Ekonomisk och finansiell analys

Luleå kommun bedriver verksamhet i förvaltnings-, bolags- och stiftelseform. För att få en fullständig ekonomisk information om verksamheten upprättas en sammanställd redovisning. Koncernen Luleå kommun omfattar förutom kommunen med dess förvaltningar också aktiebolag. De största bolagen är Luleå Energi AB och Lulebo AB. Kommunkoncernens organisation framgår av organisationsschemat.

Årets resultat

Luleå kommun redovisade 2018 ett resultat på 79 mkr (462 mkr), vilket jämfört med 2017 var ett lägre resultat med 383 mkr. Förändringen jämfört med föregående år beror till största delen på den extra utdelning som gjordes från moderbolaget i koncernen 2017 om 410mkr. Årets resultat motsvarade 1,8 % av kommunens skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Kommunens budget för 2018 byggde på ett resultat efter ombudgeteringar på -12 mkr, eller -0,3 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning.

Årets resultat för Luleå kommunkoncern uppgick till 144 mkr (186 mkr) vilket är 42 mkr lägre än föregående år. Förändringen beror främst på en ökad nettokostnad om 151 mkr som möts av ett förbättrat finansnetto om 19 mkr.

Resultatanalys 2018

I årets resultat för kommunen ingår en utdelning från moderbolaget i koncernen om 98,2 mkr. Exklusive de finansiella posterna blir verksamhetens resultat -31,8 mkr eller -0,7% av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning trots att de har ökat med 87,6 mkr jämfört med år 2017, en ökning med 2 %. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 136 mkr eller 3,1% i jämförelse med föregående år vilket är orsaken till att verksamhetens resultat är negativt. Ökningen utgörs av en generell kostnadsökning över hela kommunen men beror till största del av löneökningar som ökat med 63 mkr (ökning med 2,6%). Nettokostnadsandelen dvs. verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning har ökat till 100,7%. Detta innebär att utvecklingen av skattenettot är mindre än verksamhetens nettokostnader. Nettokostnadsandelen behöver minskas kommande år för att klara flera av de för kommunen uppsatta finansiella målen och upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Redovisas en nettokostnadsandel som ligger över 100 % har kommunen en negativ balans mellan löpande kostnader och intäkter. En nettokostnadsandel på 97–98 % kan betraktas som en god ekonomisk hushållning. Sett över en längre tidsperiod, ges kommunen bättre förutsättningar för att klara av att finansiera investeringar med en högre del av egna medel.

Kommunkoncernens totala omsättning uppgick till 2 835 mkr (2 633 mkr) med ett resultat efter finansiella poster på 181 mkr (226 mkr). Kommunkoncernens soliditet (se tabell) var vid årsskiftet 58 % (58 %). De totala investeringarna under året uppgick till 1 017 mkr (1 125 mkr). Förändringen beror främst på en ökad nettokostnad om 151 mkr som möts av ett förbättrat finansnetto om 19 mkr. Avkastningen på totalt kapital uppgår till 1,9 % för 2018 i jämförelse med 2,5 % 2017. Förändringen beror delvis på resultatet mellan åren.

Specifikation om koncernbolagens resultat framgår i förvaltningsberättelsen.

Finansnettot

Finansnettot i kommunens resultaträkning redovisar ett överskott på 111 mkr vilket är att jämföra med överskottet 2017 på 445 mkr. De stora överskotten under åren beror på utdelningar från moderbolaget i kommunkoncernen. Skillnaden mellan åren beror främst på en extra utdelning år 2017 om 410 mkr från Lulebos fastighetsförsäljning under 2016. Räntekostnader för extern finansiering ligger på samma nivå som 2017.

