Ekonomisk och finansiell analys

Luleå kommun bedriver verksamhet i förvaltnings-, bolags- och stiftelseform. För att få en fullständig ekonomisk information om verksamheten upprättas en sammanställd redovisning. Koncernen Luleå kommun omfattar förutom kommunen med dess förvaltningar också aktiebolag. De största bolagen är Luleå Energi AB och Lulebo AB. Kommunkoncernens organisation framgår av organisationsschemat.

Årets resultat

Luleå kommun redovisade 2017 ett resultat på 462 mkr (143 mkr), vilket jämfört med 2016 var en förbättring med 319 mkr. Förändringen jämfört med föregående år beror till största delen på extra utdelning från moderbolaget i koncernen om 410 mkr vilket möts av föregående års högre realisationsvinster från försäljningar av samhällsfastigheter och tomträtter om 99 mkr. Årets resultat motsvarade 10,5 % av kommunens skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Kommunens budget för 2017 byggde på ett resultat efter ombudgeteringar på -22 mkr, eller -0,5 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning.

Årets resultat för Luleå kommunkoncern uppgick till 186 mkr (569 mkr) vilket är 383 mkr sämre än föregående år men fortfarande ett bra resultat. Den största delen av förändringen kan hänföras till lägre realisationsvinster från försäljningar av fastigheter och tomträtter i det kommunala koncernbolaget Lulebo AB med 399 mkr.

Resultatanalys 2017

I årets resultat för kommunen ingick en extra utdelning om 410 mkr från moderbolaget. Kommunens resultat exklusive utdelning blev därmed 52 mkr eller 1,4 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning har ökat med 193 mkr jämfört med år 2016, en ökning med 4,8 %. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 282 mkr eller 6,9 % i jämförelse med föregående år. De största förändringarna mot föregående år berodde på nedskrivningar av anläggningstillgångar om 74 mkr samt löneökningar om 82 mkr (ökning med 3,1%) men också att det föregående år ligger med realisationsvinster som minskar verksamhetens nettokostnad med 111 mkr. Exkluderas nedskrivningarna och föregående års realisationsvinster blev förändringen för verksamhetens nettokostnad mellan åren en ökning med 97 mkr eller 2,4 %.

Utvecklingen av nettokostnadsandelen dvs. verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning visar att utvecklingen av skattenettot är marginellt större än verksamhetens nettokostnader vilket är en förutsättning för att klara flera av de för kommunen uppsatta finansiella målen och upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Redovisas en nettokostnadsandel som ligger under 100 % har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. En nettokostnadsandel på 97-98 % kan betraktas som en god ekonomisk hushållning. Sett över en längre period tidsperiod, ges kommunen bättre förutsättningar för att klara av att finansiera investeringar med en högre del av egna medel.

Kommunkoncernens totala omsättning uppgick till 2 633 mkr (2 697 mkr) med ett resultat efter finansiella poster på 226 mkr (590 mkr). Kommunkoncernens soliditet (se tabell) var vid årsskiftet 58 % (58 %) . De totala investeringarna under året uppgick till 1 125 mkr (1 146 mkr). Resultatförsämringen om 364 mkr mot föregående år berodde främst på att 2016 såldes fastigheter till Heimstaden och Rikshem från det kommunägda fastighetsbolag Lulebo AB som bidrog med 399 mkr att jämföra med 0 mkr 2017. Avkastningen på totalt kapital uppgår till 2,5 % för 2017 i jämförelse med 5,3 % 2016. Förändringen beror delvis på resultatet mellan åren.

Specifikation om koncernbolagens resultat framgår i förvaltningsberättelsen.

Finansnettot

Finansnettot i kommunens resultaträkning redovisar ett överskott på 445 mkr att jämföra med ett överskott 2016 på 36 mkr. Överskotten från jämförelseåren beror främst på utdelning från moderbolaget i kommunkoncernen, Luleå Kommunföretag AB, med 446 mkr. Räntekostnader för extern finansiering har i jämförelse med föregående år ökat med 2,6 mkr vilket främst beror på ökade räntekostnader för pensionsskuld vilket möts av lägre räntekostnader för kommunens långfristiga lån om 1,6mkr.

