Omvärld

I en global värld i ständig förändring krävs samhällen som är robusta och klarar av förändringar. Dessa är ofta snabbare än tidigare och svårare att förutse. Det gäller många olika områden. Exempelvis ekonomiska konjunktursvängningar, klimatförändringen, tillgång till energi, konsekvenser av en åldrande befolkning, ett ökande utanförskap etc. För att klara av att möta dessa förändringar behövs ny kompetens, riktade satsningar och att vi är förberedda på det oväntade. En av de viktiga ingredienserna i ett robust samhälle är mångfald inom alla hållbarhetsdelar, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Följande rubriker beskriver några viktiga omvärldsfaktorer som påverkar Luleå och i framtiden kan komma att påverka Luleås möjligheter att nå en hållbar utveckling.

Stigande förväntningar på välfärden

Förväntningarna på välfärdstjänsterna ökar när människors ekonomi förbättras samtidigt som informationen och kunskapen ökar. Ny teknik har skapat nya arenor vilket skruvar upp förväntningar på tillgänglighet och snabbhet. Kostnaderna i kommunerna ökar snabbare än befolkningsutvecklingen vilket gör att kommunerna ska erbjuda samma eller fler tjänster samtidigt som pengarna minskar.

Åtgärdsförslag

Tydlighet om vilket kärnuppdrag kommunen har och nivån på det vi erbjuder
• Utveckla nya innovativa former för möten med medborgare, så att man också kan tycka till utan fysiska möten
• Hantera de som ropar högt med tydlig information om varför man inte får som man vill
• Hitta samverkan med civila samhället
• Se över arbetssätt och former

Ökad polarisering

De ekonomiska klyftorna har ökat i Sverige sedan 80-talet, vilket också är en global trend. Samhället blir också mer ojämlikt då skillnaderna ökar mellan olika grupper så som sammanboende eller ensamstående, förvärvsarbetande och arbetslösa, storstad och landsbygd, inrikes födda och utrikes födda. Det har också skett en polarisering av människors tillgång till möjlighet att "hitta sitt sammanhang" och det finns en skillnad i bildning och förståelse för andra människor. Information och kunskap sker mer och mer målgruppsinriktat vilket också minskar chanserna för inkludering.

Åtgärdsförslag
Fokusera på ökad jämlikhet
• En kommunbudget med sociala investeringar som utgångspunkt
• Säkerställa att vår kommunikation bidrar till att minska polarisering, förklarar helheter och sammanhang
• Fysisk planering med jämlikhet i fokus
• Politiker som mer tydligt kommunicerar de utmaningar som finns för att nå jämlikhet
• Skapa en medvetenhet om vad som ökar klyftorna och var klyftorna ökar

Hårdare konkurrens om kompetens

Många kommuner har svårt att rekrytera vissa yrkesgrupper. Konkurrensen är stenhård och det kan många gånger vara svårt att behålla sina medarbetare eftersom det är lätt att flytta vidare till mer attraktiva jobb inom närområdet. Detta pressar upp löner och personalomsättning. Rekryteringssvårigheterna har lett fram till att kommunerna nu måste se över sin arbetsorganisation och vem som göra vad på arbetsplatserna.

Åtgärdsförslag
Hitta arbetskraftsreserven (nyanlända med flera) som inte används och göra den användbar
• Ta ett eget ansvar för kompetensutveckling bland anställda
• Se till att fler kan klara av att använda ny teknik och digitalisera
• Granska och ifrågasätta våra uppdrag, gör vi rätt saker och på rätt sätt
• Starta partnerskap med civila samhället
• Mer flexibla tjänster, deltidsmöjligheter, för att behålla kompetens och vara attraktiva

Ökad effektivitet med ny teknik

Teknikutvecklingen är en stark övergripande förändringskraft. Digitaliseringen och artificiell intelligens (AI) kommer att påverka hela vårt samhälle och förändra det i grunden. Digitalisering erbjuder stora möjligheter och är ett viktigt verktyg för att möta ökade krav på kommunal verksamhet, men det finns också risker.

Åtgärdsförslag
• Arbeta samordnat med ny teknik och inte ta fram egna lösningar för den egna verksamheten
• Fokus på säkerhetsfrågor när ny teknik införs
• Vara tydlig när vi tar fram lösningar så att vi visar vad vi vill uppnå (effekthemtagning)
• Bygga strukturer för hur vi arbetar med innovationer och förändringar

Grunden för ekosystemtjänster urholkas

Ekosystemtjänster kallas de "gratistjänster" som vi får från ekosystemen. Det kan handla om direkta tjänster som mat, bränslen och indirekta som frisk luft, rent vatten men även de kulturella och estetiska värdena som rekreation, andlighet, historia. Vi är helt beroende av att dessa tjänster finns och kan leverera värden. Exempelvis om ekosystemtjänsten pollinering tas bort för att bina försvinner så har vi svårt att få den mat som vi behöver.

