Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Carina Sammeli, Niklas Nordström, Pia-Maria Holmgren, Bengt Niska.

Från vänster: Carina Sammeli, barn- och utbildningsnämndens ordförande, Niklas Nordström, kommunalråd, Pia-Maria Holmgren, ordförande i Luleå-Boden sameförening samt Bengt Niska, ordförande Svenska Tornedalingars Riksförbund.

Idag blir Luleå förvaltningsområde för meänkieli och samiska

Luleå är sedan tidigare förvaltningsområde för finska och idag blir kommunen även förvaltningsområde för meänkieli och samiska. Det är ett tydligt steg i arbetet för att stärka de nationella minoriteternas rättigheter att leva och utvecklas i Luleå kommun. Dagen uppmärksammades med en ceremoni i Stadshuset med tal och tårta.

Tänä päivänä Luulaja tullee meänkielen ja saamen hallintoalueeks
Otne Julevu šaddá hálddahusguovlu meänkielii ja sámigillii
Tänään Luulajasta tulee meänkielen ja saamenkielen hallintoalue

I Luleå bor en stor andel tornedalingar och många med samiska rötter. Hos flera av dem finns en stark vilja att bevara sin kultur och att hålla sina språk vid liv.

– Det var framför allt barnens rätt att få lära sig meänkieli och samiska och ta del av sin egen kultur som motiverade kommunen att bli förvaltningsområde för fler minoritetsspråk, säger kommunalråd Niklas Nordström.

– Nu kommer det slutgiltiga erkännandet för meänkielitalandes kultur och språk i länets huvudstad. Vi gratulerar Luleå kommun och alla tusentals Luleåbor med meänkielibakgrund, säger Bengt Niska, ordförande Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset.

– Det känns mycket roligt att Luleå kommun nu blir förvaltningsområde för samiska. Vi har samer med renskötsel både norr och söder om stan, säger Pia-Maria Holmgren, ordförande i Luleå-Boden sameförening.

Vad innebär förvaltningsområde i praktiken?

Rätt att kommunicera med kommunen på meänkieli, samiska och finska
Luleåborna har rätt att få använda meänkieli, samiska och finska i sin kontakt med kommunen, både skriftligt och muntligt. Kommunen är också skyldig att på begäran översätta beslut till dessa språk.

Större inflytande
De nationella minoriteterna har rätt till inflytande i frågor som berör dem. Luleå kommun har sedan 2010 samrått regelbundet med representanter för de nationella minoriteterna.

Barnomsorg och äldreomsorg på minoritetsspråk
Luleå kommun ska erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg som helt eller till väsentlig del bedrivs på meänkieli, samiska och finska.

Nationell förebild

Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram strategier och handlingsplan för hur förskolan, skolan och gymnasiet ska arbeta med minoritetsspråken.

– Vi vill bli en nationell förebild i dessa frågor. Strategiarbetet sker i samråd med representanter för de nationella minoriteterna och utveckling av tvåspråkig förskoleverksamhet sker i samarbete med professor Leena Huss, säger Carina Sammeli, ordförande i barn- och utbildningsnämnden, och fortsätter:

– Språket och dess kultur är en stor del av ett barns identitet. Förskolan och skolan har därför en viktig roll i att utveckla och bevara minoritetsspråken, då många minoritetsföräldrar saknar de språkliga verktyg som behövs för att själva kunna överföra språket till nästa generation.