Nuläge och omvärld

I en global värld i ständig förändring krävs samhällen som är robusta och klarar av förändringar. Dessa är ofta snabbare än tidigare och svårare att förutse. Det gäller många olika områden. Exempelvis ekonomiska konjunktursvängningar, klimatförändringen, tillgång till energi, konsekvenser av en åldrande befolkning, ett ökande utanförskap etc. För att klara av att möta dessa förändringar behövs ny kompetens, riktade satsningar och att vi är förberedda på det oväntade. En av de viktiga ingredienserna i ett robust samhälle är mångfald inom alla hållbarhetsdelar, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Följande rubriker beskriver några viktiga omvärldsfaktorer som påverkar Luleå och i framtiden kan komma att påverka Luleås möjligheter att nå en hållbar utveckling.

Andra än kommunen blir mer aktiva i samhällsbygget

Ett gott samspel mellan den privata och den offentliga sektorn en viktig förutsättning för en god lokal och regional utveckling. Kommunen kan inte ensam ta hela ansvaret för att utveckla platsen Luleå med omnejd, men ansvarar för att det sker utifrån en helhetssyn. I kontakten med externa är det viktigt att kommunicera med ”en röst”. Det handlar om samverkan och samarbete både när det gäller olika slags etableringar och alternativa driftsformer och att utveckla möjligheten till extern finansiering från näringslivet. Med fler andra utförare behöver kommunen utveckla sin beställarkompetens och det blir ännu viktigare att tillhandahålla jämförande underlag och göra jämförelser. Kommunens uppgift som möjliggörare blir allt viktigare.

Befolkningstillväxt och urbanisering

En ökad befolkning innebär ökade skatteintäkter, men också ett ökat behov av samhällsservice och ökade kostnader för infrastruktur. Befolkningsökningen innebär bostadsbrist och att konkurrensen om tillgänglig mark ökar. Detta kan i sin tur innebära att segregationen i samhället ökar. Luleå har valt att koncentrera resurserna och prioritera den kommunala servicen till centrum, stadsdelar och samlande byar.

Digitalisering

Synen på vad digitalisering innebär måste ändras. Digitalisering handlar inte i första hand om IT eller teknik utan om verksamhetsutveckling. En kärnfråga är hur man lyckas sätta medborgaren i centrum och samtidigt nå verksamhetsnytta. För att nå detta behövs ett strategiskt och strukturerat arbete, nya tankesätt, högre digital grundkompetens samt att en mer serviceinriktad kultur skapas.

Förändrade förutsättningar för den kommunala servicen

Organisationen behöver utformas så att den klarar att möta behoven och anpassa sig till omvärldens förutsättningar. Om färre betalar för flera (minskad andel i yrkesverksam ålder) så utsätts den kommunala ekonomin för stora utmaningar. Skatteunderlagsutvecklingen bedöms inte kunna hålla jämna steg med de framtida behoven. Nya lösningar, exempelvis via digitalisering, måste hittas för att kostnaderna inte ska skena iväg.

Glapp mellan behov och kompetens

Det finns ett behov av att utveckla generationsmedvetet ledarskap som lockar alla ålderskategorier. Det innebär också att kompetensutveckling i tjänsten behövs för att matcha nya behov och att ”lärlings/assistent”-anställningar kan vara en möjlighet. Kommunen behöver samverka med utbildningsanordnare i regionen för att tydliggöra kompetensbehoven. Nyanlända ska ses som en resurs för att fylla faktiska kompetensbehov.

Globalisering

Kommunen måste skapa en långsiktig förmåga för att klara av förändring och vidareutvecklas (skapa ett resilient samhälle). För det krävs kunskap och erfarenhet. Det handlar om att ha en helhetssyn på krisberedskap och totalförsvar som bland annat bör innefatta tydligt ledarskap, handlingsplaner, analyser, kännedom om resurser och robusthet i samhällsviktig verksamhet. Luleå är beroende av omvärlden och samverkan med andra kommuner behöver öka för att klara plötsliga förändringar.

Integration

Kommunen måste ta ansvar för flyktingar och nyanlända som kommer till Luleå och samtidigt tillvarata den resurs som de utgör. År 2017 hade Luleå ett så kallat kommuntal att ta emot 371 nyanlända med uppehållstillstånd. I bostadsbristens Luleå är detta en stor utmaning. Ett framgångsrikt integrationsarbete är tillväxtfrämjande och bidrar till att klara Luleås framtida arbetskraftsbehov samt välfärdens framtida finansiering.