Åtgärdsförslag
• God samhällsplanering som bevakar grönområden
• Kommunikation som visar på beroendet av ekosystemen
• Alla beslutsunderlag har hållbarhetsanalys
• Lyfta frågan så att den attraktiva kommunen stärks
• Bevara odlingslandskapet och gynna närproducerat
• Fortsätta sköta vår egen skog och grönområden på ett bra sätt

Resandet och trafiken ökar

Under lång tid har transportarbetet ständigt ökat. Arbets- och studiependling sker över längre avstånd och våra fritidsresor sker oftare samt längre bort. Alla transportslag bidrar till ökade krav på utrymme som inte finns i staden. Luleå är en transportnod med hamn och flygplats som är utpekade regionala och nationella intressen.

Åtgärdsförslag
• Tydligare arrangera res fria möten och konferenser
• Organisera för nya infrastrukturer, ex laddstationer, snabbcykelvägar
• Göra tidiga mobilitetsinsatser för elever och föräldrar
• Säkerställa att utrymme finns för ökad kollektivtrafik och gång/ cykeltrafik
• Tydliga mål om hållbart resande på verksamhetsnivå
• Tekniska lösningar för samåkning

Graden av självförsörjning minskar

Ökade geopolitiska hot har lett till en debatt kring hur Sveriges livsmedelsförsörjning ser ut. Det är viktigt att bli mer självförsörjande av mat.

Åtgärdsförslag
• Göra fler lokala inköp av närproducerat
• Hantera krav på service med innovationer och nya lösningar i samverkan med lokala resurser
• Leta externa medel som finansiering och stötta initiativ
• Fokusera på näringslivsutveckling på landsbygden, använd vårt kommunala näringslivsbolag

Klimatet förändras snabbare

Senaste rapporten från den internationella forskarpanelen har tydliggjort att utvecklingen är mer allvarlig och går snabbare än de prognoser som tidigare gjorts. Speciellt på norra halvklotet, där vår kommun ligger, har temperaturen höjt mer än beräknat. Forskarpanelen har också betonat att tiden för att vidta åtgärder som håller uppvärmningen under 1,5 grader har krympt till bara 10 år.

Åtgärdsförslag
• Minska arbetspendling på olika sätt, arbeta hemma eller närmare hemmet
• Aktiviteter som förändrar resandet
• Mer vegetarisk kost
• Bromsa ökande krav på inomhusytor och hitta mer flexibel användning av befintliga lokaler
• Påverka utvecklingen av tågtrafiken
• Organisera vår beredskap för klimatförändringar, både långsamma och akuta
• Skapa systematik och organisation för klimatfrågorna
• Agera som motor för omställningen i samhället och få med sig andra aktörer

Det oacceptabla blir rumsrent

Den ökande nationalismen och politiska populismen är tydlig såväl internationellt
som nationellt. Globalisering och nya kommunikationstekniker har underlättat en
snabbare spridning av inte bara information utan också desinformation med olika
bakomliggande syften.

Åtgärdsförslag
• Nya former för delaktighet och inflytande för unga
• Kommunen som en motkraft som modererar samhällstonen
• Använda ett individuellt perspektiv, rikta inbjudningar till personer för att få deltagande
• Nyttja elevråden för information och dialog, samarbete och utveckling av Säkerhetsarbetet

Samhällsekonomi

Den svenska ekonomin har utvecklats synnerligen starkt under de senaste åren. BNP i Sverige växte 2015 och 2016 med knappt 4 procent per år och för 2017 med drygt 3% och för 2018 drygt 2%. Åren av hög tillväxt ligger dock bakom oss och toppen är passerad vilket varit tydligt under en lägre tid. Konjunkturen avmattas nationellt och globalt och en stram inhems arbetsmarknad utgör också ett hinder för fortsatt tillväxt. Inbromsningen var tydlig från kvartal 3 2018. Prognoserna för BNP-tillväxt under 2019 och 2020 är dock fortfarande goda om än i en lägre takt. Det handlar mer om en inbromsning mot en normalkonjunktur än att vi går in i en lågkonjunktur. En lägre ökningstakt för BNP inför 2019–2020 är ändå en realitet.

Den enskilt största faktorn bakom en lägre BNP-tillväxt är en förväntad nedgång i bostadsbyggandet. Dynamiken framöver mellan byggandet, bopriserna och hushållens ekonomi utgör en osäkerhet men den stora ökningen av bostadsbyggandet bedöms ligga bakom oss. Inflationstakten bedöms ligga nära det nationella 2%-målet. Det innebär på sikt en förstärkning av kronkursen och att räntan kommer att höjas stegvis. Det extremt låga ränteläget kommer antagligen att återgå till ett mer normalt läge under de kommande åren. Bedömare räknar med kraftigt stigande ränteutgifter för hushållen och successivt ta en större andel av inkomsterna i anspråk. Den svenska högkonjunkturen syns bäst på arbetsmarknaden. Sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet är mycket högt men bedöms minska över tid i takt med att konjunkturen avmattas. Arbetskraftsdeltagandet går från överutnyttjande till ett mer normalt nyttjande. En sådan utveckling innebär också en lägre ökningstakt av skatteunderlaget än vi tidigare vant oss vid.

Efter några starka år blir det ekonomiska läget alltmer ansträngt för landets kommuner. 2019 bromsar ökningen av skatteunderlaget in och kommunerna utsätts för ett starkt demografiskt tryck. Några nationella reformer lanseras som enligt SKL medför att kommunerna belastas med ytterligare 2 mdkr. Kommunerna generellt sett arbetar dock hårt med effektiviseringar och räknar totalt sett att 2019 ska kunna klaras. För perioden 2020 och framöver är läget tyngre. Starkt demografiskt tryck och fortsatt långsam ökning av skatteunderlaget innebär ett fortsatt tryck på betydande effektiviseringar i kommuner och landsting. För åren 2019–2020 räknar SKL med sjunkande resultat i kommunerna. SKL kritiserar regeringen för att inte beakta finansieringsprincipen vid införande av nya reformer och menar att glappet i kommunernas finansiering av välfärden är i storleksordningen 40 mdkr.

Sysselsättningsutveckling

Arbetsmarknadsläget i Luleå är fortfarande gynnsamt och under 2018 har det skett en fortsatt minskning av den totala arbetslösheten i Luleå. Andelen inskrivna individer vid Arbetsförmedlingen har under året minskat med 0,1 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Andelen öppet arbetslösa individer och i programaktiviteter ligger på 6,4% i Luleå jämfört med 7,0 % i riket december 2018. En hög konjunktur under 2018 hade till följd att efterfrågan på arbetskraft ökade inom flertalet branscher och sysselsättningen förväntas öka även under 2019. En betydande utmaning inom den offentliga sektorn är kompetensförsörjningen.

En av Luleås största utmaningar för att inte hämna tillväxttakten är att möjliggöra och tillgodose en ökad och optimal kompetensförsörjning. Arbetslösheten är fortsatt låg men det finns betydande skillnader mellan olika grupper. Nyanlända med svag utbildningsbakgrund, unga som inte fullföljt sin gymnasieutbildning, funktionshindrade och långtidsarbetslösa mellan 55–65 år har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden trots stor efterfrågan på arbetskraft. Däremot är andelen utrikesfödda som går till arbete eller studier 90 dagar efter etableringen mycket hög i Luleå jämfört med riket. Dock är det fortfarande betydligt färre utrikesfödda kvinnor än män som etablerar sig på arbetsmarknaden.

Befolkningsutveckling

Luleås befolkning ökade under 2018 med 362 personer till 77 832 invånare vid årsskiftet. Befolkningsökningen i Luleå kommun beror av att både födelse- och flyttnetto är positivt. Födelsenettot för 2018 är plus 65 personer. Det föddes 755 barn under året vilket är 1 färre födda jämfört med föregående år. Dödstalet har minskat med 37 personer till 690. Flyttsiffrorna visar att Luleå kommun under 2018 hade ett positivt flyttnetto med plus 297 personer. Det flyttade in 107 personer färre än under 2017, utflyttningen var högre, plus 266 personer.

Enligt prognosen för 2018 så skulle befolkningen öka med 600 personer. Kommunen skulle ha ett födelsenetto på plus 58 personer och flyttnettot skulle bli plus 542 personer, men det visade sig att prognosen inte har hållit, den blev betydligt mer negativ. Födelsenettot blev dock högre än prognosen medan flyttnettot har blivit betydligt lägre under 2018. Inflyttningen har minskat och utflyttningen har ökat betydligt. En närmare undersökning av siffrorna för 2018 visar att det framförallt barnfamiljer som flyttar från kommunen.

Befolkningen i Luleå har i genomsnitt ökat med nära 400 personer per år sedan kommunsammanslagningen 1970. Den stora befolkningsökningen skedde i början av 1970-talet, då ökade befolkningen med mer än 1 000 personer per år. Då växte det upp fyra nya stadsdelar, Hertsön, Björkskatan, Porsön och Hammaren. Sedan stannade befolkningsökningen upp och under en 10-årsperiod mellan 1977 och 1986 stod befolkningssiffrorna i princip stilla. Från och med 1987 har sedan befolkning ökat nästan varje år fram till idag, med i genomsnitt drygt 353 personer per år. Årets befolkningsökning är i princip lika med detta snitt.

Befolkningsutveckling 1970-2017‌
Årtal
Folkmängd
1970
58859
1971
59377
1972
60396
1973
62119
1974
64322
1975
66290
1976
67190
1977
67405
1978
67180
1979
67194
1980
66834
1981
66869
1982
66354
1983
66512
1984
66811
1985
66557
1986
66526
1987
66719
1988
67443
1989
67903
1990
68412
1991
68523
1992
68924
1993
69794
1994
70694
1995
71106
1996
71238
1997
71491
1998
71360
1999
71251
2000
71652
2001
71952
2002
72139
2003
72237
2004
72565
2005
72751
2006
73313
2007
73146
2008
73406
2009
73950
2010
74178
2011
74426
2012
74905
2013
75383
2014
75966
2015
76088
2016
76770

2017

77470

2018

77832