Nuläge och omvärld

Drivande bakom tillväxten i den svenska ekonomin nu är kraftigt ökade investeringar och en snabbt växande offentlig konsumtion efter fjolårets stora antal asylsökande. Exporten och hushållens konsumtionsutgifter ökar i år relativt måttligt, men förvänas öka i snabbare takt 2017. År 2017 kan beskrivas som högkonjunktur för svensk ekonomis del.

En fortsatt stark tillväxt i efterfrågan och produktion innebär att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras ytterligare. Antalet arbetade timmar beräknas 2017 öka med 1,3 procent att jämföra med 1,8 procent för 2016. Utvecklingen gör att arbetslösheten beräknas minska gradvis ner mot 6 procent i Sverige. Trots det förbättrade läget verkar löneutvecklingen fortsatt vara dämpad med en ökning av genomsnittlig timlön på 2,8 procent.

Ett ökat resursutnyttjande, bättre fart på privat konsumtion, högre råvarupriser och en försvagad krona sätter fart på ekonomin och innebär att prisökningstakten stiger och efterhand beräknas konsumentpriserna bli över 2 procent. Mot bakgrund av detta görs allmänt bedömningen att Riksbanken kommer att höja styrräntan under hösten 2017.

Kommunkoncernernas resultat har sedan 2010 varit mellan 14 och 25 miljarder kronor och Sveriges kommuners resultat under den senaste 10-årsperioden (åren 2006-2015) måste betraktas som goda med resultat före extraordinära kostnader med i genomsnitt på 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag. Under de senaste åren har realisationsvinsterna ökat kraftigt. SKL bedömer att det starka demografiska trycket 2016-2017, ökade pensionskostnader och bromsad skatteunderlagsutveckling 2018-2020 kommer att bli en utmaning för kommunerna och betydande effektiviseringar krävs om inte skattehöjningar ska behöva göras.

Kommunkoncernernas sammantagna investeringsvolym har ökat under en lång tid och i de kommunala budgetarna planeras för en hög investeringsnivå de kommande åren. Kommun­koncernernas investeringar utgörs huvudsakligen av bostäder, verksamhetsfastigheter, exempelvis skolor, VA och infrastruktur och beror till stor del på att de verksamhetsfastigheter och bostäder som byggdes under 1960 och 1970-talen behöver renoveras eller ersättas med nya. En annan förklaring till att investeringarna ökar är att Sveriges befolkning, främst i städerna, ökar. Ökade investeringar tar ett allt större utrymme i kommunernas driftbudgetar i form av avskrivningar och driftskostnader. Många kommuner har signalerat att de har behov av extern finansiering till sina investeringar och låneskulden inom sektorn ökar.

Sysselsättningsutveckling

Under 2016 har det skett en fortsatt minskning av den totala arbetslösheten i Luleå. Utvecklingen i länet och i Luleå har resulterat i att antalet lediga arbeten som anmäldes till Arbetsförmedlingen under 2016 har ökat jämfört med 2015. I Norrbotten anmäldes drygt 3 000 fler lediga tjänster än under 2015.

Andelen öppet arbetslösa samt personer i program dec 2016 är i Luleå 6,7 % som går att jämföra Norrbotten 7,3 % och riket 7,8 %. Motsvarande period 2015 var arbetslösheten i Luleå 7 %. Även ungdomsarbetslösheten d.v.s. personer mellan 18-24 år har minskat i Luleå under 2016 och är nu på 9,9 %, jämfört med Norrbotten 11,6 % och riket 11,5 %. Det motsvarar en minskning med 1,5 procentenheter för jämfört med 2015.

Sysselsättningen bedöms öka även under 2017 samtidigt som arbetslösheten bedöms öka något i samband med att fler nyanlända anmäls som arbetssökande efter det stora flyktingmottagandet 2015. Svårigheten att finna arbetskraft blir allt vanligare inom fler och fler branscher. Särskilt svårt väntas det bli inom den offentliga sektorn som har stora ersättningsrekryteringar de kommande åren. En utmaning för arbetsgivare blir att tillvarata nyanländas arbetskraft och personer som idag står utanför arbetsmarknaden för att inte tillväxten ska hämmas och välfärden hotas.

Befolkningsutveckling

Luleås befolkning ökade under 2016 med 682 personer till 76 770 invånare vid årsskiftet. Befolkningsökningen i Luleå kommun beror av att både födelse- och flyttnetto är positivt. Födelsenettot för 2016 är plus 142 personer. Det föddes 806 barn under året vilket är 69 fler födda jämfört med föregående år. Dödstalet har däremot ökat med 3 personer till 664. Flyttsiffrorna visar att Luleå kommun under 2016 hade ett positivt flyttnetto med plus 540 personer. Det flyttade in 325 personer fler än under 2015, samtidigt som utflyttningen var lägre, minus 169 personer.

Enligt prognosen för 2016 så skulle befolkningen öka med 650 personer. Kommunen skulle ha ett födelsenetto på plus 122 personer och flyttnettot skulle bli plus 518 personer, men det visade sig att prognosen inte har hållit, den blev lite positivare är både flytt-och födelsenettot har blivit mer positiva under 2016.

Befolkningen i Luleå har i genomsnitt ökat med nära 400 personer per år sedan kommunsammanslagningen 1970. Den stora befolkningsökningen skedde i början av 1970-talet, då ökade befolkningen med mer än 1 000 personer per år. Då växte det upp fyra nya stadsdelar, Hertsön, Björkskatan, Porsön och Hammaren. Sedan stannade befolkningsökningen upp och under en 10-årsperiod mellan 1977 och 1986 stod befolkningssiffrorna i princip stilla. Från och med 1987 har sedan befolkning ökat nästan varje år fram till idag, med i genomsnitt drygt 340 personer per år. Årets befolkningsökning är den högsta sedan 1994.