätning och sedimentsprovtagningen vid det planerade saneringsområdet i Karlshäll.

2018-10-24

Naturvårdsverket har beviljat ett bidrag på 160,5 miljoner kronor till sanering av Karlshäll. Det beviljade bidraget gäller för åtgärdsförberedelser och åtgärder och kommer att betalas ut under perioden 2018 - 2026.

Luleå kommun driver, i samarbete med Länsstyrelsen och Naturvårdsverket ett miljöprojekt för att åtgärda det förorenade området runt den gamla slipmassefabriken i Notviken, Karlshäll. Syftet är att minimera spridningen av föroreningarna till Luleälven och till Bottenviken.

Nyhet 2017-03-20

Mark- och miljödomstolen – tillstånd till efterbehandlingsåtgärder i Notviken, m.m.,Luleå kommun

Umeå tingsrätt, mark- och miljödomstolen, har i dom den 27 mars 2017 lämnat Luleå kommun tillstånd till efterbehandlingsåtgärder och uppläggning av muddermassor m.m. i och i anslutning till Notviken vid Karlshäll, Luleå kommun (mål nr M 428-15). Domen och övriga handlingar i målet finns tillgängliga på domstolens kansli och hos aktförvararen Elisabeth Andersson, stadsbyggnadsförvaltningen, Luleå kommun, Bangårdsgatan 12, 973 34 Luleå, tel. 0920-45 32 29.

Läs Domen här Pdf, 11.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Nyhet 2017-02-07

Miljödomstolen avser delge dom den 20/3 2107

Nyhet 2017-01-15

Huvudförhandling om tillstånd till efterbehandlingsåtgärder och deponering m.m. i och i anslutning till Notviken vid Karlshäll, Luleå kommun

Tid: Den 17 januari 2017, med start kl. 09.00, och med fortsättning

den 18 januari 2017

Plats: Sal 8 i Luleå tingsrätts lokaler, Luleå

Om projektet

Kvicksilver från slipmassefabriken

Karlshäll ligger cirka 5 km väster om centrala Luleå, invid Notviken i Luleälven. Under åren 1912—1962 bedrevs där tillverkning av slipmassa.

Karlsviks Ångsåg anlades 1871

Karlsviks Ångsåg anlades 1871

Under en tioårsperiod användes kvicksilver i processen för att för­hindra mögelskador i massabalarna. Orenat processvatten släpptes ut i Notviken.

Kvicksilverförorenat sediment samlades på delar av vikens botten, i ett område vid Notvikens södra strand. 

Sedan 2011 pågår förberedelser inför sanering av dessa föroreningar. 

Organisation

Beställaren är Luleå kommun. Styrgruppen består av nyckepersoner från kommunen, styrgruppen fattar alla styrande beslut rörande projektet.

Beställarens ombud är Marianne Kallin. Beställarens ombud är projektets kontaktperson hos beställaren.

Tillsynsansvarig myndighet är Länsstyrelsen i Norrbottens län

Projektledare för projektet Christin Jonasson, Golder associates.

Vi gör jobbet i samverkan

Arbetet med saneringen genomförs i samverkan mellan Luleå kommun, Golder,
Peab Anläggning, Swerock, Dykab, A-Metodik och Länsstyrelsen.

Projektet finansieras av Naturvårdsverket.

Pilotförsök 2013-2014

Under våren 2014 pågick täckningsförsök med täckningsmaterialen sand och grus. Sedimenten kommer att lagras på en avgränsad yta vid magasinen.

Jonas Linnersund, Golder AB visar Marianne Kallin, stadsbyggnadsförvaltningen, Luleå kommun hur sedimenten ser ut innan de fylls i rören.

Bärgning, frysmuddring, sugmuddring och täckning

Under vecka 42 hösten 2013 inleddes pilotförsöken. De omfattade följande moment:

Bärgning av timmerstockar

Försöksytan rensas från stockar och andra hinder. Detta utförs innanför siltskärmar som går från ytan till botten. Stockarna bärgas med dykare eller kran beroende på hur lättillgängligt de ligger. Stockarna tvättas av innanför siltskärmen innan de lyfts över till en transportpråm som ligger utanför siltskärmen och fraktar dem till land. Därifrån transporteras stockarna med timmerbil eller kranbil till Norrlandsjord
för flisning.

Avvattningsförsök frysmuddring

En del av testytan kommer att användas för provning av frysmuddringsteknik i fältskala. Muddring sker genom att ett frysaggregat placeras på botten.
När ett parti av sedimenten har frysts ner lyfts detta upp och läggs på pråmen.
Totalt kommer 50-100 m³ sediment att muddras på detta sätt vilket beräknas ta 5-10 dygn att genomföra.
De frysta sedimenten transporteras sedan med båt/pråm till land där de lastas till lastbil för vidare transport till arbetsområdet hos Norrlandsjord, där de frysta sedimenten läggs upp på en tät yta med uppsamling av avrinnande vatten.
När tining och torkning avslutats kommer sedimenten att transporteras bort till en extern mottagningsanläggning med tillstånd att ta om hand massorna.

