Förslag till reviderad budget 2019

Högre effektiviseringar och mindre investeringar – det är de två grundpelarna i förslaget till reviderad budget som kommunfullmäktige ska besluta om. Bakgrunden är kraftiga obalanser i den tidigare budgeten motsvarande cirka 360 miljoner kronor fram till 2021, med investeringsnivåer på cirka 900 mkr per år och ett stort upplåningsbehov.

Rapporten ”Luleås ekonomi och digitalisering” som belyste kommunens ekonomi föreslog flera åtgärder för en hållbar ekonomi, bland annat en reviderad budget för 2019. Utifrån det beslutade kommunstyrelsen i december 2018 att revidera budgeten för 2019-2022. Luleå kommun ska lämna ett förslag hur man får en budget i balans med följande premisser:

  • inga skattehöjningar
  • leveransen till medborgarna och brukarna får inte försämras
  • kommunfullmäktiges utvecklingsområden och mål ska fullföljas
  • omställningsarbete ska stödjas och möjliggöras av en digital transformation
  • i slutet av mandatperioden 2022 är budgeten i balans.

En budget i balans innebär ett årligt överskott med 100 miljoner kronor samt investeringar motsvarande maximalt 400 miljoner kronor.

– Vi står inför den stora utmaningen att vi ska göra rätt saker och inte spara på fel ställe så att Luleås utveckling och tillväxt hämmas. Inte minst ska kommunen även i framtiden vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera personal till välfärden, förklarar kommundirektör Mikael Lekfalk.

Höjda effektiviseringskrav

Sedan tidigare har alla verksamheter ett effektiviseringskrav på en procent per år. Detta föreslås höjas ytterligare. Samtliga förvaltningar föreslås effektivisera sex procent under perioden 2019-2022, utom kommunstaben vars effektiviseringskrav är sju procent. Det betyder effektiviseringar mellan 45,6 – 85,6 miljoner kronor per år för nämnderna, sammanlagt 269 miljoner kronor under planperioden 2019-2022.

Så här föreslås de olika förvaltningar effektivisera sina verksamheter:

Nämnd

2019

2020

2021

2022

KS/Kommunstab

4 100

5 000

5 000

3 000

KS/Arbetsmarknadsförv

1 300

1 700

1 600

1 400

KS/Räddningstjänst

700

700

900

950

Barn- och utbildningsnämnd

29 000

38 000

18 000

21 000

Kultur- och fritidsnämnd

3 100

7 300

9 300


Miljö- och byggnämnd

400

500

200

300

Socialnämnd

28 400

28 400

28 400

16 600

Stadsbyggnadsnämnd

4 200

4 000

3 000

2 300

Kommunrevisionen

40

40

40

40

Överförmyndarnämnd

580

0

0

0

Summa nämnderna

71 820

85 640

66 440

45 590

Finansförvaltningen

42 467

21 564

30 466

6 206

Summa totalt effektiviseringar

114 287

107 204

96 906

51 796





 

Effektiviseringar ska uppfyllas genom att minimera byråkrati och minska genomloppstider. Digitaliseringen skapar större verksamhetsnytta. Under utvecklingsarbetet gäller digitalt först, som är den nationella inriktningen för kommunikation med medborgare, brukare och företag. Välfärdsteknik ska användas för att underlätta för medborgare, medarbetare och brukare. Verksamheter ska bedrivas i större enheter (främst inom skola och omsorg) för att minska lokalkostnader och behålla personal.

Minskade investeringar

Enligt gällande strategisk plan och budget 2019-2022 ligger investeringarna på 900 miljoner kronor per år med ett stort upplåningsbehov. Förslaget är att minska investeringsnivån till 400 miljoner kronor per år för skattefinansierad verksamhet (t ex omsorg, skola och fritid). För avgiftsfinansierade verksamheter (t ex va-nät, exploatering) täcks investeringsbehovet inom taxan. Va-nätet fortsätter att byggas ut.

Investeringar ska i första hand riktas mot underhåll, struktur- och digitaliseringsinsatser. För alla investeringar gäller att nämnderna ska klara av drifteffekter innan investeringen sätts igång.

Undantag i den minskade investeringsvolymen föreslås bli det fortsatta bygget med räddningsstationen i kvarteret Risslan samt badhuset på Hertsön.

Så här föreslås investeringsramarna fastställas under 2019-2022:


2019

2020

2021

2022

Skattefinansierad verksamhet

400 000

398 000

365 000

400 000

Större projekt Risslan

44 000

150 000

50 000


Större projekt Hertsö badhus

30 000

80 000

30 000


Avgiftsfinansierad verksamhet, VA

256 000

238 000

219 000

219 000





 

 

Förbättrat resultat 2019-2022

Förslaget till reviderad budget når inte hela vägen fram till målet om ett årligt överskott med två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Med högre effektiviseringar och minskade investeringar beräknas kommunens resultat se ut enligt följande:

Resultat 2019-2022


2019

2020

2021

2022

budgeterat resultat, nov 2018

93 015

96 632

148 085


nytt budgeterar resultat

80 995

73 046

57 735

13 557

resultat 1% av skatt/statsbidrag

1,7%

1,5%

1,2%

0,3%

 

Bakgrund: välfärdens utmaningar

Rapporten om Luleås ekonomi och digitaliseringen föreslår som en första konkret åtgärd för att nå en hållbar ekonomi att ta fram en reviderad budget och förbättra budgetprocessen. (infoga länk till artikel här) Inom kommunen fortsätter arbetet med att implementera förslag från rapporten i den dagliga verksamheten.

Intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under flera år varnat för den situation som kommunsektorn nu befinner sig i. Anledningen är att välfärdsbehoven ökar genom att antalet barn och äldre ökar snabbare än personer i arbetsför ålder. Det är svårt att rekrytera till välfärden samtidigt som medborgarna förväntar sig tillgänglig service på ett helt annat sätt än tidigare.

Förslag om reviderad budget 2019 behandlas i budgetutskottet den 27 februari och i kommunfullmäktige den 25 mars 2019.

Kontaktpersoner:

Mikael Lekfalk, kommundirektör, 070 650 54 10

Anna Lindh Wikblad, biträdande kommundirektör, 070 228 77 51

Jan Öström, ekonomichef, 070 329 37 92