Så här mår luleåborna
Luleåborna har en bättre genomsnittlig hälsa än resten av Norrbottningarna, men mår sämre än i riket. I Luleå mår män bättre än kvinnor och yngre mår bättre än äldre. Liksom i riket finns skillnader i hälsan mellan olika grupper i Luleå, något som kommunen vill åtgärda.
Det finns en tydlig skillnad i självupplevd hälsa mellan de med kort och lång utbildning. De med lång utbildning upplever i större utsträckning att de har en god hälsa.
Andelen luleåbor som röker varje dag har minskat i alla åldersgrupper sedan 2006, vilket är positivt för folkhälsan. De flesta rökarna finns bland kvinnor som är över 45 år.
Folkhälsoproblemet med övervikt och fetma har förvärrats i Luleå. I kommunen är 57 % av männen och 49 % av kvinnorna överviktiga eller har fetma. Ökningen har varit störst bland kvinnor och det är främst andelen med fetma som har ökat.
Den psykiska ohälsan har ökat i Luleå, liksom i hela Sverige. Luleå hade tidigare ett bättre resultat än riket, men ligger nu ungefär lika. 15 % av männen och 19 % av kvinnorna anger nedsatt psykisk hälsa. Bland kvinnorna i Luleå finns en tydlig ökning av ängslan, oro och ångest. Detta är något som ökar bland kvinnor i hela riket. I Luleå har över 40 % av kvinnor någon gång avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla att bli överfallen, rånad eller ofredad.
Informationen kommer från rapporten Hälsa på lika villkor? som fungerar som ett kunskapsunderlag vid planering. Att öka jämlikheten, vilket innefattar ett arbete för lika förutsättningar till en god hälsa, är ett fokusområde för kommunen under mandatperioden.
Läs hela rapporten Hälsa på lika villkor 2018. Pdf, 1.8 MB.
Målet om god och jämlik hälsa i Luleå
Ett av kommunens övergripande hållbarhetsmål är mål 1: Jämlik - Luleås invånare har en god och jämlik hälsa.
Folkhälsa och Coronapandemin
Förutsättningarna för en god och jämlik hälsa har förändrats under pandemin. Folkhälsomyndigheten har skrivit ett antal rapporter om detta.
Socioekonomiska förutsättningar i Luleå
Socioekonomiska skillnader som utbildningsgrad, inkomst eller arbete påverkar allt från våra levnadsvanor som fysisk aktivitet till hur länge vi lever. De med kort utbildning är både mindre fysiskt aktiva och lever kortare än de med lång utbildning. Jämlikhet bidrar till en kommuns tillväxttakt, social rörelse och tillit hos befolkningen.
En socioekonomisk kommunanalys som vi låtit göra beskriver hur det ser ut i kommunens stadsdelar och byar, Luleås sociala kompas. Analysen har genomförts vid två tillfällen, 2019 och 2022, och i analysen kan vi följa utvecklingen. Som tillägg till analysen finns även uppgifterna ur ett genderperspektiv och hur upplåtelseformer är fördelade geografiskt. Analyserna är tänkta att användas tillsammans med annat material för planering och prioritering av insatser. Luleå är inte starkt polariserat, men det finns skillnader mellan olika geografiska områden.
Att komma ihåg då undersökningen läses. Områden är statiska men människor flyttar. Medelvärden förenklar, även i välbärgade områden finns individer som lever i utsatthet. Det är inte svart eller vitt men ger en bild av hur det ser ut.
Trygghetsundersökningar
Den senaste trygghetsundersökningen gjordes 2019. Undersökningarna visar en positiv trend sedan 2006, där Luleåborna upplever en ökad trygghet. Luleå är tryggare än de flesta kommuner och en betydande minskning av brott och otrygghet har ägt rum under perioden. Läs mer om trygghetsundersökningar.
Norrbottens folkhälsostrategi
Det finns en strategi för en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa som omfattar hela Norrbotten
Länk till annan webbplats.. Norrbottens folkhälsostrategi antogs av Region Norrbotten, Norrbottens Kommuner samt Länsstyrelsen i Norrbottens län i februari 2018.
Folkhälsomyndighetens statistik
Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens statistik om Luleå Länk till annan webbplats..
Drogvaneundersökningar
Drogvaneundersökningar har genomförts sedan 2002. Resultaten visar att konsumtionen av alkohol och tobak minskar bland ungdomar i Luleå och den andel som har testat droger har minskat något. Läs mer om drogvaneundersökningar.
Skolbarns hälsa
De allra flesta barn i Luleå mår bra, trivs i skolan, har någon kompis att prata med och även en vuxen att prata med. Dock ökar den psykiska ohälsan både bland pojkar och flickor, men mest bland flickorna. Även andelen elever med övervikt och fetma ligger på en hög nivå i Luleå.
Skolsköterskornas årliga hälsosamtal i förskoleklass, åk 4, åk 7 och år 1 på gymnasiet sammanställs av Region Norrbotten, där du kan läsa mer Länk till annan webbplats..
LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken
Undersökningen ger svar på hur unga i Luleå ser på inflytande och demokrati, situationen i skolan, möjligheten till arbete, hälsa, trygghet, fritid och framtid. Läs mer om LUPP.
Nationellt stöd för systematiskt folkhälsoarbete
Information som är till stöd för folkhälsoarbete finns bland annat hos Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats. samt hos SKR Länk till annan webbplats..
Arkiv
Välfärdsredovisningar
Luleå har tagit fram två välfärdsredovisningar som visar hur hälsan är fördelad i de olika bostadsområdena. Den första rapporten gjordes 2009 och en andra 2012. Det finns skillnader i hälsa i Luleå även om skillnaderna inte är så stora som i många andra kommuner. I rapporterna finns förslag på prioriteringar för det fortsatta arbetet.
Sidan uppdaterades den 22 juni 2023