Verksamhetens budgetavvikelse 2018

Årets resultat i jämförelse med budget visade ett överskott på 91 mkr för kommunen. Överskottet förklaras främst av att nämnderna gick 57 mkr bättre än budget. Finansnettot var även bättre än budget med 29 mkr vilket främst beror på att räntekostnaderna blev 20 mkr lägre än planerat. Detta beror på att det externa finansieringsbehovet för investeringar inte blev lika högt som förväntat. Även Finansförvaltningen gick 44 mkr bättre än budget. Avvikelsen består främst av att medel avsatta för oförutsedda behov samt omstruktureringar inte har nyttjats. Detta möts dock av ett skattenetto som är 39 mkr lägre än budget. Mer detaljerad specifikation framgår av driftredovisningen i förvaltningsberättelsen. (länk)

2018 var ett bra verksamhetsår för Luleå Kommunföretag AB och dess dotterbolag. Koncernen som helhet visar ett starkt resultat, men två av koncernbolagen har fortsatt stora utmaningar med obalans i kostnads- och intäktsstruktur för respektive verksamhet. NFTC har i dagsläget en för låg totalvolym i sin verksamhet och LLT har en otillräcklig finansiering för det trafikhuvudmannauppdrag man har för Luleå Kommun. Koncernens konsoliderade omsättning ökade jämfört med föregående år och uppgår till 1 863,9 (1 765,5) mkr. Årets resultat sjönk dock något och uppgick till 166,0 (170,4) mkr.

I moderbolaget Luleå Energi AB:s fjärrvärmeverksamhet blev försäljningen något högre än budgeterat, framförallt beroende på att det första kvartalet var kallare än normalt. Samtidigt har bränslekostnaderna ökat, både som ett resultat av stigande bränslepriser och högre produktion under de kalla vintermånaderna i början av året. Som helhet föll resultatet för fjärrvärmeverksamheten ut i linje med förväntningarna. Försäljningen och resultatet i elhandelsverksamheten blev något bättre än budgeterat, bland annat beroende på stigande marknadspriser under året. En kall inledning på året följdes av en varm och torr sommar samt en mild höst med mindre vind än normalt, vilket medförde stigande el- och elcertifikatpriser. Även i moderbolagets övriga verksamheter, bland annat inom energitjänster, blev resultatet bättre än förväntat. Totalt landade resultatet i moderbolaget 7,5 mkr över budget.

För dotterbolaget Luleå Energi Elnät AB har 2018 fortsatt präglats av relativt många nyanslutningar, även om tillväxten bromsat in något jämfört med tidigare år. Det relativt stabila vädret i kombination med ett kontinuerligt förebyggande underhållsarbete, har medfört låga kostnader för driftstörningar under året. Uppdragsverksamheten uppvisade också ett bättre resultat än budgeterat, och totalt blev resultatet för bolaget 4,7 mkr högre än budgeterat.

Resultatet i Bioenergi i Luleå AB överträffade budget med 4,3 mkr. Hög tillgänglighet i anläggningen, en god råvarusituation samt kontinuerlig tillgång på torkgas, har inneburit att bolaget har kunnat slå nytt produktionsrekord under 2018. 

För det gemensamt styrda bolaget Lunet AB blev utfallet för 2018 något svagare än förväntat och för intressebolaget LuleKraft AB i nivå med budget. Det samlade resultatet i koncernen för helåret 2018 blev 123,8 mkr, vilket är 15,7 mkr högre än budgeterat. Utvecklingen fortsätter vad avser övriga energitjänster. Koncernen arbetar fortsatt intensivt med att kunna erbjuda fler energitjänster och produkter. Den nationella prisjämförelsen Nils Holgersson-undersökningen visade att Luleå Energi-koncernen har Sveriges lägsta fjärrvärmepriser och Sveriges femte lägsta elnätspriser.

Lulebos resultat efter skatt uppgår 2018 till ca 51 mkr vilket är 15 mkr högre än tidigare lämnad prognos. Lulebo har drabbats av onormalt höga snörelaterade kostnader under vintern 2018, drygt 20 mkr jämfört med under ett normalår cirka 4 mkr. Tvist med entreprenör finns om 8 mkr av fakturor avseende snö. Beloppet om 20 mkr har i sin helhet belastat resultatet för året. Den alltsedan 2015 positiva resultatutvecklingen för bolaget beror på ett intensivt arbete med att få bättre kostnadskontroll, bättre upphandlingar, annan arbetsorganisation där egen personal genomför reparationer i fastigheterna och en anpassad administrativ överbyggnad. Anpassningen av kostnadsnivåerna till ett mindre Lulebo efter försäljningar under 2015 och 2016 bedöms ha genomförts på ett för bolaget hållbart sätt. Sammanfattningsvis kan konstateras att Lulebo redovisar ett stabilt och bra resultat.

Investeringar och likviditet

Luleå kommuns samlade nettoinvesteringsvolym under 2018 uppgick till 596 mkr (750 mkr) vilket är en minskning mot föregående år med 154 mkr och 526 mkr lägre i jämförelse mot budget. I begreppet nettoinvesteringar menas nettot mellan investeringar, investeringsinkomster och försäljningsinkomster. Kommunen har under ett antal år tillbaka legat på en hög nettoinvesteringsnivå i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Det har medfört att, med undantag för 2015 som innehöll stora försäljningsinkomster, det finansiella målet om nettoinvesteringars andel ej bör överstiga 10 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning inte har uppnåtts. För att långsiktigt kunna upprätthålla en god självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar bör nettoinvesteringarnas andel inte överstiga 10 % såsom det långsiktiga finansiella målet är uppsatt. Kassalikviditeten och soliditeten har påverkats negativt under en 5 års period med undantag för det år som under perioden innehåller större försäljningsinkomster. Sett på en längre tidsperiod där nettoinvesteringsandelen ligger på höga nivåer >10 % och nettokostnadsandelen ligger runt 100 % kommer inte investeringarna kunna finansieras med skatteintäkter och investeringsinkomster fullt ut. Det ger en försvagning av kommunens finansiella handlingsberedskap inför framtiden.

Nettoinvesteringarna inom kommunkoncernen uppgick under året till 1 017 mkr (1 125 mkr), 16 mkr högre än föregående år. Kommunen står för merparten av nyinvesteringarna men även Lulebo AB, Luleå Energikoncernen och Luleå Hamn står för betydande investeringar. Mer detaljerad specifikation av kommunens investeringar framgår av investeringsredovisningen i förvaltningsberättelsen. Kommunkoncernen kommer att ha fortsatt hög investeringsnivå de kommande åren. Den främsta anledningen till ökningen är de investeringsbehov som uppstår för att öka bostadsbyggandet och därmed stimulera befolkningstillväxten. Inom kommunkoncernen används ett koncernvalutakontosystem vilket innebär att kommunen eller bolagen kan ta del av kommunkoncernens samlade likviditet vid behov. Under 2018 har bolagen visat en bra likviditet och bidrar därmed till koncernvalutakontosystemet. Till koncernvalutakontosystemet är det kopplat en checkkredit som kan nyttjas vid en kortsiktig likviditetsbrist för kommunkoncernen. 

Likviditet kommunkoncernen

Skriv tabellbeskrivning här



Månad

Kommentarer

Januari

  • Luleå kommun löste bort ett lån på motsvarande 50 mkr
  • Luleå Hamn AB Genomförde en delbetalning rörande den nya bogserbåten till ett värde av 35 mkr

Mars

  • Luleå kommun genomför en pensionsinbetalning på 100 mkr

April

  • Luleå Lokaltrafik AB investerar i bussar till ett värde av 25 mkr

Maj

  • Luleå kommun tar ett lån på 200 mkr

September

  • Luleå kommun tar ett lån på 100 mkr

Oktober

  • Luleå Kommunföretag AB lånar upp 50 mkr
  • Luleå Hamn AB löser ett lån på 33 mkr

November

  • Luleå Hamn AB genomför ytterligare en delbetalning av den nya bogserbåten till ett värde av 40 mkr

December

  • Luleå kommun lånar 200 mkr
  • Luleå Kommunföretag AB placerar 20 mkr i fonder
  • Luleå Energi AB placerar 70 mkr i fonder


 

 

Resultat jämfört med tidigare år (mkr)‌

År:

2014

2015

2016

2017

2018

Kommunen

25

291

143

462

79

Koncernen

118

1115

569

186

144

 

Nettoinvesteringar (mkr)‌

År:

2014

2015

2016

2017

2018

Kommunen

494

395

535

750

596

Koncernen

1014

849

1142

1125

1017

 

Femårsöversikt






År:

2014

2015

2016

2017

2018

Kommunen






Utveckling av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning, %

2,5

2,9

4,8

4,6

2,0

Utveckling av verksamhetens netto-kostnader, %

4,8

-3,1

9,1

6,9

3,1

Nettokostnadsandel*

99,5

93,7

97,5

99,6

100,7

Årsresultatets andel av skatter, statsbidrag och utjämning (mål: 2%)

0,6

7,2

3,4

10,5

1,8

Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning (mål: 10%)

12,7

9,8

12,7

17

13,3

Kommunal skattesats (mål: oförändrad)

22,5

22,5

22,5

22,5

22,5

Soliditet enligt balansräkningen (mål: oförändrad)

67

69

68

72

68

Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser

33

37

39

44

44

Kommunkoncernens soliditet enligt balansräkningen

49

55

58

58

58







 *Verksamhetens nettokostnader/(skatteintäkter+statsbidrag+utjämning)

Mål för god ekonomisk hushållning

Luleå kommuns ”Policy för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv” är utformad för att svara upp mot kommunallagens krav på riktlinjer om god ekonomisk hushållning. Avstämningen av god ekonomisk hushållning görs av kommunfullmäktige i samband med behandlingen av strategisk plan och budget, delårsrapport och årsredovisning.

För att nå en god ekonomisk hushållning har kommunen definierat långsiktiga finansiella mål och riktlinjer, finansiella mål för budgetåret samt mål och riktlinjer för verksamheten. Finansiella mål för budgetåret formuleras inom ramen för Luleå kommuns årliga budgetprocess. I kommunfullmäktiges policy för god ekonomisk hushållning har följande långsiktiga finansiella mål fastställts.

  • En balanserad budget och flerårsplan utan skattehöjning.

Målet om en balanserad budget uppnås inte 2018 då budgeten efter revidering visar ett underskott. Målet om en flerårsplan utan skattehöjning nås då budgeten är i balans utan skattehöjning under perioden 2019–2021.

  • Årsresultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst 2 %.

Utfallet för 2018 visar att målet inte har uppnåtts genom att årsresultatets andel uppgick till 1,8 % (10,5 %). Prognosen under planeringsperioden 2019–2021 är 2 %, 2 % och 3 %. Den kortsiktiga målsättningen uppnås inte under 2018 men under resterande del av planperioden bedöms målet bli uppfyllt.

  • Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag bör ej överstiga 10 %.

Utfallet för 2018 visade att andelen uppgick till 13,3 % (17,0 %) och målet har därmed inte uppnåtts under året. De planerade investeringarna för åren 2019–2021 uppgår totalt till 2 717 mkr. Den genomsnittliga investeringsnivån under planeringsperioden ligger därmed på 19 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning vilket är 9 % högre än uppställt mål. Den långsiktiga målsättningen uppnås därför inte under planperioden.

  • Soliditeten ska vara oförändrad.

Soliditeten har minskat med 4 procentenheter sedan föregående år och är nu 68 %. Detta innebär att målet om en oförändrad soliditet inte uppnås under innevarande år. Anledningen till detta är att det lånats upp medel externt under året för att finansiera kommunens investeringar. Under planeringsperioden 2019–2021 beräknas soliditeten minska eftersom investeringsnivån fortsatt kommer vara hög och nettokostnadsandelen beräknas ligga nära 100 % vilket medför att investeringarna kommer att finansieras med externa lån och att målet kring en oförändrad soliditet inte därför kommer att kunna uppnås.

Balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv (RUR)

Det lagstadgade balanskravet är en resultatmässig miniminivå som innebär att årets totala intäkter måste vara högre än de totala kostnaderna. Om ett underskott uppstår efter balanskravsutredning så måste detta kompenseras med överskott inom en treårsperiod. Vid beräkning av balanskravsresultatet ska vissa resultatposter inte tas med, exempelvis realisationsvinster på anläggningstillgångar.

Enligt Luleå kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv får den del av årets resultat som efter balanskravsjusteringar, överstiger 1 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning avsättas till en resultatutjämningsreserv. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, får det resultat som överstiger 2 % avsättas.

Medel från RUR kan användas om två kriterier är uppfyllda:

  • Förändringen av årets underliggande skatte-underlag i riket understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste 10 åren (enligt Sveriges kommuner och landstings beräkningar)
  • Balanskravsresultatet är negativt.

Medel från RUR får i så fall användas för att nå upp till ett nollresultat.

Balanskravsutredning


Mkr

2018

Årets resultat

79

samtliga realisationsvinster

-8

Årets resultat efter balanskravsjusteringar

71

medel till resultatutjämningsreserv

-26

Årets balanskravsresultat

45

 

Kommunens resultat enligt avstämning mot balanskravet uppgick för 2018 till 71 mkr och uppfyllde således kommunlagens balanskrav. Klassificeringen av försäljning av tomträtter redovisas som försäljning av omsättningstillgång och ingår därför ej i avdraget för realisationsvinster. Kommunen har tidigare år satt av totalt 817 mkr till denna reserv. Med årets avsättning blir summan 843 mkr.

Känslighetsanalys resultateffekt

Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer. Några exempel som påvisar detta är:

Känslighetsanalys


Mkr

2018

Utdebitering (skatteintäkt), förändring med 1 krona, +/-

180

Befolkningsförändring med 100 personer, +/-

5

Löneökning med 1%, -

29

Ökad upplåning med 100 mkr, -

1



Soliditet och skulder

Soliditet beskriver hur stor andel av de totala tillgångarna som är finansierade med egna medel. Kommunens soliditet uppgår i bokslutet till 68 % vilket är en minskning med 4 procentenheter jämfört med föregående år. Minskningen beror på den ökade upplåningen av externa medel vilket minskar självfinansieringsgraden. Under planeringsperioden 2019–2021 beräknas soliditeten minska eftersom investeringsnivån fortsatt kommer vara hög och nettokostnadsandelen beräknas ligga runt 100 % vilket medför att investeringarna kommer att finansieras med externa lån.

Kommunkoncernens soliditet uppgår till 58 % vilket är i nivå med föregående år. Detta beror delvis på att investeringar som gjorts i koncernbolagen finansierats av egna medel.

Kommunens totala skulder och avsättningar uppgår vid årsskiftet till 2 369 mkr (1 926 mkr) varav 294 mkr (272 mkr) avser pensionsåtagandet inkl. löneskatt. Kommunens totala skulder och avsättningar har alltså ökat med 443 mkr jämfört med föregående år. Ökningen beror till största del på att den externa upplåningen ökat med 400 mkr.

Skulder och avsättningar, mkr‌

År:

2014

2015

2016

2017

2018

Skulder och avsättningar:

2005

1901

2098

1926

2369

 

Sammansättning av skuldportföljen för kommunkoncernen

Vid årets utgång var kapitalbindningen 1,62 år, räntebindningen var 2,29 år och snitträntan var 2,30% vilket motsvarar strax under 1,7 mkr på årsbasis. Del av kapitalbindning under 1 år har minskat från 44,99% till 40,50%. Förändringarna är föranledd av att Lulebo AB:s derivatportfölj närmar sig förfallodag samt att internbanken vid Luleå kommun tecknat ett längre lån via Nordiska investeringsbanken. Lånet är ett så kallat grönt lån och är knutet till projektet "Östra länken". Lånets bindningstid är strax under 5 år och innehar en fastränta på 0,705%.

