Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Den sverigefinska flaggan vajer framför Stadshuset i Luleå.

Med flaggan i topp

Den 24 februari är det Sverigefinländarnas dag och dagen till äran hissas den sverigefinska flaggan vid Stadshuset igen. Dagen ger också anledning till en första resumé: I tre år har Luleå kommun varit finsk förvaltningskommun. Vad har hänt under tiden?

– Vi började med att samråda med minoriteten och fastställa deras behov. Vi har klarlagt var i har finsktalande personal i kommunen, berättar Anne-Mari Angeria, samordnare på kommunen för det finska förvaltningsområdet.

– Inom kulturområdet har vi kommit långt tack vare kulturförvaltningens fantastiska finska team. I fjol startades många finskspråkiga aktiviteter. Bland annat bokcirkel, författarbesök, barnteater, sagostunder, konstvisningar, bildskola för barn och ungdomar. Förra årets Bok och Bild hade Suomi-tema med flera finska konstnärer och författare på programmet

Det har gett ringar på vattnet och det finska språket hörs och talas på flera ställen. Folkets Bio visar finsk film en gång i månaden under våren, Studieförbundet Vuxenskolan har en finsk mötesplats i Hertsön och Norrbottens Museum har ett berättarkafé på finska.

Sverigefinländarnas dag firas med olika aktiviteter, bland annat bjuder Konsthallen till en guidad visning på finska kl. 12. En kafékonsert med finsk musik avslutar dagen i Edens festvåning, Nygatan 20, kl. 18.

Läs mer om Sverigefinländarnas dag på www.lulea.se/suomeksi.

Vad betyder finskt förvaltningsområde?

Luleå kommun ingår i finskt förvaltningsområde sedan 2013. Nästan 13 000 Luleåbor har finska rötter och har rätt att tala finska i ärenden med kommunen samt rätt till finskspråkig verksamhet inom förskolan och äldreomsorg. Kommunen har särskild skyldighet att skydda och främja det finska språket och sverigefinnarnas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige.

Illustration

Barnens rätt till språk viktigast

Men den allra viktigaste och största frågan för den sverigefinska minoriteten och för alla fem nationella minoriteter är barnens rätt till sitt språk och sin kultur. Redan från början kom det tydligt fram i samrådsmöten att det är den viktigaste frågan. Om barnen inte får lära sig språket så kommer allt färre tala våra nationella minoritetsspråk och då riskerar de att försvinna. Språk och kultur är en del av vårt gemensamma kulturarv.

– När det gäller språk har utvecklingen gått sakta trots att vi har gott om finsktalande personal. I Luleå kommun har vi sedan länge erbjudit modersmålstöd inom förskolan där modersmålsläraren besöker barnet en gång per vecka. I slutet av förra året beslutade barn- och utbildningsförvaltningen att förskolorna Udden på Porsön, Snömannen på Hertsön och Storskiftet i Sunderbyn blir tvåspråkiga, säger Anne-Mari Angeria.

Föräldrarna är intresserade och engagerade. Kommunen har gjort en behovskartläggning bland föräldrar som visar att 70 procent tycker att det är en avgörande faktor om verksamheten bedrivs delvis på finska när man ska välja förskola. 38 procent är villiga att byta barnens förskola om tvåspråkig verksamhet erbjuds i en annan förskola. Men kartläggningen visade också att mycket återstår, bland annat behövs mer information – var femte föräldrar kände inte till sina rättigheter. 

Sverigefinnar eller Sverigefinländare?

En grafik reder ut begreppen.

Inom kommunen har vi har valt att använda ordet Sverigefinländare eftersom det omfattar alla i Sverige bosatta personer som härstammar från Finland, oavsett vilken språkgrupp de tillhörde i Finland.

Kontaktperson:

Anne-Mari Angeria, samordnare för finskt förvaltningsområde, tel: 45 52 31