Frågor och svar
Här nedan har vi samlat några vanliga frågor och svar kring kommunens effektiviseringsarbete och digitalisering.
Frågor om lokaler och fastigheter
Varför behöver kommunen effektivisera?
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) konstaterar att det varken kommer att finnas tillräckligt med skatteintäkter eller arbetskraft för att kommunerna ska kunna producera välfärd på samma sätt som idag. Totalt sett saknar Sveriges kommuner 38 miljarder kronor fram till 2022 enligt SKL:s beräkningar.
Det beror på att antalet barn, ungdomar och framför allt äldre ökar snabbare än befolkningen i arbetsför ålder. Det leder till att kostnaderna för välfärd ökar mer än skatteintäkterna, samtidigt som allt färre ska ta hand om allt fler. Det vill säga, utöver ett minskat ekonomiskt utrymme så står kommunerna även inför en stor arbetskraftsbrist.
Det här påverkar alla kommuner, även Luleå. Att fortsätta som förut är därför inte ett hållbart alternativ. För att klara utmaningarna måste vi minska våra kostnader genom effektiviseringar och omprioriteringar samt titta på hur vi kan förändra vårt arbetssätt genom att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Vi behöver tänka annorlunda för att komma framåt.
Hur stora besparingar handlar det om?
I år är kommunens driftsbudget cirka 4,7 miljarder kronor. Sedan tidigare har alla verksamheter ett effektiviseringskrav på en procent per år, det vill säga cirka 47 miljoner kronor. För att möta de nationella utmaningarna och vara rustade inför framtiden behöver kommunen sänka sina kostnader ytterligare.
Den 20 februari 2019 presenterade kommundirektören ett förslag till reviderad budget
som innebär en effektivisering av samtliga förvaltningar motsvarande 270 miljoner kronor under perioden 2019–2022 (i snitt ett effektiviseringskrav på cirka 1,5 procent per år istället för som tidigare en procent per år). Till det så tillkommer en effektivisering på finansförvaltningen motsvarande 100 miljoner kronor under samma period, framförallt kopplat till minskade investeringar. Totalt en effektivisering på 370 miljoner kronor under fyra år.
Den 25 mars 2019 beslöt kommunfullmäktige att anta den reviderade budgeten.
Kommer verksamheternas budget att minska?
Skola, vård och omsorg kommer fortsatt att få ökade anslag som kompensation för fler elever och äldre samt ökade pris- och lönekostnader. De kommer att ha mer pengar i sin budget 2022 än vad de har idag. Exempelvis så kommer socialnämndens budget efter effektiviseringar att öka med knappt tre procent per år, vilket omräknat i pengar innebär ytterligare cirka 50 miljoner kronor per år fram till 2022. Motsvarande gäller för barn- och utbildningsnämnden.
Ska alla förvaltningar spara procentuellt lika mycket?
I förslaget till reviderad budget ska samtliga förvaltningar effektivisera sex procent under perioden 2019-2022, utom kommunstaben vars effektiviseringskrav är sju procent. När kommunfullmäktige beslutade om den reviderade budgeten fick barn- och utbildningsnämnden ett minskat effektiviseringskrav med 2,5 miljoner kronor samtidigt som kommunstabens effektiviseringskrav höjdes med 1,7 miljoner och stadsbyggnadsnämndens med 800 000 kronor.
Hur ser Luleås ekonomi ut?
2017 hade Luleå Sveriges femte bästa ekonomi av 290 kommuner. Vi går dock in i en tid med mindre resurser, både vad gäller människor att anställa och pengar att göra verksamhet av. Därför måste vi agera nu medan vi fortfarande har handlingsutrymme. Då kan vi ta hållbara och långsiktiga beslut.
Det är viktigt att Luleå har en balanserad ekonomi och ett visst överskott för att finansiera nödvändiga investeringar och andra kostnader. Idag använder vi mer än 100 procent av skattepengarna till drift. Det är inte hållbart över tid. Vi behöver anpassa våra kostnader efter våra intäkter. I många av kommunens verksamheter är kostnaderna idag högre än i andra jämförbara kommuner.
Här hittar du kommunens årsredovisningar och delårsrapporter.
Här kan du se hur dina skattepengar används.
Var ligger fokus för effektiviseringarna?
