Utseende
Rödräven har en kroppslängd från ungefär 75 cm, sen tillkommer en 40 cm lång svans. Den har en vikt från omkring 7 kg, en rödfärgad rygg och en vit buk. Färgerna varierar lite mellan gulrött och mörkt rödbrunt respektive mellan vitt och silvergrått. I närheten av fötterna är räven svart. Under hösten blir rödrävens päls längre. Den så kallade vinterpälsen håller djuret varm under den kallare årstiden. I början av våren faller de långa håren ut och räven åstadkommer den korta sommarpälsen.
Förekomst
Rödrävar finns i Europa, norra delar av Asien, Nordamerika och i Afrika norr om Sahara samt Egypten och norra Sudan. Vid 1800-talet blev rödräven också utsatt i Australien och skapar stora miljöproblem. På miljön ställer de inga stora krav. De förekommer i skogar, på ängar, på åker och i städer.
Föda
Rödrävar är allätare. De är vanligtvis aktiva under gryningen och natten. Födan är huvudsakligen gnagare men de äter även växter och as. Rävar jagar möss, harar, höns och fiskar och äter ägg av olika fåglar. Ibland tar de rådjurskid och mer sällan ungar från vildsvinet eller vuxna rådjur. I nödsituationer äter de till och med grodor. Vid jakt efter möss eller sorkar, står räven ofta stilla och fokuserar ett hål eller grästuva, och hoppar sedan blixtsnabbt på bytet när det uppenbarar sig.
Reviret
Ett revir för en rödräv är mellan 5 och 20 km² stort. Räven markerar sitt revir vid flera ställen med avföring och urin. I revirets centrum ligger lyan. Oftast gräver räven inte själv utan den övertar boet från grävlingen eller kaninen. Bredvid huvudingången skapar räven flera flyktgångar som används vid fara. Lyan används i många generationer. Revirets storlek och avståndet mellan de olika reviren är avhängig från landskapets utseende, tillgång till föda och antalet platser som är rätt beskaffen för att bygga en gryt.
Fortplantning
Stora delar av året lever varje individ ensam. Parningstiden ligger i Centraleuropa mellan januari och februari. I sydligare trakter sker parningen cirka fyra veckor tidigare och i Nordeuropa ungefär fyra veckor senare. En hona parar sig vanligtvis med flera hanar. Efter parningen stannar en hane hos honan och är behjälplig till ungarnas försörjning.
Efter dräktigheten som varar i ungefär 52-53 dygn föder honan vanligtvis tre till fem ungar, i sällsynta fall bara ett eller upp till tretton valpar. De 80 till 160 gram stora ungarna är vid födelsen blinda och har en yllig gråbrun päls. Efter 12 till 14 dagar öppnar de ögonen för första gången. Ungarna får fyra till sex veckor di och lämnar lyan efter cirka en månad för korta utflykter. Den vuxna hanen hjälper genom att skaffa föda. När honan dör händer det ibland att hanen övertar ansvaret. Efter fyra månader är ungarna självständiga. De blir vid tio månaders ålder könsmogen och lämnar honan helt efter ett år. Medellivslängden ligger vid 12 år.
Läte
Rävens vanliga läte är ett hest och kort tjut eller stundom ett kort skällande, som slutar med ett längre tjut. Dessutom morrar den samt har även ett starkt fräsande eller harklande ljud.
Hot
Till rödrävens naturliga fiender räknas vargen, lodjuret och kungsörnen. Hotet har särskild ring betydelse i mellersta Europa på grund av att dessa djur där förekommer med få individer. Däremot blir unga rävar ibland offer till berguven. Till fienderna kan även räknas olika parasiter och smittande sjukdomar framförallt skabb. Rödräven är mycket känslig mot blöta och kalla väderförhållanden. Nästan en tredjedel av alla ungdjuren dör i smittande sjukdomar.