Jämställdhet

Jämställdhet ska integreras i det ordinarie arbetet och i alla beslutsprocesser. Luleå har undertecknat CEMR-deklarationen och jämställdhetsintegrering är den övergripande strategin för Luleå kommuns jämställdhetsarbete.

Klimatförändring

Åtgärder måste vidtas både för en minskad klimatpåverkan (Luleås klimatmål) och för att hantera klimatförändringarna som pågår (Luleås riktlinjer). Luleås klimatmål säger att vi ska minska koldioxid-utsläppen med 60 % till 2030 och komma ner till noll år 2050.

Motsättningar i samhället

Kommunen måste utveckla förmågan att lyssna och förstå olika synsätt på företeelser och uppfattningar om problem i samhället för att därigenom kunna föra en konstruktiv dialog. Det handlar om att lägga grunden för gemensam förståelse och att skapa en robust samhällskultur som främjar fredliga och demokratiska medel för att lösa problem i samförstånd. Ett förebyggande arbete i samverkan inom kommunen och med andra aktörer, är avgörande för att lyckas.

Resor och transporter ökar

Utsläppen ökar, vilket påverkar hälsan, miljön och klimatet och att konkurrensen om utrymmet i staden ökar. Planeringen behöver anpassas till förändrade villkor för resor och transporter. Arbets- och studiependling över kommungränser kräver regional samverkan vid planering av infrastruktur och kommunikationer.

Skillnader i samhället

Kommunen måste ha större fokus på att verka kompensatoriskt för att överbrygga skillnader i förutsättningar mellan olika samhällsgrupper. Det handlar främst om ett förhållningssätt i det dagliga arbetet. Det är viktigt med hälsofrämjande insatser för barn och unga och tidiga insatser när behov uppstår. Att ta hänsyn till socioekonomiska aspekter i beslut är ytterligare ett sätt att minska skillnader.

Samhällsekonomi

Den svenska ekonomin har utvecklats synnerligen starkt under de senaste åren. BNP växte 2015 och 2016 med knappt 4 procent per år och för 2017 med drygt 3%. Prognoserna för fortsatt BNP-tillväxt under 2018 och 2019 är fortsatt optimistiska om än i en lägre takt. Utvecklingen under 2017 har blivit bättre än tidigare lagda prognoser och högkonjunkturen håller i sig längre än vad tidigare bedömts. En minskning av BNP inför 2018-2019 är ändå en realitet. Däremot utvecklas antalet arbetade timmar bättre då efter frågan på arbetskraft är fortsatt hög och det ger en fortsatt ökning av skatteunderlaget under 2018. Under 2018 bedöms dock högkonjunkturen nå sin kulmen och därefter sker en viss inbromsning av konjunkturen till ett mer normalt läge. En drivande faktor för tillväxten har varit en ökande inhemsk efterfrågan till stor del driven av ökad offentlig konsumtion bland annat i spåren av högt flyktingmottagande men även investeringar i både privat och offentlig sektor ger stor effekt på tillväxten. Draghjälpen från utlandet är inte stor.

Utvecklingen av antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin har varit påfallande stark under de senaste åren men svårigheterna i att öka antalet arbetade timmar tilltar. De positiva effekterna av ökad sysselsättning och fler arbetade timmar har motverkats av att utfallet av taxeringarna inte lever upp till de tidigare bedömningarna. Den totala utvecklingen av skatteunderlaget minskar därför betydligt. Det statliga tillskottet, de sk välfärdsmiljarderna, har därför helt ätits upp av försämrade skatteinkomster. Utvecklingen av skatteunderlaget på några års sikt är svårbedömd men kommuner och landsting står inför en obalans med snabbt växande demografiska behov och ett långsamt växande skatteunderlag. Stora demografiska förändringar åren 2016–2019 innebär en stor påfrestning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka kraftigt med en stor andel utlandsfödda. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Investeringarna i kommunsektorn är fortsatt höga och motsvarar c:a 11-12 % av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Konsekvenserna är ökande avskrivnings- och räntekostnader. Trycket uppåt på kostnaderna i kommuner och landsting förväntas därför vara fortsatt starkt under de kommande åren och behoven av produktivitetsförbättringar är därför stort.