Avvattningsförsök sugmuddring

För genomförandet kommer en slampump att användas för muddringen, med vars hjälp sediment blandat med vatten pumpas upp till en pråm. Muddermassorna transporteras i täta containrar till arbetsområdet hos Norrlandsjord där polymer tillsätts för flockning och sedimentering.

Anläggande av testytor för täckning

Inom området som rensats från stockar planeras att ytor för test av olika kombinationer av täcknings-lösningar ska utvärderas. Försöket kommer omfatta dels täckning med ett finkornigt material (typ sand) och dels även med ett överlagrande erosionsbeständigt lager (typ grus eller bergkross). Kontroller under konstruktionen/placeringen av skyddslagret kommer att genomföras så att skyddslagret håller de krav som ställts.

Joe Jersak, SAO Environmental Consulting AB.

Försök med täckning inomhus

Pilotförsöken med täckning inomhus påbörjades i december 2013 då de avvattningsförsök som utfördes utomhus på Storheden hade avslutats. Täckningsförsöken utfördes i höga plaströr som fylldes med sediment, täckmaterial- sand och grus. Rören fylldes sedan med vatten för att efterlikna naturliga förhållande i fält. Syftet var att undersöka om sedimenten kan täckas effektivt med sand och grus och hur det kan utföras.

Två metoder testades:

  •  flera tunna lager av sand och grus läggs på sedimentet
  • några tjockare lager av sand och grus läggs på sedimentet

Försöken pågick under cirka 2 månader, fram till februari 2014. Sättningar i sedimenten och täckningsmaterialet noterades under försöken.

Miljötekniska undersökningar

Under vecka 51, 2013 genomfördes miljötekniska markundersökningar vid området kring barktippen i Karlshäll. Undersökningarna var en del av den fördjupade lokaliseringsutredningen. Undersökningarna gjordes för att avgränsa utbredningen av föroreningar i marken och för att avgöra om deponin behövde förläggas till annan plats.

En siltgardin placerades ut runt försöksytan ute i vattnet kring Karlshäll. Innanför den togs stockar upp, tvättades och sediment sögs upp och frysmuddrades. Därefter gjordes täckningsförsök på labb i plasttuber av uppumpade sedimentmaterial.

När pilotförsöken är klara tas alla muddermassor omhand på en godkänd anläggning för förbränning eller deponering. Stockarna flisas och används som bränsleflis eftersom tidigare tester visat att de är rena.

Testytor i vatten och på land

I viken mellan Karshäll och Karlsvik i Notviken kommer en testyta att anläggas. Alternativt kommer ytan att delas upp på två närliggande områden, mindre än 250 m² vardera, för att täcka sediment med olika egenskaper.

Vi kommer också att använda en del av markområdet och kajen vid Tyskmagasinen för tillfällig lagring av massor, för täckning och för lastning och lossning av sediment, stockar och utrustning. Även upptaget och rengjort timmer kan tillfälligt komma att lagras här.

För att förhindra spridning av de förorenade sediment som rörs upp från havsbotten, kommer siltskärmar att användas. De består av flytande bojar på vattenytan med fiberduk hängande undertill som ansluter till botten. På så vis hindras vågor och vattenströmmar från att sprida grumlat vattnet från det inhägnade området.

Tester pågår. Den blå filterpressen avvattnar sedimenten som pumpas in och koncentreras till en kaka. Vattnet rinner ut i dagvattennätet igen.

Kulturmiljö

Kulturmiljöinventering av området kring massamagasinen i Karlshäll

Slutrapport Kulturinventering karlshäll Pdf, 6.1 MB.

Marinmiljö

Sjöhistoriska museet som är en del av Statens maritima museer (SMM) har utfört en arkeologisk utredning i form av dykbesiktningar i två vattenområden i Notviken utanför Karlshäll

Marinarkeologisk utredning Pdf, 38.2 MB.


På uppdrag av Golder Associates har Marin Miljöanalys AB utfört heltäckande bottenundersökning i Notviken.

Rapport Bottenundersökning Pdf, 6.7 MB.


Miljöhistoria

Tyskmagasinen


1911- 12 uppfördes träsliperiet i Karlshäll. Samtidigt bildades Luleå träsliperi AB. Företaget köptes 1917 upp av Baltiska Trävaruaktiebolaget och såldes därefter 1918 till AB Yttersfors-Munksund som slutligen blev Munksund AB.

