Ekonomi och budget

Hållbar utveckling är ett viktigt begrepp för Luleå kommuns långsiktiga planering. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. God ekonomisk hushållning är en viktig del i den hållbara utvecklingen.

God ekonomisk hushållning

Luleå kommun ska, som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar, sträva efter att dessa används kostnadseffektivt och ändamålsenligt. De ekonomiska medlen utgör en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten ska bidra till att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de används på ett effektivt sätt

För att nå en god ekonomisk hushållning har kommunen definierat:

  • Finansiella mål och riktlinjer
  • Mål och riktlinjer för verksamheten.  

Finansiella mål

Genom att fastställa långsiktiga finansiella mål blir de styrande för vad kommunen långsiktigt vill uppnå ifråga om förmögenhetsutveckling, vad den löpande verksamheten kan kosta, vilka resultatnivåer som krävs, investeringsverksamhetens omfattning och finansiering.

  • En balanserad budget och flerårsplan utan skattehöjning
    En ekonomi i balans utgör en miniminivå för det ekonomiska resultatet på kort sikt. Resultatet bör vara tillräckligt stort så att motsvarade servicenivå kan garanteras även för nästkommande generation utan att den ska behöva uttaxeras en högre skatt. 
  • Årsresultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst 2 %
    Ett överskott i verksamheten skapar förutsättningar för att långsiktigt finansiera ny- och reinvesteringar av anläggningstillgångar, långsiktigt finansiera de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelser och en beredskap för oförutsedda kostnader.
  • Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag bör ej överstiga 10 %
    Höga investeringsnivåer ökar sårbarheten i kommunens ekonomi när behovet av lånefinansiering ökar. Lånefinansiering av investeringar innebär på sikt ökade finansiella kostnader som tar resurser från verksamheterna. 
  • Soliditeten skall vara oförändrad
    Soliditet är ett nyckeltal som används för att mäta den finansiella styrkan i ett långsiktigt perspektiv. Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Soliditeten är beroende av förhållandet mellan förändringen av tillgångarnas storlek i balansräkningen och den förändring som tillförs det egna kapitalet genom årets resultat. Om det egna kapitalet och totala tillgångarna förändras i samma procentuella takt så uppnås en oförändrad soliditet.

Mål och riktlinjer för verksamheten

Kommunens styrmodell visar sammanhang och samband mellan de väsentligaste delarna av kommunens styrning av verksamheten. Dessa innefattar därigenom Luleå kommuns mål- och riktlinjer för verksamheten:

  • Vision och riktningar
    Luleå Vision 2050är en viljeinriktning för ett önskvärt framtida tillstånd. Den ska ha en bred förankring i samhället och bygga konsensus. Det ger förutsättningar för att den ska kunna vara aktuell under en relativt lång tid. De fyra riktningarna visar var vi ska vara halvvägs till visionen.
  • Program
    I kommunens översiktsplan är programmen en precisering av riktningarna. Programmen ska visa vad Luleå kommun ska göra och uppnå etappvis för att följa riktningarna fram till visionen.
  • Styrkort
    Styrkortet ska från tid till annan med en treårig tidsrymd lyfta fram målområden, inom de fyra perspektiven, som organisationen ska lägga extra fokus på. Det ska ge en bild av i vilken utsträckning det pågår aktivitet i verksamheten inom dessa målområden.
  • Nämndernas verksamhet/uppdrag
    Verksamheten ska enligt det politiska uppdraget vara ändamålsenlig och präglas av god ekonomisk hushållning. Luleå kommun är en organisation med verksamheter som ska ge ändamålsenlig service och ta ett samhällsansvar.En ändamålsenlig verksamhet förutsätter att rätt saker görs på ett kvalitetssäkrat sätt, det vill säga att resultatet motsvarar en på förhand bestämd standard.
  • Intern kontroll
    I en förutseende organisation säkerställer den interna kontrollen att risker elimineras innan det sker sådant som kan rubba förtroendet, innebära allvarliga brister eller medföra stora ekonomiska förluster.
  • Värdegrund och varumärke
    Grunden för varje organisation är en solid värdegrund och ett väl fungerande arbete som hjälper till att stärka dess varumärke.


Ekonomi i balans

Skatteintäkter, statsbidrag och övriga intäkter

Kommunalskatten står för ungefär 68 procent av kommunens inkomster. Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun själv hur stor den kommunala skattesatsen ska vara. Kommunens skatteintäkter beräknas genom att multiplicera den skattesatsen med skatteunderlaget. Skatteunderlaget är den beskattningsbara inkomsten för kommunen. Fler invånare ger alltså en större beskattningsbar inkomst.

Kommunerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är generella, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. De generella statsbidragen kompenserar för skillnader i inkomst mellan kommuner (inkomstutjämning) och befolkningens sammansättning och kommunens geografi (kostnadsutjämning).

Kommunen tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg, barnomsorg, hyror och arrende och avgifter i samband med vatten och avlopp.

Skattesatser

Luleå kommuns skattesats uppgår inkomstår 2014 till 22,50 kronor per hundralapp, det vill säga 22,50 procent av lulebons beskattningbara inkomst.
I den skatt Luleåborna betalar kommunalskatten ingår förutom skatt till Luleå kommun även skatt till Norrbottens läns landsting. Landstingsskatten uppgår inkomstår 2014till 10,18 kronor per hundralapp. Därutöver betalar medlemmar i Svenska kyrkan en kyrkoavgift som varierar beroende på vilken församling man tillhör. Den som inte är medlem i Svenska kyrkan betalar inte kyrkoavgift utan endast begravningsavgift.

Kostnader

Kommunens externa kostnader består av varor och tjänster vi köper från andra aktörer. Personalkostnaderna är den absolut störst kostnaden för kommunen följt av material och tjänster. Kommunen har också kostnader för bidrag. Det är bl a försörjningsstöd, bidrag till föreningar och stiftelser och läns- och lokaltrafik som ingår här. Avskrivningar och finansiella kostnader från upplåning härrör sig från de investeringar i anläggningstillgångar som kommunen gör.


Fördelning av resurser

Som lagstiftare bestämmer regering och riksdag vad en kommun får och inte får göra. I övrigt har kommunerna fri rätt att bestämma, genom så kallat kommunalt självstyre. Självstyre grundar sig på demokrati och medborgarens möjlighet att påverka kommunala beslut.

Vissa verksamheter ansvarar kommunen för eftersom det är bestämt i lagen. Inom andra områden har kommunen själv valt att erbjuda en service därför att den bedöms som viktig för invånarna och kommunen

Befolkningsutvecklingen och befolkningens ålderssammansättning ger olika behov av kommunal verksamhet och påverkar i hög grad planering och resursfördelning.


Nämndernas finansiering


Kommunfullmäktige fördelar årligen ut budget till de olika nämnderna. Denna budget kallas för "kommunbidrag". Nämnderna har också intäkter från sina kunder som finansierar verksamheten. Nämndens kostnader ska motsvara summan av kommunbidrag och övriga intäkter.

Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden har det största kommunbidraget men verksamheterna Infrastruktur/skydd mm nästan lika höga kostnader. Detta beror på att en stor del av dessa verksamheter är intäktsfinansierade som till exempel vatten och avlopp och fastigheter.