Verksamhetens budgetavvikelse 2017

Årets resultat i jämförelse med budget visade ett överskott på 484 mkr för kommunen. Överskottet kan förklaras främst av nämndernas överskott på 71 mkr och ett positivt finansnetto med 408 mkr samt ökade intäkter för kommunens skatteintäkter, statsbidrag och utjämning med 59 mkr Det möts av kostnader och intäkter i jämförelse med budget inom finansieringsverksamheten som visade ett underskott på -55 mkr. I denna förändring fanns kostnader för kommunens pensionsåtagande som understeg budget med 5 mkr, ökade kostnader för nedskrivningar av fastigheter med 75 mkr som möts av lägre avskrivningar om 24 mkr, realisationsvinster om 11 mkr övriga mindre poster som visade på 10 mkr bättre än budget. Mer detaljerad specifikation framgår av driftredovisningen i förvaltningsberättelsen. (länk)

2017 var ett bra verksamhetsår för Luleå Kommunföretag AB och dess dotterbolag. Bolagskoncernen som helhet visar ett bra resultat och två av koncernbolagen har också vidtagit åtgärder för att påverka kostnads- och intäktsstruktur för att möta strukturella förändringar i respektive verksamhet. Koncernens omsättning uppgår till 1 766 mkr och resultatet till 170 mkr.

I Luleå Energikoncernen blev resultatet i elhandelsverksamheten bättre än budgeterat, i huvudsak beroende på lägre inköpspriser på el. I Luleå Energi ABs övriga verksamheter blev resultatet något bättre än förväntat. Totalt blev resultatet i moderbolaget 31,8 mkr högre än budget. Det relativt stabila vädret under året har varit gynnsamt för Luleå Energi Elnät AB. Inga avbrott längre än 12 timmar och endast mindre driftstörningar, har hållit nere kostnaderna. Ökade intäkter från nyanslutningar har påverkat resultatet positivt. Totalt blev utfallet 4,9 mkr högre än budgeterat. Resultatet i Bioenergi i Luleå AB överträffade budget med 1,1 mkr. Tillgången på råvara och torkgas har varit god och bolaget slog produktionsrekord under 2017. I koncernens övriga bolag Lunet AB (samägt med Lulebo AB 50 %) och LuleKraft AB (samägt med SSAB EMEA AB 50 %) har resultatet fallit ut i linje med budget. Vårt intressebolag Kalix Vindkraft AB (ägt till ca 29 %) har under flera år drabbats ekonomiskt av låga priser på el och elcertifikat och bolaget ansökte om konkurs den 26 juni 2017. Värdet på innehavet har sedan tidigare skrivits ned till noll och konkursen har därför inte haft någon påverkan på resultatet i Luleå Energi-koncernen under 2017. Det samlade resultatet i koncernen för helåret 2017 blev 143,9 mkr, vilket är 37,7 mkr högre än budgeterat.

För Lulebo har arbetet med omställningen av organisationen fortsatt under 2017. Medarbetare med andra kompetenser har anställts vilket leder till att bolagets samlade kunskaper ökar.

Fullmäktige beslutade i juni 2015 om ett nytt ägardirektiv för bolaget, innebärande att Lulebo ska minska sin marknadsandel av hyresrätter i Luleå samt bygga 1 000 lägenheter fram till år 2023. Fram till 2017-12-31 har vi byggt 383 lägenheter av dessa 1 000. Lulebo har under åren 2015-2016 sålt ca 3 000 lägenheter. Under 2017 har ett nytt ägardirektiv erhållits innebärande att Lulebo skall äga 7 400 - 9 400 lägenheter.

Enligt beslut i fullmäktige i augusti 2016 ska Lulebo från 1/12 2016 ta ett delansvar för kommunens bosättningsuppdrag för personer som beviljats permanent uppehållstillstånd genom att upplåta de bostäder som behövs upp till 25 % av bolagets totala lägenhetsomsättning. Från 1/10 2017 har beräkningsgrunderna förändrats och numera ingår inte studentlägenheter i underlaget. Uppdraget har under året genomförts på ett bra sätt där integration varit i fokus när lägenheterna fördelats och Lulebo har rönt positiv uppmärksamhet kring detta arbete.