Under slutet av året har kommunens mätvärden förbättrats. Den aktuella derivatportföljen kommer dock även i framtiden att bidra till att kommunens mätvärden succesivt försämras. Kommunkoncernen kommer med anledning av den aktuella derivatportföljen att binda om befintliga lån motsvarande 1,4 miljarder kr, under kommande 12 månaders period.

Skriv tabellbeskrivning här

Utestående skuld

Kapitalbindning

Räntebindning

Snittränta

Del av kapitalbindning

3 353 mkr

1,62 år

2,29 år

2,30 %

40,50 %

 

Skriv tabellbeskrivning här






2018-12

2018-11

2018-10

Utestående nettobalans (mkr)

3 353

3 113

3 113

Utestående nominellt (der, mkr)

1 950

1 950

1 950

Snittränta 12 mån

2,30%

2,35%

2,38%

Snittränta exkl. der. 12 mån

0,02%

0,05%

0,07%

Räntekostnad 12 mån (mkr)

71,5

72,5

73,3

Räntekostnad exkl. der. 12 mån (mkr)

0,8

1,4

2,1

Räntebindning (år)

2,29

2,14

2,32

Räntebindning (%) andel < 1 år

35,13

39,47

21,14

Räntebindning (år) exkl. der.

0,59

0,38

0,42

Räntebindning (%) andel < 1 år, exkl. der.

88,07

93,87

79,12

Kapitalbindning (år)

1,62

1,47

1,43

Kapitalbindning (%) andel < 1 år

40,50

44,99

22,55




 

 

Räntekänslighet på rådande skuldportfölj (kommunkoncernen)

I tabellen nedan redogörs för kommunkoncernens räntekänslighet för kommande räntehöjningar. Med "räntekostnad +1%" utgår man ifrån att portföljens lån tecknas om med identiska villkor, som de idag har, förutom räntan. Därutöver har den underliggande marknadsrörelsen varit +1% från dagens räntenivåer. "Förändring/Ränterisk 1%" beskriver hur uppgången påverkar kommunkoncernen rent kostnadsmässigt. Under slutet av året har förväntad räntekostnad för 2019 ökat med cirka 1 mkr. Samtidigt har beräknade räntekostnader för 2020–2024 minskat med någon miljon vardera. Anledning till förändringen, är marknadens mer avvaktande syn på Riksbankens framtida agerande i form av kommande räntehöjningar.

Skriv tabellbeskrivning här





Period

Räntekostnad (mkr)

Räntekostnad +1%

Förändring/Ränterisk 1%

2019

68,7

71,2

2,5

2020

70,1

75,6

5,4

2021

68,9

77,4

8,5

2022

62,0

75,6

13,6

2023

61,0

78,0

17,1

2024

65,0

85,0

20,1




 

 

Fastställda och utnyttjade borgensramar (Kommunkoncernen)

Skriv tabellbeskrivning här




(Mkr)

Nyttjade borgensramar

Fastställd borgensram

Lulebo AB

2 555

2 600

Luleå Hamn AB

33

33

Luleå kommun

600

1 100

Luleå Kommunföretag AB

100

1 800

Luleå Energi AB

0

0

LUMIRE AB

0

0



 

 

Portföljens förhållande till aktuell finanspolicy och styrdokument (kommunkoncernen)

Tabellen nedan visar hur kommunkoncernens aktuella skuldportföljer ligger i förhållande till den aktuella finanspolicy som kommunen upprättat. Grönt betyder att det aktuella värdet ligger inom tillåtet intervall. Ur tabellen kan man utläsa att Luleå kommunkoncern befinner sig inom uppsatta riktvärden för både den totala räntebindningen, kapitalbindning samt att en inte för stor andel av lånen innehar för kort räntebindning.

