Avloppsreningsverk

Uddebo är vårt största avloppsreningsverk och där tar vi hand om allt avloppsvatten från centrala Luleå, Alvik, Antnäs, Bensbyn, Bälinge, Ersnäs, Kallax, Måttsund, Persön, Rutvik och Sunderbyn.

På Uddebo avloppsreningsverk renar vi ditt avloppsvatten mekaniskt, biologiskt och kemiskt i separata reningssteg. Här kan du följa vattnets väg genom reningsverket.

Det mekaniska reningssteget

Avloppsvattnet kommer först till ett roterande fingaller där större föremål skiljs ut. Det kan röra sig om papper, trasor, bindor, bomullspinnar. Därifrån går avloppsvattnet vidare till ett sandfång som fångar upp sand och andra tyngre partiklar. Sanden separeras från avloppsvattnet som går vidare till fyra sedimenteringsbassänger.

I sedimenteringsbassängerna (försedimeteringssteget) avlägsnas små partiklar och fett genom sedimentering och flotation, för att förbättra reningen tillsätts flockningsmedel. Mekaniskt renat vatten förs vidare till det biologiska reningssteget, slammet som sjunker till bassängbotten pumpas till slambehandlingen och rötkammare.

Små men naggande goda.

Biologisk rening

Vattnet renas biologiskt i fyra djupa bassänger som innehåller ett stort antal små plastbärare. Plastbärarna ser ut som små pastahjul och på dem växer det bakterier. Bakterierna förbrukar, käkar upp, det organiska materialet i avloppsvattnet. För att bakterierna skall trivas behöver de tillgång till syre. Därför blåser vi in luft i botten av bassängerna. Utgående vatten, som innehåller en blandning av renat vatten och små bakteriepartiklar, matas till det kemiska reningssteget.

Kemisk rening

I det kemiska stegets 12 sedimenteringsbassänger (eftersedimenteringssteget) tillsätts flockningsmedel för att skapa stora stabila flockar (sammanslagna partiklar) och säkra fosforreningen. Det gör vi för att slammet ska klumpa ihop sig och sjunka till botten. Efter att vatten och slam har separerats skickas renat vatten ut till Lule älv.

Rötning och biogas

Vid alla ovanstående reningssteg bildas avloppsslam. Slammet innehåller organiskt material som när det rötas ger energirik metangas. Rötningen sker i en stor cylinderformad rötkammare vid en temperatur på ca 38 grader. Slammet stannar inne i rötkammaren under ca 20 dygn. Under tiden bearbetar särskilda bakterier slammet och metangas bildas. Metangasen som även kallas biogas, används i dagsläget för uppvärmning och elproduktion vid avloppsreningsverket. I framtiden planerar vi för att nyttja biogasen som miljövänlig fordonsgas. Då måste den först uppgraderas, det vill säga renas och förädlas i en uppgraderingsanläggning för att sedan kunna användas i speciella biogasbilar, lastbilar och bussar.