Kommunfullmäktiges styrkort

Nedan redovisas hur nämnder och bolag bidragit till kommunfullmäktiges måluppfyllelse för 2018. Kommentarerna till de olika målen grundar sig på nämndernas och bolagens bedömda effekter av de aktiviteter som genomförts för att stödja kommunfullmäktiges målområden.

* Gul markering används ej vid årsbokslut

Mål: Öka antalet arbetstillfällen i Luleå, 500 nettoökning per år
(2018–2020)

Huvudansvarig: KSAM

Analys
Statistik över förvärvsarbetande för 2018 kommer först i november 2019 så bedömningen under 2018 är preliminär. Enligt senast tillgänglig statistik är trenden positiv (med en ökning med 493 arbetstillfällen år 2015 och 778 arbetstillfällen år 2016). Även trenden för nystartade företag är positiv, antalet nystartade företag ökade med 4 % i Luleå under 2017, totalt för Sverige var det en minskning med 1 %.

Sammantaget så är tillväxten i näringslivet god gällande nya arbetstillfällen och nystartade företag. Luleå har en god branschbalans och en företagstillväxt inom växande branscher. Kvaliteten i kommunalt finansierade insatser för projekt och verksamhetsbidrag bedöms som hög. Tillväxten i näringslivet är tydligt kopplad till rådande konjunktur, övriga orsakssamband är svårare att säkerställa då kommunens insatser är förutsättningsskapande.

Målsättningen är att stöd för nyföretagare ska finnas inom samtliga faser. Från att stimulera och tillvarata nya idéer (exempelvis Ung företagsamhet) - utveckling av affärsidén (exempelvis NyföretagarCentrum Nord) - start och expansion (exempelvis Arctic Business Incubator) - till etableringar och avknoppningar (exempelvis projektet Fler jobb till Luleå). Projektet Fler jobb till Luleå, med syfte att etablera nya företag i Luleå, går enligt plan.

Arbetsmarknadsförvaltningen arbetar aktivt med att tillvarata nyanländ arbetskraft genom riktade EU-projekt, exempelvis Workplace Luleå som stödjer arbetsgivarna att matcha nyanlända mot vakanser. Även vuxenutbildningen anpassar sitt utbildningsutbud mot bristyrken för att möjliggöra för fler arbetsgivare att expandera. Effektutvärdering av vissa insatser är påbörjad men det är för tidigt att utläsa något resultat.

Under perioden har nio detaljplaner som innefattar arbetsplatser antagits. De antagna planerna omfattar Öhemmanet 1:11 som innehåller en ny drivmedelsanläggning, ett vård- och omsorgsboende på Kronandalen, en utökning av verksamhetsområde för datacenter på Porsön 1:416, ett tiotal nya verksamhetstomter inom Dalbo, ett nytt arbetsplatsområde på kvarteret Risslan som ska innehålla brandstation, återvinningscentral/återvinningsmarknad, nya skollokaler på kvarteret Gamen i centrala stan, verksamhetsområde på Kyrkåkra för nyetableringar av lättare industri, förändring av Norra hamn till verksamheter som främjar folkliv och verksamheter samt förändring av infart till Porsön 1:416.

Mot bakgrund av ovanstående så har målet uppnåtts under året. Fortsatt utveckling av nya etableringar är begränsad på grund av en ansträngd VA-kapacitet. Dessutom anger många arbetsgivare att de har svårt att rekrytera på grund av arbetskraftsbrist. Detta kan påverka möjligheterna att utöka verksamhet eller etablera verksamhet i Luleå.

Målet har uppnåtts

Målet har delvis uppnåtts

Målet har inte uppnåtts

Bedömning nämnder/bolag

Antal = 13 (KSAM, KLF, AMF, RTJ, FRITID, SOC, SBN, LEAB, LULEBO, BUN, NFTC, LHAB, LUMIRE)

Antal = 3 (LLT, MBN, KULT)

Mål: Minska identifierad ojämställdhet i verksamheten, jämfört med 2016

Huvudansvarig: Alla för sin del

Analys
Uppföljningen vid årets slut visar på ett stort kliv mot systematisk jämställdhetsintegrering av Luleå kommuns verksamheter och service till medborgare. Utifrån verksamheternas bedömning av aktiviteter har målet uppnåtts. Ytterligare fokus krävs för att resultat av insatser ska ge önskad effekt på kort och lång sikt.

Under år 2018 har vi börjat mäta, undersöka och analysera hur kvinnor, män, flickor och pojkar tar del av kommunens service och resurser, exempelvis via tilldelning av LOK-stöd och bostadsanpassningsbidrag, besökande på fritidsgårdar, tid i konsumentupplysning, deltagande vid medborgardialoger, synlighet i stadsarkivets utställningar, sponsring från kommunens bolag för att nämna några. Vi har också till viss del mål och resultatuppföljning uppdelat på kön, framförallt gällande elevhälsa och betyg. Flera nämnder har ställt upp realistiska mål om utjämning av sned könsfördelning i personalgrupper som exempelvis för förskola och i räddningstjänst.

Sammanfattningsvis är kommunen i en utvecklingsfas som handlar om att gå från aktivitetsuppföljning till resultatuppföljning på jämställdhetsområdet. En framgångsfaktor för systematisk jämställdhetsintegrering är just att verksamhetsresultat, personalstatistik och resursfördelning så långt som möjligt synliggör fördelning utifrån kön för att påvisa orättvisor. Genom analys av våra resultat kan nya mål och åtgärder formuleras som utjämnar skillnader och bidrar till ökad jämställdhet.

Målet har uppnåtts

Målet har delvis uppnåtts

Målet har inte uppnåtts

Mål: Öka andelen nyanlända, med fokus på kvinnor, som får ett arbete eller en studieplats i samhället, jämfört med 2016.

Huvudansvarig: AMF

Analys
Etableringsuppdraget då man räknas som nyanländ är ett statligt ansvar då den nyanlände under 24 månader får stöd av Arbetsförmedlingen. Målet är att andelen nyanlända som går till jobb eller studier ska öka från 38% till 42% år 2018.

I Luleå gick totalt 56,1% till arbete eller studier 90 dagar efter att de lämnat etableringsuppdraget vilket gör att målet nåtts 2018. (Jämför riket 43,6%) Det är dock fortsatt stora skillnader mellan kvinnor 33,3 %, respektive män 67,6 %, vilket fortsatt bör beaktas. Måttet är ett nationellt vedertaget jämförelsemått och mäter Arbetsförmedlingens utfall i Luleå. I vilken utsträckning Luleå kommun bidragit till måluppfyllelsen är svårt att avgöra eftersom vi inte registrerar deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder utifrån etnicitet.

Arbetet med målgruppen har dock hög prioritet. Antalet personer som lämnat etableringsuppdraget har dubblerats sedan 2017 från 49 till 98 personer. Luleå kommun har tecknat ett avtal med Arbetsförmedlingen att utveckla yrkesspår för utrikesfödda. Utifrån avtalet har den kommunala Vuxenutbildningen skapat ca 50 studieplatser på yrkesutbildningar i bristyrken för de som läser svenska för invandrare och därmed möjliggöra ett snabbare inträde på arbetsmarknaden.

Flertalet förvaltningar och bolag har haft som målsättning 2018 att ta emot praktikanter ur målgruppen, det har gjorts språkstärkande insatser på exempelvis biblioteken och samverkan med civilsamhället har bedrivits bland annat med kommunalt avsatta integrationsmedel. Socialnämnden och KS-Arbetsmarknadsförvaltningen under lång tid samverkat kring kommunala arbetsmarknadsinsatser. Under 2018 har totalt 50 nyanlända kvinnor erbjudits praktik/beredskapsanställning inom vård- och omsorgsverksamheter.

Socialförvaltningen rapporterar att 5 utrikesfödda kvinnor valt att påbörja omvårdnadsutbildning till följd av arbetsmarknadsinsats i deras verksamheter, medan flera har för avsikt att påbörja utbildning som startar 2019. Detta är en viktig källa till kompetensförsörjning i kommunala bristyrken.

Under 2018 har ca 120 personer avslutat en praktik eller haft en beredskapsanställning via KS-Arbetsmarknadsförvaltningen i någon av Luleå kommuns förvaltningar eller bolag, Arbetsmarknadsförvaltningens egna verksamheter undantagna. Av dessa bedöms knappt hälften ha utländsk bakgrund. Av andelen som vi bedömt som utrikesfödda har 22% har gått till arbete och 18% till studier vilket är mycket goda resultat. (Totalt för samtliga 120 personer var resultatet 27% till arbete och 9% till studier).

Eftersom det i förvaltningarnas och bolagens analyser av måluppfyllelsen främst är beskrivet antal som gjort praktik eller haft beredskapsanställning i kommunen är det svårt att avgöra hur många av dessa som faktiskt fått ett arbete eller studieplats som en direkt effekt av insatsen.

KS-Arbetsmarknadsförvaltningen har i viss mån brustit i att utveckla en dialog kring detta kommunfullmäktigemål under 2018 i syfte att nå en bättre samordning och uppföljning av hela kommunkoncernens insatser och dess effekter. Som en åtgärd inför 2019 kommer KS-Arbetsmarknadsförvaltningen att utveckla ett nytt arbetssätt med de berörda medaktörerna till dialog och ytterligare samverkan kring målet. En viktig aspekt för måluppfyllelsen är naturligtvis de utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden och därmed minskade kostnader för kommunens ekonomiska bistånd. En annan aspekt och motivationsfaktor för ytterligare samverkan är kommunens framtida kompetensförsörjning. KS-Arbetsmarknadsförvaltningen avser att vara en viktig länk mellan våra målgrupper och behovet av arbetskraft i kommunkoncernens förvaltningar och bolag. 

Målet har uppnåtts

Målet har delvis uppnåtts

Målet har inte uppnåtts

Bedömning nämnder/bolag

Antal = 11 (AMF, RTJ, LEAB, LULEBO, LLT, FRITID, MBN, SOC, SBN, NFTC, KULT)

Antal = 5 (KSAM, LUMIRE, KLF, BUN, LHAB)

Mål: Till 2019 ska klimatpåverkan från verksamheternas egna resor minska med minst 20% jämfört med 2016

Huvudansvarig: Alla för sin del

Analys
Målbedömningen är att målet inte kommer att nås 2019. Förvaltningarna och de kommunala bolagen har minskat utsläppen men inte i den grad som behövs för att nå målet. Kulturförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen samt Luleå Energi AB, Luleå Lokaltrafik AB och Lumire AB är de verksamheter som har bästa måluppfyllelse, om deras minskningar fortsätter kommer de att nå målet. För Luleå Lokaltrafik AB och Lumire AB har användningen av HVO gett stora minskningar, dock kommer bränslet inte att vara tillgängligt för 2019. Där kommer resultatet att försämras.

För kommunens egna tjänstefordon har utsläppen minskat dock kunde resultatet ha varit mycket bättre eftersom biogasfordonen har tankats med bensin istället för biogas (ca hälften av bränslemängden som har använts är bensin). För att förbättra detta behövs instruktioner till förarna samt på sikt ytterligare ett tankställe. Andelen elfordon kommer att öka, för att införa detta behövs en utbyggnad av laddstationer och även fler väderskyddade parkeringar. För att nå målet behövs biogasfordon som tankas med biogas samt elfordon.

Hyrbilsanvändningen visar en minskad sträcka. Hyrbilarna behövs framförallt när tjänstefordonen är på service. Hyrbilsanvändningen bedöms kunna minskas med ett mer samordnat resbehov. Privatbilsanvändningen minskar fortfarande sett till sträcka. Ytterligare minskningar bedöms möjliga.

Totalt sett har utsläppen från de långväga resorna minskat något, men bedömningen är att målet inte kommer att nås. För de långväga resorna visar verksamheterna olika resultat. För de som minskat sina utsläpp tydligt verkar 2018 ha varit ett år då ett större antal resor inte har genomförts jämfört med 2017. Detta beror bland annat på att utbildningar och konferenser inte har skett under 2018, men kommer troligen att genomföras 2019. Om dessa resor kan genomföras med tåg i högre grad kommer inte utsläppen att öka. Några verksamheter har ökat utsläppen, vilket beror på ett ökat antal resor utrikes. Trenden är att internationella samarbeten kräver resor i högre grad än tidigare.

Målet har uppnåtts

Målet har delvis uppnåtts

Målet har inte uppnåtts

Mål: Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 7 per skolområde med godkänt betyg (A-E) i samtliga ämnen ska öka, jämfört med vt 2016

Huvudansvarig: BUN

Analys
Barn- och utbildningsnämnden anger att målet inte uppnåtts sett till det faktiska resultatet. Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen i årskurs 7 har minskat sedan 2016 men ökat något i jämförelse med våren 2018. Socialnämnden färgsätter med grönt för året och inom ramen av nämndens uppdrag kopplat till målet och det arbete som genomförts under året.

I åk 3 och de nationella proven i matematik verkar den nedåtgående rörelsen gällande kunskapsresultat ha vänt och är på väg uppåt. I åk 6 sjunker andelen elever med godkända betyg (A-E) i alla ämnen över tid. Behörighet till gymnasiet är svagt nedåtgående alternativt utplanande.

Låga kunskapsresultat med variationer mellan åren kan till viss del förklaras av de socioekonomiska faktorerna. Andelen behöriga lärare minskar och ett antal skolor har problem med att bemanna med behöriga lärare. Specialpedagoger saknas på några skolor vilket kan påverka resultaten. Prioritering av lärarrekrytering pågår inom ramen för projektet Skolpaketet. Ett tydligt samband mellan frånvarorapporteringsgrad, elevers ogiltiga frånvaro och kunskapsresultaten kan utläsas. Rutiner för frånvaro pågår som utvecklingsarbete.

Grundskolan har i det systematiska kvalitetsarbetet prioriterat följande utvecklingsområden:

  • Tillgänglig utbildning med utgångspunkt i SPSMs Tillgänglighetsmodell som omfattar fysisk, social och pedagogisk lärmiljö
  • Undervisningens kvalitet
  • Digitalisering

Genom dessa förväntas en god resultatutveckling där tidiga insatser, flexiblare anpassning av undervisningen utifrån elevernas behov och ökad upplevd trygghet och studiero samt minskad upplevd stress är nyckelfaktorer. Projektet inkluderande och tillgängliga lärmiljöer - för elever med funktionsnedsättning har startat 2018 och beräknas pågå under tre år, fram till och med 2020. Projektet finansieras med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten och vänder sig till samtliga grundskolor under treårsperioden. Genomförande sker i samverkan med Centrala elevhälsan där expertkunskaper finns. En projektledare avsedd för att stötta och driva processerna är rekryterad. Första året ligger fokus på de nya skolor som ska byggas i Gammelstad samt på Bergnäset. Förväntat slutresultat är ökad likvärdighet, ökad kompetens, ökad måluppfyllelse samt ökad skolnärvaro.

Verksamhetens kapacitet att omhänderta klagomål och synpunkter har ökat då färre skolinspektionsanmälningar görs. Grundskolan utvecklar rutiner för att öka lärandet i syfte att förbättra utbildningen genom en förbättrad klagomåls- och synpunktshantering. Projektet samverkan i praktiken är avslutat och arbetet med frånvaro har övergått till en reguljär verksamhetsutveckling i grundskolan. Rutin för orosanmälan mellan Socialförvaltning och Barn- och utbildningsförvaltning är framtagen. Arbetet för att öka antalet elever som får sina behov av studiehandledning på modersmål är igångsatt.

Samverkan med skolan och elevhälsan, gällande bl.a. orosanmälningar har Fredamottagningen tillsammans med Föräldrasupporten till skolor genomfört information i temat. Arbete har även genomfört med syfte att motivera familjer att ta emot stöd och därmed inleds fler utredningar och Samordnad Individuell Plan (SIP) möten.

Antalet SIP och Norrbuss ökar vilket är glädjande för samverkan kring den enskilde ungdomen/barnet. Totalt har 18 män/pojkar och 17 kvinnor/flickor haft SIP år 2018. Statistiken för antalet SIP år 2016 var sex män/pojkar och två kvinnor/flickor. År 2017 hade 19 män/pojkar och 20 kvinnor/flickor haft SIP.

När det gäller Norrbuss har totalt 11 kvinnor/flickor och 29 män/pojkar varit aktuell för Norrbuss år 2018. I jämförelse med tidigare år visar statistiken att år 2017 var 13 kvinnor/flickor och 20 män/pojkar aktuella för Norrbuss. År 2016 var två kvinnor/flickor och en man/pojke aktuella för Norrbuss.

Samordningsansvaret för Vi 6 och 4-möten kommer från och med årsskiftet ligga hos socialförvaltningen och nämnden satsar på främjande/förebyggande arbete där "trendspaningen" som ingår i 4-möten är en viktig del. I slutet av 2018 har ett nytt arbetssätt prövats utifrån trendspaningen gällande gängbildning inom lägre åldrar, där socialtjänst, skola och polis diskuterar insatser på selektiv nivå.

Målet har uppnåtts

Målet har delvis uppnåtts

Målet har inte uppnåtts

Mål: Trygghet, välbefinnande och delaktighet ska öka hos Luleå kommuns äldre befolkning

Huvudansvarig: SOC

Analys
Under året har aktiviteter genomförts med att öka tryggheten, välbefinnandet och delaktigheten för den äldre befolkningen i Luleå och målet bedöms därmed uppnått. Det handlar om exempelvis om tillgängliga mötesplatser, service, samt att skapa förutsättning för och tillhandahålla säker, trygg och tillgänglig trafikmiljö för Luleåborna. Bland annat har 2000 äldre fått besök och information om brandskydd och säkerhet i hemmet, samt ett fortsatt arbete med tillskapande av trygghetsboenden, där det under 2019 öppnas ett på Bergnäset.

I dagsläget ser inte socialnämnden att behovet av vård- och omsorgsboendeplatser har minskat efter satsningen på Trygghetsboenden, men planeringen blir effektivare för hemtjänsten med mindre färdtider då många brukare bor i varje hus.
Socialnämnden har tillsammans med Region Norrbotten upparbetade rutiner med syfte att öka tryggheten för hemsjukvårdspatienter via projektet Hemsjukvårdsteam. Varje geografiskt område inom vård och omsorg har upprättat utvecklingsplaner gällande sammanhållen vård och omsorg med brukaren i fokus. Resultat och analys av enkät till hemsjukvårdspatienter gällande upplevelse av trygghet kommer att ske under första kvartalet 2019, därmed kan inget resultat på upplevelsen presenteras. Projektet kommer fortsätta under 2019 för att utöka samarbetet gällande hemsjukvårdspatienter på fler hälsocentraler. I fortsättningen kommer det även ske test av digital teknik hos fokuspatienter.

Under 2018 har ett förändrat arbetssätt upprättats i samverkan med Region Norrbotten gällande samverkan vid utskrivning från sjukhus för en anpassning till den nya lagstiftningen "Min plan". Ett multiprofessionellt utskrivningsteam arbetar med daglig styrning gällande personer som är medicinskt färdigbehandlade från Sunderby sjukhus. Det nya arbetssättet visar ett positivt resultat i form av att antal dygn som patienter är kvar på sjukhuset när de är medicinskt färdigbehandlade har minskat till 282 dygn under perioden 180101 - 181218, jämfört med 2017 samma period där summan var 2187 dygn. Projektet har vunnit lilla priset för IT i vården (delas ut av Computer Sweden och Dagens Medicin) som en utmärkelse för att Norrbotten är föregångare i landet gällande arbetssättet att den samordnade planen kan läsas av berörd person via sjukvårdsupplysningen 1177.

Resursteamet finns tillgängliga för brukare i ordinärt boende för att trygga och säkra brukare som bor kvar hemma men med hjälp av utökad hjälp av hemtjänst. Resursteamet förstärker i hemtjänsten och en kompetensöverföring sker i och med att resursteamet och hemtjänsten jobbar tillsammans.

I oktober 2018 startade projekt Äldresupport som syftar till att äldre ska få stöd att bibehålla en trygg, säker och aktiv vardag i hemmet, innan deras behov av insatser från socialtjänsten ökar. Äldresupporten erbjuder förebyggande insatser till personer med få insatser från kommunen. Vid 2018 års utgång har det hittills genomförts sex förebyggande hembesök samt flertal telefonsamtal. Fem personer har fått stöd för att ta sig till öppna verksamheter samt arbete pågår med att få ihop personer till gruppträffar. Projektet pågår fram till maj 2019. Som ett ytterligare komplement för brukares trygghet i ordinärt boende finns trygghetskamera. För dem som bedömts ha behov av tillsynsbesök, men inte vill/inte har behov av fysiska tillsynsbesök, erbjudits trygghetskamera. Under 2018 har totalt 51 kameror installerats hos dem som har behov av tillsyn, men valt att få det via en kamera. Totala antalet är fördelat på 41 kvinnor och 11 män. Det totala antalet motsvarar också det mål som sattes upp för 2018. Under 2019 är målet att ytterligare 60 trygghetskameror ska installeras.

Under senare delen av 2018 har ett införande av GPS larm påbörjats. Brukare inom ordinärt boende med kognitiv svikt och som är fysiskt rörlig, ex. utomhus, har möjlighet att använda sig av en GPS som är placerad på personen, samt med att larm som går till aktuell hemtjänstgrupp. Hittills är ett larm driftsatt. Projektet ska utvärderas i maj 2019.

I den nationella mätningen "vad tycker äldre om äldreomsorgen" 2018 visas ingen ökning från föregående år i resultatet i frågan om upplevelsen av trygghet i ordinärt boende. 2019 års mätning kan rimligtvis visa mer då det vid årets mätning under första kvartalet hade installerats få trygghetskameror.

För att öka trygghet och delaktighet ska en samordnad individuell plan upprättas för personer som har behov och i den planen ska personens mål upprättas tillsammans med professioner som behövs från både Luleå kommun samt Region Norrbotten. Under året har antal upprättade samordnade individuella planer ökat med 94 % jämfört med 2017. Antalet 2017 var 23 och antalet under 2018 har varit 245. 

Målet har uppnåtts

Målet har delvis uppnåtts

Målet har inte uppnåtts

Förkortningar nämnder

  • KSAM: Kvalitet- och samhällsutveckling (Stab)
  • KLF: Kommunledningsförvaltningen
  • AMF: Arbetsmarknadsförvaltningen
  • RTJ: Räddningsnämnden/Räddningstjänsten
  • BUN: Barn och utbildningsnämnden
  • FRITID: Fritidsnämnden
  • KULT: Kulturnämnden
  • MBN: Miljö- och byggnadsnämnden
  • SOC: Socialnämnden
  • SBN: Stadsbyggnadsnämnden

Förkortningar bolag

  • LEAB: Luleå Energi AB koncernen
  • LULEBO: Lulebo AB
  • LLT: Luleå Lokaltrafik AB
  • LUMIRE: Luleå MiljöResurs AB
  • LHAB: Luleå Hamn AB
  • NFTC: Nordiskt FlygTeknikCentrum AB