Skriv tabellbeskrivning här

Finanspolicy





Luleå kommunkoncern

Gränsvärden

2018-12

2018-11

2018-10

Räntebindning

1,00-6,00 (År)

2,29

2,14

2,32

Kapitalbindning

1,00-6,00 (År)

1,62

1,47

1,43

Del av räntebindning är mindre än 1 ÅR

(vs utestående balans)

10,00-50,00 (%)

40,50

44,99

21,14





 

 

Pensionsförpliktelser

År 1998 avsattes 150 mkr av kommunens likvida medel till en långsiktig extern kapitalförvaltning för att möta framtida pensionsutbetalningar. Vid årsskiftet var medlen i sin helhet återlånade för att minska kommunens upplåningsbehov. Pensionsförpliktelserna redovisas sedan 1998 enligt den lagstadgade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelse. Denna ansvarsförbindelse uppgår till 1 388 mkr (1 447 mkr), vilket var en minskning med 59 mkr (79 mkr) jämfört med 2017. Löneskatten (ansvarsförbindelse) minskade med 14 mkr (19 mkr) och uppgår till 337 mkr (351 mkr). Pensionsförpliktelserna har beräknats av Kommunernas Pensionsanstalt, KPA. I kommunens balansräkning uppgår pensionsavsättning till 294 mkr (272 mkr) och en mindre del av pensionsförpliktelsen tryggas årligen genom försäkring.

Kommunens samlade redovisning av pensionsmedelsförvaltningen framgår i nedanstående tabell (mkr):

Pensionsmedelsförvaltning



Mkr

2017

2018

Pensionsförpliktelser i balansräkningen inkl. löneskatt

277

294

Pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelseinkl. löneskatt

1 803

1 725

Summa pensionsförpliktelser

2 080

2 019

Avsatta medel för pensionsutbetalningar

0

0

Placeringar

 

Under året har Luleå Energi AB samt Luleå kommunföretag AB placerat totalt 90 miljoner SEK i en långräntefond hos Nordea. Luleå Energi AB placerade 70 miljoner SEK i fonden och Luleå kommunföretag AB 20 miljoner SEK. Placeringen genomfördes för att undvika avgift på plussaldo samtidigt som placeringen förväntas generera en positiv avkastning. Fonden följer uppsatta riktlinjer i kommunens finanspolicy.

Avslutande kommentar

Årets resultat i kommunen är positivt för 2018 men det når tyvärr inte upp till det av kommunfullmäktige beslutade målet för god ekonomisk hushållning om 2% av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Detta beror dels på att skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ökar i en lägre takt än tidigare men även att verksamhetens nettokostnader ökar i en för hög takt. För att klara målet om en god ekonomisk hushållning kommande år behöver nettokostnadsandelen (verksamhetens nettokostnad/skatteintäkter, statsbidrag och utjämning) komma ner i en nivå kring 97–98% från 2018 års nivå om 100,7%.

Relativt låga resultat innebär också att kommunen minskar sina möjligheter att nå soliditetsmålet. De närmsta åren förväntas bli finansiellt tuffa för Luleå kommun, eftersom kommunen liksom många andra kommuner står inför utmaningar som stora investeringsbehov och stegrande behov hänförliga till positiva befolkningsförändringar. Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka betydligt snabbare än tidigare.

En utmaning är hur mycket av investeringarna som ska finansieras via skatteintäkter respektive externa lån. Detta kan i sin tur få konsekvenser och påverka utrymmet för att finansiera kommunens löpande drift i form av löner, lokaler m.m. För att klara av att uppfylla kommunens mål för god ekonomisk hushållning har kommunen för nästkommande budgetår och planperiod föreslagit en rad åtgärder. Målsättningen är att se över nettoinvesteringar och nettokostnadsandelen för att komma i en mer långsiktig balans för god ekonomisk hushållning men samtidigt tillmötesgå de utmaningar kommunen står inför.