Årets underhållskostnader uppgår till ca 78 mkr (94 mkr). Årets investeringar uppgår till ca 250 mkr (450 mkr). I årets investeringar ingår 50 % av Lunets investeringar (ca 13 mkr) då Lulebo är hälftenägare i detta bolag.

Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 53 mkr (454). I dessa siffror ingår 50 % av Lunets resultat, vilket uppgår till ca 4 mkr (7 mkr). I föregående års resultat ingick ett nettoresultat av försäljning av fastigheter till Heimstaden med flera köpare på ca 399 mkr.

Investeringar och likviditet

Luleå kommuns samlade nettoinvesteringsvolym under 2017 uppgick till 750 mkr (535 mkr) vilket är en ökning mot föregående år med 215 mkr men är 257 mkr lägre i jämförelse mot budget. I begreppet nettoinvesteringar menas nettot mellan investeringar, investeringsinkomster och försäljningsinkomster. Kommunen har under ett antal år tillbaka legat på en hög nettoinvesteringsnivå i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Det har medfört att, med undantag för 2015 som innehöll stora försäljningsinkomster, det finansiella målet om nettoinvesteringars andel ej bör överstiga 10 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning inte har uppnåtts. För att långsiktigt kunna upprätthålla en god självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar bör nettoinvesteringarnas andel inte överstiga 10 % såsom det långsiktiga finansiella målet är uppsatt. Kassalikviditeten och soliditeten har påverkats negativt under en 5 års period med undantag för det år som under perioden innehåller större försäljningsinkomster. Sett på en längre tidsperiod där nettoinvesteringsandelen ligger på höga nivåer >10 % och nettokostnadsandelen ligger runt 100 % kommer inte investeringarna kunna finansieras med skatteintäkter och investeringsinkomster fullt ut. Det ger en försvagning av kommunens finansiella handlingsberedskap inför framtiden.

Nettoinvesteringarna inom kommunkoncernen uppgick under året till 1 125 mkr (1 146 mkr), 21 mkr lägre än föregående år. Kommunen står för merparten av nyinvesteringarna men även Lulebo AB och Luleå Energikoncernen står för betydande investeringar. Mer detaljerad specifikation av kommunens investeringar framgår av investeringsredovisningen i förvaltningsberättelsen. Kommunkoncernen kommer att ha fortsatt hög investeringsnivå de kommande åren. Den främsta anledningen till ökningen är de investeringsbehov som uppstår för att öka bostadsbyggandet och därmed stimulera befolkningstillväxten.

Inom kommunkoncernen används ett koncernvalutakontosystem vilket innebär att kommunen eller bolagen kan ta del av kommunkoncernens samlade likviditet vid behov. Under 2017 har bolagen visat en bra likviditet och bidrar därmed till koncernvalutakontosystemet. Till koncernvalutakontosystemet är det kopplat en checkkredit som kan nyttjas vid en kortsiktig likviditetsbrist för kommunkoncernen.

Resultat jämfört med tidigare år (mkr)‌

År:

2013

2014

2015

2016

2017

Kommunen

85

25

291

143

462

Koncernen

166

118

1115

569

186

 

Nettoinvesteringar (mkr)‌

År:

2013

2014

2015

2016

2017

Kommunen

637

494

395

535

750

Koncernen

1056

1014

849

1142

1125

 

Femårsöversikt






År:

2013

2014

2015

2016

2017

Kommunen






Utveckling av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning, %

4,2

2,5

2,9

4,8

4,6

Utveckling av verksamhetens netto-kostnader, %

3,3

4,8

-3,1

9,1

6,9

Nettokostnadsandel*

97,3

99,5

93,7

97,5

99,6

Årsresultatets andel av skatter, statsbidrag och utjämning (mål: 2%)

2,2

0,6

7,2

3,4

10,5

Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning (mål: 10%)

16,7

12,7

9,8

12,7

17

Kommunal skattesats (mål: oförändrad)

22,5

22,5

22,5

22,5

22,5

Soliditet enligt balansräkningen (mål: oförändrad)

66

67

69

68

72

Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser

29

33

37

39

44

Kommunkoncernens soliditet enligt balansräkningen

50

49

55

58

58







 *Verksamhetens nettokostnader/(skatteintäkter+statsbidrag+utjämning)

Mål för god ekonomisk hushållning

Luleå kommuns ”Policy för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv” är utformad för att svara upp mot kommunallagens krav på riktlinjer om god ekonomisk hushållning. Avstämningen av god ekonomisk hushållning görs av kommunfullmäktige i samband med behandlingen av strategisk plan och budget, delårsrapport och årsredovisning.