Det handlar om att skapa en ekonomi i balans utan att medborgarna upplever att det tummas på kvaliteten i välfärdsverksamheten. Teknikutvecklingen, som skapar nya behov hos medborgarna, ger stora möjligheter till verksamhetsutveckling och förändrade arbetssätt. Andra förändringar är färre och större enheter inom skola och omsorg. Vi ska så långt som möjligt lägga resurserna på personalen och inte på lokaler. Även investeringsnivåerna måste ses över.
Vad händer om vi bortser från utmaningarna?
Kommunens skulder skulle öka kraftigt inom bara några få år, dessutom skulle kommunen generera stora underskott. Luleå tillhör de kommuner som har bättre förutsättningar än andra för att möta utmaningarna, men vi behöver ställa om i tid.
Om inga besparingar görs kommer Luleå kommun att få ett minusresultat år 2022 på 270 miljoner kronor. Det motsvarar en skattehöjning med 1,50 kronor. Se bild nedan.
Kommer kommunalskatten att höjas?
Om Luleå skulle höja skatten för att lösa framtidens utmaningar så skulle vi få den högsta skattesatsen i Sverige. Vilken skattesats vi ska ha är en politisk fråga.
Varför är ökad befolkningstillväxt så viktig?
Varje ny Luleåbo ger ökade statsbidrag på omkring 50 000 kronor, det vill säga mer resurser till en bättre samhällsservice. En befolkningstillväxt ger även ett större kundunderlag till handeln, restaurangbranschen och turistnäringen. Behovet av arbetskraft är också stort, både för oss inom den offentliga sektorn och för Luleås övriga arbetsgivare.
Hur ser befolkningsutvecklingen ut?
Luleå växer med ungefär 400 nya invånare per år. Men takten skulle behöva öka för att ge ett större skatteunderlag. Tittar man tillbaka så har Luleås andel av Sveriges befolkning minskat sedan 1978.
Under 2018–2028 förväntas den totala befolkningsökningen i Sverige bli 750 000 personer. Av dem är knappt 300 000 i arbetsför ålder. Den största ökningen står åldersgruppen 80+ för.
I Norrbotten visar dessutom siffrorna att befolkningen i arbetsför ålder minskar med fem procent samtidigt som åldersgruppen 80+ ökar med ungefär 37 procent. Det här innebär stora rekryteringsproblem och höga kostnader för omsorg.
Varför har Luleå kommun ett internationellt samarbete? Kan man spara in på det?
Det är ett politiskt beslut att vi ska ha ett internationellt samarbete i syfte att stödja näringslivet och utveckla kommunens egen verksamhet. Här kan du läsa mer om det internationella arbetet.
I december 2018 presenterades rapporten ”Luleås ekonomi och digitalisering”. Vem genomförde översynen och vad kom de fram till?
En extern arbetsgrupp bestående av Josefin Hedberg, Erika Svanström, Darja Isaksson, Karl-Gunnar Holmqvist och Erik Langby genomförde översynen. Uppdraget som de fick av kommunstyrelsen var att peka på utmaningar som Luleå kommun måste hantera men också tänkbara vägar framåt.
Rapporten konstaterar att kommunens driftskostnader behöver minska med 300–400 miljoner kronor samt att investeringsnivån behöver halveras till 400 miljoner kronor per år. Dessutom måste vi på allvar öka digitaliseringen genom att satsa på digital utveckling.
Här finns hela rapporten att läsa.
Vad menas med ökad digitalisering?
Ökad digitalisering är egentligen verksamhetsutveckling med hjälp av digitala verktyg. Möjligheterna här är stora inom till exempel områden som vård och omsorg. Läs mer här.
Digitalisering handlar alltså inte bara om att använda teknik i verksamheten, utan om att omorganisera hur verksamheten utförs så att den på bästa sätt drar nytta av de nya möjligheterna.
Hur ser digitaliseringsarbetet ut inom kommunen?
Redan 2013 tog Luleå initiativ till att bilda en gemensam e-nämnd för länets samtliga kommuner för att underlätta samarbete kring digitaliseringen.
Idag har Luleå kommun ungefär 150 e-tjänster och fler kommer till hela tiden. Alla verksamheter arbetar med ny teknik och digitalisering, där bland annat skolan har kommit en bra bit på vägen. Men vi behöver öka takten och titta på fler områden som vi kan utveckla med hjälp av den digitala tekniken. Läs mer här.