Framställning av pappersmassa

Verksamheten i Karlshäll omfattade framställning av mekanisk pappersmassa ur granved. Slipmassan levererades vidare i huvudsak till engelska pappersbruk. Timmer flottades till Notviken via Luleälven och togs upp i anslutning till magasinen (de s.k. Tyskmagasinen).

I renseriet barkades timret och barken fördes till barkdeponin. Efter barkning transporterades timret till sliperiet och infördes i processen, där veden pressades mot vattenbegjutna slipstenar och sönderdelades mekaniskt till så kallad slipmassa. Fiberhaltigt överskottsvatten leddes via en ledning ut i Notviken. Driften i träsliperiet pågick fram till 1962.

Kemisk impregneringsmetod

I trämagasinen lagrades slipmassan (ungefär halva årsproduktionen) i väntan på utskeppning. Detta på grund av att transportsäsongen var begränsad till 6 månader. Vid upptining möglade den lagrade slipmassan och av den anledningen introducerades 1952 en kemisk impregneringsmetod baserad på fenylkvicksilveracetat (pulpasan).

Fenylkvicksilveracetat blandades sannolikt även direkt i massabingarna. Överblivet processvatten, med restträfiber, leddes via träledningar ut i Notviken Troligen användes fenylkvicksilveracetat även som slembekämpningsmedel i fiberavloppet från slipmassetillverkningen. Användningen av pulpasan som bekämpningsmedel fortgick fram till sliperiets nedläggning 1962.


Spår kvar av verksamheten

Spår av den historiska verksamheten finns kvar än idag. På land fanns bland annat de gamla magasinsbyggnaderna - som dessvärre brann ned 25 juni 2016, samt övriga grunder och även barkdeponin.

I Notviken förekommer även utspolade fiber (så kallade fibersediment) från tillverkningsåren där förhöjda halter av kvicksilver har påvisats.

Rapporter utredningar

På denna sida ligger utförda rapporter och utredningar som har anknytning till detta projekt eller på annat sätt berör det.

I menyn nedan kan du välja vilken typ av utredning du är intresserad av.

Miljö

Artskyddsutredning Pdf, 7.4 MB.

Sedimentkartering Pdf, 5.2 MB.

Förstudie Pdf, 9.7 MB.

Huvudstudie Pdf, 36.8 MB.

GPS-inmätningg Karlshäll 2018-11-22 - Bruten länk - felsökning pågår

Dykinventering 2012-05-09 Pdf, 6.3 MB.

Radarinmätningar av sjunktimmer mm. 2019-07-30 Pdf, 7.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Rapport - Avvattningaförsök 2019-01-30 Pdf, 3.1 MB.

Batymetri Clinton 2019 - omfattande dokumentation. Kontakta Luleå kommun om hur du kan ta del av materialet.

Rapport Bottenundersökning Notviken 2012-04-13 Pdf, 38.2 MB.

Bilaga 1, Avfallskarakterisering & Lakvattenbelastning 2015-02-03 Pdf, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.

Bilaga 2, Nivåkartor från Sedimentkartering 2012-08-28 Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Bilaga 3, Naturvärdesinventeringar 2012-10-08 & 09 Pdf, 3.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Bilaga 4, Lokaliseringsutredning 2015-02-09 Pdf, 12.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Bilaga 5, Referensundersökningar 2014-12-12 Pdf, 5.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Bilaga 6, Geoteknik & Geohydrologi vid Kalvholmen 2015-01-15 Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Bilaga C, MKB Efterbehandling av förorenade sediment 2015-02-09 Pdf, 14 MB, öppnas i nytt fönster.

Rapport Sammanfattning - Kartering av förorenade sediment 2012-06-30 Pdf, 67.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Avvattnade fibersediment - Bränsletest 2019 Pdf, 100.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Rapport- Avvattningsförsök sediment 2013-05-27 Pdf, 226.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Rapport - Utökade avvattningsförsök sediment 2015 Pdf, 231.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Miljötillstånd

Miljöprojekt Karlshäll lämnade in ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till efterbehandlingsåtgärder vid Karlshäll i Luleå kommun, Norbottenslän

Hela ansökan presenteras nedan

Tillståndsansökan Pdf, 10 MB.

Miljödom Pdf, 11.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Ansökan- kontakta Luleå kommun

Studiebesök

2013


Under försommaren 2013 deltog representanter från Länsstyrelsen i Norrbottens miljöskyddsenhet på den sista resan för upptagning av sedimentfällor utanför Karlsvik.

Sällskapet fick se hur processen med upptagning och provtagning går till. Representanter från kommunen och Golder Associates fanns med som guider. Bland annat visades upptagning av sedimentfällorna och användande av den provtagningsutrustning som fanns med på båten.

Senast publicerad: 2021-07-28Senast uppdaterad: 2021-07-28