För att nå en god ekonomisk hushållning har kommunen definierat långsiktiga finansiella mål och riktlinjer, finansiella mål för budgetåret samt mål och riktlinjer för verksamheten. Finansiella mål för budgetåret formuleras inom ramen för Luleå kommuns årliga budgetprocess. I kommunfullmäktiges policy för god ekonomisk hushållning har följande långsiktiga finansiella mål fastställts.

  • En balanserad budget och flerårsplan utan skattehöjning.

Utfallet för 2017 är att målet har uppnåtts för en flerårsplan utan skattehöjning. Dock uppnås målet inte för en balanserad budget för flerårsplanen 2018-2020.

  • Årsresultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst 2 %.

Utfallet för 2017 visar att målet har uppnåtts genom att årsresultatets andel uppgick till 10,5 % (3,4 %). Prognosen under planeringsperioden 2018-2020 är 0,8, 0,6 och 0,1 %. Den långsiktiga målsättningen uppnås under 2017 men inte under resterande del av planperioden.

  • Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag bör ej överstiga 10 %.

Utfallet för 2017 visade att andelen uppgick till 17,0 % (12,7 %) och målet har därmed inte uppnåtts under året. De planerade investeringarna för åren 2018-2020 uppgår totalt till 3 004 mkr. Den genomsnittliga investeringsnivån under planeringsperioden ligger därmed på 21,3 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning vilket är 11,3 % högre än uppställt mål. Den långsiktiga målsättningen uppnås därför inte under planperioden.

  • Soliditeten ska vara oförändrad.

Nettoinvesteringarna kan inte helt finansieras med egna medel men för 2017 har extra utdelningar påverkat resultatet positivt och kan delvis förklara varför soliditeten ökar under 2017 med 4% mot föregående år. Under planeringsperioden 2018-2020 beräknas soliditeten minska eftersom investeringsnivån fortsatt kommer vara hög och nettokostnadsandelen beräknas ligga nära 100 % vilket medför att investeringarna kommer att finansieras med externa lån och att målet kring en oförändrad soliditet inte därför kommer att kunna uppnås.

  • Mål för att bedriva verksamheten inom angivet kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag).

Målet får anses uppnått då kommunens resultat blev 462 mkr (143 mkr) och nämndernas överskott mot budget uppgick till 71 mkr (58 mkr) samt att bolagskoncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 210 mkr (577 mkr).

Balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv (RUR)

Det lagstadgade balanskravet är en resultatmässig miniminivå som innebär att årets totala intäkter måste vara högre än de totala kostnaderna. Om ett underskott uppstår efter balanskravsutredning så måste detta kompenseras med överskott inom en treårsperiod. Vid beräkning av balanskravsresultatet ska vissa resultatposter inte tas med, exempelvis realisationsvinster på anläggningstillgångar.

Enligt Luleå kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv får den del av årets resultat som efter balanskravsjusteringar, överstiger 1 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning avsättas till en resultatutjämningsreserv. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, får det resultat som överstiger 2 % avsättas.

Medel från RUR kan användas om två kriterier är uppfyllda:

  • Förändringen av årets underliggande skatte-underlag i riket understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste 10 åren (enligt Sveriges kommuner och landstings beräkningar)
  • Balanskravsresultatet är negativt.

Medel från RUR får i så fall användas för att nå upp till ett nollresultat.

Balanskravsutredning


Mkr

2017

Årets resultat

462,0

samtliga realisationsvinster

-0,0

Årets resultat efter balanskravsjusteringar

462,0

medel till resultatutjämningsreserv

-418,0

Årets balanskravsresultat

44,0

Kommunens resultat enligt avstämning mot balanskravet uppgick för 2017 till 462 mkr och uppfyllde således kommunlagens balanskrav med god marginal. Klassificeringen av försäljning av tomträtter redovisas som försäljning av omsättningstillgång och ingår därför ej i avdraget för realisationsvinster. Kommunen har tidigare år satt av totalt 398,5 mkr till denna reserv. Med årets avsättning blir summan 817 mkr.

