logotyp EU-valet

Kommunen flaggar för kvinnors rösträtt

Idag är det precis hundra år sedan sveriges kvinnor fick rätt att rösta i riksdagsval. Det firar vi med flaggan i topp utanför stadshuset.

Den huvudsakliga kampen för kvinnlig rösträtt startades runt år 1900. Några år senare bildades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Initiativtagare var både liberala och socialdemokratiska kvinnor och medlemmarna kom från hela det politiska spektrumet. Föreningen hade som mest 17 000 medlemmar. En av de stora insatserna under föreningens historia var insamlandet av 350 000 namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt, år 1913 .

Kampen ledde så småningom till att den 17 december 1918 infördes lika och allmän rösträtt för kvinnor i kommunalval. Genom ytterligare beslut den 24 maj 1919, och en grundlagsändring 1921, infördes rösträtt även till riksdagens andra kammare för kvinnor.

Vid valen till riksdagen 1921 hade en stor majoritet av Sveriges befolkning, som fyllt 23 år, rösträtt. Då var också varje persons röst värd lika mycket, till skillnad från tidigare, då rika hade fler röster än fattiga.

Alla fick dock inte rösta. Grupper som stod utanför var till exempel de som avtjänade fängelsestraff, de som inte kunde försörja sig eller hade stora skatteskulder och de som var omyndigförklarade.

De första kvinnorna som valdes in i Sveriges riksdag 1921 var Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring.