Frågor och svar förskola och skola

Här nedan har vi samlat några vanliga frågor och svar kring förskolans och skolans effektiviseringar.

Här kan du lämna synpunkter på effektiviseringarna inom skolan: Synpunkter

Varför effektiviseringar?

Det beror på att antalet barn, ungdomar och äldre ökar snabbare än befolkningen i arbetsför ålder. Det leder till att kostnaderna för välfärd ökar mer än skatteintäkterna, samtidigt som allt färre ska ta hand om allt fler. Se mer utförligt svar.

Varför större enheter?

Verksamheten måste bedrivas kostnadseffektivt och kommer att behöva samlas i större enheter, utan att öka barn- och elevgruppernas gruppstorlek eller minska personaltätheten.

Hur påverkar större enheter situationen för barn med särskilda behov?

Större enheter innebär inte att förskoleavdelningar och klasser blir större än idag. Större skolenheter innebär att vi lättare kan garantera lokal elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens på en och samma skola.

Vad säger forskningen om större enheter?

Sveriges kommuner och landsting har gjort en studie, som visar att ju större skolor desto bättre resultat om man bara ser till antalet elever i en skola. När man sedan tagit hänsyn till bakgrundsvariabler, elevernas socioekonomiska bakgrund visar studien att skolstorleken har en begränsad betydelse för studieresultaten.

Varför ges förslag till att lägga ned skolor i byarna? Är inte landsbygdsutveckling viktigt?

Effektiviseringen av förskolans och grundskolans verksamhet handlar inte om att ställa stad mot land. Det handlar om att, utifrån den budget som politikerna beslutar om, ta ansvar för att alla barn och elever ska få möjlighet att utvecklas och lyckas i skolan.

Jag betalar skatt – varför får jag inte en skola till mina barn där jag bor?

Det är ytterst barn-och utbildningsnämnden som tar beslut om hur pengarna ska fördelas inom barn- och utbildningsförvaltningen. Förvaltningens fokus ligger på att bedriva förskole- och skolverksamhet med god kvalitet i omvårdnad och undervisning. Ett uppdrag som regleras i skollagen.
Läs mer om hur dina skattepengar används.

Om ni höjer lärarlönen får ni säkert fler anställda?

Även om vi skulle höja lärarlönen saknas det lärare. Det är lärarbrist inom många områden och kommuner, det är inte bara Luleå som drabbas av lärarbristen.

Är det här ett nytt framtidens skola?

Nej, det här är inget nytt framtidens skola. Det här handlar om besparingar som Luleå kommun behöver göra. Det finns varken pengar eller tillgång till utbildad arbetskraft för att producera välfärd på samma sätt som idag. Det gäller i hela Sverige.
Se slutrapport Framtidens skola

Om mina barns skola flyttar behöver vi söka skolskjuts?

Om kommunen väljer att flytta skolans verksamhet behöver elev/vårdnadshavare inte söka skolskjuts, utan det ordnar kommunen. Även för den elev som redan har skolskjuts beviljat behöver inte söka på nytt så länge avståndskravet uppfylls.

Har de elever som får längre till skolan rätt till skolskjuts?

För att en elev ska få kostnadsfri skolskjuts ska närmaste vägen från bostaden (folkbokföringsadress) till skolan vara:

  • Förskoleklass till åk 3: Längre än 2 km
  • Åk 4 - 9: Längre än 3 km

Mätningen sker från bostadens tomtgräns till skolan efter närmsta gång- och cykelväg, avståndet mäts genom kommunens GIS-system. Läs mer om riktlinjer skolskjuts

Hur fördelas pengar till skolan?

För varje elev på en skola får rektor en elevpeng utifrån en teoretisk modell för att det ska vara likvärdigt. Det innebär att du på en liten skola eller en stor skola får total elevpeng utifrån en resursfördelningsmodell. Elevpengen innehåller alla kostnader för framförallt löner och läromedel.

Vem bestämmer om renovering och underhåll av skolfastigheter?

Alla skolfastigheter är indelade i olika underhållsklasser, som ett sätt att kunna prioritera och uppskatta merkostnader som uppkommer i framtiden på grund av underhållet. Fler fastigheter betyder, allt annat lika, större underhållskostnader totalt sett. Kommunens kostnader relaterat till fastighetsunderhåll är stigande. Kök kostar att underhålla och många är i behov av detta. Läs mer om lokaler och fastigheter.

Var lämnar jag synpunkter på effektiviseringarna inom skolan?

Synpunkter kan lämnas via denna länk.

Vem bestämmer över skolan?

Skolan är statligt styrd i väldigt stor utsträckning. Det är upp till kommuner att organisera utbildning utifrån de lagar och förordningar som finns inom den budgetram som fullmäktige fördelar till verksamheten. Utöver det finns en hel rad statliga bidrag som kan sökas, men som är väldigt specifikt riktade till olika ändamål.

Vad används de statliga bidragen till?

Ingen av de statliga bidragen är till för att behålla små skolor eller för att upprätthålla lokaler. Bidragen handlar om att höja kvaliteten i lärandet.

Vad menas med behörig lärare?

Sedan 2011 finns en skollag som definierar skarpt vad som menas med behörig lärare. En lärare ska ha lärarlegitimation i de ämnen läraren undervisar i. Det räcker inte enbart att ha lärarutbildning.

Hur ser lärarbehörigheten ut i Luleå?

I Luleå finns det stora variationer mellan skolorna, från lägst 48 upp till 100 procent. Mest sårbara är de mindre skolorna med få lärare. Att slå ihop skolor innebär en bättre samordning av resurser och ett sätt att behålla hög lärartäthet.

Hur ser lärartätheten ut idag?

I Luleå har en lärare i snitt 10,6 elever jämfört med riket 12,1. Luleå har en genomsnittlig klasstorlek på 17 elever och fortsatt är över 50 procent av skolorna små skolor med färre än 200 elever.

Vad händer när skolor slås ihop, flyttar läraren med?

Det är inte säkert att eleven har samma lärare men resursen följer med eleven när den flyttar till en större enhet, dvs det blir inte färre lärare eller större klasser.