Känslighetsanalys resultateffekt

Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer. Några exempel som påvisar detta är:

Känslighetsanalys


Mkr

2017

Utdebitering (skatteintäkt), förändring med 1 krona, +/-

160,0

Befolkningsförändring med 100 personer, +/-

5,0

Löneökning med 1%, -

28,0

Ökad upplåning med 100 mkr, -

1,0



 

Soliditet och skulder

Soliditet beskriver hur stor andel av de totala tillgångarna som är finansierade med egna medel. Kommunens soliditet uppgår i bokslutet till 72 % vilket är en ökning med 4 % jämfört med föregående år. Ökningen beror till stor del på det höga resultatet för 2017 som påverkar att självfinansieringsgraden och minskar behovet av externa medel. Under planeringsperioden 2018-2020 beräknas soliditeten minska eftersom investeringsnivån fortsatt kommer vara hög och nettokostnadsandelen beräknas ligga runt 100 % vilket medför att investeringarna kommer att finansieras med externa lån.

Kommunkoncernens soliditet uppgår till 58 % vilket är i nivå med föregående år. Vilket delvis beror på att investeringar som gjorts i koncernbolagen finansierats av egna medel.

Kommunens totala skulder och avsättningar uppgår vid årsskiftet till 1 926 mkr (2 098 mkr) varav 272 mkr (258 mkr) avser pensionsåtagandet inkl. löneskatt. Kommunens totala skulder och avsättningar har minskat med 172 mkr jämfört med föregående år.

Skulder och avsättningar, mkr‌

År:

2013

2014

2015

2016

2017

Skulder och avsättningar:

1960

2005

1901

2098

1926

 

Pensionsförpliktelser

År 1998 avsattes 150 mkr av kommunens likvida medel till en långsiktig extern kapitalförvaltning för att möta framtida pensionsutbetalningar. Vid årsskiftet var medlen i sin helhet 339 mkr (333 mkr) återlånade för att minska kommunens upplåningsbehov. Pensionsförpliktelserna redovisas sedan 1998 enligt den lagstadgade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelse. Denna ansvarsförbindelse uppgår till 1 447 mkr (1 526 mkr), vilket var en minskning med 79 mkr (68 mkr) jämfört med 2016. Löneskatten (ansvarsförbindelse) minskade med 19 mkr (17 mkr) och uppgår till 351 mkr (370 mkr). Pensionsförpliktelserna har beräknats av Kommunernas Pensionsanstalt, KPA. I kommunens balansräkning uppgår pensionsavsättning till 277 mkr (252 mkr) och en mindre del av pensionsförpliktelsen tryggas årligen genom försäkring.

Kommunens samlade redovisning av pensionsmedelsförvaltningen framgår i nedanstående tabell (mkr):

Pensionsmedelsförvaltning



Mkr

2016

2017

Pensionsförpliktelser i balansräkningen inkl. löneskatt

252,0

277,0

Pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelseinkl. löneskatt

1 896,0

1 803,0

Summa pensionsförpliktelser

2 148,0

2 080,0

Ej finansierade pensionsförpliktelser

2 148,0

2 080,0

 

Avslutande kommentar

Årets resultat för kommunen innebar att kommunens ekonomiska marginaler stärktes under året. Dock ska man ha i beaktande att resultatet innefattar under 2017 extra utdelning från moderbolaget om 410 mkr. Exkluderas dessa poster lever inte kommunens resultatnivå upp till målet för god ekonomisk hushållning på 2 %, vilket innebär en risk längre fram i tiden för de år kommunen inte väljer att sälja ut tillgångar eller ta utdelningar. Relativt låga resultat innebär också att kommunen minskar sina möjligheter att nå soliditetsmålet. De närmsta åren förväntas bli finansiellt tuffa för Luleå kommun, eftersom kommunen liksom många andra kommuner står inför utmaningar som stora investeringsbehov och stegrande behov hänförliga till positiva befolkningsförändringar. Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka betydligt snabbare än tidigare. En utmaning är hur mycket av investeringarna som ska finansieras via skatteintäkter respektive externa lån. Detta kan i sin tur få konsekvenser och påverka utrymmet för att finansiera kommunens löpande drift i form av löner, lokaler m.m. För att klara av att uppfylla kommunens mål för god ekonomisk hushållning har kommunen för nästkommande budgetår och planperiod föreslagit en rad åtgärder för att se över nettoinvesteringar och nettokostnadsandelen för att komma i en mer långsiktig balans för god ekonomisk hushållning men samtidigt tillmötesgå de utmaningar kommunen står inför.


Driftsredovisning, kommunen




Mkr

Utfall, netto 2017

Budget, netto 2017

Avvikelse mot budget 2017

Utfall, netto 2016

Kvalitet- och samhällsutveckling

-51

-65

14

-

KS/Kommunledningsförvaltning

-153

-168

15

-186

KS/Arbetsmarknadsförvaltning

-99

-106

8

-98

KS/Räddningsnämnd

-53

-54

1

-53

KS/Kollektivtrafik

-92

-93

2

-90

Barn-och utbildningsnämnd

-1 718

-1 741

23

-1 686

Fritidsnämnd

-191

-195

3

-197

Kulturnämnd

-108

-112

4

-106

Miljö- och byggnadsnämnd

-22,0

-22,0

0,0

-22

Socialnämnd

-1 618

-1 612

-6

-1 561

Stadsbyggnadsnämnd

-216

-224

8

-229

Övriga nämnder

-12

-12

0

-7

Delsumma nämndernas utfall

-4 333

 -4 404

71

-4 236






Finansförvaltning exkl skatter, statsbidrag, utjämning och finansiella poster:

-51

4

-55

134

varav:





Pensioner, löneskuld och arbetsgivaravgift

-1 012

-992

-20

-992

Kommunstyrelsens anslag för EU-projekt

0

0

1

0

Kommunfullmäktiges medel för oförutsedda behov

0

0

0

0

Kommunstyrelsens medel för oförutsedda behov

0

-1

1

0

Medel för strategiska utvecklingsinsatser

0

-3

3

0

Realisationsvinster/-förluster m.m.

-75

0

-75

-8

Resultat försäljning omsättningstillgångar

11

0

11

111

Internt återförda kostnader

1 345

1 345

0

1 334

Avskrivningar

-320

-343

24

-311

Verksamhetens nettokostnader

-4 384

-4 400

16

-4 102

Skatter

3 950

3 919

31

3 773

Statsbidrag och utjämning

451

422

28

436

Finansiella intäkter

455

58

397

43

Finansiella kostnader

-10

-22

11

-7

Årets resultat

462

-22

484

143


Investeringsredovisning, kommunen




Mkr

Redovisning 2017

Reviderad budget 2017

Avvikelse mot reviderad budget 2017

Budget 2017 i strategisk plan

Kvalitet- och samhällsutveckling

-5

-8

3

-

KS/Kommunledningsförvaltning

-7

-30

-23

-30

KS/Arbetsmarknadsförvaltning

0

0

0

0

KS/Räddningsnämnd

-7

-9

2

-1

Barn-och utbildningsnämnd

-18

-15

-4

-15

Fritidsnämnd

-1

-9

8

-4

Kulturnämnd

-1

-3

1

-3

Miljö- och byggnadsnämnd

0

-1

1

0

Socialnämnd

-7

-12

5

-12

Investeringar i fastigheter och teknisk infrastruktur





Stadsbyggnadsnämnden

-703

-921

217

-732

varav:





- Friköp bostadshus och industritomter

18

20

-3


- Utbildnings- och förvaltningskostnader

-103

-113

10


- Omsorg, kultur och fritidslokaler

-64

-39

-24


- Gator och vägar

-58

93

-152


- Parker

0

-14

14


- VA

-201

-300

99


- Övrigt stadsbyggnadsförvaltningen

-10

-32

22


-Lokaler för sysselsättning och invandrarservice

0

0

0


- Barn- och utbildningslokaler

-115

-156

41


- Idrotts- och fritidsanläggningar

1

-14

15


- Kultur- och bibliotek

0

0

0


- Omsorgslokaler

-85

-54

-31







Exploateringsverksamhet

-86

-124

38

-63

varav:





- Arbetsplatsområden

-46

-21

-24


- Bostadsområden

-41

-103

62


Summa nettoinvestering

-750

-1 007

257

-860