• Startsida
  • Näringsliv
  • Besöka Luleå
Luften i Luleå

Gatumätning av partiklar

Partiklar PM10 i luft

Resultaten visar föroreningshalt per kubikmeter (m³) luft. Resultaten bygger på medelvärde av de mätningar som utförts under varje dag.

Olika förhållanden, t ex problem med mättapparaturen eller andra oförutsedda händelser, kan göra att mätresultaten blir felaktiga. Det innebär att alla resultaten från direktmätningarna är preliminära.

Miljökvalitetsnorm för partiklar

  • 40 µg/m³ luft som årsmedelvärde,
  • 50 µg/m³ som dygnsmedelvärde, får överskridas 35 gånger per år

Partiklar

Partiklar kan bestå av sot och andra förbränningsrester, gummipartiklar från däckslitage, asbestdamm, vattendroppar med lösta ämnen (t ex svavelsyra) mm.

Källor till partiklar är framför allt dieselavgaser och vedeldning. En viss del består också av uppvirvlat stoft. När det gäller cancerframkallande partiklar är dieselavgaser den klart dominerande källan. Vägtrafiken bidrar med ca 20% av partikelutsläppen i Sverige. Även sothalterna har, i likhet med svaveldioxidhalterna, minskat kraftigt sedan 1960-talet. Den snabba minskningen har dock under de senaste åren börjat stanna av.

Partiklars påverkan på hälsa styrs troligen såväl av dess storlek som dess kemiska innehåll. Partiklar med en aerodynamisk diameter större än ca 10 µm fastnar i huvudsak i näsa, mun och svalg och misstänks huvudsakligen orsaka irritation. Vissa större partiklar som pollen kan dock orsaka och utlösa allergiska reaktioner. Partiklar som är mindre än 10 µm brukar kallas inandningsbara (kallas ofta PM10) och fastnar beroende på storlek, andningsväg, andningsmönster och eventuell luftvägssjukdom i större eller mindre andel i olika delar av luftvägarna.

Partiklar som är mindre än 2.5 µm kan ta sig ner till lungblåsorna medan större partiklar deponerar längre upp i luftvägarna. Den huvudsakliga påverkan på hälsan anses för närvarande orsakas av partiklar som är mindre än 2.5 µm, även om de något större partiklarna också visat sig ha effekter. De mindre partiklarna innehåller oftast störst koncentration av potentiellt hälsoskadliga ämnen som metaller och tyngre organiska ämnen. De effekter som observeras är bl a påverkan på astma, lunginflammation och kronisk luftrörsinflammation (bronkit). Känsliga grupper är astmatiker, personer med andra luftvägssjukdomar samt barn.

Partiklar som är under 0.1 µm kallas ultrafina och misstänks via lungblåsorna kunna tränga in i kärlen och orsaka eller förvärra hjärt- och kärlsjukdomar. Sot och partiklar i höga halter kan öka luftvägsbesvär och ge nedsatt andningsfunktion. Cancerframkallande ämnen i avgaserna fastnar också på sot och partiklar.

Damm från vägtrafiken är också en hälsorisk. Vi vet att detta damm både innehåller skadliga polyaromatiska kolväten och silikater. På en kraftigt trafikerad väg (ca 15 000 fordon/dygn) produceras i runda tal 170 kg inandningsbart, giftigt damm/km och år. Stora studier i USA visar att halten av den inandningsbara partikelfraktionen, PM10, är tydligt kopplad till ökad daglig dödlighet. Det innebär att när halten av PM10 är hög, dör folk i större utsträckning av sina "vanliga" sjukdomar, som astma eller lunginflammation. I de amerikanska studierna har man inte kunnat finna någon tröskelnivå under vilken riskerna skulle vara mindre.