Sammanfattningsvis pekar SKL att de samlade demografiska konsekvenserna fram till 2021 kan komma att bli stora för kommuner och landsting medförande ett behov av skatteökningar. SKL menar i sin höstrapport att det finns stora behov av resurstillskott till kommuner och landsting för att undvika skattehöjningar inför 2019-2021. I SKL’s kalkyl för kommunsektorn pekar man på att skatteunderlagets ökning inte räcker för att säkra den kommunala ekonomin och behovet av åtgärder inom kommunsektorn beräknas för att nå ett resultat motsvarande 1% av skatter och statsbidrag uppgå till c:a 39 miljarder kronor fram till 2021 vilket också förutsätter en årlig uppräkning av de generella statsbidragen med 2% per år.

Sysselsättningsutveckling

Arbetslösheten fortsätter minska i Luleå. Andelen inskrivna vid Arbetsförmedlingen i januari 2018 har minskat med 0,1 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Andelen öppet arbetslösa och i program ligger på 6,6% i Luleå jämfört med 7,4 % i riket januari 2018. Ett fortsatt starkt konjunkturläge innebär att efterfrågan på arbetskraft ökar och behovet att nyrekrytera tilltar. Den prognosticerade sysselsättningsökningen kan dock äventyras eftersom det finns en brist på rätt kompetens vilket kan hämma tillväxttakten. Svårigheten att finna arbetskraft blir allt vanligare inom fler och fler branscher. Särskilt svårt väntas det bli inom den offentliga sektorn som har stort rekryteringsbehov de kommande åren.

Samtidigt ökar andelen långtidsarbetslösa bland de arbetssökande som är inskrivna på arbetsförmedlingen. Nyanlända, särskilt de med kort tidigare utbildning, unga som inte fullföljt sin gymnasieutbildning samt funktionshindrade och långtidsarbetslösa mellan 55 -65 år har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden även i tider med god tillgång på arbete. Exempelvis är andelen utrikesfödda öppet arbetslösa och i program 16,6% och 20,5 % för de som endast har förgymnasial utbildning. Luleå har dock under 2017 kraftigt ökat andelen utrikesfödda som går till arbete och studier 90 dagar efter etableringen med hela 22 procentenheter jämfört med 2016. Problematiken kvarstår dock att kunna matcha de som står långt från arbetsmarknaden mot de lediga jobben.

Befolkningsutveckling

Luleås befolkning ökade under 2017 med 700 personer till 77 470 invånare vid årsskiftet. Befolkningsökningen i Luleå kommun beror av att både födelse- och flyttnetto är positivt. Födelsenettot för 2017 är plus 30 personer. Det föddes 757 barn under året vilket är 49 färre födda jämfört med föregående år. Dödstalet har däremot ökat med 63 personer till 727. Flyttsiffrorna visar att Luleå kommun under 2017 hade ett positivt flyttnetto med plus 670 personer. Det flyttade in 155 personer fler än under 2016, utflyttningen var också något högre, plus 25 personer.

Enligt prognosen för 2016 så skulle befolkningen öka med 600 personer. Kommunen skulle ha ett födelsenetto på plus 84 personer och flyttnettot skulle bli plus 516 personer. Det visade sig dock att prognosen inte har hållit, födelsenettot blev lägre än prognosen medan flyttnettot har blivit betydligt positivare under 2017.

Befolkningen i Luleå har i genomsnitt ökat med nära 400 personer per år sedan kommunsammanslagningen 1970. Den stora befolkningsökningen skedde i början av 1970-talet, då ökade befolkningen med mer än 1 000 personer per år. Då växte det upp fyra nya stadsdelar, Hertsön, Björkskatan, Porsön och Hammaren. Sedan stannade befolkningsökningen upp och under en 10-årsperiod mellan 1977 och 1986 stod befolkningssiffrorna i princip stilla. Från och med 1987 har sedan befolkning ökat nästan varje år fram till idag, med i genomsnitt drygt 340 personer per år. Årets befolkningsökning är den högsta sedan 1994.

Befolkningsutveckling 1970-2017‌
Årtal
Folkmängd
1970
58859
1971
59377
1972
60396
1973
62119
1974
64322
1975
66290
1976
67190
1977
67405
1978
67180
1979
67194
1980
66834
1981
66869
1982
66354
1983
66512
1984
66811
1985
66557
1986
66526
1987
66719
1988
67443
1989
67903
1990
68412
1991
68523
1992
68924
1993
69794
1994
70694
1995
71106
1996
71238
1997
71491
1998
71360
1999
71251
2000
71652
2001
71952
2002
72139
2003
72237
2004
72565
2005
72751
2006
73313
2007
73146
2008
73406
2009
73950
2010
74178
2011
74426
2012
74905
2013
75383
2014
75966
2015
76088
2016
76770

2017

77470