Driftsredovisning, kommunen




Mkr

Utfall, netto 2018

Budget, netto 2018

Avvikelse mot budget 2018

Utfall, netto 2017

Kvalitet- och samhällsutveckling

-69

-87

18

-51

KS/Kommunledningsförvaltning

-198

-210

12

-153

KS/Arbetsmarknadsförvaltning

-108

-105

-3

-92

KS/Räddningsnämnd

-97

-102

5

-99

KS/Kollektivtrafik

-54

-54

0

-53

Barn-och utbildningsnämnd

-1 774

-1 784

10

-1 718

Fritidsnämnd

-207

-208

1

-191

Kulturnämnd

-105

-112

7

-108

Miljö- och byggnadsnämnd

-22

-23

1

-22

Socialnämnd

-1 670

-1 671

1

-1 618

Stadsbyggnadsnämnd

-232

-236

4

-216

Övriga nämnder

-13

-14

1

-12

Delsumma nämndernas utfall

-4 549

 -4 606

57

-4 333






Finansförvaltning exkl skatter, statsbidrag, utjämning och finansiella poster:

29

-16

44

-51

varav:





Pensioner, löneskuld och arbetsgivaravgift

-1 048

-1 028

-22

-1 012

KS anslag för näringsbefrämjande åtgärder

0

-1

1

0

KF medel för oförutsedda behov

0

-2

2

0

Medel för strategiska utvecklingsinsatser

0

-1

1

0

Medel för omstruktureringskostnader

-4

-19

15

0

Realisationsvinster/-förluster m.m.

3

0

3

-2

Resultat försäljning omsättningstillgångar

39

0

39

12

Resultat nedskrivning

-45

0

-45

-74

Resultat utrangering

-4

0

-4

0

Internt återförda kostnader

1 420

1 384

36

1 345

Avskrivningar

-332

-350

18

-320

Verksamhetens nettokostnader

-4 520

-4 621

101

-4 384

Skatter

3 998

4 071

-72

3 950

Statsbidrag och utjämning

490

456

34

451

Verksamhetens resultat

-32

-94

63

17

Finansiella intäkter

121

112

9

455

Finansiella kostnader

-10

-29

19

-10

Årets resultat

79

-12

91

462

 


Investeringsredovisning, kommunen





Mkr

Utfall 2018

Reviderad budget 2018

Avvikelse mot reviderad budget 2018

Budget 2018 i strat. plan

Utfall 2017

Kvalitet- och samhällsutveckling

0

0

0

0

-5

KS/Kommunledningsförvaltning

-50

-43

-7

-38

-7

KS/Finansförvaltning

0

-4

4

-4

0

KS/Arbetsmarknadsförvaltning

0

-1

1

-1

0

KS/Räddningsnämnd

-1

-2

1

-1

-7

Barn-och utbildningsnämnd

-16

-18

1

-14

-18

Fritidsnämnd

-8

-18

10

-10

-1

Kulturnämnd

-1

-3

2

-1

-1

Miljö- och byggnadsnämnd

0

-1

1

0

0

Socialnämnd

-8

-9

1

-9

-7

Större projekt

0

0

0

-32

0

Investeringar i fastigheter och teknisk infrastruktur






Stadsbyggnadsnämnden

-512

-1 024

512

-855

-703

varav:






- Friköp bostadshus och industritomter

3

20

-18

0

18

- Utbildnings- och förvaltningskostnader

-128

-133

5

0

-103

- Omsorg, kultur och fritidslokaler

-51

-74

23

0

-64

- Gator och vägar

-65

-85

20

0

-58

- Parker

-11

-16

4

0

0

- VA

-129

-242

113

-209

-201

- Övrigt stadsbyggnadsförvaltningen

-7

-38

31

0

-10

- Barn- och utbildningslokaler

-22

-148

126

0

-115

- Idrotts- och fritidsanläggningar

0

-24

24

0

1

- Omsorgslokaler

-22

-52

30

0

-85







Exploateringsverksamhet

-79

-232

153

-216

-86

varav:






- Arbetsplatsområden

-44

-117

73

0

-46

- Bostadsområden

-35

-115

80

0

-41

Summa nettoinvestering

-596

-1 122

526

-965

-750