Hem
/ Boende & miljö
/ Natur, park och skog
/ Aktuella projekt inom natur, park och skogsskötsel

Aktuella projekt inom natur, park och skogsskötsel

Under menyerna nedan presenteras projekt inom natur, park och skogsskötsel.

Träd i stadsmiljö i -Tree projektet

2021-10-07

Luleå kommun ingår sedan tre år i projektet i-Tree och har i projektet tillsammans med flera andra städer i Sverige undersökt trädbeståndet i svenska städer. Syftet med projektet är att visa på hur viktigt det är att värna, förvalta och utveckla stadsträden. Frågan som ställts och till viss del besvarats är - Hur mycket luftföroreningar och kol kan stadsträden lagra och vilka värden har det för samhället.

Björkarna Luleå lagrar kol från utsläpp av 1 600 bilar årligen

I projektrapporten visas att björkarna i centrala Luleå lagrar kol som motsvarar utsläppen från 1 600 bensindrivna bilar årligen samt att granarna i Umeå och skogsekarna i Hässleholm tar upp 100 000 kubikmeter regnvatten i trädkronorna varje år. I Göteborg lär trädens ekosystemtjänster sänka samhällets kostnader med en miljard.
– I Stockholm, exempelvis, kan träden ta upp luftföreningar som i ett samhällsekonomiskt perspektiv motsvarar ett värde på ungefär 99 miljoner kronor. En ekosystemtjänst som minskar arbetsnedsättning och sjukvårdskostnader, samt leder till en ökad medellivslängd, förklarar projektledaren Johanna Deak Sjöman från Sveriges Lantbruksuniversitet som varit drivande i projektet.

Träden som är guld värda

Beräkningarna från i-Tree Eco är en av många pusselbitar i ett större sammanhang som ger en konkret och tydlig bild av trädens ekosystemtjänster och samhällsnytta i allmänhet i vårt urbana landskap. Välmående träd som får lov att växa till sin fulla kapacitet binder kol, fångar upp luftföroreningar, fördröjer regnvatten och blir viktiga noder och stråk i det biologiska systemet.

– Träden står dessutom för andra viktiga kvaliteter som inte går att omvandla till kronor och ören, säger stadsträdgårdsmästare Michael Öhman, vid Luleå kommun. Trädens estetiska uttryck påverkar oss positivt, de är en del av vår kulturhistoria men de ger oss även en slags återhämtning, vila och känsla av välmående. Det är nu av vikt att vi i vår planering tar fasta på hur vi kan vårda vårt befintliga trädbestånd samt införliva fler träd och klimatsäkra stadens infrastruktur.

Mångfald är bäst

Beräkningarna från i-Tree Eco visar på att förhållandena och förutsättningarna kan se väldigt olika ut i olika städer men en slutsats i rapporten är att det är klokt att ha en mångfald av arter, vilket på sikt är den bästa lösningen för att motarbeta hot, påfrestningar, sjukdomar och skadedjursangrepp.

Det övergripandet resultatet från i-Tree Sverige visar att trädbestånden i flera fall domineras av arter som tall (Pinus sylvestris), vårtbjörk (Betula pendula), gran (Picea abies), och rönn (Sorbus aucuparia) och att det är först i de allra sydligaste städerna, Helsingborg och Malmö, som dessa inte ingår i de fem mest förekommande arterna.

Samtidigt visar beräkningarna i i-Tree Eco att tyngden av ekosystemtjänster inte enbart beror på att en viss trädart dominerar i antalet individer utan att mängden bladmassa spelar en avgörande roll. Därför kan vissa trädarter, som visserligen inte utgör en framträdande roll i antal träd, ha en central roll vad gäller ekosystemtjänster eftersom deras bladmassa (men även ålder och storlek) är så pass omfattande.

Mildare vintrar ger oss nya träd

Grönområden är otroligt viktiga. Träden ger skugga, de tar upp dagvatten, luftföroreningar och koldioxid, samt lagrar kol. De ger skydd för både människor och djur, speciellt under väldigt varma och soliga dagar.

– I Luleå planterar vi mellan 100-300 nya träd varje år men antalet nyplanteringar avgörs bland annat av hur många träd som försvinner i samband med röjning och gallring av tätortsnära skog, säger Michael Öhman.

Ser man tillbaka i Luleås historia av plantering av träd var det mest björkar och popplar som planterades förut. Men under senare år har de allt mildare vintrarna gjort att man kunnat vågat sig på andra växter som tidigare inte tog sig i Luleås växtzon (6).

– Vi har sett att en del växter trivs allt bättre på vår breddgrad och har under de senaste åren planterat till exempel lind, lönn, bergskörsbär och äpple.

Tekniken hjälper oss framåt

Genom att använda i-Tree Eco, en programvara från amerikanska motsvarigheten av Skogsstyrelsen och jordbruksdepartementet, har en rad beräkningar genomförts över svenska stadsträds ekosystemtjänster och ekonomiska samhällsnytta.

Detta har gjort mängder av data tillgänglig vad gäller bland annat trädens betydelse i samhället och hur vi med innovativa och emellanåt vardagliga lösningar skulle kunna ta riktade steg mot en hållbar framtid.

En av de lösningar som kan hjälpa oss med flertalet av dessa problemställningar är träd. Välmående träd som får lov att växa till sin fulla kapacitet binder kol, fångar upp luftföroreningar, fördröjer regnvatten och blir viktiga noder och stråk i det biologiska systemet. Träden är även en del av vår kulturhistoria som vittnar om människors engagemang i bebyggelsen.

– Fördelen med verktyget i-Tree är att i får fram kvantitativa mått och göra beräkningar på hur träden understödjer flertalet samhällsnyttor – både i mängd och i pengar. Vi får med andra ord en bild av samhällsnyttan räknat i kronor vilket gör det lättare för oss att få gehör för de landskapsåtgärder vi vill jobba med i kommunen säger, Michael Öhman.